Teknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster

Relevanta dokument
Syra till gödsel sparar kväve

Gödsling, stallgödsel och organiska restprodukter

Organiska gödselmedel till Höstvete Samanställning M3-1010

Organiska gödselmedel i höstvete. Jordbrukaredagarna 2013 Mattias Hammarstedt / Ida Lindell, HIR Kristianstad

Organiska gödselmedel till höstvete

Miljøvennlig spredning av husdyrgjødsel i eng

Slutrapport - Surgörning av flytgödsel och biogödsel

Kvävebalanser på mjölkgårdar

Jordbruksinformation Att sprida organiska gödselmedel

Precision inom ekologisk växtodling vilka faktorer är vik6gast? Kjell Gustafsson

Stallgödsel till vall, påverkan på kväve- och växthusgasförluster Grovfoderodling, Greppa näringen 15 september 2016

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus

Metoder för minskat fosforläckage och ökat växtnäringsutnyttjande vid användning av flytgödsel

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Miljöhänsyn i jordbruket nya gödselregler. Helena Nilsson

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008

Lantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 8

15A - Grovfoderodling

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson

DEMOODLING Urea till vall Rådde vall 1-2

Gödslingsrekommendationer 2015

Gödslingsrekommendationer 2017

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Kvävegödslingseffekt av hönsoch kycklinggödsel. Vad händer vid lagring? Egenskaper hos fjäderfägödsel. Vad innehåller den färska gödseln?

Lantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 7

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år

Slamspridning på Åkermark

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Växtnäring i stallgödseln

Hur odlar vi och vad behöver ändras?

Kväveformer och kväveeffektivitet. Yara försök 2018

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård

Växthusgasförluster vid lagring och spridning av stallgödsel

Produktiviteten, effektiviteten och klimatet

Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket

Jordbrukets klimatpåverkan

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA

Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

R E S U L T A T 2014 OS M S001

Hantering lagring. Sötåsen. Hantering - spridning. Lagring. NH 3 från urinbehållare (NH 3 -N förlust 37 % av total-n) Fastgödsel

Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan

Praktiska Råd. greppa näringen. Minska utsläppen av växthusgaser från stallgödsel

HUR GÖDSLA OPTIMALT? UNIVERSITETSLEKTOR STEFAN BÄCKMAN HU, INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI GREPPA MARKNADEN

Hitta rätt kvävegiva!

Sammanfattning. Inledning

Kvävestrategier i höstvete

Reglerna i detta kapitel gäller för produkter som odlas på friland, t ex spannmål, trindsäd, potatis, grönsaker, frukt och bär.

Sida 1(6)

Protokoll fört vid skypemöte med arbetsgrupp Kvävegödsling till vall

Vetemästaren. Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen

Gödslingsrekommendationer 2019

Mosekrog

kadmium i avloppsslam

Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård

Kväveform och strategi i höstvete

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)

Ensileringsstudie vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall

Biogasproduktion från vall på marginalmark

Tvärvillkor växtnäring

Precision inom ekologisk växtodling

Kväve- och fosforgödsling till majs

Från 2017 är vi RISE (Research Institutes of Sweden) Satsning på värdekedjan för livsmedel inom enheten Jordbruk och Livsmedel

Jordbrukets klimatpåverkan

Kväve i höstvete 2013

METAN, STALLGÖDSEL OCH RÖTREST

Optimal N-giva på våren till höstraps

Humanurin som gödselmedel i vårsäd Anna Richert Stintzing & Lena Rodhe

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se

05/12/2014. Övervakning av processen. Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Hämning av biogasprocessen

Biogödsel från rötning av musslor

Jordbruk, biogas och klimat

Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg

Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp

Karin Eliasson. Energirådgivare Hushållningssällskapet Sjuhärad

Vallens klimatpåverkan. Pernilla Tidåker, JTI

Kväveförsörjning av ekologiska höstoljeväxter studie av olika kvävekällor, tillförseltidpunkter och myllningstekniker

Passiv gödselseparering

Fosfor användning och balanser. Stina Olofsson, Greppa Näringen, Jordbruksverket Linköping

Bra att tänka på vid gödsling i ekologisk växtodling

Praktiska Råd. greppa näringen. Din stallgödsel är värdefull! Använd Greppa Näringens Stallgödselkalkyl. Nr

Biogödsel från Rena Hav. Rapport från en förstudie genomförd av Biototal

Biogödsel, marken och skörden -baserad på kommande rapport från Avfall Sverige

Klimatpåverkan av rötning av gödsel

Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel.

Ekonomi i miljöåtgärder

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet

VÄXTHUSGASFÖRLUSTER VID LAGRING OCH SPRIDNING AV STALLGÖDSEL

Utvärdering av teknik för beräkning av kvävemineralisering inom ekologisk odling

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete. under olika odlingsförutsättningar. Växtnäring

Tekno-ekonomisk potential för rötning av stallgödsel i ett Östersjöperspektiv

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M Växtnäring

Författare Nilsson H. Utgivningsår 2008

Varmare väder sätter fart på tillväxt och kväveupptag

Gödselhantering & Växtnäringsläckage Information från Miljö- och Byggnadsförvaltningen

Rötrest från biogasanläggningar

Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61

Transkript:

Teknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster Kjell Gustafsson, Agroväst

Förutsättningar finns för precisionsgödsling även med flytgödsel och rötrest Mineralgödsel Flytgödsel/rötrest Variation i behov Markkarta, Gröda, Skördenivå, N-Sensor Markkarta, Gröda, Skördenivå, N-Sensor Spridningsjämnhet Bra teknik finns Bra teknik finns Teknik varierad spridning Finns Kan relativt enkelt tas fram Växtnäringsinnehåll i produkten Jämn och angiven på säcken. Små förluster vid spridningen. Mycket varierande, bör mätas Risk för NH 3 -förluster

