2008-11-06 Dnr CK2008-0242 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Anders Edström 018-611 61 87 anders.u.edstrom@lul.se Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 STOCKHOLM Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010) samrådsförslag - yttrande Inledning Regionplane- och trafiknämnden, Stockholms läns landsting, har skickat rubricerade samrådsförslag till regional utvecklingsplan på remiss till Landstinget i Uppsala län. Landstinget i Uppsala län, nedan kallat landstinget, har valt att lämna synpunkter i de delar som är relevanta för landstinget. Internt inom landstinget har samhällsmedicinska enheten och Akademiska sjukhuset beretts tillfälle att yttra sig. Sammanfattning huvudpunkter Följande sammanfattade huvudpunkter vill landstinget särskilt lyfta fram: Betydelsen av en storregional samsyn och samarbete inom exempelvis samhällsplanering, infrastruktur, forskning och utbildning, näringslivsutveckling Uppsala län behövs för att stärka och utveckla konkurrenskraften i hela regionen Stockholmsregionens konkurrenskraft är viktig för hela Sveriges tillväxt Samverkan inom innovationssystem, utbildning, forskning och sjukvård är strategiska gemensamma utvecklingsområden Betydelsen av Arlanda som Östra Mellansveriges flygplats, kommunikationer och viktiga stråk Folkhälsans betydelse för regional utveckling och tillväxt Vikten av tydligt regionalt ledarskap Allmänt regional utveckling Landstingsstyrelsen välkomnar att Stockholms läns landsting tagit fram samrådsförslag till regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010). Landstinget anser det positivt att RUFS 2010 ska få formell status som regionplan för Stockholms län enligt Plan- och bygglagen samt att den utformas så att den också kan utgöra länets regionala utvecklingsprogram (RUP). RUP utgör regionens strategidokument och blir därigenom en betydelsefull och aktuell del av regionens samlade framtida utvecklingsarbete. Landstingets kansli Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 pg 72173-8 bg 230-0168 org nr 232100-0024 www.lul.se
2 (6) Processen kring framtagandet av RUFS 2010 har varit omfattande, med ett stort deltagande från en mängd aktörer i Stockholmsregionen och hela Östra Mellansverige. Detta borgar för att RUFS 2010 blir ett väl förankrat program som ger goda förutsättningar att lyckas i genomförandet. Ytterligare en förtjänst i arbetet med framtagandet är på vilket sätt hållbarhetsaspekterna har integrerats i RUFS 2010. Detta medför goda förutsättningar för att uppnå en hållbar tillväxt i Stockholmsregionen. RUFS 2010 ger landstinget värdefull information när det gäller landstingets eget arbete inom bl a områdena trafik, tillgänglighet, miljö och folkhälsa. Formellt gäller regionplanen bara det geografiska området Stockholms län. Stockholmsregionen har dock särskilt starka geografiska samband med grannlänen vilket gör att planen även berör Östra Mellansverige. I Östra Mellansverige ingår Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Västmanlands, Örebro, Gävleborgs och Östergötlands län. Landstinget anser det mycket värdefullt att RUFS 2010 även behandlar Östra Mellansverige. Mot bakgrund av den kontinuerligt pågående processen ifråga om regionförstoring är det viktigt att den administrativa indelningen i länsgränser inte får utgöra ett hinder för utvecklingen. För att stärka Stockholms och Östra Mellansveriges internationella konkurrenskraft och attraktivitet i syfte att exempelvis locka investerare, företagare, boende och turister, är en gemensam och strategisk syn på den övergripande samhällsplaneringen mycket viktig. Infrastruktur och tillväxt I Stockholm Mälarregionen pågår sedan flera år tillbaka en nära samverkan inom transporter och samhällsplanering. Detta sker genom att de fem länen Stockholm, Uppsala, Västmanland, Örebro och Södermanland samverkar och skapar en gemensam syn på vad regionen behöver för att klara konkurrensen. Strategin handlar om att skapa en tillgänglig, flerkärning och hållbar region. Att förbättra tillgängligheten både inom och utom regionen samt också internationellt. Det handlar exempelvis om att kunna arbetspendla på ett tidseffektivt sätt men också att snabbt nå marknader i andra länder. Att utveckla en starkare flerkärnighet innebär att regionen blir mer konkurrenskraftig genom att flera kompletterande kärnor stimuleras att utveckla sina styrkor i samarbete om det är lätt att förflytta sig mellan städerna. Att stimulera en hållbar utveckling genom att se konkurrensfördelar och tillväxtmöjligheter i miljöfrågorna, där ett offensivt energi- och miljöarbete, genom samspel med företag, kan stödja produktutveckling. Miljödriven teknikutveckling och innovativa transportlösningar ökar regionens internationella konkurrenskraft och attraktivitet. Inom ramen för En bättre sits har politiker från alla riksdagspartierna i de fem länen medverkat i en storregional transportpolitisk process i syfte att åstadkomma en samsyn och en gemensam prioritering av insatser och åtgärder i transportsystemet.
