Planbeskrivning 2014-05-12 Bn 307/2012 Granskning Detaljplan för Regionsjukhuset 1 mfl Universitetssjukhuset Örebro kommun Samrådstid: 2014-02-14 2014-03-28 Granskningstid: 2014-06-02 2014-06-27 Handläggare: Ulf Nykvist tel. 019-21 14 08 E-post: LUNDBY ulf.nykvist@orebro.se Stadsbyggnad, Örebro kommun Box 33400 Stadsbyggnadshus 1 019-21 10 00 kundtjänst stadsbyggnad@orebro.se 701 35 Örebro Åbylundsgatan 8 A 019-21 15 63 fax www.orebro.se
VAD ÄR EN DETALJPLAN? Genom detaljplaner regleras markens användning och bebyggelsens utformning. Detaljplaner, som ser ut som en slags karta, innehåller juridiskt bindande bestämmelser för var man får bygga, vad byggnader och markområden skall användas till, byggnadshöjder, byggnaders utformning med mera. Byggrätten i detaljplanen anger den maximala grad av bebyggelse som tillåts på en plats. Örebro består av ett lapptäcke av detaljplaner som reglerar vad som får byggas var. Mer information om hur detaljplanen arbetas fram finns under: http://www.orebro.se/detaljplan I arbetet med denna plan har vi nu kommit till: Initiativ Planprogram Planarbete Samråd Granskning Antagande Överklagande Laga kraft ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER Den 2 maj 2011 började en ny plan- och bygglag (2010:900) att gälla. Enligt de övergångsbestämmelser som finns i lagen ska planärenden som påbörjades innan detta datum göras efter det regelverk som finns i plan- och bygglagen (1987:10). Arbetet med denna detaljplan påbörjades efter den 2 maj 2011 och görs enligt de bestämmelser som finns i plan- och bygglagen (2010:900). INNEHÅLLSFÖRTECKNING Planens syfte och läge 1 Tidigare ställningstaganden 4 Förutsättningar 6 Förändringar 8 Miljökonsekvenser 16 Genomförande 18 Plankarta 22 Planbestämmelser 23 Fastighetsförteckning 24 Bilaga: Riskutredning, WSP Bilaga: Markundersökning, WSP Bilaga: Parkeringsutredning, WSP 2
PLANBESKRIVNING Detaljplan för Regionsjukhuset 1 mfl Universitetssjukhuset Örebro kommun Stadsbyggnad Den 12 maj 2014 HANDLINGAR Planhandlingen omfattar plankarta i skala 1:1 000 med planbestämmelser samt denna planbeskrivning och fastighetsförteckning. Bilaga är riskutredning av WSP, markundersökning av WSP, parkeringsutredning WSP. PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Detaljplanens syfte är att ge möjlighet för Universitetssjukhusets utveckling med nya byggnader längs Södra Grev Rosengatan och Alnängsgatan. Södra Grev Rosengatan och ledningar föreslås flyttas norrut och ansluta till första etappen vid huset för läkarutbildning. LÄGE Planområdet omfattar norra och västra delen av kv. Regionsjukhuset, del av kv. Rustmästaren samt Södra Grev Rosengatan. Planområde 3
TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktsplanen för Örebro kommun antagen av kommunfullmäktige 2010-03-24. Fd I3. Värdefull kulturmiljö enligt värdering gjord 1974. Inför eventuella förändringar skall man ta stöd från kulturhistoriskt sakkunnig och vara vaksam på vilka kulturhistoriska värden som kan finnas att ta hänsyn till Övrigt ställningstagande för verksamheter. Befintlig verksamhet vid CV-området kan bedrivas vidare. I framtiden kan området utvecklas för universitetets och sjukhusets behov eller annan publik verksamhet Planerad huvudgata CV USÖ Kollektivtrafik, knutpunkt Utvecklingsområde för universitetsanknuten verksamhet vid USÖ och CV. USÖ och det intilliggande området ska bevaras och är avsatt för USÖ. Delar av CV-området mot USÖ som utvecklingsområde för USÖ, forskning och universitetsanknuten verksamhet Utbyggnadsområde för bostäder med blandad bebyggelse vid Alnängarna. Detaljplaneläggning pågår. Problem med översvämningsrisk hanteras i planläggningen Översiktsplan antagen av KF 2010 4
Detaljplaner Ej planlagt P465 P105 94/10 P362 A267 Ej planlagt P 352 A264 P88/ 44 P244 P129 P 87/4 A338 P 408 P 707 P94/10 P813 P94/18 P608 97/13 Ej planlagt Gällande detaljplaner P129 Laga kaft 2002 Angränsande detaljplaner A 267 1968 P408 2006 A264 1979 P87/4 A338 1987 1968 P87/4 P88/44 P94/10 P105 Laga kraft 1987 1988 1994 2002 P244 2004 P352 2006 P362 2006 P465 2007 P608 2009 P707 2011 P813 2013 5
