Handlingsplan för demokrati och mångfald

Kommunledningskontoret Åsa Askerskär, 0550-882 29 asa.askerskar@kristinehamn.se TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2012-06-12 Handlingsplan för demokrati och mångfald Sammanfattning Processen gällande framtagande av Handlingsplan för demokrati och mångfald i Kristinehamns kommun har pågått sedan en tid tillbaka. Kristinehamns ungdomsforum initierade till ett möte med det nya politiska styret efter valet 2010 för att diskutera hur man kan arbeta främjande för demokrati och mångfald. Detta arbete ledde bland annat till att demokraticaféer har genomförts i syfte att diskutera frågorna med allmänheten. Caféerna har bland annat ägt rum på skolor, fritidsgårdar under kommunens nationaldagsfirande på hembygdsgården och vid en musikfestival. Arbetet ledde även fram till att de politiska företrädarna ville ta fram en kommunövergripande handlingsplan. Delar av de synpunkter och idéer som kommit fram under caféerna har vävts in i förslag till bifogad handlingsplan. En av de bakomliggande orsaker som föranlett diskussioner om en handlingsplan för demokrati och mångfald är den ökning man sett av antidemokratiska grupperingar i samhället. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2012-05-25 Handlingsplan för demokrati och mångfald 2012-01-12 Ärendet Målet med Kristinehamns kommuns handlingsplan för demokrati och mångfald är: Att öka upplevelsen av inflytande för alla invånare i Kristinehamns kommun att öka möjligheterna att vara med och påverka. Att planen ska inspirera till att använda de former för inflytande som finns och att dessa utvecklas Att planen ska medverka till att samtliga kommunala tjänstemän och förtroendevalda ska vara bärare av demokratiska värderingar. I handlingsplanen ska barn och ungdomar ses som en prioriterad grupp. E-post Organisationsnummer KRISTINEHAMNS KOMMUN kommunen@kristinehamn.se 212000-1868 Postadress Besöksadress Telefon Fax Bankgiro Postgiro 1. Kommunledningskontoret Nedre station 0550-880 00 vx 0550-382 52 110-0213 111 00-5 681 84 Kristinehamn Västerlånggatan 16a 0550-88229 3

2 Organisation och genomförande Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att handlingsplanen efterlevs. Kommunledningskontoret ansvarar för administration/samordning/utveckling av insatser via handlingsplanen. Arbetsformer och strategier ska utvecklas för att uppnå de mål som finns för planen. Årligen ska bokslut lämnas in från nämnder och aktivitetsplan upprättas/revideras. Detta ska ske i nära samarbete med demokrati- och framtidsgruppen samt Kristinehamns ungdomsforum. Utvärdering av projektet Nämndernas bokslut lämnas till ks efter sammanställning och efter tre år görs en utvärdering som lämnas till ks tillsammans med förslag på fortsättning av verksamheten. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att: - godkänna handlingsplan för demokrati och mångfald inklusive delmål och exempel på aktiviteter. - föreslå kommunfullmäktige att godkänna handlingsplanen. -uppdra åt kommunledningsförvaltningen att planera och genomföra dialogmöten för att fastställa metoder för aktiviteter i handlingsplanen i samråd med medborgare. -uppdra åt kommunledningsförvaltningen att administrera och operativt ansvara arbetet med handlingsplanen. - arbetet med handlingsplanen ska drivas som ett projekt under tre år, för att sedan utvärderas/redovisas. - att 150 000 kronor avsätts ur kommunstyrelsens oförutsedda för finansiering av arbetet med handlingsplanen under 2012-2014. Peter Eskebrink Chef kommunledningskontoret Åsa Askerskär Demokratisamordnare 4

