Precision inom ekologisk växtodling
|
|
- Rune Blomqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Precision inom ekologisk växtodling Hållbar växtodling med biologi och teknik i samverkan Seminarium i Vara 24 oktober 2013 Referat av Inger Källander och Anders Heimer För att utveckla det ekologiska jordbruket mot bättre resurshushållning och effektivitet behövs utbyte av kunskap och erfarenhet om biologi, ekologi och den teknik som finns tillgänglig. Genom att ta vara på växtföljdseffekter, innovationer inom maskinteknik och olika sätt att utveckla odlingstekniken finns det goda förutsättningar att forma långsiktigt hållbara metoder både för ekologisk och konventionell odling. Syftet med detta seminarium var att stimulera aktörer inom forskning, utveckling och praktik till ett utökat samarbete för att förbättra och effektivisera den ekologiska produktionen i ett hållbarhetsperspektiv. Seminariet var ett samarbete mellan Ekologiska Lantbrukarna, LRF, Lantmännen och Ekologiskt Forum inom ramen för projektet Mer eko i storkök och i butikshyllorna finansierat av Jordbruksverket. Länsstyrelsen i Västra Götaland, EPOK och SLU Skara och Hushållningssällskapet i Skaraborg deltog i planeringen av seminariet. Inledning Anders Heimer presenterade Ekologiskt Forum och dagens program. Precision inom ekologisk växtodling vilka faktorer är viktigast? Kjell Gustafsson, Agroväst Kjell var med och startade precisionsodling i Västsverige som sedan 1996 är en del av Agroväst. Agroväst Livsmedel AB har ett FoUprogram med stöd av länsstyrelsen, Jordbruksverket, Lantbruksforskning och EU. Bl a drivs projekt kring precisionsodling. Sedan 2002 driver Agroväst Precisionsodling Sverige POS där intressanta saker kommer för ekoodlingen framöver. Precisionsodling innebär Tillgång till verktyg för att dokumentera position (GPS), variationer i behov av olika åtgärder (Sensorer) och kunna åskådliggöra detta i kartform(gis) Variationer i såväl rum som i tid Analys och göra ekonomiskt optimala åtgärdsplaner (skörd, kvalitet, insparade insatser, miljö) Tillgång till teknik för att utföra varierade åtgärder När man har indata gör man en analys och bestämmer åtgärder, sedan behövs teknik för åtgärderna. Det är ingen skillnad i dokumentationsmetoder för ekologisk och konventionell
2 odling men i eko måste insatserna planeras mer långsiktigt då många snabbverkande lösningar saknas. Dokumentationen kan ske med egna observationer, med skördekartering, med flyg eller satellitbild. Exv bör man anpassa växtföljden efter växtsjukdomar. Man kan göra markkartering (kemisk, fysikalisk, biologisk) och mätningar i växande gröda med handsensor, som traktorburen, flygburen och med satellit. Möjligheterna för ekoodling är desamma som i konventionell på flera sätt men det bör vara mer lönsamt att anpassa åtgärderna eftersom insatserna är dyrare och priset på produkterna högre. Kjell visade exemplet varierad täckdikning. Kostnad för en täckdikning är kr/ha. Hur agerar man om man har ett skifte på 30 ha där 10 ha är väldränerat, 10 ha är dränerat men har för stort avstånd mellan rörledningarna men har bra stamledning, och 10 ha är odränerat och har stort dräneringsbehov? Täckdikar man om hela skiftet, täckdikar man inte alls, täckdikar man den odränerade delen eller kompletteringsdikar man delen med för stort avstånd mellan dikena? En handuppräckning visade att varierad täckdikning av en klar majoritet som det mest lönsamma alternativet och att alla deltagare redan är precisionsodlare! Lönsamma varierade åtgärder inom ekologisk odling är: Varierad täckdikning Varierad kalkning (viktigt med bra ph för näringsämnenas tillgänglighet samt för effektiv kvävefixering) Varierad tillförsel av organisk gödsel för att styra tillförseln av N, P eller K () Varierad jordbearbetning Varierad utsädesmängd Varierad bevattning Varierad ogräsbekämpning Spridning av gödseln med hjälp av GPS är kostnadseffektiv. Den största skördeökningen får man på den sämsta delen av gården. Det är också viktigt att veta gödselns näringsinnehåll. Mätning med infraröd teknik på gång. Surgörning av flytgödsel och rötrest för att minska ph- värdet minskar ammoniakavgången (ph i nötflyt är 6,77,0 och i rötrest 7,78,3). Surgörning med hjälp av svavelsyra diskuterades är det godkänt i KRAVs regler? Agroväst provar en försöksrigg med NIR för att direkt i fält kunna mäta mullhalt och skörderester samt hur mycket som mineraliseras. Varierad ogräsbekämpning går ut på att mäta förekomst av rotogräs med hjälp av kamera eller GPSstyrning på redskapet. Cameleon är ett exempel på hackning med kamerastyrning. Forskare arbetar också med utveckling av robotar. Information och kalkyler om POS finns på Vad kan vi styra med precision och dagens teknik? Håkan Brolin, Dataväxt
