!"#$%&'()*+,(-. /0+(#1)2).(3"4042')

!"#$%&'()*+,(-. /0+(#1)2).(3"4042')

Föreläsningens innehåll Lärandets inriktning Vad ska man lära om? Struktur för kollegial kunskapsbildning Struktur för lärande samtal Organisatoriska förutsättningar för skolgemensam kunskapsbildning Varför kollegial kunskapsbildning? Fallgropar

Lärandets inriktning

Lärande samtal Dialog Diskussion Debatt

Att hantera olikhet och variation

Lydnadskultur - Görandekultur

Ansvarskultur - Lärandekultur

Lärande - kunskapsbildning Kunskapstillägnande Att ge och få kunskap Att söka kunskap Att lära av varandra Att skapa kunskap Gemensam kunskapsbildning Systematisk gemensam kunskapsbildning

Tips-fördjupad förståelse

Timperley 2007 Utökad lärtid är en nödvändig men otillräcklig. Lärprocesserna varade mellan sex månader och två år och man träffades oftast en till två gånger i månaden. Extern expertkunskap är nödvändig men otillräcklig. Effektiva professionella lärgrupper karaktäriserades av att lärarna stimulerades till ny fördjupad förståelse och till att undersöka hur denna förändrade förståelse skulle kunna omsättas praktiken undersöka vilka effekter nya arbetssätt fick på barnens lärande. Kollektivt ansvarstagande för barnens lärande ersatte ett individualistiskt synsätt med autonoma lärare. Aktivt skolledarskap. Effektiva skolledare gav ett aktivt stöd till lärarna lärande och deltog delvis i lärandet själva. De skapade organisatoriska förutsättningar för lärarnas lärprocesser och utvecklande en lärandekultur på skolan.

Tips?-! + Goda exempel Förståelsefördjupande lärprocess Tillämpningsinriktad lärprocess Fördjupad förståelse av problemets natur

Lärfrågans betydelse Ska bidra till att bli allt bättre på att förverkliga den egna skolans/förskolans pedagogiska verksamhetsidé. Kännas angelägen och energirik. Utgå från det egna pedagogiska vardagsarbetet i relation till helhetsidén. Ligga inom den egna påverkanssfären Avgränsad Förstå samband mellan det man gör och det man uppnår med det man gör

Vad ska man lära om?

Tre huvudvägar för val av lärområden Lära om hur man ska bli allt bättre på att förverkliga skolans helhetsidé i vardagsverksamheten. -> Lära om olika egna angelägna pedagogiska problem där helhetsidén utgör utgångspunkt för lärprocessen. Lära om vad andra anser att man behöver lära om och göra.

En helhetsidé består av.. en vision som beskriver vad man vill uppnå med verksamheten och en verksamhetsidé som beskriver vad som behöver känneteckna verksamheten för att man ska uppnå det man ser som särskilt viktigt att uppnå visionen och verksamhetsidén är relaterade till varandra på ett medvetet sätt

Skolan som många av oss minns den.

=:(7,:,6#:70&(% 8*:9#/$%*0;0/$0*&,70% 45*1<((,:,6##)'% 8*0&93% G:#:D,% &'(%3:((%3:%"@@,<H% 2,#3&*%45*% 060$%()*&,70%!"#$%&'%()*&+%,-./0,10$% >?"@/",#/&@0*% A%156&%B0$-6% I0,:,6##/&@&,70%E0,:,6#4"((10$% C07&6D6:#/% 30*/#&E10$#:7F%!"#$% J-7(:610$%DK1%#$*"/$"*% I07#/&@&,70% I0730$,&%6D7&%E5$0,%

