Europeiska socialfonden, arbetsmarknadspolitik och utbildning

Transkript

1 Europeiska socialfonden, arbetsmarknadspolitik och utbildning Svenska ESF-rådet Huvudkontoret Box 47141, Stockholm Besöksadress: Liljeholmsvägen 30 B, 3 tr Telefon: Fax:

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Genomförande... 4 Samordning mellan Europeiska socialfonden och arbetsmarknadspolitiken...5 Arbetsförmedlingens engagemang i Socialfonden... 6 Samordning mellan Svenska ESF-rådet och Arbetsförmedlingen... 7 Medfinansiering... 8 Utvärdering av Socialfondsprojekt... 9 Utbildning och arbetsmarknad... 9 Validering Vägledning Utbildning Matchning (14)

3 Sammanfattning Svenska ESF-rådet har haft regeringens uppdrag att beakta hur samordningen med Arbetsförmedlingen och den nationella arbetsmarknadspolitiken kan säkerställas och vilka behov det finns att förstärka kopplingen mellan utbildning och arbetsmarknad. I rapporten menar vi att programmet för Socialfonden behöver utformas så att det kan vara ett verktyg för att utveckla arbetsmarknadspolitiken, och att Arbetsförmedlingen får i uppdrag att prioritera arbetet med fonden. Dessa förslag förstärks om konstruktionen för medfinansieringen för motsvarande programområde 2 till en del finansieras genom ett särskilt anslag till ESF-rådet. Dessutom bör det finnas en programform vid Arbetsförmedlingen som gör det möjligt för deltagare att ha med aktiviteter utöver ordinarie programverksamhet, och reglerna för deltagande i Socialfondsprojekt bör få vara andra än i Arbetsförmedlingens reguljära verksamhet. I relation till utbildning föreslår vi att Socialfonden ska kunna användas till standardisering och kvalitetssäkring inom området validering, samt att fonden ska användas till utvecklingsfrågor kring studie och yrkesvägledning för unga och vuxna. Vidare föreslår vi att Socialfonden används till insatser inom lärlings- och yrkesutbildningar som stärker kopplingen till arbetsmarknaden och bidrar till hög kvalitet på den arbetsförlagda utbildningen. 3 (14)

4 Inledning Svenska ESF-rådet har regeringens uppdrag att i förberedelserna för Europeiska socialfondens programperiod beakta hur samordningen med Arbetsförmedlingen och den nationella arbetsmarknadspolitiken kan säkerställas samt vilka behov det finns av att förstärka kopplingen mellan utbildning och arbetsmarknad. Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2013 efter samråd med Arbetsförmedlingen. Europeiska socialfonden ska utveckla sysselsättningen inom Europeiska unionen vilket för Sveriges del framför allt handlar om arbetsmarknadspolitik inkluderad Arbetsförmedlingens verksamhet. Tanken är att Socialfonden ska komplettera ordinarie verksamhet inom arbetsmarknadspolitiken, stärka utbudet av arbetskraft och främja kompetensförsörjningen. Genomförande Projektledare för uppdraget har varit enhetschefen Leif Einarsson. Arbetet har genomförts i samarbete med enhetschefen Ingmar Paulsson samt samordnarna Ewa Holsti och Holger Brügel vid Svenska ESF-rådet samt Pär Skoglund vid Arbetsförmedlingen. I övrigt har vi samrått med andra representanter för Arbetsförmedlingen samt för Skolverket, Myndigheten för yrkeshögskolan och Hantverksakademin. Socialfondens övervakningskommitté har informerats och haft möjlighet att lämna synpunkter. 4 (14)

