LÄNSSTYRELSERNA Ögonblicksbild av etableringsreformen
|
|
- Klara Lindqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 LÄNSSTYRELSERNA Ögonblicksbild av etableringsreformen mars 2011 Rapport 1
2 1 UPPDRAGET AVGRÄNSNINGAR ALLMÄNT REDOVISNING MÅLGRUPP Sammanfattning SAMVERKAN Sammanfattning SAMORDNING AV ETABLERINGSINSATSER: Sammanfattning BOSTAD Sammanfattning FÖRSÖRJNING Sammanfattning ÖVRIGT Otydlighet Hälsa och prestationsförmåga Barn- och familjeperspektiv Idéburna sektorn SLUTSATSER
3 1 Uppdraget Länsstyrelserna har i regeringsbeslut 25/ (IJ 2010/2001/IU) fått i uppdrag att, inom ramen för det ordinarie uppdraget att verka för samverkan och följa upp organisering och genomförande av insatser för vissa nyanlända invandrare, till regeringen redovisa en samlad bild av genomförandet av etableringsreformen i länen under Länsstyrelserna ska särskilt beskriva sådana eventuella brister i genomförandet som påverkar förutsättningarna för en framgångsrik implementering av etableringsreformen. Redovisningen ska ske under tre tillfällen under året och ha karaktären av systematiska ögonblicksbilder. Syftet är att på ett tidigt stadium uppmärksamma eventuella brister i genomförandet av etableringsreformen. Länsstyrelsen i Kronobergs län har samordnat redovisningen och uppdraget har utförts av Christian Foster vid Länsstyrelsen i Stockholms län. 1.1 Avgränsningar Denna redovisning gäller enbart etableringsreformen det vill säga de förändringar som trädde i kraft under 2010 och som Arbetsförmedlingen har givits ett samordningsansvar för. Etableringsreformen är en del av det svenska flyktingmottagandet och syftar främst till att öka deltagandet på arbetsmarknaden för flyktingar och deras anhöriga. Länsstyrelsen har uppdrag att samordna flyktingmottagandet och verka för att Sverige har både beredskap och kapacitet att ta emot de flyktingar och deras anhöriga som kommer. Vid följande rapporter avser Länsstyrelserna att komplettera med tydliga åtgärdsförslag i mer strukturerad form. 1.2 Allmänt Etableringsreformen har inneburit förändrade roller för flera myndigheter samt skapandet av en ny aktör, lotsen. Självklart kommer det därför att finnas vissa problem vid införandet som beror på missförstånd, otillräcklig kapacitet med mera. Denna redovisning syftar däremot till att identifiera vilka brister/problem som kan uppfattas som systematiska snarare än enskilda. Den skillnaden kan dock vara enklare att beskriva än bedöma. För att skapa en överblick som kan förstås och följas av alla aktörer oavsett utgångspunkt sker redovisningen utifrån sakinnehåll snarare än förordning. Det vill säga snarare än att följa lag om etableringsersättning för vissa invandrare redovisas ett avsnitt om försörjning. På samma sätt redovisas samhällsorientering under etableringsinsatser tillsammans med svenskundervisning trots att dessa regleras i egna förordningar. Vid denna rapports skrivande har etableringsreformen varit i kraft lite drygt två månader vilket innebär att de första etableringsplanerna bör ha beslutats och anvisning av bostad ha kommit igång. När det gäller samhällsorientering finns inget krav på kommunen att den vare sig ska vara avslutad eller ens påbörjad inom perioden. För Sfi gäller dock att den ska vara påbörjad för de som blivit kommunmottagna under december månad Följande delar redovisas: - 3 -
4 Målgrupp Samverkan Samordning av etableringsinsatser Bosättning Försörjning Övrigt 2 Redovisning 2.1 Målgrupp En viss otydlighet vad gäller målgruppen och ersättning till kommunerna har lyfts från länsstyrelserna 1. Det gäller främst två grupper: 1) De som bor i anläggningsboende efter beslut om uppehållstillstånd och blir folkbokförda i anläggningsboendet utan att vara kommunplacerade. Dessa individer får etableringsplan och kommunen förväntas bistå med Sfi och samhällsorientering. För Sfi får kommunen ersättning i särskild ordning från Migrationsverket men ingen statlig ersättning tycks utgå för samhällsorientering. 2) Den grupp som både fick uppehållstillstånd och blev kommunplacerade i november omfattas såvitt kan bedömas inte av etableringsreformen. Detta skapar förvirring och otydlighet för såväl kommuner, statliga myndigheter som individerna själva. Sammanfattning Kommunerna bör ges ersättning för all samhällsorientering de är skyldiga att tillhandahålla. Det bör ges möjlighet att inkludera även de som är folkbokförda i november till den grupp som har rätt till etableringsplan. 2.2 Samverkan Regional samverkan fungerar i regel bra.. I de fall där de tidigare samrådsstrukturerna inte bedömts passa etableringsreformen formas dessa om under våren. Även arbetsmarknadsråden används där de finns. Alla statliga myndigheter har ansträngt sig att delta i det regionala arbetet även om både försäkringskassa och migrationsverk saknar regional organisation 2. Än så länge saknas dock lotsföretagen helt i det regionala arbetet vilket inte nödvändigtvis är en brist. Bilden av samverkan ser olika ut i landet beroende mycket på Arbetsförmedlingen s organisation. För länsstyrelserna innebär det en utmaning att samordna flyktingmottagandet regionalt när marknadsområden inom länet har olika prioriteringar och har kommit olika långt i till exempel utbildning av handläggare. Sammanfattning De flesta län rapporterar en stabil organisation för samverkan på regional nivå. Utmaningarna ligger i att koppla samman det regionala flyktingmottagningsarbetet med de mer lokala delarna i etableringsreformen där Arbetsförmedlingen s områden skiljer sig helt eller delvis från länens uppdelningar
