Handbok och genomförandeplan. PRIO Kilafors skola

Handbok och genomförandeplan PRIO Kilafors skola

Vad går PRIO ut på? Förhistoria PRIO (planering, resultat, initiativ och organisation) är ett utvecklingsarbete som drivs av SKL och Stockholms stad och som har utvecklats med stöd av McKinsey & Company PRIO bygger på McKinseys rapporter om framgångsrika skolsystem samt annan aktuell forskning Mål Tillsammans utveckla och införa processer och arbetssätt för deltagande skolor som stärker verksamheten och skapar en mer lärande organisation Detta görs möjligt genom: - Översyn av organisationsstruktur - Översyn av resursfördelning - Rationalisering av tidskrävande aktiviteter

Målsättningen är att höja elevernas kunskapsresultat genom att tillsammans utveckla oss själva och vår undervisning Poor Fair Good Great Excellent Sverige Säkra basal undervisning Lägg den strukturella grunden Utveckla lärarprofessionen Gemensam undervisningsplanering Coachning Resultatdriven undervisning Klassrumsnära fortbildning Stärk innovation och utbyte

det anmärkningsvärda med forskningsresultaten är att de visar att de största effekterna på elevernas lärande uppnås när lärare börjar lära sig av sin egen undervisning John Hattie, Visible Learning (en granskning av mer än 50 000 studier och 800 meta-analyser om undervisning och lärande) 3

Innehåll Syftet med handboken och kort bakgrund Kollegial coachning Gemensam undervisningsplanering Resultatuppföljning Beslutsvägar Plan för genomförande 4

Syftet med detta dokument Syfte och användningsområde Denna handbok beskriver de nya arbetssätt som tagits fram inom ramen för PRIO på Kilafors skola vårterminen 2016. Handboken omfattar ej alla detaljer i arbetet, utan skildrar snarare grundprinciper, processer samt konkreta instruktioner och tips till skolans medarbetare Handboken kan användas som inläsningsmaterial när arbetslagen börjar använda de nya arbetssätten samt som referensmaterial vid senare tillfällen Dokumentansvarig Innehållet i denna handbok ska testas, utvärderas och justeras med jämna mellanrum, så att den upplevs som ett stöd under genomförandet av de nya arbetssätten. Ingrid Evertsson och Lotta Skoglund ansvarar tillsammans med Cecilia Haage Lönn för att uppdatera handboken under hösten 2016 Senast uppdaterad: 2016-10-12 5

Versionslogg Datum Ansvarig Huvudsakliga förändringar 2016-10-12 Lotta och Ingrid OT-lista med tillhörande frågor ersätts med Lägeslistor. Begreppet OT-lista byts i handboken ut mot Lägeslista Fylls i av förändringsledarna efter utvärdering och eventuell justering i handboken 6

Kartläggning av Kilafors skolan Resultatet av skolans styrkor och utvecklingsområden är en analys och sammanfattning av 24 tidloggningar och enkäter 26 djupintervjuer (rektor, lärare, fritidspedagoger, elevassistenter) 8 mötesobservationer Skolinspektionens enkäter samt rapport från 2014 och 2015 Behörighet till gymnasiet Resultat nationella prov Lokala dokument och planer för skolans verksamhet