5 Samordning mellan Europeiska socialfonden och arbetsmarknadspolitiken I programmet för Socialfonden bestäms att Socialfonden ska vara ett verktyg för att utveckla arbetsmarknadspolitiken. Regeringen anger i Svenska ESF-rådets respektive Arbetsförmedlingens regleringsbrev, eller genom särskilda uppdrag, prioriterade utvecklingsområden för Socialfonden. Arbetsmarknadsdepartementet bjuder in ordföranden i Strukturfondspartnerskapen till regelbunden dialog i frågor som rör den nationella arbetsmarknadspolitiken. Regeringen bestämmer att ett antal medlemmar i strukturfondspartnerskapen ska ingå i Övervakningskommittén för Socialfonden. Socialfondens förutsättningar för att komplettera den nationella arbetsmarknadspolitiken ökar om det görs tydligt inom vilka områden och på vilka sätt fonden kan göra störst nytta. En central fråga för utformningen av programmet för Socialfonden rör relationen mellan syften med utvecklingsprojekt att uppnå mervärden i form av strukturpåverkan, innovation, lärande eller nya samverkansformer och volymprojekt med syfte att uppnå mervärden på individnivå så att projektdeltagarna kommer i arbete eller stärker sin koppling till arbetsmarknaden. Våra erfarenheter visar att det inte är realistiskt att alla projekt kan förväntas fungera som både volym- och utvecklingsprojekt så som det nuvarande programmet är konstruerat. Regeringen skulle kunna utveckla programmet för Socialfonden så att fondmedel kan användas för utvecklingsprojekt för att testa och kvalitetssäkra reformförslag inom arbetsmarknadspolitiken innan de implementeras. På så sätt skulle Socialfonden kunna komplettera arbetet i offentliga utredningar inom Socialfondsprogrammets ramar samt bidra till Arbetsmarknadsdepartements utvecklingsarbete. 1 Kopplingen mellan Socialfonden och den nationella arbetsmarknadspolitiken kan också stärkas genom att regeringen använder möjligheten att lämnat uppdrag i regleringsbreven, eller på annat sätt, till oss och Arbetsförmedlingen för att utveckla arbetsmarknadspolitiken. Strukturfondspartnerskapen bör engageras i frågor som berör den nationella arbetsmarknadspolitiken och kopplingen mellan utbildning och arbetsmarknad. Partnerskapen bör vara en arena för systematisk samverkan mellan Svenska ESF-rådet, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommunernas socialtjänst med flera. 1 Etablerings- och sjukförsäkringsreformen är exempel på reformer i arbetsmarknadspolitiken där Socialfonden skulle ha kunnat spela en roll. 5 (14)

6 Arbetsförmedlingens engagemang i Europeiska socialfonden Regeringen ger Arbetsförmedlingen i uppdrag att använda Socialfonden som ett instrument i arbetet med att utveckla arbetsmarknadspolitiken. Regeringen ändrar Förordningen ( ) om arbetsmarknadspolitiska program så att deltagande i projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning kan anvisas längre än sex månader. Regeringen analyserar konsekvenser för Socialfonden när Arbetsförmedlingen ges nya uppdrag. Under programperioden har Arbetsförmedlingen varit otydlig kring strategi och organisation för arbetet med Socialfonden. Arbetsförmedlingens engagemang i strukturfondspartnerskapen har varierat geografiskt och över tid, och regeringen har inte uppdragit åt Arbetsförmedlingens att använda Socialfonden i sitt utvecklingsarbete. Arbetsförmedlingen kan med fördel knyta arbetet med Socialfonden närmare sin egen utvecklingsstrategi och det generella utvecklingsarbetet. Arbetsförmedlingen har idag inget specifikt program eller insats från regeringen för att använda för projekt i Socialfonden. Detta leder ofta till problem vid medfinansiering för externa projektägare som planerar aktiviteter och insatser i projektet, blir godkända av Svenska ESF-rådet, men som inte är förankrade vid Arbetsförmedlingen. Det skulle underlätta för genomförande av Socialfonden om det finns en programform vid Arbetsförmedlingen för deltagarna som gör det möjligt med aktiviteter utöver ordinarie programverksamhet och är harmoniserade med kraven i Socialfondens på mervärde och innovativa insatser. Programmet Projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning (Proj) används i viss utsträckning för insatser i Socialfondsprojekt under nuvarande programperiod. Inriktningen av Proj avser insatser i samverkan mellan Arbetsförmedlingen och andra aktörer på arbetsmarknaden. Det finns delar i regelverket och utformningen av programmet som kan behöva ses över om det ska användas under nästa programperiod. I dag finns det begränsningar kring ungdomars medverkan i projekt samt potentiella problem som relaterar till aktivitetsstöd, program utanför Sverige samt statsstödsreglerna. I Förordning (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program, 7, föreskrivs att en anvisning ska avse verksamhet under bestämd tidsperiod. Tidsperioden får vara längst sex månader. Detta får till följd att en deltagare inte kan anvisas att delta i projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning längre tid än så. De flesta projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning, oavsett om de finansieras av Socialfonden eller inte, pågår längre än sex månader. Målgruppen för att delta i projekt på 6 (14)