Behovsbedömning om betydande miljöpåverkan Enligt 5 kap. 18 i plan- och bygglagen ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas om en detaljplan, som avser användning av mark, vatten och andra resurser, ger en betydande påverkan på miljö och hälsa. En bedömning ska göras i ett tidigt skede om detaljplanen medför en betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållning med mark och vatten och andra resurser och därmed om en MKB ska göras eller ej. Vid bedömning har följande aspekter beaktats: nuvarande miljöbelastning på platsen effekter på mark, vatten, luft, biologisk mångfald, kulturmiljö, social miljö och landskapsbild om planen genomförs effekter på hushållning med naturresurser effekter på människors hälsa och säkerhet effekter på ljusförhållanden och lokalklimat Planförslaget bedöms ej medföra en betydande miljöpåverkan i den betydelsen som avses i lagen och behöver därför inte innehålla en miljökonsekvensbeskrivning. Checklista för behovsbedömning är godkänd på delegation för byggnadsnämnden. FÖRUTSÄTTNINGAR Markägoförhållanden Marken ägs av Landstinget, Örebro kommun och Jernhusen. Mark och vegetation Planområdet är ianspråktaget mestadels för gata och parkering. Längs gata och parkering finns en del träd. Fornlämningar Kvarteret Rustmästaren är beläget vid utkanten av fornlämning nr 83 i Örebro som utgörs av kulturlager med lämningar av äldre stadsbebyggelse från medeltid och framåt. På den äldsta kända kartan över Örebro stad, en avritning från 1652, är området vid kv. Rustmästaren markerat som Smedjebacken. I området har Norra Smedjebacken i Örebro legat. Markarbeten och bygge inom kv. Rustmästaren i den södra delen av planområdet behöver föregås av arkeologisk förundersökning enligt 2 kap. 13 Kulturmiljölagen (1988:950), KML. Den arkeologiska förundersökningen beslutas av Länsstyrelsen, men ska enligt 2 kap. 14 KML betalas av den som utför arbetsföretaget. Strandskydd Strandskydd enligt miljöbalken återinförs vid planläggning inom 100 m från Svartån. En planbestämmelse föreslås där strandskyddet upphävs inom kvartermarken. Kvartersmarken är ianspråkstagen sedan lång tid. 6
Geotekniska förhållanden Undergrunden består av berg, morän och lera. För gata/va etapp 2 är geoteknisk markundersökning utförd (WSP 130402) WSP har 130109 också upprättat Anmälan/Kontrollplan om åtgärdade av markföroreningar som godkänts av tillsmyndighet enligt 28 i Förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Kompletterande undersökning skall utföras i genomförandeskedet Bebyggelse Universitetssjukhusets möjligheter till utveckling inom fastigheten är begränsade. Tidigare detaljplan för CV- området (2006) anger möjligheter till utveckling norr om Södra Grev Rosengatan (SGR). Här äger Landstinget mark idag. Tillgänglighet Bebyggelsen och marken skall vara tillgängliga för personer med funktionshinder. Angöring för rörelsehindrade föreslås i anslutning till entrépunkter. Gator och trafik Den övergripande planeringen för trafik är nyligen genomförd i området. En huvudgata (CV-gatan) är byggd från Skebäcksbron norrut runt CV-området. Gatan är avsedd för stadstrafik mellan norra och syd-östra stadsdelarna. Södra Grev Rosengatan blir en lokalgata för personbils, buss- och gång- och cykeltrafik samt utryckningsväg för USÖ. Teknisk försörjning I södra Grev Rosengatan ligger bla kommunens huvudledningar för vatten, avlopp och dagvatten. Avloppsledningen går till reningsverket och har halva (norr om Svartån) Örebro som upptagningsområde. E.ON och Telia har ledningar som går in i planområdet till sjukhusområdet. Flera behöver flyttas i samband med byggnation. Det är upp till byggherren att ta kontakt med nätägaren. Inga u-områden föreslås. Brandförsörjning utökas och anpassas till ny plan i enlighet med gällande VAV- P76 och P83. I detta fall innebär det brandvattenuttag med ett inbördes avstånd på 150 meter och ett vattenflöde på minst 1200 liter/minut och uttag. Dagvatten från parkeringsplatser, uppställningsytor, körytor och därmed liknande ytor ska renas innan det får anslutas till den förbindelsepunkt som är anvisad. 7