3 (6) Inom ramen för detta arbete har man enats om ett antal övergripande gemensamma regionala mål för transportsystemet i Stockholm-Mälarregionen. Målen innebär att skapa ett transportsystem som Utvecklar både regionens och nationens internationella konkurrenskraft och bidrar till en attraktiv Stockholm-Mälarregion Är långsiktigt hållbart ekonomiskt, socialt och ekologiskt Främjar regional balans genom flerkärnighet och kompenserar Stockholm- Mälarregionens internationellt sett relativa gleshet, så att regionen ändå når en kritisk massa Är effektivt genom samverkan, helhetssyn och nyttjandet av alla fyra trafikslagen. Det är viktigt att i detta sammanhang poängtera att oavsett eventuell annan framtida tillhörighet i regionkommun, måste det storregionala samarbetet i Stockholm- Mälarregionen fortsätta att utvecklas och intensifieras. De fem länen samt Gotland har också i samverkan tagit fram en gemensam systemanalys. Regeringen gav i januari 2008 i uppdrag till länen att inleda förberedelsearbetet för åtgärdsplaneringen av infrastrukturåtgärder för perioden 2010-2020 genom att ta fram regionala systemanalyser. De regionala systemanalyserna ska visa transportsystemets funktion och brister utifrån mål och behov. Den gemensamma regionala systemanalysen presenterades i september 2008. Uppsala län omfattas av en stråkstruktur kring sammanlagt tio kommunikationsstråk bestående av vägar och järnvägar. Två av dessa stråk ansluter till Stockholm. Det finns en stor och brett förankrad enighet om att det största hindret för att åstadkomma en ytterligare regionförstoring är brister i kommunikationerna till, från och inte minst genom Stockholm. I Storstockholm är både spår- och vägnätet utnyttjat till kapacitetstak. Detta innebär att en stor utmaning för Uppsala län samt för hela Mälarregionen då det handlar om investera i ett långsiktigt hållbart transportsystem. Ett transportsystem som kan förbättra den starkt ökande kollektivtrafikpendlingen till arbete och studier samt ett transportsystem som kan svara upp mot såväl den ökade befolkningens krav som näringslivets behov av godstransporter. Viktiga objekt för Uppsala län som gemensamt prioriterats är exempelvis ökad kapacitet på Ostkustbanan både norr och söder om Uppsala, förbättrad tillgänglighet till Arlanda, investeringar på Dalabanan, Citybanan genom centrala Stockholm, dubbelspår Kallhäll Barkarby på Mälarbanan. Sedan år 2003 har Citybanan med stor enighet av samtliga aktörer lyfts fram som den viktigaste åtgärden i Stockholm Mälarregionen. Citybanan kräver dock för att få avsedd effekt fortsatta investeringar längre ut i järnvägssystemet. Det är därför mycket angeläget att betona vikten av en utveckling som möjliggör ökad tillgänglighet, regionförstoring och attraktiv trafikering.