KilaforsORMEN Dimension A. Mål & prioriteringar B. Arbetssätt C. Kompetensförsörjning D. Ledning E. Organisation & resursfördelning F. Kultur och attityder Delområde A1. Nulägesbild av verksamheten A2. Målsättning och prioritering B1. Gemensam undervisningsplanering B2. Observation och återkoppling B3. Resultatuppföljning B4. Elevvårdsprocesser C1. Personalutveckling C2. Rekrytering D1. Beslutsprocesser D2. Intern och extern kommunikation E1. Struktur och roller E2. Tidsfördelning E3. Inköp, budget- och administration F1. Högpresterande kultur F2. Fungerande relationer Underområde P G E A.1.1 God självbild av verksamhetens styrkor och svagheter A.2.1 Gemensamma mål och prioriteringar A.2.2 Uppföljning av måluppfyllelse i den dagliga verksamheten B.1.1 Gemensam undervisningsplanering B.1.2 Demonstrationslektioner B.2.1 Kollegial- och skolledarcoachning B.3.1 Uppföljning av resultatdata för att identifiera stödbehov B.3.2 Uppföljning av resultatdata för att utvärdera metod B.4.1 Elevvårdsprocesser B.4.2 Mottagnings- och överlämningsrutiner för elever B.4.3 Kontakt med vårdnadshavare C.1.1 Medarbetarsamtal C.1.2 Formell fortbildning C.2.1 Rekrytering av fast anställda C.2.2 Vikarieprocesser D.1.1 Beslutsvägar D.2.1 Informationsflöden D.2.2 Kontakt med huvudmannen och andra samhällsfunktioner E.1.1 Roller, ansvar och organisationsstruktur E.1.2 Personalsammansättning E.1.3 Struktur och storlek på undervisningsgrupper E.2.1 Mötesstruktur och möteseffektivitet E.2.2 Schemaläggning E.3.1 Inköpsprocess E.3.2 Budgetläggning och uppföljning E.3.3 Standardiserade arbetssätt för övrig administration F.1.1 Höga förväntningar på elever och personal F.1.2 Kontinuerlig förbättring F.1.3 Kostnadsmedvetenhet F.2.1 Öppet klimat F.2.2 Stödjande klimat

Sammanfattande bild från kartläggningen Styrkor Beskrivning På skolan finns ett öppet och stödjande klimat. Personalen har en bra bild av skolans styrkor och svagheter Det finns uppsatta mål för verksamheten och man jobbar med kontinuerliga förbättringar Rutiner för elevvårdsprocesser finns och används Informationsflödet fungerar på ett bra sätt Tydliga rutiner för vikariesamordning finns Skolans organisation fungerar på ett tillfredsställande sätt Utvecklingsområden Kollegial coachning används inte. Det finns inte något strukturerat upplägg för kollegialt lärande. Undervisningsplaneringen sköts till största delen individuellt. Något gemensamt verktyg för dokumentation används inte. Resultatuppföljning sker inte strukturerat och fortlöpande under läsåret. Det saknas struktur för spridning och implementering av goda metoder. Skolans beslutsprocesser är inte tydliga för alla

Tre olika arbetsgrupper har kommit fram till nya arbetssätt/rutiner att börja testa, utvärdera och justera Kollegial coachning Gemensam undervisningsplanering Resultatuppföljning Coacha och få coachning varannan vecka av kollegor i samma arbetslag Planeringsprocess i tre steg 1-2 lektioner planeras gemensamt varannan vecka Tidigare veckas lektioner utvärderas och diskuteras Resultatuppföljning ska göras stukturerat med fokus på att utveckla undervisningen Beslutsvägar Cecilia ser över skolans beslutsvägar med arbetslagsledare och i samverkan med personalen 10

Bakgrund och syfte med kollegial coachning Skolforskningen betonar lärares kollegiala lärande som grund för skolutveckling. Uppbyggnaden av lärares individuella och kollektiva lärande och kapacitet är viktig för skolor med ambitioner att stödja och förbättra elevers lärande. 1 Genom coachning kommer lärare att utveckla undervisningsmetoder gemensamt och handleda varandra i olika undervisningssituationer. Under kartläggningen av Kilafors skola visade enkäter, intervjuer och tidslogg att - flera önskar att diskutera lektioner kollegialt samt utvärdera dessa tillsammans - att det inte finns något strukturerat sätt att arbeta med kollegial coachning - det kan upplevas känsligt att observera och ge återkoppling på en kollegas arbetsmetoder För att stödja lärarna i att hitta bra coachningsrutiner finns bifogat material som stöd när man utvecklar coachningsprocessen. 1 Se t ex Utmärkt skolutveckling (Håkansson, Jan och Sundberg Daniel, 2016)