Spectral range 960-1690 nm Inköpt NIR-utrustning från Tec5

AgriSpec by Tec5 On-line Analysis NIRON measuring head: Light source Fiber optic connection Shutter White reference IP 65 Housing Carl Zeiss PGS-NIR1.7 sensor (960-1690nm) Resolution <5nm and 1,5 nm per pixel

Mycket stor variation i TS och växtnäring i ingående prov Enhet Nötflyt Svinflyt Rötrest Antal prov 32 27 24 TS-medel % 7,5 2,4 3,4 TS-min % 1,9 0,7 1,2 TS-max % 12,0 6,3 6,4 Tot-N-medel kg/ton 3,6 2,8 3,5 Tot-N-min kg/ton 1,5 0,7 1,5 Tot-N-max kg/ton 6,3 5,7 5,5 NH 4 -N-medel kg/ton 1,9 2,2 2,6 NH 4 -N-min kg/ton 1,0 0,6 0,7 NH 4 -N-max kg/ton 3,6 4,0 4,2 P-medel kg/ton 0,6 0,4 0,5 P-min kg/ton 0,2 0,1 0,0 P-max kg/ton 1,0 1,3 1,1

NIR predictions of DM R2 = 0,88 RMSEP = 0,94

För TS och totalkväve i nötflytgödsel har vi fått nästan lika bra samband som de utländska studierna Korrelationskoefficient (r 2 ) för NIR-mätning i flytgödsel TS N NH 4 -N P K C Danmark 0,97 0,94 0,92 0,88 0,55 0,94 Tyskland 0,99 0,98 0,99 0,99 0,95 Belgien 0,91 0,86 0,76 0,75 Sverige nötflyt 0,88 0,81 0,44 0,61 Sverige svinflyt 0,74 0,46 0,24 0,57 Sverige rötrest 0,67 - - 0,39

NIR-utrustningen nu monterad på Sötåsensflytgödselspridare

Schematisk bild av maskinstyrning

Möjlig användning av NIR-mätning i flytgödsel och rötrest Dokumentera tillförd mängd växtnäring Tillföra en jämn kvävegiva Tillföra en anpassad fosforgödsling Tillföra en anpassad kaliumgödsling Kombinerat med N-Sensor anpassa kvävegödsling efter grödans behov

Genom surgörning sänks ph och andelen NH 3 minskar Nötflyt ph 6,7-7,0 Rötrest ph 7,7-8,3

Ammoniakavgången varierar med mängd flytgödsel eller rötrest applikationsteknik halt ammonium i gödseln ph värde vindhastighet temperatur planttäckning markfuktighet

I Danmark är surgörning av flytgödsel ganska vanligt Vanligaste använd syra är svavelsyra relativt billig, ca 2 kr/l vid stora volymer täcker svavelbehov Surgörningen görs med olika metoder syran blandas in i pumpbrunn eller flytgödselbehållaren syran tillsätts vid spridningen

Infarm A/S infarm-teknik www.infarm.dk Infarmsystemet bygger på att den surgjorda gödseln pumpas tillbaks till stallet. Ett system som ej tillämpas i Sverige.

Gylle Fresh Foder & Spannmål i Helsingborg-Åhus AB www.foderspannmal.se Gylle Fresh är en produkt från Foder & Spannmål som tillsätts gödseln i pumpbrunnen eller i lagringsbehållaren för att sänka ph värdet och binda ammoniak. Ammoniaken binds som ammoniumsulfat och som ammoniumfosfat. Därmed bevaras kväveinnehållet i gödseln och luktolägenheterna minskar vid omrörning och spridning. Gylle Fresh kan även användas för att förebygga eller åtgärda slemproppar. Gylle Fresh är en blandning av svavelsyra och fosforsyra. Rekomenderad inblandning 0,5-1 l/m3 gödsel.

Biocover A/S SyreN-teknik www.biocover.dk

Fördelar båda metoderna + Minskade ammoniakförluster + Metoderna ersätter krav på myllning i Danmark + Mera kväve och svavel till grödan

För- och nackdelar infarm + Minskad ammoniakavgång från stall + Minskad ammoniakavgång från lager + Minskat krav på svämtäcke/tak + Mindre utsläpp av växthusgasen metan + Bättre djurmiljö vid lägre ammoniakhalt i stallet + Bättre arbetsmiljö - Installation på varje gård och stall - Kräver ombyggnad av stall

För- och nackdelar SyreN + Installation bara på flytgödselspridaren + Tekniken kommer då många gårdar till del + Andra växtnäringsämnen (N, B, Cu, Mn) och luktreducerande ämnen kan tillföras samtidigt - Större risk att ha syrabehållaren framför traktorn - Svårare att ta sig fram säkert på småvägar

Danska försökserfarenheter Ammoniak avgången minskar med 50-70 % Skördeökningar på 200-400 kg/ha Enskilt danskt försök 2011 1000 kg skördeökning Bättre fosforutnyttjande från flytgödsel i majs, dubbelt P-upptag

Planerade fältförsök i Sverige Fältförsök, sammanlagt 12 fältförsök i vall, höstvete och vårstråsäd Försöksled Referensled ogödslat och mineralgödslat Obehandlad flytgödsel Obehandlad rötrest Syrabehandlad flytgödsel Syrabehandlad rötrest Syrabehandlad flytgödsel och inblandad urea Finansiering erhållen från Sparbanksstiftelsen Skaraborg och sökt hos SLF, Lantmännens Forskningsstiftelse, Nötkreatursstiftelsen Skaraborg