5 2.3 Samordning av etableringsinsatser: När det gäller den lokala samverkan rapporterar i princip varje län ett ojämnt arbete med de lokala överenskommelser (LÖK) som Arbetsförmedlingen söker nå med varje kommun. Ingen samordning sker i regel med det regionala flyktingmottagningsarbetet. Det är otydligt för både kommun och länsstyrelse vilken strategi som ligger bakom dessa lokala överenskommelser eller vilken tidsplan som finns. De dialogseminarier som genomförts har varit väl genomförda och omtyckta men de tycks inte ha lett till lokala överenskommelser såsom var tänkt. Ingen samverkan har skett inför LÖK-arbetet i landet utan arbetet har planerats ensamt av Arbetsförmedlingen. Det rapporteras om olikheter mellan länen kring tempot i fastställande av etableringsplaner. En farhåga är att fastställande av etableringsplaner möjligen tar längre tid än förväntat vilket i så fall påverkar det kompletterande försörjningsstödet. Ifrån Gävleborg rapporteras dock kortare tid än förväntat. Det rapporteras om svårigheter att få en överblick av lotsföretagen men inget län förutom Gotland lyfter farhågor kring täckningsgrad. Västmanlands län påpekar att det saknas insatser initialt i etableringsprocessen. Innan Sfi och samhällsorientering finns egentligen inga insatser förutom meritportfölj. Eftersom Sfi inte sällan är upphandlad dröjer det länge än innan flexibiliteten ökar i systemet. I del flesta län finns eller pågår en regionalisering av svenskundervisningen. För att kunna erbjuda yrkesinriktad svenskundervisning och yrkessvenska (till exempel SFX) behövs ett kommunalt samarbete. Detta är inte uppbyggt än över hela landet och därmed begränsas möjligheterna att anpassa etableringsplanen till individen. Såvitt kan bedömas deltar inte Arbetsförmedlingen aktivt i det arbetet. Samhällsorienteringen är under uppbyggnad över hela landet. Under en länsstyrelsegemensam arbetsdag kring samhällsorientering framkom att det finns problem att samverka inom nuvarande lagstiftning. För att nå samhällsorienteringens mål om modersmål och didaktik behövs i princip samarbete mellan kommuner. Det finns idag väldigt få lösningar för ett sådant samarbete som också är förenligt med lag. De tydliga lösningar som är lagenliga är alltför omfattande för att komma ifråga för den mindre insats samhällsorienteringen trots allt utgör i kommunens verksamhet. Det gäller både gemensam nämnd och bildande av kommunalförbund. Kommunerna och länsstyrelsen efterlyser en förändring som möjliggör för kommunerna att köpa och sälja samhällsorientering till varandra. Det prövas idag olika system för att genomföra samverkan, till exempel en ekonomisk förening i Gävleborgs län, gemensam upphandling i Stockholms län mm. Inget framstår som ett särskilt bra arbetssätt då de alltid riskerar att gå emot Lagen om offentlig upphandling och/eller kommunallagen. Länsstyrelserna bedömer därför att det är osäkert om kommunerna kommer klara sina åtaganden inom samhällsorienteringen. Länsstyrelsen har i samråd med Sveriges kommuner och landsting tagit fram vägledande råd till samtliga länsstyrelser för att dessa bättre ska kunna stötta kommunernas uppbyggnadsarbete. Även anvisningar för uppföljning har tagits fram. För att följa arbetet har länsstyrelserna utsett en särskild fokusgrupp för samhällsorientering. Sammanfattning Etableringsreformen är ännu inte en integrerad del av flyktingmottagandet. Det märks främst genom att den lokala samordningen av etableringsinsatser inte följer det regionala arbetet. En brist härvidlag är framförallt att Arbetsförmedlingen helt saknar uppdrag i regleringsbrev att samråda eller samverka med länsstyrelserna
6 Trögheten i de kommunala verksamheterna kan ha underskattats. Många kommuner har genomfört upphandling av Sfi och kan inte bryta de avtal som finns. Samhällsorienteringen försvåras märkbart av bristen på möjlighet att samverka. Länsstyrelserna föreslår en särskild dialog med departementet kring detta specifika problem så snart som möjligt. 2.4 Bostad Bostadsanvisningsarbetet dras med svårigheter. Det finns förstås en osäkerhet hos såväl individer som myndigheter om hur bostadsarbetet ska organiseras. Det saknas en tydlig kommunikation från arbetsförmedling och Migrationsverket om hur det praktiska arbetet ska gå till. Flera kommuner har också i samband med reformen ändrat sin organisation för flyktingmottagande och möjligen ofrivilligt minskat sin kapacitet att jobba med bostadsanvisningar. På det mer principiella planet finns en osäkerhet kring länstalen och dess implikationer på överenskommelser med kommunen. Framförallt tycks de individer som efter 1 månad men innan 6 månader bedöms behöva bostadsanvisning inte vara inräknade i länstalen. Det finns därmed en betydande osäkerhet kring statens behov av anvisningsplatser och således vad som är en adekvat beredskap och kapacitet. Det finns även frågetecken kring datum och statistikfrågor som ännu är olösta men som behandlas i det samverkansforum 3 som myndigheterna deltar i. Vad som går att lösa inom befintligt ramverk och vad som kan kräva regleringsändringar är ännu inte klart. Det finns idag en viss konkurrens om de bostäder som är tillgängliga. Bara inom migrationsområdet gäller det bostäder för asylsökande, ensamkommande barn, kommunplacerade utan etableringsplan samt de med etableringsplan. Kombinerat med den bostadsbrist som finns idag i de områden med starkare arbetsmarknad är det en stor utmaning för de statliga myndigheterna att samordna arbetet. En stor del av planeringen sker inom bosättingsgruppen som rapporterar till samverkansdelegationen där alla myndigheter deltar. Idag är kommunen ansvarig för att erbjuda akutbostad. Det uppfattas som otillfredsställande att kommunen är skyldig att betala medan det är Arbetsförmedlingen som har ansvaret för bosättningsarbetet. När det gäller vidareflyttning finns det brister i ansvarstagandet därav. Ingen myndighet anser sig idag ansvarigt för att bistå med hjälp i vidareflyttningsarbetet. Denna fråga är framförallt viktigt ur et kapacitetsperspektiv då adekvat boende och boendeort ger kommunerna större kapacitet för mottagande. Det verktyg som hittills använts med gott resultat saknar finansiering från halvårsskiftet 4. Sammanfattning Mycket arbete återstår innan bostadsanvisning och arbetet med vidareflytt kan anses fungera väl ur ett helhetsperspektiv. Såvitt kan bedömas beror det på flera orsaker. Dels är två olika myndigheter ansvariga för varsin del samtidigt som kommunen förväntas kunna hantera och prioritera anvisningarna, dels saknar Arbetsförmedlingen uppdrag i vare sig regleringsbrev eller förordning att samordna anvisningarna med länsstyrelsernas arbete att säkerställa kapacitet för det totala mottagandet inklusive ensamkommande barn