Arbetsgruppen har tagit fram en ny rutin för att få till en kontinuerlig coachning lärare emellan Vad? Vi ska regelbundet besöka varandras lektioner och ha efterföljande coachande samtal för att identifiera utvecklingsmöjligheter Vem? Kollegor som arbetar i samma arbetslag När? Var 14:e dag ska man coacha och bli coachad

Tre steg 1 2 3 Förberedelse Lektionsbesök Coachande samtal När? Fokusområde? Metod? Anteckningar i observationsmall Reflektera Sätt upp konkreta nästa steg

Möjliga fokusområden att bli coachad på av en kollega Fokusområden Presentation för grupp Instruktioner och avslutning Interaktion med elever Lektionsplanering Elevengagemang Studiero Övrigt Delmoment Hur är lektionens innehåll/arbete kopplat till de centrala innehåll och kunskapskrav som finns? Är lektionsplaneringen anpassad till elevernas olika förmåga och nivå? Hur har man planerat inför lektionen och hur fungerar lektionsplanen? Hur fungerar lektionsplanen och hur är den strukturerad med avseende på tid och upplägg? Hur följs resultaten av bedömningen upp? Hur är inlärningsmiljön anpassad till undervisningen, ex säkerheten i facksalarna? Hur använder man hjälpmedel t.ex. tavla, papper och annan utrustning? Hur börjar och slutar man en lektion eller ett delmoment av en lektion? Vad gör läraren med elever som frångår planeringen? Hur går man igenom ett visst moment? Hur presenterar man en uppgift? Hur använder läraren kroppsspråk och tonläge för att förmedla sitt budskap? Hur engagerar läraren eleverna? Hur förmedlar läraren lektionens syfte? Hur följer läraren upp lektionens syfte? Hur ger läraren instruktioner? Hur avslutar läraren lektionen eller ett delmoment av lektionen? Hur inkluderas elever i behov av särskilt stöd? Hur bemöter läraren eleverna? Bemöts killar och tjejer olika? Vem hörs mest i klassrummet, vem hörs minst? Hur svarar läraren på frågor? Har läraren höga förväntningar på eleverna? Hur rör läraren sig i klassrummet? På vilket sätt får eleven möjlighet att vara delaktig i planering, uppgifter, bedömning etc.? På vilket sätt får eleven möjlighet att ansvara för sitt eget lärande? På vilket sätt får eleven möjlighet att påverka hur undervisningen genomförs? Hur används eleven som resurs i klassrummet? Hur hanteras konflikter eller avvikelser från planen? Hur är arbetsmiljön i klassrummet? T.ex. ljudnivå Vad gör läraren för att öka studieron? Hur hanteras elever som stör studieron? Hur hanteras situationen när elever kommer försent, avviker, inte har material, sätter sig på fel plats etc.? Vilken faktisk tid läggs på effektiv undervisningstid kontra t ex att ge instruktioner, hålla ordning etc.? Hur arbetar lärare och fritidspedagog tillsammans?

Observationsmall Datum Tid Coach Coachad Datum för nästa coachningssession A Fokusområde för observation B Specifika saker att titta efter (överenskommet innan observation) C Feedback/ kommentarer från tidigare session Lektionsplanering Presentation för grupp Interaktion med elever Instruktioner &avslutning Elevengagemang Studiero Övrigt D Konkreta observationer (Du kan även använda baksidan om du behöver mer plats) Konkreta observationer/ej värderande: Detta såg jag Effekt på undervisning Saker som fungerar bra Saker som kan göras ännu bättre E Konkreta nästa steg (sätts gemensamt i samtal) Styrkor att bygga vidare på Utvecklingsområden att arbeta med Prioriterade nästa steg 1. 2. 3.