3 Håkan Brolin beskrev DataVäxt AB, ett företag som är marknadsledande inom både programvaror för dokumentation och inom styrning av maskiner via GPS. DataVäxt växtodlingsprogram används idag av många rådgivningsorganisationer, för planering och utbyte av information mellan rådgivare och kunder. Företaget kan montera Trimbles autostyrningar på de flesta traktormärkena. Dataväxt har ett eget RTKnät som täcker de stora jordbruksområdena i Sverige och ger kunderna möjlighet till en noggrannhet på 2,5 cm på sina maskinstyrningar. Efter att autostyrningarna har blivit mycket vanliga, går det nu att se ett starkt växande intresse av att även styra insatsvarorna på fältet. Automatisk avstängning på vändtegen och olika givor på olika delar av fältet sparar både pengar såväl som det värnar om miljön. Den nya tekniken är nyckeln till ett modernt lantbruk med minimerad miljöpåverkan. Det går att effektivisera växtodlingen och spara insatsvaror, utan att minska produktionen. Genom samspelet mellan programvaror och autostyrningar kan man i förväg skapa underlag och planera för de insatser som vi sedan enkelt utför på fältet. Dokumentationen från fältet kommer att bli allt viktigare för att skapa spårbarhet hos de livsmedel vi producerar. Effektiviteten på fältet blir också en allt viktigare del i lantbruket för att möta konkurrensen från andra länder. GPSlösningarna är avgörande för att kunna utnyttja maskinerna på bästa vis. Håkan bedömde att exakta styrningar, mekanisk ogräsbearbetning via GPS eller kamerateknik och varierad tilldelning av insatsvaror inom fältet är exempel på vad som ligger i tiden. Även CTF (Controlled Traffic Farming), användandet av fasta körspår, kommer att få en stor utbredning i framtiden. Håkan jämförde förutsättningarna för att använda kamera eller GPS för redskapsstyrning. För att hacka med GPS måste sådden ske med GPS på såmaskinen. Raderna måste vara perfekt raka för att hacka. Det fungerar inte bra om det t.ex. blir sidoförskjutning vid körning på sluttande fält. Ett annat sätt är att köra med kamera. Med hjälp av kameran kan maskinen observera var grödans plantor står och kan då hacka även mellan plantorna. För att nuvarande teknik skall fungera måste det vara 15 cm mellan plantor och minst 22 cm radavstånd. Ännu så länge fungerar inte denna teknik i spannmål. Resultat från forskning och försöksverksamhet Svend Hermansen, Ökologisk Landsförening, Århus Svend är rådgivningschef vid Økologisk Landsforening som är en del av Organic Denmark. I det Ekologiska Huset arbetar 55 personer med hela spektrat för ekologiska varor: media, och konsument, marknad och avsättning, kampanjer och export och naturligtvis med bönder. I rådgivningen arbetar man med projekt inom en lång rad klassiska områden och skolor där lantbrukare utbildar varandra. Enligt Svend är det mycket lantbrukaren måste kunna förbättra: grödornas konkurrensförmåga, jordstruktur, sådd, gödsling och kalkning, eftergrödor, rot och fröogräs och grödkvalitén. Enligt statistiken har ekologisk veteskörd stagnerat sedan Det är inte
4 klart varför de inte ökar med teknik och kunskapsutvecklingen. Det finns gott om utmaningar när det gäller hur man som ekologisk lantbrukare kan använda tekniken och förbättra produktionen. Några erfarenheter man gjort: precisionssådd visar mer enhetlig groning vilket ger bättre ogräsbekämpning och mindre manganbrist placerad gödsel ger mindre ogräsbiomassa ökat radavstånd ger högre proteininnehåll vid samma input, lägre utbyte om avståndet är mer än 25 cm samt bättre ogräsbekämpning Bottengrödor producerar kg kväve till nästa års gröda. Där studerar man etablering av bottengrödan och effekter av tidpunkt för sådd, groning, och skördeproblem. Exv testas klöver i rågvete där man kan hacka mellan raderna och så in senare. Ny teknik kan också ge nya ekogrödor där det finns stor efterfrågan, t ex de glutenfria hirs, amarant och quinoa. Dessa är svåra att odla för att de har långsam etablering men med GPS kan man komma ut tidigare med hackan. De är också svåra att skala med sina små frön, och tekniken behöver utvecklas. Økospår är ett projekt vars övergripande mål är att utveckla ekologiska odlingssystem som säkrar en konkurrenskraftig produktion av grönsaker och lantbruksgrödor. Detta görs med hjälp av precis, digital teknik och markredskap som kan komma nära inpå (2 cm) den enskilda plantan i kombination med ny forskning om näringscirkulation, jordfysikaliska egenskaper och klimat samt användning av hjälpgrödor, gröngödsling, eftergrödor. Man tar också fram modeller för beslutsstöd till bönder för att fatta beslut om åtgärder. Trädgården ut på fälten är ett projekt där syftet är att se på sin mark som en köksträdgård: grödvariation, hög produktivitet, inte packa jorden. Man testar också grovfodersystem med fasta körspår 12 m, så kallad CTF control taffic farming. Man arbetar också med växter som kan utnyttja hela rotdjupet för att få en effektiv kväveupptagning. Det är viktigt att arbeta med jorden och att motverka packning för att få en bra näringsleverans. Danmark har ett mål att fördubbla ekoarealen. I CAP finns en finns möjligheter till teknikstöd vilket är en hjälp att få ut ny teknik på marknaden och i Dk ser man det viktigt att behålla det stödet. Rötrest i ekologiskt lantbruk Eva Salomon, JTI och EPOK Eva presenterade JTI och EPOKs rapport Rötrest i ekologiskt lantbruk möjligheter att återanvända växtnäring från biogasproduktion. Rapporten har finansierats av Jordbruksverket och kan beställas på EPOKs hemsida. I den beskrivs vad vi vet om rötrest och återanvändning och vad vi inte vet. Rapporten tar upp växtnäringsinnehåll i rötrest, hur näringförluster kan begränsas vid lagring och spridning, effekter på skörd, framtida möjliga substrat samt biogasens plats i gårdens kretslopp.