7 2.5 Försörjning Än så länge finns det få rapporter om initiala problem. De problem som nämns är kända sedan tidigare och rör framförallt det kompletterande försörjningsstödet. Länsstyrelsen i Skåne lyfter att en större del än beräknat belastar kommunernas budget utan att kunna återsökas, till exempel är glappet ofta längre än den tid som ingår i schablonen. Från Stockholms län rapporteras att den schabloniserade ersättningen för glappet till kommunerna inte fungerar. Många individer flyttar i samband med uppehållstillståndet vilket medför att de får sitt ekonomiska bistånd från annan kommun än den som registrerats i samband med etableringssamtalet. Enstaka rapporter har också kommit om svårigheter att få ut ersättning om Id-kort saknas och liknande. Avsaknaden av personnummer är ett problem som också belysts i ett särskilt samarbete mellan berörda myndigheter. Någon snar lösning tycks inte skönjas. Om tiden för framtagande av etableringsplanen blir längre än förväntat kommer problemen med det kompletterande försörjningsstödet att bli mer allvarliga eftersom den kommunala ersättningen inte kommer täcka kostnaderna. Till denna farhåga kan också läggas de sporadiska rapporterna kring barnomsorgsköer som sällan understiger två månader. Risken är att detta medför att framför allt kvinnors etablering fördröjs. Arbetsförmedlingen saknar idag möjlighet att ge resebidrag till deltagarna i etableringsinsatser. Detta är olyckligt eftersom kommunalsamverkan är en förutsättning för att nå målen för etableringsreformen avseende samhällsorientering, yrkesinriktad sfi, praktik med mera. Från flera län rapporteras att individerna tvingas ansöka om ekonomiskt bistånd från kommunen för att kunna fullfölja sin etableringsplan. En olycklig omständighet som nämns av länsstyrelsen i västra Götaland är att utbetalningsdatum för etableringsersättningen är förvirrande för individen. Förutom att utbetalningsperioderna är olika beroende på om etableringsplanen är under medverkan eller om den är fastställd så flyter utbetalningsdatum. Ett mer pedagogiskt och rimligt förfarande är att tidpunkten för utbetalning av etableringsersättningen sammanfaller med tidpunkten för utbetalning av lön. Det finns rapporter om felaktiga adresser som medför att utbetalningsavier kommer i retur till Försäkringskassan. Det är ännu oklart om det beror på bristfälliga rutiner eller mer strukturella problem. Sveriges kommuner och landsting följer särskilt frågan om individernas försörjning och länsstyrelserna avvaktar deras rapport innan förslag läggs på förbättringsarbete Sammanfattning För tidigt att bedöma eventuella strukturella eller systematiska brister men resebidrag till deltagare kan mycket väl vara en sådan. Även den schabloniserade ersättningen för glappet kan visa sig vara problematiskt. Det finns ett flertal praktiska problem i form av utbetalningsdatum, id-kort med mera som alltjämt stör implementeringen. Länsstyrelserna avser att följa frågan ur ett genusperspektiv vid senare rapporter. 2.6 Övrigt Otydlighet Det finns en osäkerhet om gränssnittet mellan Arbetsförmedlingen, lotsarna och kommunens flyktingmottagare som inte löses i det lokala överenskommelsearbetet. Ansvaret för att hjälpa - 7 -
8 individerna med ansökan om bostadsbidrag, bosättningslån, barnbidrag, kontakter med skatteverk och försäkringskassa med mera. Det vill säga de frågor som är traditionella kommunala flyktingmottagningsuppgifter. Enligt vissa uppgifter är detta Arbetsförmedlingen s ansvar alternativt lotsens och enligt andra är det kommunens. Till exempel har Västerås kommun fått beskedet att det är kommunens ansvar medan Sollentuna kommun fått motsatt besked. Otydligheten skapar stora svårigheter för kommunerna att organisera sig på ett adekvat sätt. Mycket tyder på att ansvarsfördelningen när det gäller dessa frågor lämpar sig mindre bra för den lokala överenskommelsen. För att säkerställa kapacitet i flyktingmottagandet har stora insatser gjorts för att regionalisera och harmonisera flyktingmottagandet inom länen. En utveckling med lokala överenskommelser som medför att flyktingmottagandet har olika innehåll på kommunal nivå kan i förlängningen innebära en klart minskad kapacitet för mottagandet Hälsa och prestationsförmåga Det tycks saknas en strategi kring hur prestationsförmåga ska bedömas i praktiken ute i länen, även om ett nationellt dokument tagits fram mellan arbetsförmedling och Sveriges kommuner och landsting. Såvitt kan bedömas har socialstyrelsen inte deltagit i arbetet och inte heller finns det stöd för de enskilda läkarna vid bedömningen. Inget län rapporterar heller om framgång i samarbetet mellan arbetsförmedling, försäkringskassa och landsting avseende rehabiliteringsinsatser för individer med etableringsplan. I normalfallet bedöms dock rehabilitering och prestationsförmågebedömning fungera på det lokala planet men eftersom arbetet saknar systematik kan vare sig kvalitet eller tillgång säkerställas. Inget län rapporterar om fungerande rutiner mellan landsting och arbetsförmedling för hälsoundersökning av anhörigärenden. I flera län, bland annat Västerbotten pågår dock ett systematiskt förbättringsarbete Barn- och familjeperspektiv Det går ännu inte att bedöma i vilken utsträckning barnens behov kan påverka etableringsprocessen. Länsstyrelsen i Västra Götaland lyfter dock särskilt att barn- och familjeperspektivet riskerar falla bort i den lokala planeringen. Vid ett hälsoseminarium kring barns hälsa som genomfördes i Stockholms län framkom att Migrationsverket har ett väl utbyggt arbete kring barnperspektiv. Migrationsverket s arbete med barnkonskvensanalysutbildning för all personal saknar idag motsvarighet inom Arbetsförmedlingen eller länsstyrelserna. Ett län påpekar att det tycks helt saknas rutiner för att återföra individer med överhoppningsbar tid. Om dessa saknas drabbas antagligen främst föräldralediga. Med de brister som idag finns i bosättningsarbetet är det tydligt att barnperspektivet inte kan beaktas fullt. Det går ännu inte att bedöma i vilken utsträckning etableringsreformen gynnar/missgynnar anhöriginvandringen Idéburna sektorn Ibland annat Värmlands län pågår ett aktivt arbete för att öka den idéburna sektorns insatser inom etableringen men överlag får etableringsreformen så här långt sägas vara en fråga för de offentliga myndigheterna, lotsföretagen samt individerna. 3 Slutsatser - 8 -