FÖRÄNDRINGAR Allmänt USÖ är en viktig drivkraft i den regionala utvecklingen som sker tillsmmans med Örebro Universitet, Örebro kommun och länet. USÖ är ett av länets viktigaste och mest centrala arbets- och besöksplatser. Detaljplanen ger förutsättningar för en fortsatt utveckling för högkvalitativ och specialiserad sjukvård. Under flera år har ett förberedelsearbete pågått inom Örebro lans landsting för att utreda hur USÖ området kan utvecklas. Arbetet har visat att framtida behov kräver nya lokalytor inom området för att dels ersatta befintliga lokaler och dels för att befintliga verksamheter har ett utökat lokalbehov. Campus G D B O 2011 togs en detaljplan fram för att möjliggöra en byggnad för läkarutbildning i den östra delen av USÖområdet. Södra Grev Rosengatan med ledningar flyttades norrut norr om det gamla vattentornet. Förslaget innebär att den planeringen fortsätter längs hela USÖområdet. Södra Grev Rosengatan flyttas norrut och ger plats för nya byggnader för USÖ i anslutning till de befintliga. Detaljplanen säkrar USÖ:s framtida utveckling under kommande år. Det finns anledning att fortsätta samarbetet med berörda parter för att hitta lösningar för utvecklingsfrågor som ligger ännu längre fram i tiden. Utvecklingspotentialen gäller såväl vård, utbildning, forskning samt de företag som kan utvecklas i samband med denna verksamhet. Bebyggelse Tidigare utredningar har pekat på att delar av A-husets nuvarande verksamheter i framtiden inte kan inrymmas i den befintliga byggnaden utan kräver ett nytt hus. Ett sådant hus skapar de förutsättningar som krävs for en vård anpassad till nutida krav. Detta gäller framför allt operationslokaler och vårdlokaler. Samtidigt har under senare år en förbättring och utökning av akutmottagningen blivit alltmer angelägen för att erhålla funktionella och väldimensionerade lokaler. Fler besök, tilltagande hot- och våldssituation och behov av en särskild barnakut är några av de problem som måste lösas. En nybyggnad krävs för att lösa dessa framtida behov och den nya byggnaden måste ansluta till befintliga centrala delar som t ex O-huset, B-huset, G-huset och D-huset. För att tillgodose behovet av transporter och kommunikation mellan byggnaderna, skall även den nya byggnaden kulvertanslutas mot befintliga byggnader. 8
Inom F-huset och i anslutning till F-huset finns lokaler och inlastning avsedda för inoch uttransport av gods till och från USÖ. Inlastningen är idag för liten och tillfarten för transportfordon är för trång för att rationellt hantera inkommande gods. Mark i anslutning till nuvarande inlastning krävs for att utöka lokalutrymmet för hanteringen och för att ge svängradie och ökat utrymme för transportfordon. Sammantaget medför ovanstående att nya ytor måste tillskapas för att möta vårdens framtida behov. En förutsättning för att möjliggöra detta är att aktuella markytor för nybyggnation tillskapas i närhet av befintliga lokaler och byggnader enligt nedan. Den nya byggnaden hus-h som delvis ska ersätta A-huset behöver byggas i närhet av befintliga hus B och G. Slutligen finns behovet av markyta i anslutning till befintlig inlastning i F-huset. För att erhålla rationella interntransporter finns även behov av att kulvertansluta nya byggnader mot befintligt fastighetsbestånd. Sweco och Aart Arkitekter 9
Sweco och Aart Arkitekter För att genomföra framtida byggnationer enligt utvecklingsplanen erfordras markområden placerade till stor del där nuvarande Södra Grev Rosengatan är placerad. Förutsättning för genomförandet är att Södra Grev Rosengatan flyttas i nordlig riktning. Därefter kan tillgänglig mark, som skapas efter vägflytt, nyttjas som byggnadsyta för Örebro läns landstings framtida lokalutveckling och expansion. Planförslaget ger möjlighet till ny bebyggelse med användningsområdena vård, skola, handel, kontor och parkering. Campus USÖ med läkarutbildning ges möjlighet till en expansion väster om nuvarande byggnad. En utveckling av utbildningslokaler inom sjukvården är viktigt att kunna ge utrymme för. De stora parkeringsytorna mot Alnängsgatan ges byggrätter för vård, kontor, handel, parkering och tekniska anläggningar (transformatorstation). Viktigt är att bottenvåningen blir tilltalande med möjlighet till lokaler. Järnvägsgatans bredd på gatutrymmet föreslås förlängas ända fram till sjukhusets huvudentré. Byggnadshöjden varierar från fem till tio våningar. Detaljplanen utformas flexibelt vilket innebär att funktioner som parkering, inlastning, grönytor etc. måste ges plats för. Byggnaderna skall anpassas till miljön som ansluter till planområdet. En viktig förutsättning är att USÖ:s kulvertsystem kan anslutas i källarplanet Parallella uppdrag har nyligen genomförts för den första etappens nya vårdlokaler. För den fortsatta planeringen har förslag från Sweco och Aart arkitekter utvalts, se bilder. 10