Datum 2012-06-12 Sida 1(4) Kommunledningsförvaltningen Åsa Askerskär, 0550-882 39 Therese Larsson, 0550-858 89 Handlingsplan för demokrati och mångfald 2012-2014 Kristinehamns kommunfullmäktige anger i sin vision: Kristinehamn är en livskraftig kommun där ett ökat antal barnfamiljer ger en bra åldersstruktur, där ett växande och differentierat näringsliv ger mångfald och trygghet och där kultur, natur och skärgård attraherar allt fler. Vidare har fullmäktige genom antagandet av sina övergripande mål, fastställt att arbetet med demokrati och mångfald ska ses som ett prioriterat område, detta anges framförallt i mål 1 och 6: Invånarna ska känna att de har inflytande och Kommunen ska arbeta för jämställdhet och mångfald för att ge alla invånare likvärdiga livsvillkor. Det är utifrån dessa mål förslaget till handlingsplan för demokrati och mångfald har arbetats fram. I förslaget har inarbetats synpunkter som allmänheten kommit med vid ett antal demokraticaféer på olika platser i kommunen under 2011. Demokraticaféer är mobila mötesplatser, anordnade vid befintliga aktiviteter såsom nationaldagsfirande, festivaler etc, där medborgare och politiker kan träffas under avslappnade former. Handlingsplanen ligger även i linje med den nationella ungdomspolitiken, skolans nya kursplan för samhällskunskap i grundskolan, EUs ungdomspolitik och SKLs avsikt gällande sin pågående demokratisatsning: En fråga om demokrati där målet är att öka medvetenheten om lokalpolitikernas roll och uppdrag. Ett demokratiskt samhälle definieras genom respekt för de mänskliga rättigheterna. För att uppnå detta krävs att kommunen arbetar enligt diskrimineringslagen, dvs de sju diskrimineringsgrunderna. Man skall motverka diskriminering på grund av kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. u:\linn\handlingar läsplattan\ks\ks 121002\handlingsplan demokrati och mångfald.doc E-post Organisationsnr KRISTINEHAMNS KOMMUN kommunen@kristinehamn.se 212000-1868 Postadress Besöksadress Telefon Fax Bankgiro PlusGiro 1. Kommunledningsförvaltningen Nedre station 0550-880 00 vx 0550-880 11 110-0213 111 00-5 681 84 Kristinehamn Västerlånggatan 16A 5

2 Syfte och mål Mål Målet med Kristinehamns kommuns handlingsplan för demokrati och mångfald är: Att öka upplevelsen av inflytande för alla invånare i Kristinehamns kommun att öka möjligheterna att vara med och påverka. Att planen ska inspirera till att använda de former för inflytande som finns och att dessa utvecklas Att planen ska medverka till att samtliga kommunala tjänstemän och förtroendevalda ska vara bärare av demokratiska värderingar. I handlingsplanen ska barn och ungdomar ses som en prioriterad grupp. Syfte Grundtanken är att arbetet primärt ska rikta in sig på samverkan och utveckling i befintliga verksamheter. Samverkan avses ske mellan skolan, föreningslivet, medborgarna och den politiska verksamheten likväl som tjänstemannaorganisationen i kommunen. Kommunens roll Kommunens roll i arbetet med handlingsplanen för demokrati och mångfald bör, förutom att ansvara för arbetet, också vara att vara bärare av de värderingar som handlingsplanen syftar till att främja. Kommunens roll är att verka som möjliggörare genom att vara skapare av påverkansmöjligheter, dialog och forum för diskussion med mera. Organisation Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att handlingsplanen efterlevs. Kommunledningskontoret ansvarar för administration/samordning /utveckling av insatser via handlingsplanen. Arbetsformer och strategier ska utvecklas för att uppnå de mål som finns för planen. Årligen ska bokslut lämnas in från nämnder och aktivitetsplan upprättas/revideras. Detta ska ske i nära samarbete med demokrati- och framtidsgruppen samt Kristinehamns ungdomsforum. 6

3 Kommunfullmäktiges mål 1, antaget 25/2 2010: Invånarna ska känna att de har inflytande Delmål Öka möjligheterna för inflytande och öka det politiska intresset Föreningar som kommunen stödjer ska ha ett demokratiskt förhållningssätt Öka valdeltagandet Kommunens verksamheter ska vara bärare av demokratiska värderingar Exempel på aktiviteter * Förbättra formerna för medborgarnas inflytande över kommunens verksamhet och planer *Politiker och tjänstemän ska tillsammans besöka skolor diskutera demokrati, inflytande etc *Driva demokrati och mångfaldsprojekt med olika samarbetspartners (såsom föreningar, andra kommuner och nätverk) *Det politiska språket ska förtydligas, tex med hjälp av Språkrådet? *Ökad tillgänglighet och insyn för medborgare gällande olika beslutsprocesser *Omarbeta kommunens riktlinjer för föreningsbidrag och säkerställa att föreningarna har ett demokratiskt förhållningssätt. *Riktade informationskampanjer ska genomföras för vissa grupper *Utbildningar, föreläsningar etc. ska hållas för förtroendevalda och anställda *Arbetet med demokratiska värderingar och processer ska beskrivas i årligt bokslut Kommunfullmäktiges mål 6, antaget 25/2 2010: Kommunen ska arbeta för jämställdhet och mångfald för att ge alla invånare likvärdiga livsvillkor Delmål Förstärkt arbete med likabehandling Minska klyftorna mellan generationer Motverka fördomar och främja arbetet med mänskliga rättigheter Kristinehamn ska ha ett starkt föreningsliv som är öppet och tillgängligt och där mångfald råder Exempel på aktiviteter * Kartlägga kommunens arbete med likabehandling *Kommunal personal ska genomgå utbildning i hbtfrågor, interkulturella möten, demokrati etc. * Insatser ska genomföras för ökad jämställdhet, minskade fördomar etc. *Driva demokrati och mångfaldsprojekt med olika samarbetspartners (såsom föreningar, andra kommuner och nätverk) * Skapa plattformar där unga och äldre kan mötas * Möjlighet till internationella erfarenheter ska erbjudas ungdomar genom t ex, internationella demokratiprojekt och europeisk volontärtjänst * Revidera barn- och ungdomspolitiskthandlingsprogram *Utbildningar, föreläsningar etc. ska hållas gällande FN s förklaring om de mänskliga rättigheterna samt de sex konventionerna, dvs om: 1 medborgerliga och politiska rättigheter 2 ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter 3 avskaffande av alla former av rasdiskriminering, 4 avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, 5 mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning och konventionen om barnets rättigheter *Öka stöd och resurser till föreningslivet. *Uppmuntra föreningar att se mångfald som en resurs 7