9 Det är för tidigt att göra säkra bedömningar kring eventuella strukturella/systematiska brister i etableringsreformen. Helhetsintrycket är så här långt försiktigt positivt. Det finns dock tydliga tecken på vissa strukturella brister inom samverkan, boende, försörjning och hälsa. 1. Det saknas idag en tydlig koppling mellan etableringsreformen å ena sidan och flyktingmottagandet å den andra. Ansvarsområdena mellan aktörerna är otydliga. Otydligheten och olikheten kring ansvarsfördelningen medför att arbetet med att säkerställa beredskap och kapacitet försvåras avsevärt. Arbetsförmedlingen bör därför ges uppdrag i regleringsbrev att samråda med länsstyrelserna i arbetet med de lokala överenskommelserna. 2. Möjligheterna för kommunerna att samverka är kraftigt beskurna av regelverket kring offentlig upphandling vilket gör det svårt att nå samhällsorienteringens mål 3. Bosättningsarbetet tycks sakna strategi både från kommunalt och statligt håll. 4. Vissa luckor i försörjningsstödet innebär att deltagare tvingas till ekonomiskt bistånd från kommunen för att kunna delta i aktiviteter. 5. Olikheten i ansvarsfördelningen mellan kommuner, Arbetsförmedlingen och landstingen medför att landstingen har svårt att strukturera sitt arbete med hälsoundersökningar och rehabilitering
10 Fotnoter 1 Det första exemplet kommer från Norrbottens län och det andra från Västerbottens län 2 Se Länsstyrelserna rapport 1/ för jämförelse av geografisk organisation 3 Samverkansdelegationen 4 Det som åsyftas är projektet Bosam som tills vidare driftas av Länsstyrelsen i Stockholms län i väntan på en mer permanent lösning
Minnesanteckningar dialogträff om flyktingmottagandet i Fyrbodal
Minnesanteckningar 2011-02-03 Diarienummer 851-17795-2010. 1(6) Minnesanteckningar dialogträff om flyktingmottagandet i Fyrbodal Föregående minnesanteckningar och kort information från Länsstyrelsen Under
Läs merNy lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting
Ny lag nya möjligheter VISSA Nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag - nya
Läs merNy förordning om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar
Promemoria 2010-09-10 Integrations- och jämställdhetsdepartementet Ny förordning om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar Bakgrund Som ett led i den reformering av nyanländas etablering
Läs merNy lag nya möjligheter
Ny lag nya möjligheter VISSA NyANLäNdAS etablering I ArbetS- och SAMhäLLSLIVet Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag - nya
Läs merMottagande av nyanlända
Mottagande av nyanlända Länsstyrelsen i Västra Götalands län - Samhällsavdelningen Anneli Assmundson Bjerde Oskar Johansson Integrationsutvecklare Integrationsutvecklare anneli.assmundson.bjerde@lansstyrelsen.se
Läs merLokal överenskommelse Nyanländas etablering Åtvidabergs Kommun
Lokal överenskommelse Nyanländas etablering Åtvidabergs Kommun Överenskommelse kring samverkan Mellan parterna myndigheten/erna och Åtvidabergs kommun tecknas följande överenskommelse om att samverka kring
Läs merNyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering
Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering Egenansvar med professionellt stöd En reform med arbetsmarknadsfokus 2011 (prognos) 2012 (prognos) Mottagna flyktingar m.fl. åren 1999-2012 30000 25000 20000
Läs merNYANLÄNDA INVANDRARES ARBETSMARKNADSETABLERING - egenansvar med professionellt stöd, Prop. 2009/10:60
, Prop. 2009/10:60 Gunnar Sallstedt Kansliråd Integrations- och jämställdhetsdepartementet Reformen INNEBÄR ett tydligare arbetsmarknadsfokus för vuxna nyanlända Reformen INNEBÄR INTE en total förändring
Läs merLokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i kommunerna Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö
Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i kommunerna Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö (Dnr Af-2014/xxxxxx) Bakgrund Den lokala överenskommelsen
Läs merBilaga 2. Sammanställning av enkätundersökning till samtliga kommuner
bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2013-0659 rir 2014:15 Bilaga 2. Sammanställning av enkätundersökning till samtliga kommuner Nyanländ i Sverige Effektiva insatser för ett snabbt mottagande? (RiR
Läs merKommittédirektiv. Dialog med kommuner om flyktingmottagande. Dir. 2008:16. Beslut vid regeringssammanträde den 14 februari 2008.
Kommittédirektiv Dialog med kommuner om flyktingmottagande Dir. 2008:16 Beslut vid regeringssammanträde den 14 februari 2008. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare i form av en kontaktperson
Läs merMetodstöd för Lokala överenskommelser
Metodstöd för Lokala överenskommelser Norrköping 2014-04-10 Hans-Göran Johansson Arbetsförmedlingen, Avd. Integration & Etablering Lotta Dahlerus Sveriges Kommuner och Landsting Metodstöd bakgrund och
Läs merDepartementspromemorian Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända
Dnr A2015/1726/IU Arbetsmarknadsdepartementet Remissvar Departementspromemorian Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända Nässjö kommuns diarienummer KS2015-194 Sammanfattning Nässjö kommun har
Läs merAvsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun
