Inför ESF-projektet: Kompetensmatchning Tydliggöra, synliggöra och utveckla kompetenser för en förbättrad matchning 1. Genomförd ESF-förstudie: Synliggöra kompetenser i matchningen (SKiM) 2. Planerat ESF-projekt: Kompetensmatchning Version 2015-05-11
Dagens presentation Arbetsförmedlingens huvudkontor genomförde under 2014 en ESF-förstudie om att Synliggöra kompetenser i matchningen (SKiM). Under 2015 planeras start av ett nationellt ESF-projekt: Kompetensmatchning Tydliggöra, synliggöra och utveckla kompetenser för en förbättrad matchning Utvecklingsarbetet ska förbättra matchningen på arbetsmarknaden genom att bryta ner den till kompetensnivån och på så sätt få en mer detaljerad information om utbud och efterfrågan
Arbetsförmedlingens huvudkontor har genomfört en ESF-förstudie om att Synliggöra KOMPETENSER i matchningen (SKiM) Arbetsförmedlingens huvudkontor har genomfört förstudien tillsammans med Myndigheten för Yrkeshögskolan. Dessutom har Folkbildningsrådet och representanter för branscher som Biik (Branschernas intresseförening inom kompetenssäkring) och Företagarna samt andra intressenter medverkat i utvecklingsarbetet.
2010: Uppdrag från Af:s ledning till Internationella staben och arbetsgrupp på huvudkontoret: Studie/rapport av hur man i Nederländerna tar tillvara och synliggör arbetssökandes så kallade mjuka kompetenser eller soft skills i den digitala matchningen VARFÖR? Bakgrund till utvecklingsarbetet Arbetsförmedlingarna i Nederländerna och Belgien är förebilder Nederländerna: Kompetensatlas http://www.competentieatlas.nl/apex/f?p=109:18 2011: Utredning av förutsättningarna för ett EU-fondsfinansierat projekt (ESF/Progress) om kompetensbaserad matchning. Seminarium med yrkessektorer och EU-kommissionen. 2011-2012: Uppdrag om att ta fram ett projektdirektiv om Synliggöra kompetenser i matchningen 2013: Förnyat uppdrag om kompetenser utifrån PES bidrag till målen i Europa 2020-strategin. Bjuder in VDAB:s GD Fons Leroy till ett seminarium om hur man på den belgiska arbetsförmedlingen har infört ett kompetensbaserat matchningssystem. Skriver ansökan till ESF-rådet om förstudie: Synliggöra kompetens i matchningen. Belgien: Vision från 2010 videopresentation: http://synerjob.be/presentatie_fonsleroy.html 2014: ESF-förstudie genomförd 2015: Planerar för ett ESF-projekt: Kompetensmatchning Utbud Efterfrågan
Problem Matchningsproblem på arbetsmarknaden
Skills Mismatch Orsaker till matchningsproblemen på arbetsmarknaden Problem Arbetssökande söker inte lediga arbeten i tillräcklig hög grad Arbetssökande saknar de efterfrågade kompetenserna Arbetssökande har svårt att synliggöra och kommunicera sina kompetenser till arbetsgivare Arbetsgivare har svårt att tydliggöra vilka kompetenser de behöver Bristfälliga matchningsverktyg IT-verktygen för att arbetsgivare och arbetssökande ska hitta varandra utifrån kompetenser är bristfälliga Verifiera resultatet av lärandet i form av generella kompetenser
Kompetensbrist på arbetsmarknaden Kritik mot utbildningssystemen för att de inte i tillräcklig grad förmår utbilda arbetskraften i de kompetenser som arbetsmarknaden efterfrågar. Särskilt efterfrågas generella kompetenser Over-educated, but under-skilled (OECD 2011) Aldrig tidigare har vi varit så formellt välutbildade som nu men ändå finns en kompetensbrist på arbetsmarknaden. Utbildningssystemen är dåliga på att synliggöra, verifiera och kvalitetssäkra de studerandes läranderesultat i form av färdigheter och kompetenser THE ONLY SKILL OF THE TWENTYFIRST CENTURY IS THE SKILL OF LEARNING HOW TO LEARN. DYLAN WILIAM, PROFESSOR VID INSTITUTE OF EDUCATION UNIVERSITY OF LONDON
Skills Mismatch Orsaker till matchningsproblemen på arbetsmarknaden Problem Arbetssökande söker inte lediga arbeten i tillräcklig hög grad Arbetssökande saknar de efterfrågade kompetenserna Arbetssökande har svårt att synliggöra och kommunicera sina kompetenser till arbetsgivare Arbetsgivare har svårt att tydliggöra vilka kompetenser de behöver Bristfälliga matchningsverktyg IT-verktygen för att arbetsgivare ska hitta arbetssökande med efterfrågade kompetenserna är bristfälliga Kompetensprofilering som kan användas för att matcha arbetssökandes kompetenser
Arbetssökande har svårt att synliggöra och kommunicera sina kompetenser till arbetsgivare Det finns ett behov av att synliggöra kompetenser! Många arbetssökande saknar referenser eller andra möjligheter till att verifiera och validera sina kompetenser. Sverige saknar en fungerande nationell struktur för valideringsinsatser utifrån behovet på arbetsmarknaden och branschvalideringar fungerar dåligt för många arbetssökande och det är svårt att få generella kompetenser eller det informella eller icke-formella lärandet bedömt och validerat. Vi hoppar ofta över det första steget: Att den arbetssökande själv blir medveten om sina egna resurser och kompetenser = det behövs mer vägledningsstöd för att utveckla den arbetssökandes karriärkompetenser. Från validering till kompetensprofilering (självskattning, kartläggning, bedömning, validering). Det finns brister i att dokumentera resultaten av valideringar för matchningsändamål. Kopplingen mellan självskattningen/verifieringen av arbetssökandes kompetenser och den digitala matchningen behöver förstärkas så att kompetenserna kan nyttogöras i matchningen.