Sweco och Aart Arkitekter Gator och trafik Södra Grev Rosengatan föreslås flyttas norrut längs planområdet. Gatan är en lokalgata med separat gång- och cykelväg. Sektion se figur. Gatan utformas som en stadsgata med kantstenar och trädplantering. Längsparkering bedöms ej lämpligt med tanke på utryckningstrafiken. Viktigt är att byggnader med dess entréer vänds mot gatan. H-huset planeras med en stor entré mot Södra Grev Rosengatan. Möjlighet till passager genom USÖ-området mot den fina miljön längs Svartån skall finnas. Det stora ledningspaket som skall finnas i gatan sätter begränsningar för tex trädplantering. Tillfarter skall samordnas längs gatan och planeras trafiksäkert. Gatan skall projekteras parallellt med planprocessen och sektionen kan bli justerad. Gatan föreslås trafikeras av personbilar, bussar, utryckningsfordon, gående och cyklister. Tung trafik genom området skall gå CV-gatan norr om CV-området. 11
Alnängsgatan kommer att studeras mer ingående i kommande planering. Målsättningen är att gatan ska få en karaktär av stadsgata inbjudande för gående och cyklister. Kollektivtrafik Entrén till USÖ är en viktig hållplats för kollektivtrafiken. Alnängsgatan och Södra Grev Rosengatan är viktiga stråk för kollektivtrafiken. Busshållplatser skall planeras på lämpliga ställen. Södra Grev Rosengatan skall planeras för hög framkomlighet för kollektivtrafiken och med bra utrymme för hållplatser med hög komfort för resenärerna. Parkering En stor fråga när området förtätas är parkeringsfrågan. Många p-platser försvinner när Södra Grev Rosengatan skall flyttas. Flera parkeringsvåningar behöver planeras in i källargarage och våningar ovan mark mot Alnängsgatan och Södra Grev Rosengatan. Besöksparkeringen skall också placeras centralt inom sjukhusområdet där behovet är stort. En parkeringsutredning bifogas. Sammanfattningsvis kan sägas att det framtida parkeringsbehovet bedöms till 1860 bilparkeringsplatser. Parkeringsutredningen ersätter kommunens parkeringsnorm. Detta är en typ av verksamhet som kräver en särskild utredning. Parkeringsutredningen visar både hur parkeringssituationen löses på kort sikt under byggtiden och på längre sikt. Parkering i kv. Rustmästaren ges en tidsbegränsad parkering till dess genomförandet av etapp 2a, 2c och 2f är klart. Tillfälliga parkeringar planeras också i övrigt under byggtiden. En avsiktsförklaring har tecknats mellan kommunen och Landstinget om den långsiktigt hållbara parkeringslösningen för USÖ området. Parkeringsutredningen är en del av överenskommelsen och kommande planering skall ge ytterligare svar på synergieffekter för parterna. Kv. Rustmästaren Plankartan med planbestämmelser upprepas från den gällande detaljplanen P129. Enda skillnaden är att tidsbegränsad parkering [P] tillåts för nuvarande parkering fram till 2021. Hörnhuset Fredsgatan 40 är nyligen renoverat på ett pietetsfullt sätt. Huset har stort kulturhistoriskt värde och stor betydelse för stadsbilden genom sitt läge i gatukorsningen, där det förstärker och tydliggör gaturummen utefter gatorna. Byggrätt ges för att planerat miljöhus för källsortering av avfall. Huset skall anpassas till den kulturhistoriskt värdefulla miljön. 2.25 7.0 3.5 4.5 17.2 12 Södra Grev Rosengatan