1 (7) KOMMUNSTYRELSEN Stefan Linde Kommundirektör tel: 0251-312 01 fax: 0251-312 09 e-post: stefan.linde@alvdalen.se Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens
Läs merÖverenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare
Tjänsteutlåtande Enhetschef 2015-03-10 Hanna Bäck 08-590 973 39 Dnr: Hanna.Back@upplandsvasby.se KS/2014:417 33721 Kommunstyrelsen Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare Förslag
Läs merLokal överenskommelse om nyanländas introduktion i Dorotea
Sida: 1 av 9 Dnr: : Lokal överenskommelse om nyanländas introduktion i Dorotea 1. Inledning och syfte. En lokal överenskommelse om nyanländas etablering ska i första hand tydliggöra uppdrag, sfördelning,
Läs merbil 1 LÄNSSTYRELSERNA Ögonblicksbild av etableringsreformen juni 2011 Rapport 2
bil 1 LÄNSSTYRELSERNA Ögonblicksbild av etableringsreformen juni 2011 Rapport 2 1. Uppdrag och arbetssätt Regeringen uppdrog den 25 november 2010 (IJ 2010/2001/IU) till länsstyrelserna att, inom ramen
Läs merEtableringsuppdraget
Etableringsuppdraget Yrken och framtid på 10 års sikt generationsväxlingens effekter Generationsväxlingen leder till ett stort rekryteringsbehov för att ersätta avgångar Brist på arbetskraft inom vissa
Läs merLänsstyrelsen
Länsstyrelsen 2013-10 10-1717 Länsstyrelserna ska i arbetet med att etablera nyanlända invandrare Medverka till att det finns beredskap hos kommunerna att ta emot nyanlända invandrare Överlägga och träffa
Läs merLokal överenskommelse om nyanländas etablering i Kiruna kommun
Sida: 1 av 12 Dnr: Datum: 2014-01-23 Denna överenskommelse kommer att revideras i april 2014 pga förändringar i etableringsuppdraget Lokal överenskommelse om nyanländas etablering i Kiruna kommun 1. Inledning
Läs merKommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden
Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden Inledning Göteborgsregionens kommuner har de senaste åren tagit emot omkring 1200-1500 flyktingar och anhöriga till flyktingar
Läs merKommungemensam plattform för att främja nyanländas etablering på arbetsmarknaden
Till GR:s Sociala styrgrupp Kommungemensam plattform för att främja nyanländas etablering på arbetsmarknaden förslag till kommungemensamt arbete med rehabilitering av nyanlända i Göteborgsregionen Förslag
Läs merHandlingsplan för Strömstads kommuns mottagande och integrationsarbete av nyanlända/flyktingar
Handlingsplan för Strömstads kommuns mottagande och integrationsarbete av nyanlända/flyktingar 2017 2019 Innehåll 1. Bakgrund 3 2. Lagstiftning regler begrepp 3 3. Vision och Mål 2030: Det goda livet hela
Läs merLänsstyrelsen redovisning av Uppdrag 82
Länsstyrelsen redovisning av Uppdrag 82 Augusti 2011 - 2 - Förord Länsstyrelserna ska enligt regleringsbrevet för 2011 redovisa hur implementeringen av reformen för etablering av vissa nyanlända invandrare
Läs merDatum En dialogdag på temat etablering av nyanlända. Utvandrarnas hus i Växjö, 29 september
1 (5) Dokumentation från Nyanländ i Småland En dialogdag på temat etablering av nyanlända. Utvandrarnas hus i Växjö, 29 september Länsstyrelserna i Jönköping, Kalmar och Kronoberg arrangerade den 29 september
Läs merÖverenskommelse om utökat mottagande av vissa nyanlända flyktingar
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Lars-Ove Angré 2013-08-13 KS 2013/0619 Rev 2013-08-28 Kommunfullmäktige Överenskommelse om utökat mottagande av vissa nyanlända flyktingar Förslag till
Läs mer2010-12-14. Uppdrag enligt Lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare (2010:197). Dnr KS 2010-619
Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 393 2010-12-14 022. Uppdrag enligt Lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare (2010:197). Dnr KS
Läs merGävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning.
Sid 1 (7) Remissvar Dnr 15KS331-4 2015-08-20 Ref A2015/1726/IU Arbetsmarknadsdepartementet Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Nedan följer
Läs merEtt gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända
Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända Flyktingmottagandet är ett gemensamt ansvar för samhället. Prop. 2015:16:54 Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända Nuläge Majoriteten av de nyanlända
Läs merEtableringsreformen. Kenneth Herder Hans-Göran Johansson Mona Fahlén. Växjö 29 september
Etableringsreformen Kenneth Herder Hans-Göran Johansson Mona Fahlén Växjö 29 september Regeringens ambition med reformen Uppnå en snabbare etablering i samhälls- och arbetslivet Ökat egenansvar och ekonomiska
Läs mer(Bild från Nybros hemsida) Integration
(Bild från Nybros hemsida) 2015-08-31 Integration Prognos, asyl -och integrationsprocessen Martina Almqvist och Beatrice Solhjort Länsstyrelsens integrationsuppdrag Överlägga och träffa överenskommelser
Läs merNyanländ i Småland. en dialogdag på temat etablering av nyanlända, den 30 september i Kalmar
Dokumentation från konferensen Nyanländ i Småland en dialogdag på temat etablering av nyanlända, den 30 september i Kalmar Dagen arrangerades av Länsstyrelserna i Kalmar- Kronobergs- och Jönköpings län.
Läs merENHETEN FÖR REGIONAL UTVECKLING. Avsiktsförklaring. om samverkan kring nyanlända flyktingars etablering
ENHETEN FÖR REGIONAL UTVECKLING Avsiktsförklaring om samverkan kring nyanlända flyktingars etablering 1 Avsiktsförklaring om samverkan kring flyktingmottagning i Västmanlands län Kommunerna i Västmanlands
Läs merMinnesanteckningar från delregionalt partnerskap i Sjuhärad 2011-03-09 på Högskolan i Borås
Minnesanteckningar 2011-03-16 Diarienummer överfört till 851-11438-2011 1(5) Enheten för social hållbarhet Jesper Svensson Minnesanteckningar från delregionalt partnerskap i Sjuhärad 2011-03-09 på Högskolan
Läs merFyra aktuella förordningar
Fyra aktuella förordningar - Om mottagande för bosättning - Om etableringssamtal och etableringsinsatser - Om etableringsersättning Beslutade den 20 maj - Om ersättning till kommuner och landsting Beslut
Läs merInformationsmöte flyktingsituationen. Välkommen!