9"/(;3#"6++ 3<0+&=>/2'>#&/(+ $+<"#16.,+ 768%%0"1+ 9"&)"'1+!"*2"1#(+%3*(+,41"#+ *(+,41"#+ :3*+'3,,.#$'(;3#+!"#$#%&&'()(#*"++,"#$#%&-.//0"1+ 5/"2"6&+,"*&'()(#*"+?"/0"1+@+*"/(6+ A3))/$#%+;//++ B2"6'/$%0"1"#B+ A3))/$#%++ ;//+"/"2"#&+ +/$2&2>6/*+3<0++ -6C%36+ F1%C+-6C#++ $#*$2$*."//(++ -46.1&>E#$#%(6++ 3<0+-46'.#&'()"6+ D8E=(+2(6$(;3#++ 3<0+3/$'0"1+$++ "/"2"6&++ -46&1C"/&"+ G63<"&&++(6J"1&%C#%+(6J"1&&>E+ A6(2O+04%(++ M1"6'3))/$#%+ -462>#1#$#%(6+ N/$+&"**+ F1,(#(+ 9"%/"6+3<0+6.;#"6+ K16.'1.6+@L+(6J"1&63+!C/+ 9"&./1(1+ 78*/$%0"1+ G6"&1(;3#H+ I+ G63%6"&&$3#H+

Lärfrågor Hur BEMÖTER vi våra ungdomar så att de utvecklar kreativitet och självtillit? (1 grp) Hur får vi våra elever att ta ett större ANSVAR när vi arbetar elevaktivt? (3 grpr) Hur hjälper vi elever med BEHOV AV SÄRSKILT STÖD? (1 grp) Hur INDIVIUALISERAR vi i de heterogena grupper vi har? (2 grpr) Hur kan vi få elever att känna mer LUST och NYFIKENHET inför det vardagliga skolarbetet? (1 grp) Hur kan vi lära mer om att UTMANA och ställa krav på våra elever? (1 grp) Hur kan vi hjälpa elever som TAPPAT LUSTEN att lära att återfå den? (2 grpr) Hur kan vi genom ÄMNESÖVERGRIPANDE ARBETSSÄTT öka elevers lust att lära? (1 grp) Hur kan vi hjälpa OKONCENTRERADE och splittrade elever? (1 grp) Hur kan vi koppla undervisningen till LIVSLÅNGT LÄRANDE? (1 grp)

Analys Man studerar något som har hänt i relation till något som man vill uppnå för att fördjupa sin förståelse av samband mellan det man gör och det man uppnår med det man gör samt dra lärdomar om hur man kan bli allt bättre på att uppnå det man vill uppnå.

B#"7F$)0+,)'C"721(1$>1C(+'72#4) =%+>%*>7$ @+7A0&&!"#$%&%'()* +",+"-('#. ; =%+>%*>7$?0&()*%* < @&?3&#01+,?1**&#, 2'891$$,89:,'1$)*+&+

Ta del av befintlig kunskap Lärprocess Gemensamt skapa kunskap Definition av problem eller lärområde Hinder Föreläsning Böcker etc. Organisatoriska hinder 78% Arbetsbelastning 73% Bristande egen förmåga 31% Bristande stöd från skolledningen 28% Negativ inställning bland arbetskamrater 24% Oro för kvalitetskontroller 21% Föreställningar förståelse lärdomar Handling Skaffa ett tillförlitligt underlag Se mönster Förstå varför mönstret ser ut som det gör! lärdomar Hur man kan utpröva dessa lärdomar i praktiken

Att formulera lärfrågan

Eleverna är omotiverade. De har ingen lust att lära. Svårt att komma igång med arbetet, tröttnar snabbt och börjar prata med varandra, med följd att det blir oroligt i klassrummet, dessutom upplever vi att de sällan ställer egna frågor även när de ges möjlighet att göra det. [LGr11, Skolans helhetsidé, forskning?] Problem /Utvecklingsområde Hur kan vi bidra till att elevernas lust att lära i skolan ökar? Lärfråga Lärdom 1: Start av arbetsområde Lärdom 2: Återkoppling Forskningsfråga Forskningsfråga Forskningsfråga Start av arbetsområde Återkoppling

Se mönster

Vad säger föreställningskartorna?

Förmågan att se mönster

Förståelseinriktat lärande Resultat M = 5 M = 2 M = 4 M = 2,5 M = 3,5 M = 3 M = 3,5?? Runda former!

M =? M = 5 M = 2 M = 4 M = 2,5 M = 3,5 M = 3 M = 3,5?? Runda former ->

Tabellmetoden SVÅRUPPTÄCKTA MÖNSTER

Strukturerade lärande samtal Lärgrupper behöver en lärledare för att de lärande samtalen inte ska stanna vid erfarenhetsutbyte. Samtalen behöver ledas och fördjupas av någon med särskilt ansvar för och kunskap om lärprocessen i gruppen.