Vad är feedback? Vad feedback är Ett sätt att hjälpa kollega att reflektera och förstå sina styrkor Ett sätt att hjälpa kollega att utvecklas Ett sätt att visa vad som förväntas i rollen och vad som är nästa steg Vad feedback absolut inte är Negativ kritik En utvärdering En beskrivning av ett beteende eller egenskaper som inte kan ändras Ett sätt att minska rädslan för det okända i var det bra egentligen

Modell för att ge och ta emot feedback Observation Effekt Lyssna Förslag Jag föreslår att du stänger av telefonen vid nästa möte Ger feedback Jag noterade att du frekvent kollade din telefon under mötet 1. Beskrivning av den konkreta observationen Jag upplever det som att du inte är intresserad av vad andra ledamöter säger i diskussionerna 2. Beskriv dess effekter på mig Vad tänker du om det här? 3. Pausa och ge möjlighet att ställa förtydligande frågor 4. Kom med konkreta förslag eller uppmuntran Erkänn den andra personens synpunkter Tacka honom eller henne Får feedback Lyssna utan att avbryta Undvik att argumentera eller försvara dig Sök bättre förståelse om något är oklart Fundera på om och hur feedbacken är relevant KÄLLA: McKinsey Organization Practice

Bakgrund och syfte med gemensam planering I skolforskningens 1 kartläggning av vilka processer och arbetssätt som verkar generera goda studieresultat kommer alltid gemensam undervisningsplanering högt upp på listorna. Det som är viktigt för att gemensam undervisningsplanering ska ge önskad effekt är inte bara att man delar upplevt goda metoder utan att man också tillsammans utvärderar tillämpade metoder utifrån i förhand överenskomna kriterier. Under kartläggningen av Kilafors skola visade enkäter, intervjuer och tidslogg att - undervisningsplaneringen sköts till största delen individuellt - mycket av den gemensamma tiden rör praktiska frågor eller elevvård - En gemensam struktur för dokumentation av lektionsplanering och uppföljning saknas För att stödja lärarna i att hitta en bra planeringsrutin finns bifogat material som stöd när man utvecklar planeringsprocessen. 1 Se t.ex. Visible Learning (John Hattie) eller How the world s most improved school systems keep getting better (McKinsey & Company)

Arbetsgruppen har tagit fram en ny rutin för att få till en regelbunden gemensam planering av undervisningen Vad? Alla ska samplanera och använda framtagna mallar för planering och utvärdering (där det är möjligt planeras gemensamma lektioner) Vi ska sträva efter att även planera gemensamt utifrån en Röd tråd studieområden i olika ämnen och årskurser Vem? 2-3 lärare/fritidspedagoger När? Tid frigörs från konferenstid till pedagogiskt arbete genom att införa morgonmöten i lagen. En timme varannan vecka avsätts till gemensam planering enligt planeringshjulet. 21

Planeringsprocessen i tre steg: Terminsplanering, studieområdesplanering (LPP) och lektionsplanering Studieområde Studieområde Terminsplanering LPP LPP När? Planeringsdagar vid terminsstart Planeringsmöte 1 h (innan start av nytt studieområde istället för lektionsplanering) Planeringsmöten 1 h (veckovis) Vem? 2-5 lärare som delar lektionsplanering 2-3 lärare som delar lektionsplanering Beskrivning: Förståelse för Övergripande föregående års planering för studieområden och området och sätt lektionsplaneringar upp betygsmatris Förslag på moduler för läsåret inom ämnet och årskursen Synka tvärs årskurser för material och överlapp i innehåll Beslut om eventuella studieområden tvärs ämnen Planera 1-2 lektioner för kommande vecka Utvärdera tidigare planerade lektioner Fördela förberedande arbetsuppgifter På ämneskonferenserna presenteras löpande goda lektionsupplägg och erfarenheter

Lektionsplaneringsprocess Planering av ~1-2 lektioner Roterande ansvar att göra första utkast till mötet (inget planeringsmöte utan förberett underlag) Relevanta grupper Enligt planeringsmall med överenskommen tidsåtgång till varje komponent Planering Undervisning Utvärdering Planeringsmötet 1 h långt Varje möte planerar ~1-2 lektioner för kommande vecka och utvärderar ~2 lektioner från den gångna veckan Undervisa utifrån planering Samla observationer och datapunkter som evidens för lärande Idealt sett kopplat till coachningsprocessen så att planerande lärare besöker varandra för att coacha varandra på undervisningsupplägg och didaktik Utvärdera och justera planering Ansvarig lärare förbereder evidensunderlag Gå igenom observationer och datapunkter för att utvärdera undervisningens effekt Vad fungerade och vad fungerade inte? Justera lektionsplaneringen utifrån slutsatser Sätt in ytterligare lektioner