4 Ökad mångfald på kommunala arbetsplatser och i verksamheter * Erbjuda praktik åt nyanlända kristinehamnare på kommunala arbetsplatser och i verksamheter. * Säkerställa att verksamheter (tex fritidsgårdar)är tillgängliga för alla grupper i samhället 8

Sida Tjänsteskrivelse 1(1) Datum 2012-09-03 Referens Förvaltning Thomas Liedström, 0550-880 70 thomas.liedstrom@kristinehamn.se Produktion och placering av monument av Bengt Olson Sammanfattning Kristinehamn har en världskänd och välrenommerad konstnär i Bengt Olson. Han är konstnären i världen som har mest statyer/monument i hela Paris. Han har vunnit projekttävlingar över både Picasso och Chagall. Han bidrog för 50 år sedan till att Picassostatyn kom på plats vid Vänerns strand. Bengt Olson har helt klart en plats i den moderna konstvärlden som ingen annan Kristinehamnskonstnär har. Han har nu skapat ett konstverk för Kristinehamn som kommer att minna om hans konstgärningar. Ett konstverk som också kommer att bli ett intressant turistmål för staden. Ärendet Genom att lyfta fram en skulptur av Bengt Olson ökar vi ytterligare i dignitet som kultur- och turiststad. Kristinehamns kommun har möjlighet att producera ett 15 meter högt monument av Bengt Olson som han nu har skapat. Detta kan produceras av ett Herrljungaföretag, som Bengt Olson har varit i kontakt med. Plats måste utses, markarbete måste göras, medel måste tillsättas. Thomas Liedström och Conny Wolbe är föreslagna som projektledare och teknisk support. Platser som diskuteras är Marieberg eller Presterud. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att bevilja 1.5 milj kr till produktion av ett monument av Bengt Olson. Kostnad för produktion hos Herrljungaleverantör, 1 milj. Markarbete m.m, 0.5 milj. Vidare utredning/beslut krävs var monumentet skall placeras. Förslag är Presterud på vägen ut till Skärgården. Thomas Liedström kulturchef E-post Organisationsnr KRISTINEHAMNS KOMMUN xxxxx@kristinehamn.se 212000-1868 Postadress Besöksadress Telefon Fax Bankgiro PlusGiro 681 84 Kristinehamn Kungsgatan 30 12 0550-880 00 vx 0550-808 19 110-0213 111 00-5

Kommunledningsförvaltningen Jenny Alpmyr, 0550-88585 jenny.alpmyr@kristinehamn.se Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Vårt datum Vår beteckning 2012-04-11 Ks/2012:73 001 Övergripande Arbetsmiljöpolicy Sammanfattning På personalavdelningen pågår ett arbete med att gå igenom och granska de policys och riktlinjer som fortfarande är giltiga. Den 3 januari 2003 antog kommunfullmäktige arbetsmiljöpolicy för systematiskt arbetsmiljöarbete. Policyn innefattar även rutiner som beskriver hur det systematiska arbetsmiljöarbetet ska gå till. I arbetsmiljöpolicy för systematiskt arbetsmiljöarbete ska politikens vilja framgå. Rutinerna bör särskiljas från policyn och vara ett separat dokument, beslutat på tjänstemannanivå. Detta då den ska vara ett levande dokument gällande hur vi ska arbeta med det systematiska arbetsmiljöarbetet. Beslutsunderlag Arbetsmiljöpolicy för systematiskt arbetsmiljöarbete, 2003-01-03 Kommunfullmäktiges beslut 10, 2003-01-03 Arbetsmiljöpolicy, 2012-02-01 Tjänsteskrivelse 2012-04-11 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att upphäva arbetsmiljöpolicy för systematiskt arbetsmiljöarbete antagen av kommunfullmäktige 10 2003-01-03 Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige antar arbetsmiljöpolicy daterad 2012-02-01. Expedieras till Samtliga nämnder Niclas Friman Personalchef Jenny Alpmyr Personalstrateg E-post Organisationsnummer KRISTINEHAMNS KOMMUN kommunen@kristinehamn.se 212000-1868 Postadress Besöksadress Telefon Fax Bankgiro PlusGiro 1. Personalavdelningen Uroxen 0550-88 000 vx 0550-88011 110-0213 111 00-5 681 84 Kristinehamn Kungsgatan 30 15