5 Växtnäringsinnehållet i rötresten avgörs av substratet, vad som är möjligt att röta. Medelvärden av analyser av svinflyt, nötgödsel flyt och fast kycklinggödsel jämfördes och uppvisade ganska stora skillnader i innehåll efter rötning. Utsläpp av ammoniak kan begränsas med tak på lagret. Det gäller även den rötade gödseln. Tomma lager under sommaren minskar utsläppen av metan. Vid rötning till biogas tas metanet om hand men ibland rötas inte allt och det kan uppstå förluster. Det räcker därför inte med tak utan tekniken behöver utvecklas antingen så att all metan sugs ur under rötningen eller att resterna kan samlas upp under lagringen. På flytgödsel (ej på ej på rötad gödsel dock) bildas naturligt ett svämmtäcke som är rikt på mikroorganismer som kan bryta ner materialet och släppa ut lustgas. Att täcka med organiska material kan alltså få negativa indirekta effekter. En viktig fråga är hur man kan utsläppen av ammoniak. Studier har gjorts där man jämfört rötad och icke rötad nötflytgödsel till vårkorn. Gödseln spreds med bandspridare följd av en harvning efter fyra timmar. Den rötade gödseln gav en högre ammoniakavgång (33%) än den icke rötade (6%). Utsläppen kan minskas om man får ner gödseln snabbt i jorden. Molnigt och vindstilla väder med +7 grader är bra förutsättningar. Bäst är att lagra på vintern och sprida på våren/försommaren men problematiskt eftersom man även behöver lagra på sommaren. Högt phvärde i rötresten ökar avgången. Därför är det en viktig fråga hur KRAV ser på möjligheten att surgöra rötresten. Det behövs också en diskussion om vilka substrat (gödsel och samhällets avfall) KRAV kan godkänna avseende föroreningar. Effekter på skörd har analyserats för att se hur rötresten kan utnyttja på bästa sätt. Bl a finns fältförsök med rötat matavfall. Skörden varierade och var ibland högre, ibland lägre än vid handelsgödsel (som inte har några ammoniakförluster). Framtida substrat. Stallgödsel är den största posten. Det behövs en viss mängd, ca 100 kor, för att det ska bli realistiskt, men för en tredjedel av gödseln i Sverige skulle det vara tekniskt och ekonomiskt möjligt. Gårdar kan också få upp volymen genom samarbete. Att röta växtrester (fånggrödor, skörderester, oljeväxter, vall som inte skördas) är en stor potential att det saknas teknik och logistik att hantera detta är en flaskhals. Hästgödsel är en outnyttjad potential, den innehåller mycket strö och har då en hög energipotential. Restprodukter från samhället är en stor diskussion. Man skulle kunna fånga upp en mängd växtnäring med källsorterade avloppssystem men enskilda avlopp är ej tillåtet att röta och återföra till ekoodling. Matavfall är en annan källa som lokalt kan betyda mycket även om det inte är så stora mängder. Hur kan man kvalitetssäkra och vilken kontroll behövs? KRAV finns med i den diskussionen. Frågan är om utsläppen av växtnäring skulle minska vid rötning. Det är många frågor att ta hänsyn till; det måste finnas en köpare nära som är intresserad av produkten, med maten tillförs mycket näring utifrån som då bör ersätta handelsgödseln det behövs teknik som minskar volymen och koncentrerar näringen så att rötresten kan transporteras längre men fortfarande måste det finnas köpare användningen av rötrest får inte generera nya miljöproblem av N och P
6 om animalieproduktionen bygger på en stor import av foder och gödseln därifrån exporteras som rötrest är ändå kretsloppet brutet det blir fortfarande lokala utsläpp från stall, lager, djur som är ute på upptrampad mark, växtodling med bar mark = ytavrinning av P. Det är dock mycket positivt om rötning kan förbättra kretsloppet. Det handlar då om hela systemet som måste och bygga på principen om effektiv återanvändning av resurser. Marknaden för ekologisk spannmål Cecilia Ryegård, Ekoweb Ekoweb dokumenterar marknadsutvecklingen och gör även prognoser. Det finns enligt Cecilia en intressant utvecklingspotential där det kommer att krävas mer råvara och fler produkter. En titt på vår närmaste omvärld visar att Danmark är dubbelt så bra! Eko har nästan 8% av marknaden jämfört med 4% i Sverige. Brist på produkter är flaskhalsen för den svenska marknadsutvecklingen idag. Ekoweb har gjort en stor rapport åt LRF om offentlig konsumtion. Den visar tre trender: minskad andel kött, mer matlagning från grunden, mer ekologiskt Dessutom sätter flera kommuner höga mål: Malmö och Borlänge siktar mot 100% 2020, Lund har liknande mål. Även i kommuner med låg andel eko går det att göra mycket. Ökningen på den svenska marknaden blir högre för 2013 än 2012 eftersom flera det varit en stark draghjälp i flera olika kampanjer, miljövänliga veckan, MacDonalds ekoägg mm. År 2012 ökade volymen mer än värdet på grund av prispress som inte varit tidigare, framför allt på mjölken. Men totalt fortsätter eko ta andelar av den konventionella marknaden. De största exportprodukterna 2013 blir grynhavre och kvarnvete. Fodermarknaden driver, cirka 75% av spannmålen som odlas ekologiskt går