Teknisk försörjning Vatten och avlopp Kommunens ledningar för vatten och avlopp och dagvatten föreslås flyttas till Södra Grev Rosengatans nya sträckning. Förbindelsepunkter vid USÖ kan bli förändrade på grund av ledningsflytten. Avloppsledningen går i allmän plats mark öster om vattentornet och därefter under Svartån mot Reningsverket. Detaljplanen har ett generellt E för transformatorstation. En station skulle kunna placeras in i en kommande parkeringsanläggning vid Alnängsgatan. Dagvatten Dagvatten från området ska renas innan det får anslutas till kommunens ledningsnät. En planbestämmelse införs. Gröna tak Mark är värdefullt och speciellt i centrala delar av staden därför kan det vara svårt att avsätta ytor för dagvattenåtgärder och framför allt om det handlar om stora grönytor. Den sammanlagda ytan av tätorternas tak är ofta större än både parkmark och gatumark. Genom att välja grönskande tak kan man bibehålla eller skapa levande gröna ytor som ökar den biologiska mångfalden och ger livsrum för djur och växter utan att ta byggbar mark i anspråk. Förslag på lösningar för parkeringsytor I stället för täta asfaltsytor kan olika typer av vattengenomsläppliga ytmaterial väljas, exempelvis hålad marksten och rasterytor. Den genomsläppliga ytan beräknas ta ca 30-40 % av flödet tills anläggningen är vattenmättad. 13
Andra alternativ kan vara infiltrationsstråk eller öppna avvattningsstråk. Dessa anläggningar medför fördröjning och rening av dagvatten samt ger ökad grundvattenbildning. Stråken kan förstärkas genom att de kompletteras med ett underliggande dräneringsstråk av makadam försedd med en dräneringsledning. Dagvattenbrunnars intag från infiltrationsstråk till drän- och dagvattenledningar ska placeras så högt att dagvattnet i första hand ges möjlighet att infiltrera i stråkets uppbyggda infiltrationsyta innan vattnet rinner in i dagvattenintagen. Eftersom intaget till drän- och dagvattenledningarna ligger högre än botten i stråket leds en mycket liten del av slam och finpartiklar till ledningarna. Partiklarna lägger sig på botten av stråket vilket också innebär att detta behöver utformas så att det enkelt går att ta bort det som sedimenterar. Principen med ett högt förlagt intag kan även tillämpas om avvattningsstråket försetts med plattor. Dagvatten från gator bör också behandlas innan det ansluts till dagvattenledningar. En avvägning behöver dock göras när det gäller ombyggnad i befintlig miljö så att tex. inte värdefulla gatuträd behöver tas ner. Värme Miljövänliga uppvärmningstekniker ska användas för uppvärmning av byggnader. Exempelvis bör energiförsörjningen ske genom förnyelsebar energiform. Avfall Kommunen ansvarar för hushållsavfallet. Reglerna i avfallsplanen och föreskrifter för avfallshanteringen i Örebro kommun skall följas. Möjlighet till källsortering skall finnas. Vid utformning av utrymme för avfallshantering ska samråd ske med Tekniska förvaltningens avfallsavdelning. 14
15
Miljökonsekvenser Trafik Nedtoningen av S Grev Rosengatan från huvudgata till lokalgata får stora miljövinster för framförallt USÖ. Spridningen av trafiken till CV-gatan gör att USÖ kan växa norrut. Södra Grev Rosengatan bedöms få ca. 4500 fordon/dygn i den östra delen. Byggnader behöver skyddas mot trafikbuller och störningar från CV-området. Planbestämmelse införs för vård- och undervisningslokalerna som jämställs med bostäder. Planbestämmelse finns i gällande plan för CV-området när det gäller industribuller. Sjukhuset har skyddad parkmiljö på södra sidan mot Svartån för patienter, besökande och personal. Miljökvalitetsnormer för utomhusluft kommer inte att överskridas. Gatan är viktig för stomnätet för bussar och huvudcykelstråk och utformas med den förutsättningen. Buller utanför fasad (20 m) från Grev Rosengatan Våning 1 Ekvivalent nivå Max Bilflöde 2 m 57 76 4500 Beräkning för halter i luft *BR= beräknad *MKN=miljökvalitetsnormer ÄMNE *BR *MKN Bensen årsmv. µg/m 3 1,4 5 4500 CO dyg mg/ m 3 0,27 10 NO2 årsmv. µg/m 3 12,4 40 NO2 98-p dygv. µg/m 3 26,5 60 NO2 98-p timv. µg/m 3 34,4 90 PM 10 årsmv. µg/m 3 13,9 40 PM 10 90 p, dygnv. µg/m 3 22,6 50 Parkering Området innehåller besöksparkering idag som behöver ersättas. Tillkommande parkeringsbehov skall också lösas. Se parkeringsutredning. Cykelparkering vid entrépunkter och angöring för funktionshindrade blir viktigt. Hållplatser för kollektivtrafiken utreds i sammanhanget. Mark och vatten Området är relativt plant. Höjdmässigt ca. +27 m i nya höjdsystemet RH2000 Undergrunden består av berg, morän och lera och bedöms inte ge några grundläggningsproblem. Marken har undersökts av WSP 2003 och 2011, se bilaga. I mer än hälften av provpunkterna (ca 60 %) har metallhalter och halter av organiska ämnen över riktvärdena för KM påträffats. I 22 provpunkter har halter över MKM påträffats. Föroreningarna ligger heterogent i fyllningen. I åtta av dessa 22 provpunkter och har kraftigt förhöjda halter av metaller och organiska ämnen påträffats. Sex av dessa punkter är belägna i den östra delen av området. 16