7 Arbetsförmedlingen och Socialfonden är de som står längst från arbetsmarknaden. De flesta projekten tar sikte på är att hitta en modell för hur dessa personer snabbt ska kunna ta ett arbete. Det faktum att en person inte kan delta längre än sex månader är därför ett stort hinder när projekten ska hitta deltagare. Det innebär också att Arbetsförmedlingen och samverkande parter inte får möjlighet att pröva nya metoder för målgruppen. Samordning mellan Svenska ESF-rådet och Arbetsförmedlingen Sedan ett antal år finns det en nationell samverkansgrupp mellan Svenska ESF-rådet, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, där representanter från myndigheterna träffas ett antal gånger per år för att hantera gemensamma frågor och åtaganden. Till gruppen kan även adjungeras representanter från Sveriges kommuner och landsting, samt sakkunniga representanter från Svenska ESF-rådet och Arbetsförmedlingen. Ett syfte med gruppen är att initiera, planera och följa upp nationella ansökningsomgångar, eller upphandlingar, inom Socialfonden, och att underlätta för en väg in till respektive myndighet. Svenska ESF-rådet, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan kommer att formalisera samverkan också på ledningsnivå för att regelbundet diskutera utvecklingsområden inom arbetsmarknadspolitiken för strategiska satsningar inom Socialfonden. En närmare samverkan mellan den nationella och regionala nivån krävs för kunskapsöverföring och förståelse för varandras uppdrag. En sådan samverkan skulle också stärka Svenska ESF-rådets arbete på den regionala nivån. Vidare måste Arbetsförmedlingens ledamot i enskilda strukturfondspartnerskap ha ett tydligt mandat att kunna fatta beslut samt finnas på en nivå i organisationen som är nödvändig för uppdraget. I var och en av Socialfondens regioner ska det hos Arbetsförmedlingen finnas en kontaktperson mot Svenska ESF-rådet som är utsedd av marknadsområdeschefen, eller motsvarande, för samordning och utveckling. Arbetsförmedlingen ska få möjlighet att under beredningen inför beslut om stöd hos Svenska ESF-rådet ta del av ansökningar där Arbetsförmedlingen är medfinansiär och/eller partner i projekt. Kunskapsöverföring om respektive myndigheters uppdrag och verksamhet måste kontinuerligt säkerställas på regional och lokalnivå. 7 (14)

8 Medfinansiering I programmet för Socialfonden ges utrymme att använda en del av medfinansieringen inom nuvarande programområde 1 till projekt inom det som idag är programområde 2. Programmet för Socialfonden tillåter privat medfinansiering för målgruppen anställda och att Svenska ESF-rådet utvecklar standardkostnader för löner. Regeringen anvisar ett anslag för Svenska ESF-rådet, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och/eller annan för programmet relevant myndighet som öronmärks för projekt i Socialfonden och kompletterar medfinansiering via deltagarersättning. Deltagarbaserad medfinansiering i programmet för Socialfonden bör kombineras med möjlighet att använda standardkostnader för redovisning av ersättningen. Den deltagarbaserade medfinansieringen har i Socialfonden varit en svårighet för både Arbetsförmedlingen och Svenska ESF-rådet, och det gäller alltifrån beredning till uppföljning av deltagartid och slutredovisning. Nuvarande medfinansiering skapar en tungrodd administration och medför risker för Arbetsförmedlingen som projektägare och i de fall som förmedlingen är medfinansiär. Medfinansiering från Arbetsförmedlingen är avgörande för att lyckas i många Socialfondsprojekt oavsett om vem som är projektägare. Konstruktionen medför stora ekonomiska risker för privata och ideella aktörer. En annan konsekvens är att personer som befinner sig långt från arbetsmarknaden riskerar att hamna utanför ett specifikt projekt på grund av sin låga medfinansiering. Bäst vore att medfinansieringen för projekt inom motsvarande programområde 2 finansieras via ett särskilt anslag till Svenska ESF-rådet. Om detta inte är möjligt föreslår vi alternativa lösningar. Medfinansieringen som är aktuell för Socialfondsprojekt anvisas i Arbetsförmedlingens budgetanslag och är fördelade till de grupper som är prioriterade i Arbetsförmedlingens verksamhet. Ett antal förordningar styr hur anslagen kan användas. Nuvarande konstruktion av medfinansieringen innebär att deltagare som anvisas till projekt från Arbetsförmedlingen omfattas av ordinarie regler för respektive program eller insats för respektive anslagspost enligt regleringsbrevet till myndigheten. Dessutom bör inte individens inskrivningstid vid Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan begränsa möjligheten för insatser från Socialfonden. 8 (14)