Skills Mismatch Orsaker till matchningsproblemen på arbetsmarknaden Problem Arbetssökande söker inte lediga arbeten i tillräcklig hög grad Arbetssökande saknar de efterfrågade kompetenserna Arbetssökande har svårt att synliggöra och kommunicera sina kompetenser till arbetsgivare Arbetsgivare har svårt att tydliggöra vilka kompetenser de behöver Bristfälliga matchningsverktyg IT-verktygen för att arbetsgivare ska hitta arbetssökande med efterfrågade kompetenserna är bristfälliga Arbetsgivare behöver stöd i att tydliggöra kompetensbehov vid rekrytering
Det behövs ett gemensamt språk för matchning, kompetensprofilering och utbildning = en standard för kompetensord Det behövs en bättre samsyn om ett gemensamt språk, eller gemensam terminologi, för att definiera och beskriva kompetenser, inklusive generella kompetenser, för såväl matchnings-, validerings- och utbildningssammanhang Flandern i Belgien som förebild: Där är det den socioekonomiska organisationen SERV som utgörs av arbetsmarknadens parter som definierar och tar fram (genom utsedda experter) de kompetensprofiler som används på arbetsmarknaden.
Generella kompetenser och soft skills Sociala färdigheter samt kognitiva och ickekognitiva färdigheter/förmågor har blivit allt viktigare i arbetslivet. S O F T S K I L L S H A R D S K I L L S Attityder och värderingar på arbetsplatsen Kognitiva färdigheter och kompetens Sociala färdigheter och social kompetens Kunskapstillämpning Språk och kommunikation Kreativt tänkande och entreprenörsanda Kritiskt tänkande Lärande Planera eget arbete Problemlösning Arbeta med andra Leda andra Hälsa, säkerhet och arbetsmiljö Information och kommunikation Räknefärdighet och matematik Icke-verbal kommunikation Språk Verbal kommunikation
Skills Mismatch Orsaker till matchningsproblemen på arbetsmarknaden Problem Arbetssökande söker inte lediga arbeten i tillräcklig hög grad Arbetssökande saknar de efterfrågade kompetenserna Arbetssökande har svårt att synliggöra och kommunicera sina kompetenser till arbetsgivare Arbetsgivare har svårt att tydliggöra vilka kompetenser de behöver Bristfälliga matchningsverktyg IT-verktygen för att arbetsgivare ska hitta arbetssökande med efterfrågade kompetenserna är bristfälliga Den digitala matchningen har inte möjliggjort en kompetensbaserad matchning
Huvudproblem: Skills Mismatch Omvärldsanalys Viktigt verktyg: ESCO 21st-Century Skills lyfter fram behoven av att utbilda i rätt kompetenser. OECD kommer nästa år i sin PISA-undersökning att mäta nyckelkompetenser hos skolelever som samarbetsförmåga och i PIAAC-undersökningen, som mäter vuxnas grundläggande färdigheter prioriteras olika praktiska färdigheter som läsförståelse, räknefärdigheter och problemlösning med hjälp av IT/dator som används i vardagen och som behövs för ett framgångsrikt deltagande i samhället. Europa 2020-strategin om en smart och hållbar tillväxt för alla inkluderar en agenda för ny kompetens och arbetstillfällen samt 2008 års utvecklingsinitiativ ny kompetens för nya arbetstillfällen. EU: Rethinking Education. Utbildningssystemen utbildar inte i tillräcklig utsträckning utifrån de kompetenskrav som ställs på arbetsmarknaden. Europeiska unionens råd antog i december 2012 en rekommendation om validering av icke-formellt och informellt lärande. Europaparlamentets och rådets rekommendation från 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande EU-kommissionen genomförde under våren 2014 ett offentligt samråd angående arbetet med färdigheter och kompetenser i Europa (EASQ). En övergripande slutsats från konsultationen är att utbytet av information mellan arbetsmarknads- och utbildningsvärlden behöver förbättras. En gemensam princip bakom många EUverktyg för erkännande av kompetenser och kvalifikationer är att de utgår från läranderesultat (learning outcomes). Europaparlamentet och rådet antog 2008 en rekommendation om en europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande: EQF (European Qualifications Framework).