Dagordning för gemensamma planeringsmöten Dagordning Utvärdering av veckans lektioner Utvärdering av elevernas lärande Egna observationer Resultat från beslutad utvärderingsmetod Åtgärder Revidera lektionsplan - vad borde vi ha gjort annorlunda? Krävs det ytterligare lektioner med samma konkreta delmål? Planering av nästa veckas lektioner Lektion 1 Lektion 2 Tidsåtgång ~15 min ~40 min Arbetsfördelning Konkreta förberedelser av planerade lektioner (material, läxor m.m.) Ansvarig för att förbereda skiss på plan inför nästa möte ~5 min

Mallar för planering och utvärdering Lektionsplanering Klass: Område: Tid: Lärare: Lektionens mål Startuppgift Att göra Material Lektionens slut (inklusive metod för elevernas utvärdering) Anpassningar

Utvärdering av lektionen och elevernas lärande Egna observationer Resultat från beslutad utvärderingsmetod Revidera lektionsplaneringen Krävs det ytterligare lektioner med samma delmål? Vad borde vi gjort annorlunda? Vad fungerade bra? Inför nästa lektion

Planeringsmöten veckovis med vem/vilka, vad och när Vilka När Ämne/Ämnen Årskurs/Årskurser

Bakgrund och syfte med resultatuppföljning I Sverige används resultat sällan till att identifiera och sprida goda undervisningsmetoder. 1 I stället blir man mätt och utvärderad med statliga instrument som nationella prov eller via olika resultatrapporteringssystem som huvudmannen har. I många av världens mer framgångsrika system gör man inte så. Där är det istället självklart att lärare, som en del av sin undervisning, mäter och analyserar effekten av sin undervisning. 2 Under kartläggningen av Kilafors skola visade enkäter, intervjuer och tidslogg att - resultat används för att göra stödjande insatser - vid de analyser som görs är det oftast ett konstaterande hur det ser ut - få jämförelser görs i syfte att förbättra undervisningen eller för att sprida goda metoder - några lärare nämner att de använder resultat inför sin egen planering - det saknas struktur för spridning och implementering av goda metoder För att få en struktur för resultatuppföljning finns bifogat material som stöd för att analysera resultat med fokus på att utveckla undervisningen så att måluppfyllelsen ökar. 1 McKinsey&Company 2 Per Kornhall Förstelärare en handbok, 2015

Resultatuppföljningsprocess Resultat att analysera Nationella prov Betyg/Omdömen Skolverkets bedömningsstöd i ma och sv åk 1 och 2 Lägeslista samt frånvaro När Vem/Vilka Hur (med fokus på att utveckla undervisningen) December Juni Januari Juni Vecka 44 Vecka 12 En gång i månaden /Efter behov Ämnet hela skolan / Laget Laget Lärare (ma, sv)i åk 1 och 2 tillsammans med speciallärare Laget/EHT Se stödfrågor för analys av NP Se stödfrågor för analys av betyg Se stödfrågor för analys av NP Lägeslista tillsammans med frågor vid klassgenomgång Prov/Förhör Löpande Bedömande lärare Vad i undervisningen har bidragit till resultatet?

Frågor vid analys av NP Frågor vid analys av NP: Inom vilka förmågor i det nationella provet har vi ett gott resultat både på klassnivå och skolnivå? Hur har du undervisat, utifrån alla elevernas olika förutsättningar och behov, för att utveckla dessa förmågor? Inom vilka förmågor i det nationella provet har vi ett sämre resultat? Hur har du undervisat, utifrån alla elevernas olika förutsättningar och behov, inom dessa förmågor? Vad behöver du/vi utveckla i din/vår undervisning utifrån alla elevers olika förutsättningar och behov för att därmed få ett bättre resultat? Ser ni några arbetssätt som särskilt har bidragit till ökad måluppfyllelse? Ser vi några skillnader i pojkars och flickors resultat? Vilka i så fall? Om det finns skillnader, kan ni se orsaker utifrån er undervisning till att det finns skillnader mellan pojkar och flickor? Vilka i så fall? Övriga tankar?