Informationsmöte flyktingsituationen Välkommen! Vad är kommunens ansvar och hur jobbar vi? Magnus Färjhage/Åselotte Andersson Vad händer när man fått uppehålltillstånd? Samtal med Arbetsförmedlingen lokalt,
Läs merSammanställning enkät om bosättning av nyanlända flyktingar september 2012
Bilaga 2 Sammanställning enkät om bosättning av nyanlända flyktingar september 2012 Lena Nordqvist Sjöborg projektledare et Bakgrund och syfte med enkätundersökningen et är ett kommunalt riksomfattande
Läs merFörstudie avseende stadens beredskap för ett ökat flyktingmottagande. Solna stad,
Förstudie avseende stadens beredskap för ett ökat flyktingmottagande Solna stad, 2015-09-16 Uppdraget I ljuset av eventuella krav på ökat mottagande i kommunen ska förstudien belysa kommunens beredskap
Läs merÖverenskommelse med Länsstyrelsen i Stockholms län om mottagande av nyanlända
SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-07-08 SN-2014/2829.751 1 (3) HANDLÄGGARE Zara Kvist Lindgren 08-535 316 69 zara.kvist-lindgren@huddinge.se Socialnämnden
Läs merTkr Budget Prognos 2 Budget
FLYKTINGMOTTAGNING Intäkter 36 609 29 127 21 500 Kostnader - 36 609-29 127-21 500 Nettokostnader 0 0 0 Flyktingmottagningen ansvarar för mottagande av flyktingar till kommunen enligt gällande regler för
Läs merArbetsförmedlingen. Ulrika Jörkander. Henrik Sundström. Ole Guldahl. Primärvården. Barbro Rönnberg 2012-10-154
Lokal överenskommelse om etablering av nyanlända flyktingar och andra nyanlända invandrare i Uddevalla kommun. Denna överenskommelse träffas mellan Arbetsförmedlingen i Uddevalla och Uddevalla kommun,
Läs merTILLÄGG TILL KOMMUNFULLMÄKTIGES SAMMANTRÄDE 10 DECEMBER 2013
TILLÄGG TILL KOMMUNFULLMÄKTIGES SAMMANTRÄDE 10 DECEMBER 2013 Nr. Ärende Nya ärenden 16 Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare från 2014-01-01 17 Överenskommelse om mottagande
Läs merBehovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar
ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Egnell Eva Datum 2015-03-30 Diarienummer AMN-2015-0227 Arbetsmarknadsnämnden Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar Förslag till beslut Arbetsmarknadsnämnden
Läs merETABLERING I UTVECKLING 2020
ETABLERING I UTVECKLING 2020 En regional överenskommelse om utveckling av nyanländas etablering i Östergötland Avsikt Den här överenskommelsen ska bidra till att utveckla och skapa effektiva insatser för
Läs merUtredning av ordförandeförslag - Lån istället för bidrag till nyanlända Dnr SN18/
2018-10-09 Mathias Elmersjö Utvecklingsledare 08-124 57 353 Mathias.Elmersjo@ekero.se Utredning av ordförandeförslag - Lån istället för bidrag till nyanlända Dnr SN18/104-524 Bakgrund På Socialnämndens
Läs merStrategisk regional överenskommelse (srök) för mottagning och etablering inom samhälls- och arbetslivet
Strategisk regional överenskommelse (srök) för mottagning och etablering inom samhälls- och arbetslivet Processorganisation - srök Styrgrupp Arbetsmarknadssamverkan Kronoberg (ASK) Länsstyrelsens integrationsteam
Läs merMinnesanteckningar dialogträff den 23 november 2011 om flyktingmottagandet i Fyrbodal
Minnesanteckningar 2011-10-06 Diarienummer 851-14658-2010. 1(5) Minnesanteckningar dialogträff den 23 november 2011 om flyktingmottagandet i Fyrbodal Inledning Linda Karlsson och Margaretha Johnsson hälsade
Läs merAgenda för integration
Agenda för integration Finsam så in i Norden! 26-27 mars 2019, Stockholm Agenda för integration 65 punkter med förslag till staten Utvecklingsområden för kommuner, landsting och regioner Mottagande och
Läs merTidiga insatser för asylsökande
Tidiga insatser för asylsökande Asylsökande i Gävleborg 2016-11-01 1600 1400 1200 1000 800 600 EBO ABO 400 200 0 Källa: Migrationsverket Bollnäs Gävle Hofors Hudiksvall Ljusdal Nordanstig Ockelbo Ovanåker
Läs merETABLERING I UTVECKLING 2020 En regional överenskommelse om utveckling av nyanländas etablering i Östergötland
ETABLERING I UTVECKLING 2020 En regional överenskommelse om utveckling av nyanländas etablering i Östergötland Avsikt Den här överenskommelsen ska bidra till att utveckla och skapa effektiva insatser för
Läs merBeredskap och kapacitet för mottagande och bosättning av nyanlända
Beredskap och kapacitet för mottagande och bosättning av nyanlända Innehåll Utgångspunkter för mottagande och bosättning Mottagande av nyanlända 2017 i siffor Lägesbild kvartal 1, 2018: frågor om bosättning
Läs merBetänkandet Egenansvar med professionellt stöd (SOU 2008:58)
Kommunstyrelsen 2008-10-13 216 369 Arbets- och personalutskottet 2008-09-29 199 484 Dnr 08.490-13 oktks12 Betänkandet Egenansvar med professionellt stöd (SOU 2008:58) Bilaga: Sammanfattning Ärendebeskrivning
Läs merI budgetpropositionen för 2014 föreslås ett flertal satsningar för att underlätta kommunernas mottagande av nyanlända invandrare.
Promemoria 2013-08-26 Arbetsmarknadsdepartementet Åtgärder för jämnare mottagande av flyktingar och rättvisare ersättning till kommunerna I budgetpropositionen för 2014 föreslås ett flertal satsningar
Läs merVerksamhetsplan för Koordination Norrort 2015
Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015 Koordination Norrort ska vara en regional stödstruktur i frågor som rör mottagande av nyanlända inom norrortskommunerna. Målgrupp för kommunernas samverkan
Läs merÖverenskommelse om mottagande av flyktingar och andra skyddsbehövande
SAMMANTRÄDESPROTOKOll KOMMUNSTYRelSENS ARBETSUTSKOTT 8 (15) Sammanträdesdatum 2010-12-14 225 Överenskommelse om mottagande av flyktingar och andra skyddsbehövande Dnr 2010/225 INLEDNING Kommunstyrelsen
Läs merÖverenskommelse om nyanlända flyktingar
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Lars-Ove Angré 2014-11-27 KS 2014/0984 Kommunfullmäktige Överenskommelse om nyanlända flyktingar Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att från
Läs mer138 Överenskommelse med Länsstyrelsen om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare (KS/2014:354)
SOLNA STAD Kommunstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG SID 1 (1) 2014-11-10 138 Överenskommelse med Länsstyrelsen om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare (KS/2014:354) Sammanfattning Med anledning av
Läs merIntegrationsenheten Haparanda Stad
Integrationsenheten Haparanda Stad Verksamhetsbeskrivning Innehåll Verksamhetsbeskrivning... 3 Överenskommelse med Migrationsverket... 3 Integrationsenheten... 3 Kvalitetsarbete... 3 Mottagning och integration
Läs merFörvaltningens förslag till beslut
Socialförvaltningen Socialtjänstavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2015-08-26 Handläggare Nina Mörman Aldunge Telefon: 508 25 006 Till Socialnämnden Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända
Läs merKUB-projektet. Kommunalt perspektiv i utvecklingen av bosättningsprocessen. KUB-projektet
Kommunalt perspektiv i utvecklingen av bosättningsprocessen Det kommunala perspektivet ska bli en självklar del av den nationella bosättningsprocessen. Mål Tydliggöra kommunernas olika behov, förutsättningar
Läs merKommittédirektiv. Ökat arbetskraftsdeltagande bland nyanlända utrikes födda kvinnor och anhöriginvandrare. Dir. 2011:88
Kommittédirektiv Ökat arbetskraftsdeltagande bland nyanlända utrikes födda kvinnor och anhöriginvandrare Dir. 2011:88 Beslut vid regeringssammanträde den 13 oktober 2011 Sammanfattning En särskild utredare
Läs merBilaga 1. Sammanställning av enkätundersökning till samtliga länsstyrelser
bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2013-0659 rir 2014:15 Bilaga 1. Sammanställning av enkätundersökning till samtliga länsstyrelser Nyanländ i Sverige Effektiva insatser för ett snabbt mottagande?