till foder. Trenden är att mindre foderspannmål kommer ut på marknaden när producenterna undviker sojan. För sockerbetor finns flera stora kunder och svensk ekospannmål har gott renommé på marknaden. Grynhavre importeras till Nordamerika av jättenöjd kund och flera länder har högre konsumtion av ekoprodukter än tillgång (Schweiz, Norge). Cecilias uppmaning till lantbrukarna är: Lyssna på marknaden! Den växer och allt fler handlar ekologiskt! Slutdiskussion En viktig fråga är hur växtnäringen ska vi kunna tillföras på effektivt sätt utan för mycket ammoniakavgång. Imponerande att höra om lantbrukares egna tekniker och tankar om odlingen. Största utmaningen för hållbar ekologisk odling är växtnäringen och ogräset. Det finns mycket kunskap som inte kommer ut, det är en viktig uppgift om hur vi ska få ut
7 den. Från 2014 ska alla använda integrerat växtskydd. Där finns mycket i ekologisk odling som konventionella odlare kan använda sig av. Vi behöver också veta hur vi ska hantera nya gödselmedel samt lösa att det finns stora avgångar fast man harvar. Ett sätt är att ha arbetsmöten där man pratar mer praktiskt hur man kan lösa det i sitt företag, det klarar lantbrukarna att ordna själva. Den stora frågan är samhällets restprodukter. Det är ambivalent. Principen är att ha ett bra kretslopp som bas, sedan måste vi jobba på att bli bättre på lösningarna och dela med oss till andra som vill lyssna. Men ska vi säga tvärnej samhällets kontaminering eller säga ja till något och börja utveckla kretsloppssystemen? Vad ska vi göra och hur ska vi börja? Det finns mycket känd kunskap om hur saker ska göras. Det gäller att få lantbrukare att använda den kända kunskapen. Både för lite och för mycket växtnäring är skadligt. Nu driver vi allt enligt medeltalsprincipen. Insådd i befintlig gröda är intressant nytänkande i befintlig odling, bra att få in en bottengröda som kvävelevererande gröda i huvudgrödan. Det finns flera andra idéer som är intressanta. Hur kan vi göra för att öka skörden? Största utmaningen är växtnäringen och att hitta lämpliga gödselmedel, rätt förpackade till spannmålsgårdar, fler komplement och där inte allt är flytande. Vi har ett uppdrag att producera mer mat än idag på miljövänligt sätt. Det börjar med recirkulering men även spridningen, att få verklig effekt av det man har tillgång till. När det gäller gröngödslingsgrödor är marken är inte bästa lagringsstället för kväve. Fastgödsel och flytgödsel + gröngödsel bör gå till biogas, då får vi en bra gödslingsprodukt. Kan vi sänka ph så får vi samma värde som konstgödsel producerat på gården. Avslutande fråga till panelen: Är det viktigt att ha precision i ett ekologiskt lantbruk i framtiden? Ja! Det är lönsamt! Precision är viktigare i ekoodlingen än i den konventionella eftersom grödorna har ett högre värde. Samtidigt leder det till högre hållbarhet vilket är viktigt. Oerhört viktigt att förmedla den kunskap som sitter här idag. Vi har kunskap och maskiner men för få använder sig av dessa. Anders Lunneryd: Ekologiska Lantbrukarna försöker vara en megafon för detta, det är därför vi organiserar oss där. Gå med om ni inte är med!
Precision inom ekologisk växtodling vilka faktorer är vik6gast? Kjell Gustafsson
Precision inom ekologisk växtodling vilka faktorer är vik6gast? Kjell Gustafsson Agroväst Livsmedel AB FoU- program Mjölk Nöt- och lammkö/ REKS EU- projekt Precisionsodling Sverige, POS Markvård Energigården
Läs merTeknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster
Teknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster Kjell Gustafsson, Agroväst Förutsättningar finns för precisionsgödsling
Läs mer2012-02- 01. Innehåll
Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,
Läs merJordbruksinformation Reviderad Starta eko Grönsaker
Jordbruksinformation 7 2009 Reviderad 2017 Starta eko Grönsaker 2 Börja odla ekologiska grönsaker på friland Text: Johan Ascard, Jordbruksverket Foto: Anna-Mia Björkholm omslag t.h., övriga Johan Ascard
Läs merLRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011
LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 Lars-Gunnar Johansson Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 0521-57 24 52, lars-gunnar.johansson@lrf.se Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruket huvudaktör
Läs merKvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus
Kvävegödsling till ekologisk höstraps Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus Två forskningsprojekt 2005-2010, finansierade av SLUEkoforsk: Vilken effekt
Läs merBiogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk
Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI
Läs merReglerna i detta kapitel gäller för produkter som odlas på friland, t ex spannmål, trindsäd, potatis, grönsaker, frukt och bär.
3 VÄXTODLING Reglerna i detta kapitel gäller för produkter som odlas på friland, t ex spannmål, trindsäd, potatis, grönsaker, frukt och bär. Målet med reglerna är att minska klimatpåverkan i växtodlingen.