Varför fokus på kompetenser? Genom att tydliggöra, synliggöra eller utveckla kompetenser: Stärks de arbetssökandes egenmakt. Möjliggörs en mer träffsäker matchning Skapas nya matchningsmöjligheter som ökar den yrkesmässiga rörligheten på arbetsmarknaden (även för omställning) Kan praktik och utbildningsinsatser skräddarsys utifrån mer specifika kompetensutvecklingsbehov Får vi mer information om de verkliga kompetensbehoven på arbetsmarknaden (genom användardata om vilka kompetenser som efterfrågas) Arbetsgivare (särskilt småföretagare) kan erbjudas bättre stöd i sin rekrytering genom att deras behov av att få arbetsuppgifter utförda direkt kan kopplas till de kompetenser som behövs. Möjliggörs en mer träffsäker profilering av arbetssökandes och arbetsgivares förutsättningar på arbetsmarknaden (även bättre underlag för gap-analyser och data mining) Mer detaljerad information om utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden och fokus på resultat av lärande i form av kompetenser
Process och sakområden för ett projekt Kompetensmatchning Kompetensutveckling och utbildning Arbetssökande Arbetsgivare Kompetensverifiering och validering Utveckling av karriärkompetenser Kompetensorientering och självskattning Kompetenprofilering och kartläggning Standard för kompetenser och arbetsmarknadsanalys
Process och sakområden för Ag-projekt Kompetensmatchning Kartlägga kompetensbrist Arbetssökande Arbetsgivare Analysera utveckling Utveckling av karriärkompetenser Identifiera kompetenskrav Identifiera arbetsuppgifter Standard för kompetenser och kompetensprofilering
Målområden för planerat ESF-projekt: Kompetensmatchning Tydliggöra, identifiera, synliggöra och utveckla kompetenser Förbättrad matchning genom mer detaljerad information om utbud och efterfrågan Mål 1: Synliggöra och utveckla arbetsmarknadsutbudets kompetenser Mål 2: Tydliggöra efterfrågan av kompetenser på arbetsmarknaden (standardiseringsarbete mm) Kompetensbaserade vägledningsmetoder och matchningsverktyg för att motverka diskriminering och könssegregering på arbetsmarknaden Mål 3: Organisatoriskt lärande för att säkra långsiktiga resultat och effekter av införda metoder och verktyg (uthållighetsmål)
Mål 1: Synliggöra och utveckla arbetssökandes kompetenser Projektet ska bidra till ett ökat kundfokus för Arbetsförmedlingen genom arbetssätt som uppmuntrar arbetssökande och arbetsgivare att agera och att ha kontroll över sin situation. Vägledningsmetoder ge stöd till arbetssökande att själva identifiera och tydliggöra sina egna resurser/kompetenser. Utveckla arbetssökandes karriärkompetenser och vid behov hjälpa arbetssökande att träna upp och utveckla sina generella kompetenser. Projektet ska bidra till Arbetsförmedlingens målbild 2021 om att vara matchningsmotorn på arbetsmarknaden samt bidra till att tjänster och service till arbetssökande och arbetsgivare i allt högre utsträckning kan levereras via digitala kanaler och verktyg. Digitala verktyg för kompetensprofilering (självskattning, kartläggning, validering) som ska hjälpa arbetssökande att synliggöra sina kompetenser, inklusive generella kompetenser. Möjliggöra en matchning av självskattade/verifierade kompetenser utifrån standardiserade begrepp.
Mål 2: Tydliggöra efterfrågan av kompetenser på arbetsmarknaden Projektet ska bidra till att Arbetsförmedlingen förstärker sina arbetsgivarkontakter. Projektet ska bidra till att tydliggöra arbetsgivares kompetensbehov vid rekrytering (nutida och framtida) samt bidra till ett standardiserat språk för kompetenser på arbetsmarknaden. De kompetensord som används i profilerings- utbildnings- och matchningssammanhang på arbetsmarknaden kan tydliggöras genom att en ökad samsyn kring kompetensstandarder uppnås. Det finns ett särskilt behov av att ta fram en standard för generella kompetenser.
Projektorganisation
Kompetensmatchning Tydliggöra och beskriva arbetsgivares kompetensbehov
Kompetensmatchning Synliggöra och utveckla arbetssökandes kompetenser
Förstärkt koppling mellan metoder/verktyg för kompetensprofilering och den digitala matchningen
Digitala Yrkeskartläggningstester Eller webbaserade light tester som är förenklade versioner av branschernas valideringsmodeller. Är ett vägledningsunderlag som också erbjuder branschkunskap till arbetsförmedlare och arbetssökande
Kompetensmatchning Tydliggöra, synliggöra och utveckla kompetenser för en förbättrad matchning Kontaktuppgifter: Pär Skoglund, Arbetsförmedlingen Tfn: 010-487 1946 E-post: par.skoglund@arbetsformedlingen.se Övriga kontaktpersoner: Arbetsförmedlingen: Rita Bergenhill Tarja Ståhl Fredrik Ribbing Soledad Grafeuille Myndigheten för Yrkeshögskolan: Pär Sellberg Folkbildningsrådet: Björn Garefelt