Baserat på genomförda undersökningar rekommenderas följande: Undersökningen påvisar halter över KM, och påträffade föroreningar utgör därmed en begränsning vid framtida markanvändning. Vid framförallt planerad markanvändning finns det ett behov av riskreducering med avseende på framförallt antimon, bly, koppar, PAH-M och PAH-H. Påträffade föroreningar innebär att jorden inte kan hanteras fritt vid schakt. Uppschaktad jord klassificeras och transporteras till godkänd mottagningsanläggning. Om uppschaktade massor ska återanvändas krävs anmälan och tillstånd från Miljökontoret i Örebro. Vid borttagande av asfalt ska asfalten analyseras för korrekt hantering. Spridningen till grundvattnet bedöms som begränsad då endast bly uppmätts i låg till måttlig halt. Föreslagna åtgärder skall följas. Ytterligare provtagning skall ske i samband med sanering för att klassificera massorna En planbestämmelse införs att markföroreningar skall åtgärdas. Detta gäller också för den nya gatusträckningen. USÖ saknar idag ett reservvattensystem. Landstinget har dock kommit långt i planeringen av ett reservvattensystem. Plats för ledningar skall finnas. Översvämningsrisk En översvämningskartering har nyligen presenterats av myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Kommunen skall nu analysera och kvalitetsgranska den. Vi kan se att 50, 100 och 200 års flöden inte påverkar området. Det högsta beräknande flödet (10000 år) som påverkar stora delar av Örebro behöver dock analyseras mer innan ställningstaganden görs i detaljplaner. I kommande revidering av Översiktsplanen kommer vi att föreslå att ett alternativ till högsta beräknade flöde (10000 år) används som utgångspunkt. USÖ har utvecklats på platsen under lång tid. Värdet av området är mycket stort. Det kan konstateras att det inte är ett alternativ att flytta verksamheten. USÖ måste kunna fortsätta utvecklas här. Därför är det viktigt att åtgärder planeras för framtiden för att minimera risken för översvämning. USÖ:s kulvertsystem måste finnas och kunna utvecklas. Det är inget alternativ att sätta begränsningar i golvhöjder. Åtgärder inom planområdet är inte heller tillräckligt. Frågan behöver ses i ett större sammanhang där det är kommunen med inblandade myndigheter som kan arbeta fram förslag till förhållningssätt och skyddsåtgärder. Detta arbete har påbörjats och bör intensifieras den närmaste tiden. I rapporten Översvämningsrisker i fysisk planering, framtagen av länen i Mellansverige år 2006, anges att riskobjekt och samhällsfunktioner av betydande vikt som exempelvis sjukhus och sammanhållen bostadsbebyggelse endast bör lokaliseras 17
i områden som inte hotas av 100-årsflöde eller högsta dimensionerade flöde. I rapporten anges att i de fall man önskar använda översvämningshotad mark till annat än vad som rekommenderas bör en riskanalys utföras för att bedöma vilka åtgärder som behöver vidtas för att begränsa konsekvenserna av höga flöden. En idékatalog med möjliga frågor och åtgärder att hantera i en detaljplan utifrån bl.a översvämningar, finns i den länsstyrelsegemensamma rapporten Klimatanpassning i fysisk planering - Vägledning från Länsstyrelsen från 2012. Den bifogade riskutredningen behandlar också översvämningsrisken. Verksamhet CV området hyser idag ett antal industriverksamheter. De två större industriverksamheterna utgörs av Euromaint som underhåller och reparerar lok och tågvagnar samt Vossloh som tillverkar och monterar spårväxlar. Verksamheterna är tillståndspliktiga och regleras vad gäller buller och luftutsläpp. Den östra delen av CV-området innehåller idag främst byggnader för förråd och upplag samt montering av växlar. Den östra delen är ett utvecklingsområde med inriktning mot lättare