Läs merArbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Arbetssätt Ogräsharvning jobbar med jordtäckning: - torr finbrukad jord ska finnas
Läs merHållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder
Hållbara kretslopp mellan stad och land Nära mat, Luleå 2012-09-24 26 januari 2016 Janne Linder Varför jordbruk? Varför jordbruk? Producera mat, foder, energi mm Positiva bieffekter: öppet landskap, biologisk
Läs merJordbruksinformation Starta eko. Växtodling
Jordbruksinformation 6 2015 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns
Läs merHållbara livsmedelssystem. marknad - ett produktionsperspektiv. Anne-Maj Gustavsson Norrländskt jordbruksvetenskap
Hållbara livsmedelssystem - ekologisk produktion och marknad - ett produktionsperspektiv Anne-Maj Gustavsson Norrländskt jordbruksvetenskap SLU Livsmedelskedjan Avfall - matrester Växtodling Konsument
Läs merGödsling, stallgödsel och organiska restprodukter
Institutionen för mark och miljö Gödsling, stallgödsel och organiska restprodukter Sofia Delin, SLU Skara Resultat från projekt finansierade av SLF, Jordbruksverket, Ekoforsk, Formas m.m. Kväveeffekt av
Läs merOmläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27
Omläggning till Ekologisk växtodling Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Marknaden ekospannmål 2007 uppdelning av 150 000 ton 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 Livsmedel Export
Läs merFAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!
FAKTABLAD Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! sida 2 Så här producerar
Läs merSyra till gödsel sparar kväve
Syra till gödsel sparar kväve Line Strand, Hushållningssällskapet, line.strand@hush.se Erik Sindhöj, RISE - Jordbruk och livsmedel, erik.sindhoj@ri.se Brunnby Sveakonferensen Lantbrukardagar 2018 2017
Läs merFörsök med radhackningsteknik och radavstånd. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
Försök med radhackningsteknik och radavstånd Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB per.stahl@hush.se Försök med radhackning 2006-2010 Fastliggande försök med tre radavstånd Följer gårdens
Läs merEkonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård
Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor
Läs merKvävestrategi på ekologisk gård (11E)
SAM-nr Namn Adress Postadress Telefonnummer Besöksdatum: Återbesök: Sammanfattning Kvävestrategi på ekologisk gård (11E) En stor andel styv lerjord gör att det är ganska låg utlakning, och att tidpunkt
Läs merSvensk forskningsagenda för ekologiskt lantbruk 2013
Svensk forskningsagenda för ekologiskt lantbruk 2013 Forskning om ekologisk produktion Alnarp 6 mars 2013 Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, SLU maria.wivstad@slu.se *
Läs merFörnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp
Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag
Läs merFAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER
FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion
Läs merInfomöten via LRF-lokalavdelningar
www.vattenkartan.se Infomöten via LRF-lokalavdelningar Finansierad via NV s våtmarksstrategi/havsmiljöpengar 2008, 2009 Vattendirektivet Greppa Näringen Våtmarker 64 åtgärder inom jordbruket för god vattenstatus
Läs merNoggrann sådd Ökad mineralisering och mycket mer...
Effektivt jordbruk även utan bekämpningsmedel Revolutionerande ogräshantering Noggrann sådd Ökad mineralisering och mycket mer... Gothia Redskap System Cameleon System Cameleon är framtaget för att ge
Läs merSpecialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Specialmaskiner Ogräsharv Radhacka Vegetationsskärare Arbetssätt, mekanisk
Läs merKlimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar
Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22, 076-105 73 45 Koldioxid från fossil energi Jordbrukets
Läs merHur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Produktionsområden Nö Nn Ssk Gsk Ss Gns Gmb Gss Område (ha) Största gröda Näst största Största avbrotts-gröda Total åkerareal Gss Höstvete
Läs merDärför använder lantbrukare bekämpningsmedel
Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel Sunita Hallgren, Växtskyddsexpert LRF Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF och bekämpningsmedel LRF arbetar med att det ska finnas växtskyddsmetoder av alla
Läs merHushållningssällskapet Rådgivning Agri
Hushållningssällskapet Rådgivning Agri Östergötland, Kalmar, Kronoberg, Blekinge 35 personer Rådgivning, fältförsök, utvecklingsprojekt HIR-individuell rådgivning, grupprådgivning, Greppamiljörådgivning
Läs merNyfiken på ekologisk mat?
Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008
Läs merGynna markstrukturen för bra odlingsförutsättningar i vått och torrt!
Gynna markstrukturen för bra odlingsförutsättningar i vått och torrt! Släppa igenom vatten Inte slamma Växtnäringsförsörjning Lågt dragkraftsmotstånd Stabilitet Egenskaper hos en drömjord Vattenförsörjning
Läs merEkologisk produktion lantbruk
Ekologisk produktion lantbruk Växtodling ann-marie.dock-gustavsson@jordbruksverket.se katarina.holstmark@jordbruksverket.se Djur dan-axel.danielsson@jordbruksverket.se niels.andresen@jordbruksverket.se
Läs merFramgångsrik precisionssådd
I ekoodling är rapsen en sann cash crop och att lyckas ger ett rejält utslag på sista raden. Att etablera höstraps med hög precision ger jämna fält och säker övervintring. Sverker Peterson, Bjälbo gård
Läs merVÄXTODLING. Ämnets syfte
VÄXTODLING Odling av växter har stor betydelse för produktion av livsmedel, växtmaterial och råvaror av olika slag. Biologiskt kunnande i kombination med användning av modern teknik bidrar till en hög
Läs merDagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg
Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg 2011-11-18 Vilka problemområden har vi? Alltid varit rätt att producera så mycket som möjligt
Läs merJordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar
Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil
Läs merIngår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar
Bibliografiska uppgifter för Växtkraft - stad och land i kretslopp Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare SLU, Centrum för uthålligt lantbruk Pettersson C.M. Ingår i... Ekologiskt lantbruk.
Läs merGenetiskt modifierade grödor regler vid odling i Sverige
Genetiskt modifierade grödor regler vid odling i Sverige Innehåll Du som ska odla en GM-gröda... 4 Informera dina grannar................................. 4 Anmäl din odling till Jordbruksverket.......................