4 (6) Ifråga om viktiga väginvesteringar för Uppsala län är exempelvis de nationella vägarna rv 55, 56 och 70 gemensamt prioriterade att byggas om till mötesfria vägar. Ett väl fungerande transportsystem är en grundförutsättning för en långsiktigt hållbar utveckling i Östra Mellansverige. Ett flertal av de utpekade objekten inom Stockholms län är också betydelsefulla för Uppsala län, inte minst Arlanda flygplats. Landstinget vill betona att utvecklingen av Arlanda flygplats är mycket viktig för Stockholms- och Uppsalaregionen, men också för hela Östra Mellansverige. Arlandas geografiska läge har inneburit att näringslivets och offentliga institutionernas internationella kontakter har stimulerats och utvecklats. Det är särskilt angeläget att Arlanda kan utveckla sina navfunktioner så att underlag för fler direktlinjer skapas för såväl persontrafik som för gods. Landstinget anser att Arlanda är den internationella storflygplatsen för hela Östra Mellansverige och att övriga flygplatser i regionen ska ses som komplement. Storregional utveckling och samsyn Samtliga fem län har antagna regionala utvecklingsprogram som utgör en strategisk utgångspunkt för det regionala utvecklingsarbetet. I Uppsala län pågår för närvarande en revidering av det regionala utvecklingsprogrammet, liksom i Stockholms län genom arbetet med RUFS 2010. I det regionala utvecklingsprogrammet för Uppsala län lyfts särskilt utbytet med Stockholm fram som en mycket viktig faktor för länets utveckling. Det regionala utvecklingsprogrammet betonar även vikten av att utveckla ett antal stråk för att underlätta och stödja integreringen i regionen. Enligt landstingets uppfattning är det viktigt att det storregionala perspektivet och samsynen i RUFS 2010 lyfts fram, förstärks och vidareutvecklas. Samarbetet med de i Mälardalsrådet ingående landstingen och kommunerna är mycket viktiga för landstinget. Betydelsen av den storregionala samsynen kan inte nog betonas. Under det senaste året har exempelvis arbetet med att samordna de strategiskt viktiga infrastrukturfrågorna och därmed sammanhängande kommunikationslösningar, varit framgångsrikt. Stockholm Mälarregionen är en alltmer integrerad region med en tredjedel av Sveriges invånarantal och som enligt prognoserna kommer att växa ytterligare med motsvarande två Malmö (ca 600 000 invånare) fram till år 2030. De flesta av dessa förväntas att bosätta sig i Uppsala-Stockholmsområdet. Mot bakgrund av detta är samverkan med Stockholmsregionen mycket betydelsefull för utvecklingen i Uppsala län. Sedan lång tid tillbaka handlar det om en stor och växande arbetspendling. Uppsala län är en starkt expanderade del i Stockholm Mälarregionen med en pendling över länsgränsen som är störst i Sverige. Dagligen reser över 30 000 personer mot Stockholm för att arbeta och ungefär 10 000 personer reser i motsatt riktning till Uppsala.
5 (6) I takt med den ökade arbetspendlingen åt båda hållen och strukturförändringar inom näringslivet har utbytet blivit alltmer komplext. En växande samverkan sker inte minst inom ramen för innovationssystem. Landstinget ser positivt på ambitionen att i möjligaste mån lyfta fram insatser som bidrar till näringslivets förnyelse och som utvecklar samverkan mellan näringslivet och offentliga institutioner. Uppsala län har en näringslivsstruktur som till övervägande del baseras på kunskapsintensiva tjänsteföretag som bedöms ha en stor framtida tillväxtpotential. Detta medför att Uppsala län har en betydelsefull roll för regionens samlade utveckling. Härvid spelar Uppsalas unika tillgångar och förutsättningar en nyckelroll för hela regionens utveckling. Landstinget anser att Uppsala län har en viktig funktion för att stärka konkurrenskraften för hela Stockholmsregionen, detta gäller inte minst med hänsyn till den internationella konkurrenssituationen, som ger ökat behov av samverkan och samarbete inom bl a näringslivsutveckling, innovationer, forskning och utveckling, kompetensförsörjning. Landstinget anser därför att det är mycket angeläget att de offentliga institutionerna skapar förutsättningar för en ökad samverkan inom regionen. Här har exempelvis Akademiska sjukhuset, Uppsala universitet, Sveriges lantbruksuniversitet