POLICY Datum 2012-04-11 Beteckning Ks/2012:73 Sida 1(1) Godkänd/ansvarig Utgåva Arbetsmiljöpolicy Övergripande mål Kristinehamn kommuns arbetsmiljöarbete ska organiseras så att arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö uppfylls. Arbetsmiljöarbetet ska ske i samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare samt vara en naturlig del i det dagliga arbetet. Syfte En bra och utvecklande arbetsmiljö leder till förebyggande av arbetsskador och ohälsa samt hjälper till att skapa arbetstrivsel. Genom bra arbetsmiljö ökar kommunens möjlighet att rekrytera och behålla goda medarbetare. Ansvar Varje nämnd ska årligen upprätta en arbetsmiljöplan som ska innehålla en planering av hur det systematiska arbetsmiljöarbetet ska genomföras. Nämnden ska fördela arbetsmiljöuppgifter till förvaltningschefen som fördelar till underställda personalansvariga chefer. För chefer innebär policyn att verka för att risker i arbetet förebyggs och att en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. Arbetet ska organiseras på ett sådant sätt att medarbetaren har möjlighet till delaktighet och inflytande över sin arbetssituation. Viktigt är att skapa förutsättningar för väl fungerande arbetsplatsträffar. För medarbetare innebär policyn ett krav på att aktivt medverka i det systematiska arbetsmiljöarbetet, använda skyddsanordningar, följa aktuella förordningar och föreskrifter samt interna rutiner. Returnering Om befogenheter, resurser eller om nödvändiga kunskaper saknas för uppgiften ska chefen skriftligt returnera uppgiften till överordnad chef närmsta chef enligt delegationsordningen. Uppföljning Arbetsmiljöarbetet följs årligen upp av respektive nämnd. Kommunstyrelsen ansvarar för en kommunövergripande uppföljning. Lagar och föreskrifter c:\documents and settings\linn\lokala inställningar\temporary internet files\content.ie5\iqfe6r6y\ks_2012_73 - arbetsmilj%f6policy{fcfe-b3be-0ca2-f87f-ddba-a101}[1].doc 16

Beteckning Datum 2012-02-01 Utgåva Sida 2 Utformningen av arbetsmiljöpolicyn grundar sig på Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrift om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1). 17

Sida POLICY 1(13) Datum Beteckning 2003-01-03 06:127-020 Kommunkontoret Godkänd/ansvarig Utgåva Hans Lundgren, 0550-880 53 Kf 10 2003-01-03 2 hans.lundgren@kristinehamn.se Arbetsmiljöpolicy för systematiskt arbetsmiljöarbete Övergripande mål Kommunens grundsyn är att vår arbetsmiljö skall vara säker, stimulerande och präglas av tillit och respekt för individen. Vår målsättning med arbetsmiljöarbetet är att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. Arbetsmiljöarbetet skall ske i samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare samt vara en naturlig del i det dagliga arbetet. Arbetsmiljöarbetet skall omfatta alla fysiska, psykologiska och sociala förhållanden som har betydelse för arbetsmiljön. Ansvarsfördelning Det övergripande ansvaret Ditt ansvar som chef/arbetsledare Arbetstagarens ansvar Kommunfullmäktige uppdrar åt Kommunstyrelsen att ansvara för att arbetsmiljöarbetet bedrivs utifrån de övergripande målen, arbetsmiljölagen samt de förordningar, föreskrifter och anvisningar som reglerar vår arbetsmiljö. Kommunstyrelsen uppdrar vidare åt varje nämnd att delegera arbetsmiljöuppgifterna till respektive förvaltningschef och förvaltning. Du som chef/arbetsledare skall verka för att risker i arbetet förebyggs och att en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. För detta behöver du känna till arbetsmiljölagen, Arbetsmiljöverkets föreskrifter om sytematiskt arbetsmiljöarbete och de arbetsmiljöregler som i övrigt gäller för verksamheten, så att arbetsmiljöarbetet kan läggas upp på ett bra sätt. Viktigt är att skapa förutsättningar för väl fungerande arbetsplatsträffar. Det är också viktigt att du har god insikt i hur människor reagerar i olika situationer och är insatt i de hälsomässiga effekterna av till exempel hög arbetsbelastning, övertid, kränkande särbehandling, hot, våld och missbruk. Som arbetstagare deltar och samverkar du i arbetsmiljöarbetet genom att rapportera risker, sjukdom, olycksfall och tillbud samt ge förslag till åtgärder och lämna synpunkter på resultatet av genomförda åtgärder. Det är viktigt att komma överens med arbetsgivaren hur man ska samverka i arbetsmiljöarbetet till exempel genom arbetsplatsträffar, samverkansgrupper och gemensamma undersökningar av arbetsmiljön. c:\docume~1\pers\lokala~1\temp\arbets~1.doc 18

