Dokumentation från konferensen Nyanländ i Småland en dialogdag på temat etablering av nyanlända, den 30 september i Kalmar Dagen arrangerades av Länsstyrelserna i Kalmar- Kronobergs- och Jönköpings län. Under förmiddagen föreläste Lars G Johansson från Integrations- och Jämställdhetsdepartementet, Kenneth Herder och Hans-Göran Johansson från Arbetsförmedlingen, Helena Svensson och Lars Borgemo från Migrationsverket samt Bo Ljung från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Deras power-point presentationer presenteras separat. Under eftermiddagen var det gruppdiskussioner och frågestund med panelen som bestod av föreläsarna ovan. Här följer en först en sammanställning av gruppernas diskussioner, där de viktigaste frågorna är markerade i fet stil. Därefter redovisas de frågor som uppkom under paneldiskussionen
Gruppdiskussionerna Frågor till gruppdiskussionerna: 1. I vilka frågor kan och bör samarbete ske 2. Vilka parter ska delta? 3. Hur ska samarbete genomföras? Grupp 1 - Informationsöverföring på olika nivåer, flöde - underlag/kartläggning från Migrationsverket till arbetsförmedlingen till kommun - Prestationsförmåga, underlag från landstinget. Möjlighet att pröva? - Bosättning. Arbetsförmedlingen och kommunerna - Etableringsplanens innehåll. Familjesituationen? - Hur samverka kring individer som inte följer etableringsplanen? ( ej får ersättning) - Flödet är viktigt mellan myndigheter och alla aktörerna ( migrationsverket, skatteverket, arbetsförmedlingen, kommunen, försäkringskassan, lotsar, landsting m.fl.) - Flöde inom kommunen (barnomsorg, SFI, Bostad, samhällsorientering, övrig social omsorg) liksom personliga relationer mellan chefer, handläggare, lotsar - Struktur och lätta kontaktvägar lokal nivå (fd lök) mellan chefer och handläggare. - Landstinget viktig part som inte alltid funnits med i lök-arna Grupp 2 - Kommunen blir i slutändan ansvariga ändå. Det handlar om kommuninvånare - Ej arbetsinvandring, det handlar om flyktingar - Var är landstinget? - Reformen är ur ett storstadsperspektiv. På landsbygden måste man lösa det logistiskt t.e.x vad gäller samhällsorienteringen där man behöver samverka. - 24 månader är en kort tid Grupp 3 1. Frågor att samverka om: - Klargöra målgrupp för samarbete. - Klargöra Arbetsförmedlingens etableringshandläggare för snabbare kontakt - Överföring av personuppgifter från migrationsverket - Fastställa personnummer med skattemyndigheten - Övrigt såsom Bosättning, SFI, Barnomsorg, Hälsovård och Utbildning. 2. Parter som ska delta: - Arbetsförmedlingen, Skattemyndigheten, kommuner, Försäkringskassan, Migrationsverket, Landstinget, Näringsliv. Övriga aktörer tex. Röda Korset, studieförbund, Föreningar 3. Hur samarbeta? - Lokala överenskommelser mellan Arbetsförmedling och kommun om t.ex. SFI och utbildning - Individens etableringsplan - ESF-projekt - Etableringslotsen Grupp 4 - samverkan fungerar redan bra i många kommuner - Det är viktigt att samverkan är lokal vem gör vad och när.
- Näringslivet viktig part Grupp 5 1. samverkan kring innehållet i etableringsplanen 2. samverkan lokalt med alla berörda parter. Lotsar är nya aktör och näringslivet är viktigt. 3. samverkan lokal- enklast möjligt = telefon, enkla träffar och e-post. Grupp 6 - Samarbete mellan aktörerna i olika kommuner vid utformningen av samhällsinformationen. Inom länet/regionen - Utbyte av lokala lösningar för att finna sätt som fungerar bra. Informationsnätverk. - Samarbete mellan Arbetsförmedlingen och SFI-undervisning - SFI-bonus motverkar arbetslinjen - Problematiskt med samarbete mellan Arbetsförmedlingen och undervisningen eftersom det ser olika ut i kommunerna. - Samarbete på lokal nivå mellan Arbetsförmedlingen, kommun och SFI ser olika ut från kommun till kommun och måste gör så. - Hur hanteras lotsar i mindre kommunen där det blir svårt att ekonomiskt få det att fungera? - Bostadsfrågor. Samarbete mellan hyresvärdar, integrationsenheten, migrationsverket och arbetsförmedlingen krävs för att få det att fungera - Upprätta informationsnätverk där de lokala instanserna har möjlighet att kommunicera. Såväl lokalt, regionalt som nationellt. - Boendemöjligheter, vilka förutsättningar som finns - Landstinget involvering i det här nya behöver utvecklas. I dagsläget finns enligt de närvarande inga väl fungerande samarbetsstrukturer. - Handläggningstiden på försäkringskassan och skatteverket försvårar etableringsarbetet. Exempelvis ID-handlingar - Samarbetet mellan lotsarna och kommunerna. Vem ska göra vad. Vilka begränsningar har lotsarna? Sekretess? - Etableringsplaner för kvinnor? Hur ska etableringen på arbetsmarknaden fungera i praktiken. Riktade insatser? - Barnfrågor. Barnomsorgen. Extra stöd och hjälp. Prioriteringar här? Grupp 7 - Olika kommuner har kommit olika långt. Tex. har vissa områden varit försöksområden där finns det fungerande grupper redan. - Landstinget saknas - Frivilligorganisationer kan bjudas in - Samhällsorientering. Information på eget språk då krävs det samverkan. Kan man göra något nationell eller från länsstyrelserna? Grupp 8 Samarbete bör ske mellan migrationsverket, näringslivet och branschorganisationer, kommuner, landsting (psykisk ohälsa), arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, ideella organisationer, lotsar, skatteverket i frågor som, SFI, etableringssamtal, Utbildning, arbete, validering, hälsa och samhällsorientering. Vi måste jobba olika beroende på var vi finns, men alla måste ta ansvar och prata med varandra
Grupp 9 Näringslivet är viktig aktör att ha med i samverkan Grupp 10 Samarbete bör ske i de flesta frågor t.ex: - Boende (kommun och arbetsförmedling) - Lots (försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kommunen) - Språkträning ( kommunen, annan utbildare, arbetsplats) - Samhällsorientering (regionalt samarbete) Viktigt att veta om varandras uppgifter och kompetens Viktigt med kommunala praktikplatser Upplägget av SFI-undervisning, plats, tid etc. samarbete över gränser Hur kommer informationsflödet se ut mellan parterna Vem tar första initiativet lokalt? Arbetsförmedlingen? Kommunen? Kommer det finnas lotsföretag på plats? Blir det lotsar på distans? Måste vi göra det själva? Viktigt att utveckla och bygga på det so finns av samarbete lokalt Viktigt att få med alla bitar parallellt. Arbete/SFI/Samhällsorientering.m.m.