Agerande Erfarenheter @)%$0+>$K Reflekterar.. Föreställningar Slutsatser Lärdomar L*9%$%$#0, 9/*0 Forskning, andras erfarenheter

M"**,%K0+%$#0 Vad skulle slutsatserna få för konsekvenser för agerandet? Vilka erfarenheter ligger bakom dessa slutsatser? P+4%+0$Q0*0+!"#$%&'($') *+),--.#*/'% Vilka reflektioner har du haft innan du dragit dina slutsatser? N)(*&%*&0+O )B+#79%+ Vilka ytterligare reflektioner kan man göra utifrån dessa erfarenheter??04)0'*>7$0+ Kan man tänka sig några andra slutsatser utifrån reflektionerna? Vad finns det för forskning som stöder respektive motsäger slutsatserna? På en annan skola har man dragit helt andra slutsatser hur kan det komma sig? 17+&'$>$KH, %$#+%&, 0+4%+0$Q0*0+

!"#$%&'($' *+),--.#*/'% M"**,%K0+%$#0 SR,P+4%+0$Q0*0+ ER,@)%$0+>$K, FR,?04)0'*>7$0+ T0)Q0*&>#U GR,N)(*&%*&0+O,)B+#79%+ IR,17+&'$>$KH,)>**0+%*(+H,4/+0)B&$>$K%+H, %$#+%&,0+4%+0$Q0*0+ Hans-Åke Scherp

Att ställa förståelsefördjupande frågor Utgå inte från att du förstår vad den andre menar! (Tillåt dig att inte förstå) Det finns ofta flera olika sätt att förstå ett och samma fenomen! Även om vi använder samma begrepp är det inte säkert att vi menar samma sak!

Förståelsefördjupande frågor Genuint intresse av att förstå ett fenomen Genuint intresse av att förstå hur andra tänker och förstår ett fenomen Hur kommer det sig att du börjat tänka så här? När hände det och hur kom det sig? Intresserad av att förstå hur jag själv förstå och tänker. Ju mer jag själv förstår desto fler frågor väcks. Se, höra, tänka och känna Komplettera och nyansera ofullständiga och handikappande utsagor

Kommunikationskanaler

V'&+&,;='34,%&'&#0'& $1' $1' :=' :=' +/#(1' +/#(1' (/##1' (/##1'

@&??&,%<5*/#50 $1' $1' :=' :=' +/#(1' +/#(1' (/##1' (/##1'

@+/#50,(8??)#4(&+48# $1' $1' :=' :=' +/#(1' +/#(1' (/##1' (/##1'

Ofullständiga meningar A: Det är ingen hjälp att fly. Lärledaren: För vem?, Till vad? A: Jag är rädd. Lärledaren: För vem eller vad?

a. Jämförande adjektiv: - re ex: finare, bättre, sämre, mer eller mindre - st ex: finast, bäst, sämst, mest, minst - Än vadå? - Jämfört med vad? - Än vad?

b. Man måste Det är nödvändigt att Man bör.. - Vad skulle hända om du inte gjorde det? - För vem är det nödvändigt? c. Det är inte möjligt att Man kan inte... - Vad skulle hända om du gjorde det?

Organisatoriska förutsättningar för skolgemensam professionell kunskapsbildning om lärande och undervisning

Helhetsidé Vision Verksamhetsidé -> Förebygger och åtgärdar störningar. Anpassar omvärlden påverkar utformningen av stabiliserar och påverkar??? Pedagogiska verksamheten!!! ->? ligger till grund för lärandet i Störningar = påverkar utvecklingsbehov Anpassar verksamheten vägleder och utvecklar Arbets- Organisationen skapar förutsättningar för -> påverkar utformningen av <- Utvecklings- Organisationen -> ->

B-@(1$% -($.) >1C(+'72#4$0-4"#2$"120# This image cannot currently be displayed.

Arbetsorganisationen: Vad ska vi göra med de elever som skolkar? Utvecklingsorganisationen: Vad ska vi göra med de lektioner som eleverna skolkar ifrån?