verksamhet som integreras i stadsbebyggelsen. I gällande detaljplan för CV finns bestämmelse om högsta tillåtna bullernivå vid tomtgräns för verksamheter. Riskbedömningens syfte är att identifiera och bedöma riskbilden för planområdet, och därmed utgöra en grund för att bedöma lämpligheten med detaljplanen, samt vid behov ge förslag på tillrådiga riskreducerande åtgärder. Målet med riskbedömningen är att upprätta ett underlag för fattande av beslut om lämpligheten med planerad verksamhet med hänseende till närheten till eventuella risker i området. I ovanstående ingår att efter behov ge förslag på åtgärder för att kunna genomföra föreslagen markanvändning. I ett inledande skede har ett antal risker identifierats i anslutning till planområdet. De risker som identifierats och kommer beskrivas och bedömas är buller, förorenad mark, geoteknik, farligt gods och närliggande befintliga verksameter inom CVområdet och USÖ-området. Se vidare bilaga, Riskutredning WSP. Tex. visar beräkningar av industribuller att riktvärden kan nås om föreslagna åtgärder genomförs. Åtgärder skall vara genomförda i samband med byggnationen. GENOMFÖRANDE ORGANISATORISKA FRÅGOR Organisation Planen upprättas av Örebro Stadsbyggnad som också författar genomförandebeskrivning. Lantmäterimyndigheten verkställer de fastighetsrättsliga genomförandefrågorna efter ansökan. Det tekniska genomförandet av allmänna anläggningar ombesörjes av kommunen genom Tekniska förvaltningen. Exploatörerna svarar för och bekostar iordningställande av kvartersmark och därmed sammanhängande utredningar, undersökningar samt eventuella åtgärder och tillstånd m.m. 18
Tidplan Arbetet inriktar sig på att detaljplanen vinner laga kraft under 2014. Genomförandetid Planen föreslås få en genomförandetid om fem (5) år från den tidpunkt då planen vinner laga kraft. Huvudmannaskap Kommunen är huvudman för allmän plats. Exploateringsavtal och övergripande överenskommelser Örebro kommun och Örebro läns landsting har tecknat en övergripande överenskommelse om genomförande och kostnadsfördelning av flytt av Södra Grev Rosengatan för sträckan Alnängsplan till CV-gatan. Etappen runt Campus USÖ färdigställdes under 2013 (DP 1880-P707). Den totala kostnaden för flytt av Södra Grev Rosengatan bedöms uppgå till ca 70 mkr. Vidare tecknade Örebro kommun och Örebro läns landsting i nov 2013 en avsiktsförklaring om hantering av vissa parkeringsfrågor i samband med genomförandet av denna detaljplan. Exploateringsavtal som reglerar exploatörens och kommunens respektive åtaganden och skyldigheter ska tecknas innan detaljplanen kan antas av kommunen. FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR Fastigheter och rättigheter Följande fastigheter ingår inom planområdet: Fastighet Ägare Åtgärd Regionsjukhuset 1 Örebro läns landsting Fastighetsreglering mellan kvartersmark och allmänplatsmark Olaus Petri 3:233 Jernhusen verkstäder AB Del fastighetsregleras till allmänplatsmark (Olaus Petri 3:12) Olaus Petri 3:12 Örebro kommun Fastighetsreglering mellan kvartersmark och allmänplatsmark Rustmästaren 1-3, 10-13, 21-22 Örebro läns landsting Inga åtgärder TEKNISKA FRÅGOR Tekniska undersökningar Exploatören ansvarar för kompletterande geoteknisk samt övriga tekniska undersökningar på kvartersmark. I området finns markföroreningar som exploatören ansvarar för att åtgärda. Inga kända fornlämningar finns i området. 19
Tekniska anläggningar Följande åtgärder ska utföras på allmän plats: Ny sträckning av Södra Grev Rosengatan, till ett nordligare läge, inkl gcvägar, infarter till kvartersmarken, busshållplatser, etc Ny cirkulationsplats öster om Alnängsplan. Flytt och nyanläggning av befintliga ledningar (VA, EON, Telia, mfl) i nuvarande Södra Grev Rosengatan till det nya läget Öppnande av Faktorigatan för biltrafik Örebro kommun utför åtgärderna inom allmän plats. EKONOMISKA FRÅGOR Ekonomiska konsekvenser för Örebro kommun UTGIFTER tkr Kommentar Mark 0 Förberedande arbeten 3 000 Sanering 5 000 Planläggning 0 Bekostas genom planavtal Fastighetsbildning 300 Gata/park 30 000 VA 1000 Övrigt/oförutsett 8 000 Administration 700 Summa 48 000 INTÄKTER Exploateringsersättning 48 000 Genom exploateringsavtal - för exploatören Exploatörerna bekostar erforderliga anläggningar inom kvartersmarkplats. Exploatören iordningsställer kvartersmarken för byggnation och bekostar anslutning till VA, geotekniska undersökningar m.m. - för kommunen Kommunen upprättar och handlägger detaljplanen, samt projekterar och utför anläggningar på allmän plats. Kostnaden för drift och underhåll av gator och gång- och cykelvägar uppgår kostnaden till ca X kr/år. ADMINISTRATIVA FRÅGOR Detaljplanens genomförandetid är fem år. Exploatören träffar överenskommelse med Örebro kommun om genomförandet av detaljplanen innan detaljplanen antas. 