Beteckning Datum Utgåva Sida Arbetsmiljöpolicy 06: 127-020 2003-01-03 2 2 Skyddsombudet Centrala samverkansgruppen (CESAM) Företagshälsovården Skyddsombudet företräder arbetstagarna i arbetsmiljöfrågor och skall inom sitt skyddsområde vaka över skyddet mot ohälsa och olycksfall på arbetsplatsen. Skyddsombudet skall delta i den planering som påverkar arbetsmiljön samt delta i verksamhetens upprättande av handlingsplaner för arbetsmiljön. Arbetsgivare och arbetstagare svarar gemensamt för att skyddsombuden får erforderlig utbildning. Gruppens uppgift är att vara kommunens centrala organ för arbetsmiljöfrågor. Här följer man upp samverkansgruppernas arbetsmiljöarbete, planerar, utvecklar och behandlar övergripande arbetsmiljöfrågor. Centrala samverkansgruppen skall noga följa utvecklingen i frågor som rör skyddet mot ohälsa och olycksfall samt verka för tillfredsställande arbetsmiljöförhållanden. Gruppen är sammansatt av företrädare från arbetsgivaren och arbetstagarna. Företagshälsovården är en expertresurs i arbetsmiljöarbetet. När kompetensen inom den egna verksamheten inte räcker för det systematiska arbetsmiljöarbetet eller för arbete med arbetsanpassning och rehabilitering skall arbetsgivaren anlita företagshälsovård eller motsvarande sakkunnig hjälp utifrån. Rutiner och åtgärder Mål Dokumentation och riskbedömning Arbetsgivaren skall systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten med målet att åstadkomma en god arbetsmiljö. Varje arbetsledare ska på sin arbetsplats sätta upp arbetsmiljömål för den egna verksamheten. Dessa mål ska vara av två slag långsiktiga/övergripande och kortsiktiga/handlingsinriktade. De långsiktiga målen kan vara visionära medan de kortsiktiga målen ska vara konkreta, uppföljningsbara och kopplade till den period för vilken man planerar verksamheten. Varje arbetsplats skall dokumentera och kartlägga sin arbetsmiljö. Syftet är att få fram en helhetsbild av arbetsmiljön och att göra riskbedömningar. 1. Alla fall av ohälsa, olycksfall och allvarligare tillbud skall utredas och dokumenteras. 2. Arbetsmiljöarbetet skall följas upp kontinuerligt och löpande. En gång om året skall statistik över arbetsmiljön tas fram i respektive verksamhet. Statistiken skall innehålla uppgifter som relateras till olika från arbetsmiljösynpunkt intressanta faktorer som exempelvis, ohälsa, 19

Beteckning Datum Utgåva Sida Arbetsmiljöpolicy 06: 127-020 2003-01-03 2 3 olycksfall, allvarligare tillbud, sjukfrånvaro och personalomsättning. Statistiken sammanställs på förvaltningen och redovisas nämnden. 3. Arbetsmiljön ska kartläggas (analyseras) i syfte att ta fram en så god helhetsbild som möjligt av den egna arbetsmiljön. I kartläggningen skall beaktas hur teknik, arbetsinnehåll och arbetsorganisation påverkar oss fysiskt, psykiskt och socialt. Förutom den fysiska arbetsmiljön är det väsentligt att chefer och arbetsledande personal i den dagliga verksamheten är uppmärksam på hög korttidsfrånvaro, vantrivsel, och relationsproblem som kan vara varningssignaler om risker i arbetet. Riskbedömningen kan göras genom dagliga undersökningar, arbetsplatsträffar, skyddsronder/arbetsmiljöronder, eller andra probleminventeringar. Hur ofta undersökningar behöver göras bestäms av de risker som finns i verksamheten. Bedömningen bör alltid enligt arbetsmiljöverket resultera i förslag till åtgärder för att få bort eller minska riskerna. Vid förändringar av löpande drift är det viktigt att hitta riskerna och åtgärda dem innan de byggs in i systemet. Det är också angeläget att ta hänsyn till arbetsmiljön och dess risker exempelvis när man tar in anbud, tecknar avtal, projekterar, konstruerar och köper in varor och tjänster. Kunskaper Handlingsplan Arbetsgivaren skall se till att arbetstagaren har tillräckliga kunskaper om arbetet och riskerna i arbetet så att ohälsa och olycksfall kan förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. Chefer och arbetsledande personal skall ha de särskilda kunskaper som de behöver för sina uppgifter i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Handlingsplanen är en förteckning över behovet av arbetsmiljöförbättringar som inte kan åtgärdas omedelbart. Genomförda åtgärder kontrolleras. Åtgärderna i handlingsplanen omfattar både den fysiska, psykiska och sociala arbetsmiljön. Av planen skall det framgå när åtgärderna skall vidtas och vem som ansvarar för att det blir gjort. Ansvaret för att en årlig handlingsplan upprättas ligger i första hand på förvaltningschefen, avdelningschefen biträder förvaltningschefen. Arbetsledaren tillsammans med de anställda föreslår åtgärder som ska ingå i handlingsplanen genom arbetsplatsträffar, samverkansgrupper, ev. arbetsmiljöronder samt utvecklingssamtal. Den årliga handlingsplanen bör upprättas inför den ekonomiska planeringen. 20