tillsammans med Stockholms universitet, Karolinska institutet, Kungliga Tekniska högskolan och Karolinska sjukhuset en mycket viktig roll att spela. Stockholmsregionens konkurrenskraft är av stor betydelse för hela landet. Landstinget anser det därför mycket strategiskt viktigt att hela Stockholmregionen ges goda möjligheter att fortsätta att utvecklas och att samverkan inom regionen utvecklas och intensifieras. Sjukvårdssamverkan I RUFS 2010 saknas förslag om att undersöka möjligheterna och förutsättningarna för utökad samverkan mellan Stockholms läns landsting och Akademiska sjukhuset i Uppsala avseende hälso- och sjukvård. Akademiska sjukhuset är idag huvudleverantör av högspecialiserad vård till Uppsala-Örebroregionens sju landsting och landets störste säljare av högspecialiserad vård. I nära samverkan med universiteten i Uppsala har spetskompetenser/-verksamheter kunnat byggas upp som rekryterar patienter från hela landet. Nätverk har byggts upp inom regionen kring vårdsamverkan, men också för kompetensöverföring och kunskapsstyrning, liksom inom forskning och utveckling samt utbildning. Akademiska sjukhuset är därför en viktig resurs för att stärka och knyta samman huvudstadsregionen med övriga Mälardalsregionen och en eventuell framtida Svealandsregion. Samarbetet inom vårdområdet mellan Stockholm och Uppsala har utvecklats löpande genom gränsavtal som tillåtit och tillåter invånare i Uppsala respektive Stockholms län att söka vård i grannlänet. Mellan Akademiska sjukhuset och Stockholms läns landsting/karolinska sjukhuset finns redan ett antal samarbeten etablerade såväl inom bassjukvård som högspecialiserad vård och potential finns att utveckla denna samverkan ytterligare.
6 (6) Akademiska sjukhuset är en motor för regionens utveckling och det finns en stor potential att utveckla samarbetet ytterligare vad gäller såväl bassjukvård som högspecialiserad vård. Detta sammantaget gör att landstinget vill betona att Akademiska sjukhuset är en mycket intressant samarbetspartner inom såväl sjukvårdsproduktion som forskning, utbildning och utveckling. Folkhälsa och jämlikhet Centralt i RUFS 2010 är utgångspunkten att de nationella miljökvalitetsmålen och folkhälsomålen utgör grunden för de förslag till konkreta planeringsmål och åtaganden som utarbetats i planen. De nationella målen har också utgjort grund för bedömningen av planens miljö- och hälsokonsekvenser (HKB). Folkhälsofrågorna har främst relaterats till planerings- och utvecklingsförutsättningar kopplade till fysisk miljö, transporter, fysisk aktivitet, boende samt delaktighet och trygghet i det sociala och ekonomiska livet. De folkhälsopolitiska frågorna har därmed på ett tydligt och strukturerat sätt integrerats i de prioriterade områdena i det regionala utvecklings- och programarbetet med fokus på hållbar utveckling. Detta ger goda förutsättningar för att folkhälsoperspektivet skall få genomslag i fortsatta planeringsprocesser vilket gynnar såväl befolkningen som regionens framtida utveckling och tillväxt. Aktuella folkhälsodata om hälsoläget i regionen har också förtjänstfullt använts i RUFS 2010, särskilt för att markera skillnader mellan olika grupper och geografiska områden. Sammantaget kan RUFS 2010 bidra till att de närmaste åren stärka folkhälsoperspektivet och miljöperspektivet i det regionala utvecklingsarbetet och att detta perspektiv även på sikt beaktas och vidareutvecklas. En god folkhälsa är en förutsättning för positiv utveckling och tillväxt. Allt större krav ställs på ett strukturerat och integrerat folkhälsoperspektiv i samhällsplaneringen, vilket RUFS 2010 nu ger goda förutsättningar för. Regionalt ledarskap Landstinget anser att en viktig framgångsfaktor för att realisera regional tillväxtpolitik i konkreta insatser både på regional och lokal nivå är det regionala ledarskapet. Landstinget anser att det regionala ledarskapets betydelse som strategisk framgångsfaktor tydligare skulle lyftas fram i RUFS 2010. Det borde också tydliggöras och betonas att det är en utmaning att skapa en god samverkan inom regionen samt mellan regional och statlig nivå. Erik Weiman Landstingsstyrelsens ordförande Gunilla Rönn Ekelund Landstingsstyrelsens sekreterare