Paneldiskussionerna Kommentarer från panel efter gruppredovisningarna var att flera också ansåg att Landstinget är en viktig aktör, även om de inte direkt omnämns i reformen med nya uppdrag. En kommentar var också att samhällsorienteringen kräver vidare samverkan och ett regionalt perspektiv, länsstyrelserna har en viktig roll i detta. Frågor från publiken Fråga: Hur ska man lösa det här med att betala ut medel? Svar: Ett utvecklingsarbete pågår mellan Skatteverket, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan för att se hur man kan förkorta processen med att få personnummer. Skatteverket är en viktig part. Skatteverket har en ny förordning som gäller från den 1 oktober (SFS:2009:284) där identiteten kan styrkas om de uppgifter som lämnas i ansökan om identitetskort stämmer överens med vad som har registrerats i fråga om uppehållstillståndet. Försäkringskassan har också en reservrutin där man har möjlighet att betala ut medel om det ej finns ID-kort. Fråga: Om man ej får fram tillräckligt många lotsföretag. Var hamnar arbetsuppgifterna då? Svar: Då är det arbetsförmedlingens ansvar att ta sig an de arbetsuppgifterna. Följdfråga: finns det möjlighet att ha kommunala lotsar? Svar: Nej, inte som regelsystemet ser ut idag Fråga: Etableringsplanen innebär att man får ersättning i 480 dagar per barn under 8 år. Dessa dagar är det i huvudsak kvinnor som tar ut. Etableringsplanen är tänkt att vara jämställd. Är det på gång en rättelse? Svar: Den nya etableringsersättningen är individuell, det är ett försök att stimulera både kvinnor och män ut i arbetslivet, det är också en något högre ersättning än föräldraförsäkringen. Det är inga förändringar på gång, men saken kommer troligtvis att diskuteras framöver när reformen följs upp. Fråga: Kommunersättningen är 80 000 2011- vad blir den 2012? Svar: Beloppen har tidigare följt utvecklingen av basbeloppen, det är troligt att det blir så nu också, alternativt är skolindex en möjlig väg att gå. Vi kan därför inte säga något om 2012 nu. I barnschablonen räknar man med att det behövs mer medel första året. Ersättningen till kommunerna kommer att betalas ut successivt: 10% av schablonen till den kommun som först tar emot, därefter 20% efter ytterligare 2 månader, därefter betalas 10% ut per kvartal Fråga: Det är ett annat system idag, kommunerna får mer pengar. Varför får kommunerna inte lika mycket nu? Svar: Nuvarande ersättning täcker också försörjningsstödet. Nu blir det etableringsersättning istället som betalas av försäkringskassan, vilket medför att kommunen inte har den kostanden. Fråga: När är man egentligen etablerad. Är man etablerad när bara mannen i familjen arbetar? Svar: Utgångspunkten i etableringsreformen handlar om arbete eller studier. Även lotsens ersättning är resultatbaserad och lämnas när en person varit i arbete i 6 månader. Samtidigt är etableringsplanen upplagd under två år det är en särskild insats. Efter det tar de generella systemen vid. Vi hoppas att reformen innebär en snabbare arbetsmarknadsetablering. Fråga: Kommunen har ett fortsatt ansvar för sociala insatser, vad innebär det? Svar: Det innebär ett allmänt ansvar inom socialtjänsten samt de insatser som krävs inledningsvis med mottagande och praktisk hjälp vid bosättning tillexempel. Avslutande kommentarer från panelen Arbetsförmedlingen: Det kommer ett dialogmaterial som stöd för den lokala dialogen. Arbetsförmedlingen kommer att ta initiativ till denna dialog
Departementet: Kanske kommer reformen ha vissa barnsjukdomar, men vi måste ha tålamod, sen kommer vi från centralt håll att göra förändringar där det finns behov. Migrationsverket: Vi är inne i ett intensivt skede just nu, bland annat med många förändringar inom vårt IT-stöd. Vi återkommer med ytterligare information längre fram Länsstyrelsen: Det är viktigt med samverkan, både nationellt, regionalt och lokalt. Även samverkan mellan kommuner är viktigt, t.ex. vad gäller samhällsorientering. Detta blir fokus för länsstyrelsens nästa konferens i Nässjö den 28 oktober. Dokumentatör: Nina Lindgren, Länsstyrelsen i Jönköpings län