Beteckning Datum Utgåva Sida Arbetsmiljöpolicy 06: 127-020 2003-01-03 2 4 Ledning Inom ramen för ledning av arbetsmiljöarbetet handlar det om att arbetsgivaren skall fördela arbetsuppgifter till chefer, arbetsledare eller andra arbetstagare. Arbetsmiljöverkets föreskrifter anger uttryckligen, att det inte är möjligt att delegera ansvar; ansvaret är dock en följd av en korrekt uppgiftsfördelning. Den som mottar en arbetsmiljöuppgift skall ha kompetens, befogenheter och resurser för uppgiften. När det gäller arbetsmiljö och ansvar för ett bolag eller en kommun lägger lagen arbetsmiljöansvaret på bolaget eller kommunen i egenskap av den juridiskt rätta arbetsgivaren. Vedertaget är att respektive nämnd som kollektiv ses juridiskt som ytterst ansvarig för arbetsmiljöarbetet men i praktiken hamnar ansvaret på respektive förvaltningschef. Uppföljning Lagar & föreskrifter Förvaltningschefen är ansvarig för att det systematiska arbetsmiljöarbetet årligen följs upp i syfte att se vad som kan förbättras. Uppföljningen skall dokumenteras skriftligt och tillställas respektive nämnd varje år för att vidare överlämnas till Kommunstyrelsen. Utformningen av vår policy för systematiskt arbetsmiljöarbete grundar sig på Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) Bilaga 1, systematiskt arbetsmiljöarbete 21

Beteckning Datum Utgåva Sida Arbetsmiljöpolicy 06: 127-020 2003-01-03 2 5 Bilaga 1 Ansvar och uppgiftsfördelning Arbetsmiljölagen slår fast att arbetsgivare och arbetstagare gemensamt ska verka för att en bra arbetsmiljö skapas på arbetsplatsen. Arbetsmiljöfrågorna behöver på samma sätt som produktion, ekonomi och kvalitet hanteras som en naturlig del i verksamheten och inte som ett eget system för sig. Arbetsgivaren Ansvar Uppgiftsfördelning Respektive nämnd har det yttersta arbetsgivaransvaret gentemot sina arbetstagare. Varje nämnd skall genom skriftligt avtal överföra arbetsmiljöuppgifter med vidhängande befogenheter och resurser till förvaltningscheferna för vidare befordran ut i linjeorganisationerna. Fördelning av arbetsmiljöuppgifterna skall ske skriftligen genom avtal Den som fördelar arbetsmiljöuppgifterna måste också se till att mottagaren har kompetens för uppdraget. Om en mottagares befogenheter, resurser, kunskaper eller tid inte räcker för tilldelad arbetsuppgift, är det viktigt att han eller hon vänder sig till sin chef och begär förändring. Varje förvaltning har till uppgift att säkerställa kompetensen genom kontinuerlig utbildning. Arbetsmiljöuppgifter fördelas alltid till person, aldrig till befattning. Arbetstagaren Ansvar För arbetstagaren sker det formella arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsmöten och i samverkansgrupper. Alla anställda ska aktivt verka för att en bra arbetsmiljö skapas. Grunden för detta är att anställda på alla nivåer aktivt deltar i utvecklings- och förändringsarbete. Alla arbetstagare är skyldiga att använda befintlig skyddsutrustning och följa anvisade säkerhetsföreskrifter. Om en arbetstagare bryter mot detta bryter han/hon också mot sitt anställningsavtal, vilket innebär att arbetsgivaren kan omplacera och ytterst säga upp arbetstagaren, på grund av misskötsel. 22