Läs merIntegration LÄNSSTYRELSERNAS NYHETSBREV OM INTEGRATIONSFRÅGOR
Integration NUMMER 2 DECEMBER 2015 LÄNSSTYRELSERNAS NYHETSBREV OM INTEGRATIONSFRÅGOR Nu bygger vi vidare på Sverige tillsammans Ny proposition om flyktingmottagande Mottagandet av nyanlända under år 2016
Läs merBeslutsunderlag inför eventuellt utträde ur samarbetet inom Boråsregionens etableringscenter
Beslutsunderlag inför eventuellt utträde ur samarbetet inom Boråsregionens etableringscenter Ärendet Bollebygds kommuns kommunfullmäktige beslutade 2012-04-26 81 att ansluta sig till den gemensamma flyktingmottagningen,
Läs merStadsrevisionen. Projektplan. Granskning av statliga specialdestinerade bidrag inom flyktingmottagandet. goteborg.
Stadsrevisionen Projektplan Granskning av statliga specialdestinerade bidrag inom flyktingmottagandet goteborg.se/stadsrevisionen 2 PROJEKTPLAN Granskning av statliga specialdestinerade bidrag inom flyktingmottagandet
Läs merSFI som matchningsverktyg
Region Värmland Britta Zetterlund-Johansson SFI som matchningsverktyg Region Värmland, Länsstyrelsen Värmland, Arbetsförmedlingen och länets kommuner startar upp ett stort projekt för att underlätta för
Läs merRegional strategi för samverkan kring utveckling av etablering och integration för invandrare i Västernorrlands län
Sida 1 av 5 Regional strategi för samverkan kring utveckling av etablering och integration för invandrare i Västernorrlands län Denna strategi syftar till att kraftsamla och samordna länets resurser för
Läs merInformations- och prognosbrev
Sida: 1 av 5 Datum: 2013-02-15 Diariernummer: Af- 2013/066505 Till Kommunstyrelsen samt integrationsansvarig i kommun Informations- och prognosbrev Det osäkra politiska och ekonomiska läget i omvärlden
Läs merIntegration av utrikes födda med mottagande av nyanlända
LÄGESRAPPORT 1 (6) 2016-02-18 Kompetensnämnden Dnr. Kon 2016/21-2 Integration av utrikes födda med mottagande av nyanlända Ärendet i korthet Kommunstyrelsen har i samband med beslutandet av mål och budget
Läs merRapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun
Rapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun Augusti 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 Inledning... 2 Rutinbeskrivning... 3 Granskningsresultat... 7 Sammanfattning Kommunen tar emot flyktingar
Läs merLokal överenskommelse om etablering av nyanlända flyktingar, asylsökande och andra nyanlända invandrare i Falköpings kommun.
Lokal överenskommelse om etablering av nyanlända flyktingar, asylsökande och andra nyanlända invandrare i Falköpings kommun. Denna överenskommelse träffas mellan Arbetsförmedlingen i Falköping, Falköpings
Läs merARBETSFÖRMEDLINGEN Etableringsuppdraget Gävle Mohamed Chabchoub
ARBETSFÖRMEDLINGEN Etableringsuppdraget Gävle 170510 Mohamed Chabchoub Etableringsuppdraget Arbetsförmedlingen har samordnande ansvar för uppdraget sedan december 2010 genom lagen (2010:197) fått ett övergripande
Läs merNYANLÄNDA INVANDRARES ARBETSMARKNADSETABLERING - egenansvar med professionellt stöd
Elin Landell Departementsråd Integrations- och jämställdhetsdepartementet Regeringens strategi för integration: Fler i arbete och fler företagare Bättre utbildningsresultat och likvärdighet i skolan Bättre
Läs merKvartalsrapport Asylsökande och nyanlända Kvartal 3:2016
1(8) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Kvartalsrapport Asylsökande och nyanlända Kvartal 3:2016 Inledning Kvartalsrapport Asylsökande och nyanlända innehåller redovisning av antal asylsökande, antal personer inskrivna
Läs merFrån asyl till arbete plattform för god integration i Blekinge
Remissutgåva Från asyl till arbete plattform för god integration i Blekinge Regional överenskommelse och aktörsgemensam strategi för Blekinge kring etablering av nyanlända Blekingar 1 Integrationsrådet
Läs merMottagande av flyktingar i Tyresö
TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun Utvecklingsförvaltningen 2014-03-05 1 (8) Diarienr: 2014/GAN 0029 Gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden Mottagande av flyktingar i Tyresö Förslag till beslut 1. Godkänna förvaltningens
Läs merNär människor möts! integration segregation social hållbarhet. Talieh Ashjari Länsstyrelsen i Västra Götalands län
När människor möts! integration segregation social hållbarhet Talieh Ashjari 2016-12-02 Länsstyrelsen i Västra Götalands län Länsstyrelsen för det hållbara Vatten samhället Naturvård Vattenvård Miljöskydd
Läs merPolitiska inriktningsmål för integration
Dnr 2016KS524 078 Politiska inriktningsmål för integration Förord Kommunen har enligt lag det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. I detta ansvar ryms att förhålla
Läs merTOMELILLA KOMMUN. Integrationsstrategi för Tomelilla kommun. Kf 169/2017 Dnr KS 2016/379
TOMELILLA KOMMUN Kf 169/2017 Dnr KS 2016/379 Integrationsstrategi för Tomelilla kommun Antagen av kommunfullmäktige den 11 december 2017, Kf 169. Gäller från den 19 december 2017. Dokumentansvarig politisk
Läs merAktuellt inom integrationsområdet november 2015
Aktuellt inom integrationsområdet november 2015 Länstal 2016 2015-11-17 Län Anvisningsbara platser Planeringstal, självbosatta Totalt Fördelningsnycklar Arbetsmarknad 34% Arbetslösa 34% Omsättning 33%
Läs merNyanlända och asylsökande i Stockholms stad
Sida 1 (6) 2016-05-26 Handläggare Susanna Nytell Telefon: 08-508 150 29 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2016-06-16 Svar på remiss från kommunstyrelsen dnr 156-607/2016 Förvaltningens förslag till beslut