9 Utvärdering av Socialfondsprojekt I programmet för Socialfonden ges Svenska ESF-rådet möjlighet att upphandla utvärderingar av programmedel. Utvärdering behövs inom ramen för Svenska ESF-rådets och Arbetsförmedlingens uppdrag inom den nationella arbetsmarknadspolitiken. Utvärdering behöver utformas för att kunna användas av projektägare, samverkansaktörer, politiker och beslutsfattare, och vara ett stöd i utvecklingsprojekten. Utvärderingarna ska fokusera på förutsättningar, processer och resultat. De ska vara formativa och ha fokus på resultat och effekter samt vara enkel att kommunicera. Utvärderingar ska även se till effekter som inte förutsetts eller förväntats. Dessa kan vara väl så viktiga som de förväntade resultaten och effekterna. Erfarenheter av innevarande programperiod visar att utvärderingar av effekter har stått tillbaka för processorienterad utvärdering. Många utvärderingar har haft för mycket fokus på projektens egen måluppfyllelse och därför missat kortsiktiga och långsiktiga effekter - förväntade som icke förväntade. Inte minst därför är det viktigt att poängtera att utvärderingar i den kommande programperioden också ska fånga resultat och effekter. Förutsättningarna för att göra Socialfondsprojekten utvärderingsbara omfattar bland annat att i tidigt knyta forskare eller utvärderare till projekt för att bidra med formulering av mål, metodstöd med mera. Vår erfarenhet är att det ofta tar för lång tid för projekten att engagera utvärderare. En lösning är att vi upphandlar ramavtal med utvärderare. Då befrias projekten från arbetet med upphandling och kan tillförsäkras stöd av utvärderare i ett tidigt skede i projekten. Samtidigt tror vi att kvaliteten i utvärderingarna höjs generellt sett och kan ge en samlad kunskap, återföring och lärande på olika nivåer. Samverkan mellan utvärderare skulle också underlättas. Framtida utvärdering bör också, när det är befogat, genomföras på utlysningsnivå eller kring specifika teman. Det skulle förbättra kunskapen om samlade resultat från projektverksamheten och belysa vad en specifik utlysning resulterat i vilket i sin tur kan bidra till destinerade regionala eller nationella utlysningar. Utbildning och arbetsmarknad Utbildning bidrar till tillväxt och konkurrenskraft i samhället och leder till mänsklig och personlig utveckling. Investeringar i utbildning kan minska arbetslösheten för de kvinnor och män som har låg utbildning, svaga läskunskaper och som inte tar del av det livslånga lärandet. På samma gång rustas samhället för en oförutsägbar framtid. Inom ramen för arbetsmarknads- och utbildningspolitiken kan Socialfonden finansiera strategiska satsningar i gränslandet mellan dessa politikområden. 9 (14)