Beteckning Datum Utgåva Sida Arbetsmiljöpolicy 06: 127-020 2003-01-03 2 6 Bilaga 1 Arbetsmiljöuppgifter Arbetsgivaren Arbetsgivaren skall ha kunskap om arbetsmiljölagen, arbetsmiljöförordningen, lagen om allmän försäkring och andra författningar, föreskrifter och avtal som rör området, samt kunskap om befintlig skyddsorganisation. Arbetsgivaren ansvarar för att organisera arbetsmiljöarbetet vad gäller planering, ledning och uppföljning inom respektive verksamhet, samt stimulera till initiativ på arbetsmiljöområdet. Arbetsgivaren skall: tillse att kommunens övergripande mål för arbetsmiljöarbetet efterlevs och att konkreta delmål upprättas. tillse att gällande delegationsordning klart visar vem i organisationen som har ansvaret för varje typ av fråga samt förvissa sig om att dessa har erforderlig utbildning, befogenheter och resurser. tillse att riskinventering av arbetsmiljön finns och uppdateras. tillse att handlingsplaner för arbetsmiljöarbetet upprättas och att insatserna för arbetsmiljön följs upp. Inför budgetarbetet framförs till närmaste högre chef eller nämnd behov av arbetsmiljöinvesteringar. Respektive verksamhet bistår förvaltningschef eller motsvarande med dokumentation av genomfört arbetsmiljöarbete. Viktigt är att skapa ekonomiska och personella förutsättningar för ett i praktiken fungerande arbetsmiljöarbete. tillse att det inom förvaltningen finns en på lämpligt sätt organiserad arbetsanpassning och rehabiliteringsverksamhet. Den anställdes rehabiliteringsbehov kartlägges och erforderliga arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder vidtas i enlighet med bestämmelserna i gällande lagstiftning samt kommunens policy för arbetslivsinriktad rehabilitering. tillse att arbetsskada och tillbud rapporteras samt att allvarligare tillbud och olycksfall omedelbart rapporteras till Arbetsmiljöverket. Arbetsskaderapport skall upprättas av arbetsledaren tillsammans med berörd arbetstagare. göra en årlig rapportering till nämnd/styrelse av arbetsmiljöarbetet. Tillse att årliga sammanställningar görs över ohälsa, olyckor och tillbud samt att utredning av dessa genomförs. Särskild uppmärksamhet ska riktas mot åtgärder för att förhindra ohälsa, olycksfall eller tillbud. åtgärda brister i arbetsmiljön inom givna delegationsbestämmelser eller returnera frågan till närmaste chef eller nämnd. 23

Beteckning Datum Utgåva Sida Arbetsmiljöpolicy 06: 127-020 2003-01-03 2 7 Bilaga 1 tillse att arbetstagarna får fortlöpande instruktioner om arbetsmetoder, utrustning, kemiska hälsorisker och övriga arbetsmiljöhänsyn m.m. till förebyggande av ohälsa och olycksfall. Momentet skall ingå i introduktionen av all nyanställd personal och med särskild omsorg när det gäller minderåriga. tillse att befintliga hjälpmedel och personlig skyddsutrustning samt vedertagen arbets- och lyftteknik används. tillse att planerade förändringar i verksamhet och lokaler som har betydelse för arbetsmiljön, hanteras enligt arbetsmiljölagen dvs. arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagarna utsätts för ohälsa eller olycksfall i arbetet. stimulera arbetsmiljöverksamheten bland personalen bl. a genom att regelbundet diskutera arbetsmiljöfrågor vid arbetsplatsträffar och samverkansgrupper. tillvarata olika lösningar på arbetsmiljöproblem och rapportera dessa vidare till närmaste högre chef eller nämnd. Samordningsansvar på gemensamt arbetsställe När två eller flera företag/arbetsgivare samtidigt arbetar på samma arbetsställe skall de samarbeta för att ordna säkra arbetsförhållanden. Gäller även ensamföretagare. Var och en är skyldig att se till att hans verksamhet eller hans anordning på arbetsstället inte utsätter någon annan som arbetar där för risker. Samordningsansvar kan avtalas mellan berörda arbetsgivare. På alla gemensamma arbetsställen kan Arbetsmiljöinspektionen utse vem som skall vara samordningsansvarig. Arbete i vårdtagares hem Arbetsmiljölagen gäller även arbete i någons hem. Där arbetsmoment medför belastningsbesvär för arbetstagaren är arbetsgivaren skyldig att: utforma arbete och arbetsplats så att arbetstagaren kan använda för kroppen gynnsamma arbetsställningar och arbetsrörelser. Långvarit eller ofta återkommande arbete med böjd eller vriden bål liksom händerna över axelhöjd eller under knähöjd skall undvikas. Detsamma gäller arbete som innebär kraftutövning i ogynnsamma arbetsställningar. (AFS 1998:1) Vid arbete i vårdtagares hem skall arbetsgivaren beakta både arbetsmiljölagen och socialtjänstlagen. Ingen av dessa lagar står över den andra. 24