20
Planavgift Planavtal är tecknat med exploatören. Ingen planavgift tas ut vid bygglovhanteringen. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Utöver undertecknad har Terttu Nilsson medverkat som karttekniker, Peder Hallkvist i planfrågor, Eva Fransson i kulturhistoriska frågor, Jarmo Riihinen i trafikfrågor och Erik Skagerlund i genomförandefrågor. Underlag för delar av detaljplanen har upprättats av Landstingets konsulter WSP samhällsbyggnad AB, Sweco och Aart Arkitekter. Frida Hammarlind Enhetschef detaljplan Ulf Nykvist planstrateg 21
22
23
FASTIGHETSFÖRTECKNING 2014-05-01 Fastighetsförteckning till detaljplan för Detaljplan för Regionsjukhuset 1 m.fl. Örebro kommun FASTIGHETER INOM PLANOMRÅDET OLAUS PETRI 3:12 ÖREBRO KOMMUN BOX 30000 701 35 ÖREBRO ZAND KARIMI,NEDA NICOLE BREDGATAN 6 LGH 1101 702 25 ÖREBRO Hus på OLAUS PETRI 3:233 JERNHUSEN VERKSTÄDER AB BOX 520 101 30 STOCKHOLM REGIONSJUKHUSET 1 ÖREBRO LÄNS LANDSTING BOX 1613 701 16 ÖREBRO RUSTMÄSTAREN 1 ÖREBRO LÄNS LANDSTINGSKOMMUN BOX 1613 701 16 ÖREBRO RUSTMÄSTAREN 10 ÖREBRO LÄNS LANDSTINGSKOMMUN BOX 1613 701 16 ÖREBRO RUSTMÄSTAREN 11 ÖREBRO LÄNS LANDSTINGSKOMMUN BOX 1613 701 16 ÖREBRO RUSTMÄSTAREN 12 ÖREBRO LÄNS LANDSTINGSKOMMUN BOX 1613 701 16 ÖREBRO 24
RUSTMÄSTAREN 13 ÖREBRO LÄNS LANDSTINGSKOMMUN BOX 1613 701 16 ÖREBRO RUSTMÄSTAREN 2 ÖREBRO LÄNS LANDSTINGSKOMMUN BOX 1613 701 16 ÖREBRO RUSTMÄSTAREN 21 ÖREBRO LÄNS LANDSTINGSKOMMUN BOX 1613 701 16 ÖREBRO RUSTMÄSTAREN 22 ÖREBRO LÄNS LANDSTINGSKOMMUN BOX 1613 701 16 ÖREBRO RUSTMÄSTAREN 3 ÖREBRO LÄNS LANDSTINGSKOMMUN BOX 1613 701 16 ÖREBRO RUSTMÄSTAREN 6 ÖREBRO LÄNS LANDSTINGSKOMMUN BOX 1613 701 16 ÖREBRO RÄTTIGHETER INOM PLANOMRÅDET 1880IM-13/1021.1 HALLSBERGS-BÄCK 3:4, HALLSBERG KRAFTLEDNING 1880-979.1 1880-979.2 1880-979.3 OLAUS PETRI 3:119 STATEN TRAFIKVERKET KRAFTFÖRSÖRJNINGSANLÄGGNING TELEANLÄGGNING TILLTRÄDE FÖR UNDERHÅLL 781 89 BORLÄNGE 18-IM1-86/6470.1 ÅBYVERKEN 2 E.ON VÄRME SVERIGE AB FJÄRRVÄRMELEDNING 205 09 MALMÖ 25
1880-1533.1 VÄG 1880-1477.2 VÄG OLAUS PETRI 3:233 JERNHUSEN VERKSTÄDER AB BOX 520 101 30 STOCKHOLM FASTIGHETER UTANFÖR PLANOMRÅDET GRILLGÅRDEN 15 NYRÉN,MONICA FAKTORIGATAN 9 LGH 1002 703 62 ÖREBRO NYRÉN,BO SIGFRID FAKTORIGATAN 9 LGH 1002 703 62 ÖREBRO GRILLGÅRDEN 19 LÄNSGÅRDEN FASTIGHETER AB BOX 1530 701 15 ÖREBRO GRILLGÅRDEN 2 LÄNSGÅRDEN FASTIGHETER AB BOX 1530 701 15 ÖREBRO GRILLGÅRDEN 3 LÄNSGÅRDEN FASTIGHETER AB BOX 1530 701 15 ÖREBRO GRILLGÅRDEN 7 BERNSDORFF,ANNA FAKTORIGATAN 7 LGH 1101 703 62 ÖREBRO GRILLGÅRDEN 8 MELINS FASTIGHETSFÖRVALTNING AB VASATORGET 1 703 54 ÖREBRO LADUGÅRDEN 16 EKSTRÖM,STIEG FRITIDSVÄGEN 16 715 93 ODENSBACKEN LADUGÅRDEN 17 EKSTRÖM,STIEG FRITIDSVÄGEN 16 715 93 ODENSBACKEN 26
LADUGÅRDEN 5 ÖREBROBOSTÄDER AB BOX 8033 700 08 ÖREBRO OLAUS PETRI 3:119 STATEN TRAFIKVERKET 781 89 BORLÄNGE OLAUS PETRI 3:149 ÖREBRO LÄNS LANDSTING BOX 1613 701 16 ÖREBRO ÖREBRO KOMMUN BOX 30000 701 35 ÖREBRO Taxerad ägare RUSTMÄSTAREN 25 PETTERSSON,BJÖRN FAKTORIGATAN 6 A 703 62 ÖREBRO RUSTMÄSTAREN 7 EKONOMISKA FÖRENINGEN RUSTMÄSTAREN 7 ARGONGATAN 85 703 74 ÖREBRO RUSTMÄSTAREN 8 PG JÖNSSON FASTIGHETER AB SLOTTSGATAN 19 703 61 ÖREBRO RUSTMÄSTAREN 9 BRF RUSTMÄSTAREN 9 OLAIGATAN 47 703 61 ÖREBRO SMEDJEBACKEN 14 ÖREBROBOSTÄDER AB BOX 8033 700 08 ÖREBRO STENEN 7 KERSTIN OCH ANNA CEDERBERGS STIFTELSE SÖDRA ALLÉN 9 702 24 ÖREBRO STENEN 9 ASPLUNDS FASTIGHETER I ÖREBRO AB MATS DOMBERG RIBBINGSGATAN 11 703 63 ÖREBRO 27
ÖBO Trafikverket Asplunds Jernhusen Verkstäder K.och A Cederbergs stiftelse ÖBO Ekström Örebro läns landsting ÖBO Länsgården Örebro kommun 28