10 Framtidskommissionens 2 rapport Matchning på den svenska arbetsmarknaden menar att matchningen har tenderat till att försämras under de senaste årtiondena, och att ungefär hälften av alla anställda är korrekt matchade utifrån utbildningslängd och inriktning. Obalanser mellan arbetssökandes kvalifikationer och arbetsgivarnas krav bidrar till att det tar lång tid att anpassa efterfrågan med utbud. En slutsats är att vi behöver utveckla validering och matchning på arbetsmarknaden, inte minst med fokus på de svagaste grupperna. Baserat på våra erfarenheter av fondförvaltning redovisar vi nedan vår syn på kopplingen mellan utbildning och arbetsmarknad i fyra för Socialfonden relevanta delar, nämligen validering, vägledning, utbildning och matchning. Validering I programmet för Socialfonden ges utrymme för att finansiera utveckling av standardisering och kvalitetssäkring för validering av kompetens. Validering fokuserar på det icke-formella och informella lärandet. Det formella lärandet är bara toppen på ett isberg. För att synliggöra och nyttiggöra denna kompetens behöver vi skapa infrastrukturer som validering, utbildning och matchning kan utnyttja. Jämte ett nationellt kvalifikationsramverk är en gemensam nationell struktur för validering av generella kompetenser en viktig hörnsten i denna infrastruktur. EU:s åtta nyckelkompetenser för ett livslångt lärande 3 omfattar en kombination av kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som anses nödvändiga för arbetslivet och ett aktivt medborgarskap. Bland dessa kompetenser möter även sådant som individer utvecklar genom informell utbildning och icke-formellt lärande som till exempel initiativförmåga och företagaranda. I en studie bland samtliga EU:s medlemsländer framgår cirka hälften av nyckelkompetenserna aldrig bedöms på ett sådant sätt att individen får ett formellt erkännande av sin kompetens. 4 Även i Sverige saknar vi generellt erkända metoder för att validera kompetenser som människor förvärvat vid sidan av de formella systemen. Generella kompetenser kan grovt sagt stå för hälften av den kompetens som arbetslivet efterfrågar. Samtidigt innebär avsaknaden av ett gemensamt synsätt på detta område att denna aspekt sällan kommer till ett relevant uttryck. Vidare är generella kompetenser en stor del av det lärande som skulle kunna synliggöras via validering, något som skulle vara extra värdefullt för de målgrupper som annars riskerar att bli marginaliserade. 2 Matchning på den svenska arbetsmarknaden. Underlagsrapport 9. Framtidskommissionen. Statsrådsberedningen, Nyckelkompetenser för livslångt lärande. En Europeisk Referensram. DG Utbildning och kultur Assessment of Key Competences in initial education and training: Policy Guidance Strasbourg, , EU Kommissionen. 10 (14)

11 Europeiska kommissionen håller på att utveckla ett europeiskt klassificeringssystem för kunskaper, färdigheter och yrken (ESCO), tillsammans med andra intressenter, för erkännande av yrkeskvalifikationer och för att underlätta rörligheten inom EU. Därutöver finns en europeisk referensram för kvalifikationer (EQF) som ska göra utbildningssystemen och kvalifikationer från olika länder i Europa lättare att läsa och förstå. EQF ska också stimulera det livslånga lärandet genom att allt lärande, oavsett hur det har gått till, blir synliggjort. Det svenska nationella ramverket för kvalifikationer som knyter an till det europeiska och bygger en standard för validering av reell kompetens är ännu inte beslutat. Validering enligt erkända metoder kan stärka arbetsmarknadens funktionssätt, påskynda tillsättningen av lediga platser och öka rörligheten på arbetsmarknaden. Validering ska användas för personer som behöver byta yrke, är yrkesobestämda eller saknar adekvat utbildning, och validering måste kombineras med yrkesvägledning. Vi menar att Socialfonden bör bidra till att synliggöra kompetensen hos individer som står långt ifrån arbetsmarknaden och som har svårt att verifiera sin kompetens på grund av att de inte har formella meriter eller dokumenterade arbetslivserfarenheter. Det gäller till exempel ungdomar, nyanlända invandrare och långtidsarbetslösa och de som identifieras med hjälp av det bedömningsstöd som har införts på Arbetsförmedlingen. Validering som förmår att visa formella och icke-formella kompetenser för dessa målgrupper ökar möjligheten för matchning mot lediga platser. Vägledning I programmet för Socialfonden ges utrymme att finansiera insatser för att utveckla studie- och yrkesvägledningen kring ungas och vuxnas behov. Tillgången på vägledning är viktig för att säkerställa att den enskildes intressen och kompetens kommer till användning på bästa sätt. Särskilt betydelsefull är vägledningen för arbetssökande som har en svag förankring på arbetsmarknaden. Vägledning ofta är det första steget inför en eventuell validering. Detta gäller både validering av reell kompetens och bedömning av utländsk utbildning. Vägledning är också ett tidigt steg i en process för individer i syfte att leda vidare till förberedelser inför utbildnings- och yrkesval. Elever i grundskolan måste göra väl underbyggda val till gymnasieskolan, och samma gäller för gymnasieelevers val visavi yrkesliv och högre utbildning. Yrkesvägledningen står idag inför ett ökat behov av information och egen kompetensutveckling för att hantera av snabba förändringar i arbetslivet, utvecklingen av nya yrken samt internationaliseringen av arbetslivet. Dessutom är utbildningsvärlden komplex och fordrar breda kunskaper för att guida individer rätt. I arbetet med Socialfonden kan vi konstatera att vägledning har stor betydelse för att hindra ungdomar att hoppa av skolan utan att ha ett annat alternativ, och att hjälpa individer i utanförskap att se sina utvecklingsmöjligheter på arbetsmarknaden. 11 (14)