Läs merLandsbygdsprogrammet
Aktuellt inom landsbygdsprogrammet inom området Minskad klimatpåverkan och förnybar energi med fokus kompetensutveckling Anna Hagerberg Rådgivningsenheten söder Alnarp Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Landsbygdsprogrammet
Läs merMöjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem
Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem Klimatförändringar och konsekvenser för Uppländskt Jordbruk Länsstyrelsen Uppsala län 16 november 2012 Maria Wivstad, SLU, EPOK Centrum för
Läs merTre typgårdar i VERA. Typgård växtodling
Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna
Läs merPiteå Biogas AB Bild:BioMil AB
Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Piteå Biogas AB (PBAB) är ett privat bolag bildat av ett flertal lantbruksföretag med målsättning att etablera en biogasanläggning inom Piteå kommun för produktion
Läs merKlimatsmart kretsloppsnäring för odlare & lantbruk
Klimatsmart kretsloppsnäring för odlare & lantbruk Tänk om man kunde ta hand om det organiska avfall vi människor skapar i produktionen av vår mat och omvandla det till en flytande och effektiv växtnäring.
Läs merFörfattare Nilsson H. Utgivningsår 2008
Bibliografiska uppgifter för Organiska gödselmedel allt värdefullare Författare Nilsson H. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61 Ingår i... Rapport
Läs merBibliografiska uppgifter för Förbättrad miljö och ekonomi går att förena i potatis- och grönsaksodling
Bibliografiska uppgifter för Förbättrad miljö och ekonomi går att förena i potatis- och grönsaksodling Författare Rosenqvist H. Utgivningsår Tidskrift/serie Praktiska råd från Greppa Näringen Nr/avsnitt
Läs merGreppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne
Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt
Läs merPå spåret med fasta körspår
På spåret med fasta körspår Controlled Traffic Farming, CTF Per-Anders Algerbo Jordbrukaredag 2011 Vad är fasta körspår? CTF Controlled Traffic Farming Vad är Fasta körspår CTF (Controlled Traffic Farming)
Läs merSOLMACC. Ekologiska bönder visar vägen mot ett klimatvänligt jordbruk
SOLMACC Strategies for organic and LOwinput farming to mitigate and adapt to CLimate change Ekologiska bönder visar vägen mot ett klimatvänligt jordbruk Mål è Visa hur klimatsmarta åtgärder markant kan
Läs mernågot för framtidens lantbrukare?
Avloppsgödsel något för framtidens lantbrukare? Envisys vårmöte 9-10 juni 2009 Helsingsborg Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF sunita.hallgren@lrf.se 08-7875156 Punkter Miljömål LRF & avloppsfraktioner
Läs merMiljöpåverkan från mat. Elin Röös
Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs merKlimatkollen växtodlingsgård 20A
Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Klimatkollen växtodlingsgård 20A Sammanfattning På en växtodlingsgård är det kväveeffektivitet och energieffektivitet som är riktigt viktigt att
Läs merVÄLKOMNA! *Motiv till särskilda ekosatsningar. *Forskningsagenda och utlysningar. *Nyckelproblem i ekologisk produktion. *Samverkan forskning-praktik
VÄLKOMNA! *Motiv till särskilda ekosatsningar *Forskningsagenda och utlysningar *Nyckelproblem i ekologisk produktion *Samverkan forskning-praktik Medverkande: Elin Röös, Eva Salomon, Anna Wallenbeck,
Läs merSvenska lantbrukares erfarenheter av att odla baljväxter
Svenska lantbrukares erfarenheter av att odla baljväxter förväntningar, möjligheter och utmaningar, SLU, institutionen för biosystem och teknologi, Alnarp Svenska lantbrukares erfarenheter av att odla
Läs merJordbruk, biogas och klimat
214-12- Biogas och klimatnytta Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 3-46 22, 76-1 73 4 Jordbruk, biogas och klimat Mycket prat om KOLDIOXID från fossila
Läs merVälkommen till Kristianstad The Biogas City
Välkommen till Kristianstad The Biogas City Där vi samarbetar för att skapa en mer lönsam biogasbransch VD Krinova Incubator & Science Park Foto Biosfärkontoret Sven-Erik Magnusson Välkommen till Kristianstad
Läs merForskning om ekologiskt lantbruk i Sverige
Forskning om ekologiskt lantbruk i Sverige - under de senaste 15 åren Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), maria.wivstad@slu.se Nasjonal
Läs merÄr Sverige konkurrenskraftigt inom eko? -helikopterperspektivet. Ulrik Lovang, Lovang Lantbrukskonsult
Är Sverige konkurrenskraftigt inom eko? -helikopterperspektivet Ulrik Lovang, Lovang Lantbrukskonsult www.lovanggruppen.se Lovanggruppen Lovang Lantbrukskonsult AB Startades 1981 av Torbjörn Lovang Ulrik
Läs merRörflen och biogas. Håkan Rosenqvist 2014-02-12
Rörflen och biogas Håkan Rosenqvist 2014-02-12 Vem är jag och vem finansierar min presentation Håkan Rosenqvist Arbetar huvudsakligen med forskning, utredning och undervisning som egenföretagare Huvudområden
Läs merTekno-ekonomisk potential för rötning av stallgödsel i ett Östersjöperspektiv
JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Tekno-ekonomisk potential för rötning av stallgödsel i ett Östersjöperspektiv Samrötning av fast- och flytgödsel ökar kvävetillgängligheten! Kan få igång en
Läs merGreppa Näringen. - rådgivning för lantbruk och miljö
Greppa Näringen - rådgivning för lantbruk och miljö Det här är Greppa Näringen Greppa Näringen är ett kunskapsprojekt som arbetar för att minska lantbrukets miljöpåverkan och samtidigt förbättra lönsamheten
Läs merBehov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20
Behov av vallgröda Delprojekt 5 Kaj Wågdahl Sverige AB 2014-01-20 Bakgrund Strängnäs Biogas AB har under 2011-2013 genomfört ett antal utredningar inom projektet Säkerställande av affärsmässiga och tekniska
Läs merVarför är en bra växtföljd så viktig?