Läs merKUB-projektet. Kommunalt perspektiv i utvecklingen av bosättningsprocessen. KUB-projektet 1
2012-06-20 Kommunalt perspektiv i utvecklingen av bosättningsprocessen 1 Regeringsuppdrag 2012 till myndigheterna Arbetsförmedlingen, Migrationsverket och länsstyrelserna ska i samråd med Sveriges kommuner
Läs merKvartalsrapport Asylsökande och nyanlända Kvartal
1(8) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Kvartalsrapport Asylsökande och nyanlända Kvartal 2 2017 Inledning Kvartalsrapport Asylsökande och nyanlända innehåller redovisning av antal asylsökande, antal personer inskrivna
Läs merUtgiftsområde 13 Integration och jämställdhet
Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3265 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom
Läs merEtablering av vissa nyanlända invandrare (Rapportering enligt länsstyrelsernas regleringsbrev 2014, uppdrag 73)
Sida 1/8 Regeringskansliet Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Etablering av vissa nyanlända invandrare (Rapportering enligt länsstyrelsernas regleringsbrev 2014, uppdrag 73) Enligt länsstyrelsernas
Läs merNyanlända och asylsökande i Stockholms stad
Södermalms stadsdelsförvaltning Stadsdelsdirektörens stab Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2016-05-31 Handläggare Christina Koistinen Telefon: 08-508 12196 Till Södermalms stadsdelsnämnd 2016-06-16 Nyanlända
Läs merKommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Mottagandeutredningen (A 2015:02) Dir. 2017:48. Beslut vid regeringssammanträde den 4 maj 2017.
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Mottagandeutredningen (A 2015:02) Dir. 2017:48 Beslut vid regeringssammanträde den 4 maj 2017. Utvidgning av uppdraget Regeringen beslutade den 5 november 2015 att
Läs merStärka integrationspakt och obligatorisk samhällsinformation
Östermalms stadsdelsförvaltning socialtjänstavdelningen Sida 1 (5) 2017-04-10 Handläggare Anne Menes Telefon: 08 508 10 320 Till Östermalms stadsdelsnämnd 2017-06-15 Stärka integrationspakt och obligatorisk
Läs merKvartalsrapport Asylsökande och nyanlända Kvartal
1(8) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Kvartalsrapport Asylsökande och nyanlända Kvartal 1 2017 Inledning Kvartalsrapport Asylsökande och nyanlända innehåller redovisning av antal asylsökande, antal personer inskrivna
Läs merUtgiftsområde 13 Integration och jämställdhet
Kommittémotion otion till riksdagen 2016/17:3265 av Elisabeth Svantesson m.fl. () Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet Sammanfattning oderaterna vill förbättra integrationen med tidiga insatser
Läs mertikarbetsförmedlingen Migrationsverket
tikarbetsförmedlingen Eslövs KOMMUN EdFörsäkringskassan ANE Lokal överenskommelse kring nyanländas etablering överenskommelse kring samverkan Mellan, Arbetstörmedlingen, Försäkringskassant Region Skåne
Läs merKvartalsrapport Asylsökande och nyanlända Kvartal Inledning
1(8) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Kvartalsrapport Asylsökande och nyanlända Kvartal 3 2017 Inledning Kvartalsrapport Asylsökande och nyanlända innehåller redovisning av antal asylsökande, antal personer inskrivna
Läs merKvartalsrapport Asylsökande och nyanlända Samtliga kvartal 2016
1(8) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Kvartalsrapport Asylsökande och nyanlända Samtliga kvartal 2016 Inledning Kvartalsrapport Asylsökande och nyanlända innehåller redovisning av antal asylsökande, antal personer
Läs merSida: 2 av 40. Etablering av vissa nyanlända Samverkan och samordning
Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 Etablering av vissa nyanlända Samverkan Inlämnad den 15 juni 2012 Sida: 2 av 40 Sida: 3 av 40 Dnr: AF-2011/414101 Datum: 2012-06-15 Återrapportering enligt regleringsbrevet
Läs merRemissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76)
Sida: 1 av 6 Datum: 2014-03-14 Dnr: Af-2013/493113 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76) Sammanfattning Arbetsförmedlingen
Läs merYttrande över av departementspromemorian: Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända (Ds 2015:33)
KOMMUNLEDNINGSKONTORET ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Lagerkvist Monika Eva Egnell Datum 2015-09-24 Diarienummer KSN-2015-1292 Kommunstyrelsen Yttrande över av departementspromemorian: Ett gemensamt
Läs merMALMÖ KOMMUNFULLMÄKTIGES HANDLINGAR
MALMÖ KOMMUNFULLMÄKTIGES HANDLINGAR BIHANG Ansv. utg.: Siv Gyllix 2014 Nr 106 Motion av Magnus Olsson (SD) angående att säga upp avtalen med Migrationsverket och Länsstyrelsen i Skåne län (Dnr STK-2014-200)
Läs merSvar på motion (SD) angående integration av nyanlända
2018-06-19 Kommunstyrelsen Handläggare: Malin Frisk Svar på motion (SD) angående integration av nyanlända Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå motionen. Sammanfattning
Läs merVÄLKOMNA MÖTE OM FLYKTINGFRÅGOR 18 DEC 2015 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORG
VÄLKOMNA MÖTE OM FLYKTINGFRÅGOR 18 DEC 2015 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORG FLYKTINGAR I VÄRLDEN Nära 60 miljoner människor är på flykt i världen Nästan 26 miljoner får någon form avskydd eller assistans av UNHCR
Läs merInformations- och prognosbrev
Sida: 1 av 5 Datum: 2015-08-03 Diarienummer: Af-2013/066505 Till: Kommunstyrelsen samt integrationsansvarig i kommun Informations- och prognosbrev Många söker skydd i Europa men färre än väntat når Sverige
Läs mer