(Skolinspektionen, 2014 s. 23, 55) Rektor analyserar inte tillsammans med lärarna hur undervisningens kvalitet påverkar resultatet. Fokus läggs ofta på enskilda problem hos eleven, istället för på skolans arbetssätt. Över hälften av gymnasieskolorna har sedan 2009 kritiserats för det systematiska kvalitetsarbetet. Skolorna lägger ofta fokus på elevernas enskilda problem snarare än på skolans arbetssätt.

:-3"J),'2%(&1%$2'($-'&2"2 PD1$2#"*4"(F) P"$12'2% (-0#'"(?)-'&2(E&1()2'2% Q&1()2'2%(J'1),$1 56-3E>."3)?6-$19(7$()"C) C"-3"4$.-0@7(<(#)))) *'".")#F")78-30<"-) 0<)78-"#3()0+,) @"-#$)>1C(+'72#4)%L PD1%10II"1 PD1$2#"* ($N-$, :-N$2$2#"* NF-"2

Varför kollegial kunskapsbildning?

Vad kännetecknar utvecklingsprocesser på förskolor och skolor som leder till högre kvalitet? Att leda gemensam kunskapsbildning om lärande. Strukturerade lärande samtal

Skolutveckling? Centralistiskt perspektiv : Preciserade mål, planer, utvärdering, kontroller, inspektioner. (NPM) Aktörs- och skolperspektiv: När vi stöter på problem i vardagsverksamheten Erfarenhetslärande (Lärande organisation) (Scherp, 2003; Scherp & Scherp, 2007; Timperley m fl, 2007; Hattie, 2009; McKinsey, 2010; Timperley, 2013; Scherp, 2013)

Vad påverkar lärares sätt att arbeta? (1 4) Direkta erfarenheter i mötet med barnen 3,7 Samtal med kolleger 3,1 Läroplan och/eller skolplan 3,0 Kursplan och/eller betygskriterier 2,8 Erfarenheter utanför skolan 2,8 Pedagogisk facklitteratur 2,6 Ämnesinriktad facklitteratur 2,4 Kompetensutveckling utanför skolan 2,2 Intern fortbildning 2.2 Samtal med skolledare 2,1

Agerande Erfarenheter @)%$0+>$K Reflekterar.. Föreställningar Slutsatser Lärdomar L*9%$%$#0, 9/*0 Forskning, andras erfarenheter

Utgångspunkter Skapandet är människans främsta drivkraft. Meningsskapande, medskapande och kunskapande är exempel på denna inre drivkraft och motivation. Att erfara och uppleva att man gör skillnad inom ett område som man upplever meningsfullt.

Kvalitetsutveckling genom Implementering Initiering Implementering Institutionalisering Spridning Lärande Dissonans Avlärande Nylärande Befästande Motstridiga uppfattningar Motstånd Bromsklossar Bra med bromsklossar för de får oss att tänka till en gång till Motstridiga uppfattningar Bidrag till variationen som underlag för gemensamt lärande

Skolledarrollen Administrera färdiga projekt och lösningar Använda skolinspektionens resultat som underlag för att hävda behov av utveckling. respektive Leda skolgemensam professionell kunskapsbildning som utgångspunkt för skolutveckling. Använda vardagsfrågor i relation till den egna pedagogiska verksamheten som underlag för val av utvecklingsområden.

Forskning Resultatförbättringarna är tydligast på de skolor där lärare och skolledare ägnar sig åt att beforska sin egen yrkesverksamhet (Hattie, 2009; Timperley, 2012; Timperley, 2007; Robinson, 2007; Holtappel, 2007, McKinsey, 2011; Scherp, 2003, 2007,2013)

Svårigheter med analys och kunskapsbildning

Effekterna beroende av helheten (undervisningsmönster, arbetsorganisation, lednings- och styrningsfilosofi) Ex Göteborgsforsket Ytlärande djuplärande

Kortsiktiga långsiktiga effekter Ex återkoppling: Omedelbara lärandet, fortsatta motivationen, självkänslan Belöningar fungerar ofta inte alls långsiktigt. Den inre upplevelsen av att vara lärande är viktigare att lyfta fram. SuperNanny Icke önskade bieffekter Ex bättre betyg men sämre lust att fortsätta lära