12 Flera kvalificerade vägledningsinsatser kommer säkert att behöva inriktas mot omorienterande vägledning, då ombytessökande och karriärbytare väntas öka, med ett alltmer föränderligt arbetsliv. Att individer har samma yrke under hela sitt arbetsliv blir mindre vanligt och därför blir det viktigare att trygga sin kompetens för ett arbetsliv under ständig utveckling. Att ge stöd i form av vägledning är ett viktigt samhällsuppdrag som även har stor betydelse för arbetskraftens rörlighet både inom och utom landet. Satsningar på vägledning och matchning kan förstärkas påtaligt för minskat utanförskap och stimulera tillväxt. Vi menar att en framgångsrik vägledning och matchning kräver tvärsektoriell samverkan mellan stat, landsting, kommun, social ekonomi och näringsliv. Det fordras också att det formella utbildningssystemet erbjuder vägledningsinsatser som täcker både ungas och vuxnas behov. Och målgruppen för vägledning bör vara både anställda och arbetslösa. Med vägledningsinsatser kan arbetskraftens rörlighet öka, matchning av kompetens och arbeten förbättras, och att fler kommer tillbaka till arbetslivet efter sjukskrivningar och arbetslöshet. Utbildning I programmet för Socialfonden ges utrymme att finansiera metodutveckling för utbildning av handledare och ge metodstöd för den arbetsplatsförlagda delen i yrkesutbildning, lärlingsutbildning och yrkespraktik. I programmet för Socialfonden ges utrymme att finansiera metoder för individanpassning inom vuxenutbildningen för individer med kort utbildning i syfte att utveckla nyckelkompetens. I programmet för Socialfonden ges utrymme att finansiera utvecklingen av vuxenutbildning i samarbete med branschorganisationer som kopplas till yrkesintroduktion. Unga som varken arbetar eller studerar i åldern 16 till 29 år uppgår till personer enligt Arbetsförmedlingen. Av alla arbetslösa i mellan år är 4,5 procent varaktigt arbetslösa och visar tydligt tecken på att vara det över tid. Problemen är mest tydliga i vissa regioner där det kan röra sig om en andel över 20 procent. Situationen för nyanlända på arbetsmarknaden är också problematisk. Det tar ofta mycket lång tid från ankomst till Sverige till dess att de får arbete, och deras kompetens tas inte tillvara i samma utsträckning som för svenskfödda. Goda exempel på att möta dessa individer finns inom Socialfondens arbete. Projekt inom Stockholms län visar exempelvis hur man kan åstadkomma kortare tider för språkinlärning och snabbare etablering på arbetsmarknaden. En slutsats är att ett framgångsrikt arbete fordrar samordning och gemensamt resursutnyttjande från arbetsförmedling och vuxenutbildning. 12 (14)