Växtföljder Att utarbeta fasta fem- eller sexåriga växtföljder är standard i samband med omläggningsrådgivning. I praktiken finns det nog ingen gård som exakt följer den planerade växtföljden. Anpassning
Läs merVäxtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem
Erfarenheter av 2 års integrerad odling på Logården Brunnby 211-1-18 Björn Roland Hushållningssällskapet Skaraborg Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem Projektet startade 1991,
Läs merStyrka och svaghet i lantbrukets växtnäringsförsörjning. Hans Nilsson Länsstyrelsen i Skåne
Styrka och svaghet i lantbrukets växtnäringsförsörjning Hans Nilsson Länsstyrelsen i Skåne Kväve Kväveeffektiviteten ökar dvs ökade skördar och/eller minskade insatser Kväveprognoser behöver utvecklas
Läs merKlimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet
Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs merJordbruksinformation Att sprida organiska gödselmedel
Jordbruksinformation 9 2014 Att sprida organiska gödselmedel Att sprida organiska gödselmedel Text: Sofia Delin och Lena Engström Vad är organiska gödselmedel? Organiska gödselmedel är gödsel av animaliskt
Läs merEnergieffektivisering i växtodling
Energieffektivisering i växtodling Temadag Odling i Balans 21 januari 2009, Nässjö Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energiflöden i svensk växtodling idag Energy input Bioenergy
Läs merKväveförsörjning av ekologiska höstoljeväxter studie av olika kvävekällor, tillförseltidpunkter och myllningstekniker
Kväveförsörjning av ekologiska höstoljeväxter studie av olika kvävekällor, tillförseltidpunkter och myllningstekniker Projektansvarig Maria Stenberg (AgrD), Avdelningen för precisionsodling, Institutionen
Läs merMiljöberättelse kring en måltid Workshop 2 mars 2015
Miljöberättelse kring en måltid Workshop 2 mars 2015 1 Introduktion Vi skulle gärna vilja ha en heldag med er och presentera DKs miljöarbete och ge intressanta inspel kring viktiga miljöaspekter som vi
Läs merJordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling
Jordbruksinformation 7 2010 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns
Läs merPraktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping
Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Gödsla rätt med fosfor Gödsla efter grödans behov och markens fosforinnehåll Fem frågor:
Läs merStallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008
Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008 Utlakningsrisker i samband med stallgödselspridning Helena Aronsson Klimat Tidpunkt Utfodring Djurslag Gödseltyp Spridningsteknik Jordart Gröda Utlakningsrisker i samband
Läs merUtmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk
Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?
Läs merKvävebalanser på mjölkgårdar
Kvävebalanser på mjölkgårdar Var tar det oförklarade kvävet vägen? Sara B Nilsson 035-465 09 0730-46 93 18; sara.nilsson@vxa.se Innehåll Svåra frågor Vilka förluster är normalt i Sverige/internationellt
Läs merLantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 7
Lantbrukstillsyn 11-12 december 2018 Stockholm 7 Louise Zetterholm Hushållningssällskapet Halland Gödsel Vad är växtnäring? Hur används växtnäring? Hur hanteras växtnäring? Vilka lagar styr växtnäring?
Läs merSlamspridning på Åkermark
Slamspridning på Åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund under åren 1981-2010 Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv, Lomma, Staffanstorp
Läs merPublicerad i Göteborgsposten 22/10 2015
Publicerad i Göteborgsposten 22/10 2015 Hållbar produktion kan förhindra nya mjölkkriser MJÖLKKRISEN: Många fler mjölkbönder kan få betydligt mer betalt när man producerar mjölk på ett hållbart sätt. Marknaden
Läs merKlimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige
Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt
Läs merLantbrukarens önskemål för god näringsåterförsel
Lantbrukarens önskemål för god näringsåterförsel 6 september 2012 Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 08-7875156, sunita.hallgren@lrf.se Ansvarig kretsloppsfrågor Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund
Läs merVallens klimatpåverkan. Pernilla Tidåker, JTI
Vallens klimatpåverkan Pernilla Tidåker, JTI Vallen påverkar klimatet på många sätt Vad bidrar till vallens klimatpåverkan? Hur kan klimatavtrycket reduceras? På vilka olika sätt kan vall motverka växtodlingens
Läs merProduktiviteten, effektiviteten och klimatet
Produktiviteten, effektiviteten och klimatet Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland Jordbrukets klimatpåverkan är inte som andras påverkan Koldioxid från Kol i Lustgas Metan från Utsläpp från fossil
Läs merBefolkningen ökar, nu 7 miljarder, förhoppningsvis inte mer än 9 om femtio år
Befolkningen ökar, nu 7 miljarder, förhoppningsvis inte mer än 9 om femtio år - Behov av mat: Om 25 år: 40% mer Om 40år: 70% mer The Food and Agriculture Organization (FAO) of the United Nations estimates
Läs merUnikt system i Lund Klosettvatten till energigrödor
Kretsloppet i projektet Unikt system i Lund Klosettvatten till energigrödor Avloppsfraktioner i kretslopp - Anna Wilhelmsson Göthe, Lunds Renhållningsverk Sven-Erik Svensson, SLU Alnarp Lena Wallin, LRV,
Läs merVerksamhetsplan Bakgrund. Syfte och mål
Verksamhetsplan 2016 Bakgrund Precisionsodling Sverige (POS) är ett nationellt nätverk för lärosäten, företag och organisationer med intresse för precisionsodling. POS startade 1996 som Precisionsodling
Läs merKvävedynamik vid organisk gödsling
Kvävedynamik vid organisk gödsling resultat från ett växthusförsök och tankar kring nya forskningsbehov SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Jordbrukets utmaningar Foto: SLU Ökande efterfrågan
Läs merFramtiden är grön! Den digitala transformationen av lantbruket. Filip Lundin Konsult, Macklean
Framtiden är grön! Den digitala transformationen av lantbruket Filip Lundin Konsult, Macklean 2018-11-23 1 KORT OM MACKLEAN 2 Våra medarbetare har en bra mix av akademiska meriter, branschkompetens och
Läs merOrganiska gödselmedel i höstvete. Jordbrukaredagarna 2013 Mattias Hammarstedt / Ida Lindell, HIR Kristianstad
Organiska gödselmedel i höstvete Jordbrukaredagarna 2013 Mattias Hammarstedt / Ida Lindell, HIR Kristianstad Skånska försök på ämnet Hur stor effektivitet har vi av det kväve som sprids med organisk gödsel?