Frågor vid analys av betyg Frågor vid analys av betyg: I vilka ämnen har vi ett gott resultat både på klassnivå och skolnivå? Hur har du/ni undervisat för att nå dessa resultat? I vilka ämnen/klasser har vi ett sämre resultat? Vad behöver du/vi utveckla i din/vår undervisning utifrån alla elevers olika förutsättningar och behov för att därmed få ett bättre resultat? Ser ni några arbetssätt som särskilt har bidragit till ökad måluppfyllelse? Ser vi några skillnader i pojkars och flickors resultat? Vilka i så fall? Om det finns skillnader, kan ni se orsaker utifrån er undervisning till att det finns skillnader mellan pojkar och flickor? Vilka i så fall? Övriga tankar?

Läges-Lista F-2

Läges-Lista 3-9

Frågor till Läges-Lista Vilka tendenser ser vi utifrån klassnivå? Vilka anledningar kan finnas till dessa? Vilka åtgärder kan vi göra och vilka ansvarar? Vilka tendenser ser vi utifrån individnivå? Vilka anledningar kan finnas till dessa? Vilka åtgärder kan vi göra och vilka ansvarar?

Flödesschema för beslutsvägar

Process för kontinuerligt förbättringsarbete 4. NYA RUTINER VERSTÄLLS Nya arbetssätt och rutiner prövas i verksamheten och skrivs ev. in i skolans arbetsplan 1. UTVÄRDERINGSFORUM Under inplanerade utvärderingsforum utvärderas och analyseras genomförda aktiviteter. Eventuellt revideras dokument som har med aktiviteterna att göra. 3. NYA RUTINER Tillsammans med skolledningen tas beslut om ev. förändrat arbetssätt och rutiner. 2. FÖRANKRA Utvärderingen och analysen förankras hos skolledningen 39

Plan för Genomförande Preliminär Vad/vecka 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 Arbetslagen introduceras i de nya arbetssätten Stöd och uppföljning från förändringsledare och skolledning till arbetslagen i genomförandefasen Handbok för nya arbetssätt ges till lärarna Kollegial coachning Gemensam undervisningsplanering Resultatuppföljning Uppföljningsmöte n med förändringsledare Rektor avstämning med lagledare»»»» Utbildning i metoder och mallar Utvärdering och justering (v. 43 och 49)

Aktivitetsplan Aktivitet Vem Startdatum Kollegial coachning Coacha och bli coachad av kollega var 14:e dag Kollegor i samma arbetslag v. 39, 2016 Gemensam undervisningsplanering Terminsplanering Pedagogisk planering (område) Planeringsmöte, 2-3 lärare Alla Enskilt/ämne/lag Enligt lista v.44, 2016 Vid start av nytt studieområde Var 14:e dag start Ht- 2016, enligt terminsplanering Resultatuppföljning (se även struktur för resultatuppföljning) Betyg/Omdöme NP Skolverkets bedömningsstöd åk 1-3 Lägeslista samt frånvaro Prov/förhör Ämnes och lag Ämnes Ämneslärare Arbetslag, EHT Undervisande lärare 9 januari 2017 December 2016 vecka 44 2016 HT 2016 HT 2016 Beslutsvägar Rutiner för beslutsvägar tas fram och följs av alla Cecilia och arbetslagledare i samverkan med personalen HT 2016

Temperaturmätare

WORKSHOP 1 Anser du att PRIO har fokuserat på rätt områden? WORKSHOP 2 Anser du att PRIO har fokuserat på rätt områden? JA NEJ JA NEJ WORKSHOP 1 Effekt Totalt (A+B+C) WORKSHOP 2 Effekt Totalt (A+B+C) stor liten ingen alls stor liten ingen alls

"Om du tänker som du alltid har tänkt så gör du som du alltid har gjort och då blir det som det alltid har varit" (okänd)