13 Insatser för kortutbildade behöver förstärkas till exempel genom att sfi förstärks och kopplas till yrken (sfx), och genom att individens allmänna kunskapsnivå höjs. Många individer har ingen eller ringa skolunderbyggnad och de saknar yrkeserfarenhet och kan därför sällan etablera sig på arbetsmarknaden utan riktade insatser. Yrkesprogrammen har en tydlig koppling till möjligheten för individen att etablera sig på arbetsmarknaden. De föreslagna introduktionsavtalen innebär en möjlighet för berörda parter att ta ansvar för övergången till arbetsmarknaden inom flera yrkesprogram. Genom att också koppla Arbetsförmedlingens insatser för en regional arbetsmarknad kan intresset för yrkesutbildningarna öka bland ungdomar. Parallellt kan det också finnas möjlighet att erhålla behörighet till högre utbildning. Erfarenheter pekar på att kvaliteten på den arbetsplatsförlagda utbildningsdelen kräver att handledarna generellt sett har bättre pedagogisk utbildning och erbjuds metodstöd. Här kan Socialfonden användas för kompetensutveckling. Matchning I programmet för Socialfonden ges utrymme att finansiera metodutveckling för matchning mellan efterfrågan på och utbud av arbetskraft. I programmet för Socialfonden ges utrymme att finansiera utvecklingsarbete inom kompetensplattformar för att matcha efterfrågan på och utbud av arbetskraft. Framtidskommissionen skriver att effektiviteten i matchning beror på heterogenitet mellan arbetsgivare och arbetstagare, snarare än på informationsbrist. Den mest studerade heterogeniteten på den svenska arbetsmarknaden är utbildningsmatchningen. När arbetsgivares utbildningsmässiga krav inte stämmer överens med arbetssökandes eller arbetstagares utbildningsnivå uppstår friktion på arbetsmarknaden och matchningseffektiviteten påverkas negativt. 5 Kanske kan man utifrån detta dra slutsatsen att aktörer på arbetsmarknaden och inom utbildningssektorn behöver utveckla ett gemensamt sätt att beskriva yrken och kompetenser. Arbetsgivare bör förstå vilka kompetenser en viss utbildning eller examen ger, och studerande och arbetssökande ska förstå de förmågor hos kommande anställda som arbetsgivare efterfrågar. Att matcha utbud och efterfrågan av kompetens på arbetsmarknaden kräver också att det finns ett fungerande system för validering och dokumentation av kompetens samt att det finns möjligheter att få professionell vägledning och kompetensutveckling. För att sätta kompetenser och färdigheter i centrum behövs det samverkan mellan olika intressenter i frågan om vägledning, validering, utbildning och matchning. En 5 Matchning på den svenska arbetsmarknaden. Underlagsrapport 9. Framtidskommissionen. Statsrådsberedningen, s (14)

14 samordning, via till exempel kompetensplattformar erbjuder en arena för arbetssökande och arbetsgivare att mötas och matchas. Den vanligaste rekryteringskanalen för arbetsgivare är dock informella kontakter och personliga nätverk. Ur ett arbetsmarknadspolitiskt perspektiv betyder detta att arbetssökande som saknar rätt kontakter, men som i övrigt har rätt kvalifikationer, riskerar att stängas ute från tjänster samtidigt som arbetsgivare riskerar att inte få tag på de sökande som är mest kvalificerade för den aktuella tjänsten. Med kompetensutvecklingsinsatser kan Arbetsförmedlingen se till att de arbetslösa blir mer anställningsbara och därmed öka effekterna av matchning. Andra sätt att påverka är att stimulera till geografisk rörlighet. Arbetsförmedlingen har en viktig uppgift i att hjälpa individer som riskerar att utsättas för diskriminering och därför har mindre chans att få ett jobb. Diskriminering kan motverkas genom att minska arbetsgivarens osäkerhet vid bedömningen av den arbetssökandes kompetens och tillförlitlighet. 14 (14)