Läs merMiljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård
juni 2012 Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård Bra för plånbok och miljö Sänkt inkalvningsålder Analys av stallgödseln Förbättrat betesutnyttjande Ekonomiska beräkningar gjorda av: Maria
Läs merFastgödsel kring Östersjön: Tillgång problem och möjligheter
JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Fastgödsel kring Östersjön: Tillgång problem och möjligheter Sötåsen den 7 november 2013 Samrötning av fast- och flytgödsel ökar kvävetillgängligheten! Kan
Läs merEkologisk och SMART mat. Hushållningssällskapet Väst Mats Alfredson, Anna Jiremark
Ekologisk och SMART mat Hushållningssällskapet Väst Mats Alfredson, Anna Jiremark Regeringens aktionsplan 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor till år 2010 Miljömålsarbete 16 Nationella miljömål
Läs merMagnus Bång Miljömålssamordnare Växt- och miljöavdelningen, Jordbruksverket
Magnus Bång Miljömålssamordnare Växt- och miljöavdelningen, Jordbruksverket - Vilken betydelse har EU:s jordbrukspolitik och styrmedel haft för kväve- och fosforbelastningen från jordbruket Åtgärdsarbetet
Läs merRadhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor. Foto: Per Ståhl
Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor Foto: Per Ståhl Jordbruksinformation 1 2012 1 Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor Text: Per Ståhl, Hushållningssällskapet Linköping Radhackning
Läs merJordbruksinformation 8 2010. Starta eko Frukt
Jordbruksinformation 8 2010 Starta eko Frukt Börja odla ekologisk frukt Text och foto: Johan Ascard, Jordbruksverket Det är stor efterfrågan på ekologisk frukt. Med rätt odlingsteknik går det att få stabila
Läs merVad är ett bioraffinaderi och varför är de så bra för framtiden och miljön?
Vad är ett bioraffinaderi och varför är de så bra för framtiden och miljön? Vad är ett bioraffinaderi? Ett bioraffinaderi är som alla andra fabriker, ett ställe där man tar in råvaror som i fabriken omvandlas
Läs merMiljøvennlig spredning av husdyrgjødsel i eng
Miljøvennlig spredning av husdyrgjødsel i eng Lena Rodhe lena.rodhe@ri.se Trondheim 7 februari 2019 RISE Research Institutes of Sweden, Jordbruk och livsmedel Från 2017 är f.d. JTI = RISE (Research Institutes
Läs merutsläpp av klimatgaser Jan Eksvärd, LRF
Klimatkollen 27 okt 2010 Potentialer ti och möjligheter att minska utsläpp av klimatgaser Jan Eksvärd, LRF Innehåll Konkurrensläget Klimatfrågan Energipriserna gp Energi och klimat LRFs strategier Livsmedel
Läs merREMISSVAR: Remiss betänkandet Skatt på kadmium i vissa produkter och kemiska växtskyddsmedel
Finansdepartementet 103 33 Stockholm Dnr Fi2017/04821/S2 Malmö den 28 april 2018 REMISSVAR: Remiss betänkandet Skatt på kadmium i vissa produkter och kemiska växtskyddsmedel Avfall Sverige är kommunernas
Läs merLantmännens arbete med en ekostrategi från jord till bord
Lantmännens arbete med en ekostrategi från jord till bord 23 Januari Claes Johansson Hållbarhetschef Vår bas är norra Europa Lantmännen är ett lantbrukskooperativ och norra Europas ledande aktör inom lantbruk,
Läs merSida 1(6) 2012-11-19
Sida 1(6) Kokbok till Kvävestrategi 11Aa och 11Ab Kokboken är tänkt som hjälp hur man ska lägga upp ett besök. Den behöver inte följas till punkt och pricka utan det är upp till dig som rådgivare att anpassa
Läs merUnderlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne
Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne 1. Skapa bra dränering 2. Använd bra växtföljd Struktureffekter Växtskyddsproblem Sex viktiga åtgärder för hög skörd och
Läs mer