Beteckning Datum Utgåva Sida Arbetsmiljöpolicy 06: 127-020 2003-01-03 2 8 Bilaga 1 Arbetstagaren Till alla arbetstagare inom förvaltningarna i Kristinehamns kommun Arbetsmiljöuppgifter Det systematiska arbetsmiljöarbetet bygger på förutsättningen att den anställde arbetstagaren är delaktig i arbetsmiljöarbetet. Arbetstagaren skall känna till organisationens mål och policy för arbetsmiljöarbetet. Arbetstagaren skall vara delaktig i APT och de åtgärder som ingår i den årliga handlingsplanen samt känna till hur fördelningen av arbetsmiljöuppgifter har genomförts inom det egna verksamhetsområdet. Som arbetstagare är du skyldig att: hålla dig underrättad om de särskilda skydds- och ordningsföreskrifter som är utfärdade inom ditt arbetsområde. känna till de skyddsanordningar som finns, hur de används samt att använda dem. följa arbetsledningens föreskrifter och anvisningar. medverka till att ordning iakttas på arbetsplatsen. arbeta med omtanke och försiktighet för att inte råka ut för olycksfall eller ohälsa och ta hänsyn till arbetskamraterna. verka för ett öppet och tillåtande arbetsklimat. De personer som vistas på en arbetsplats är varandras arbetsmiljö. I allt väsentligt skapar personalen de psykosociala förutsättningarna och upplevelserna på en arbetsplats. omedelbart anmäla arbetsskada eller tillbud till arbetsledaren. Tillbudsrapporter skall finnas förtryckta och tillgängliga på varje arbetsplats. snarast underrätta arbetsledning om du finner att arbetet innebär omedelbar eller allvarlig fara för liv eller hälsa. till arbetsledaren anmäla förhållanden som kan utgöra risk i arbetsmiljön. 25

Beteckning Datum Utgåva Sida Arbetsmiljöpolicy 06: 127-020 2003-01-03 2 9 Bilaga 2 Formulär och blanketter Nedan följer en förteckning över bilagda formulär/blanketter till policy för systematiskt arbetsmiljöarbetet Skriftligt avtal gällande fördelning av arbetsgivarens arbetsmiljöuppgifter i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Skriftligt avtal gällande arbetstagarens skyldigheter i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Returnering av fördelad arbetsuppgift. Riskbedömning och handlingsplan för arbetsmiljöåtgärder (Intranätet, se särskilt dokument för riskbedömning och handlingsplan). Lathund för riskbedömning och handlingsplan. 26

Beteckning Datum Utgåva Sida Arbetsmiljöpolicy 06: 127-020 2003-01-03 2 10 Bilaga 2 Avtal Arbetsgivarens arbetsmiljöuppgifter Förvaltningschef Avdelningschef/enhetschef/arbetsledare eller motsvarande Jag har tagit del av tilldelade arbetsmiljöuppgifter för att säkerställa arbetsmiljökraven. Härmed ansvarar jag för de delar som anges i bilagd skrivelse över mina arbetsmiljöuppgifter. Kristinehamn den. Underskrift. Namnförtydligande 27

Beteckning Datum Utgåva Sida Arbetsmiljöpolicy 06: 127-020 2003-01-03 2 11 Bilaga 2 Avtal Arbetstagarens arbetsmiljöuppgifter Jag har som arbetstagare tagit del av mina skyldigheter och tar härmed ansvar för de delar som anges i bilagd skrivelse över mina arbetsmiljöuppgifter. Kristinehamn den. Underskrift. Namnförtydligande 28

Beteckning Datum Utgåva Sida Arbetsmiljöpolicy 06: 127-020 2003-01-03 2 12 Bilaga 2 Returnering av fördelad arbetsuppgift Arbetstagarens namn Befattning. Returnerad arbetsuppgift.. Anledning till returneringen.. Mottagare av returneringen den. Arbetstagare.. Mottagare av returnering 29

Beteckning Datum Utgåva Sida Arbetsmiljöpolicy 06: 127-020 2003-01-03 2 13 LATHUND FÖR RISKBEDÖMNING OCH HANDLINGSPLAN FÖR DET SYSTEMATISKA ARBETSMILJÖARBETET Bilaga 2 Teknik Arbetsinnehåll Arbetsorganisation På vilket sätt påverkar På vilket sätt påverkar På vilket sätt påverkar Fysisk tekniken oss fysiskt? arbetsinnehållet oss arbetsorganisationen påverkan/ fysiskt? oss fysiskt? upplevelse Ex. Har vi exempel på Ex. Finns hos oss Ex. Om individen själv kan på- att maskiner/apparater arbetsuppgifter som pga. verka arbetets uppläggning orsakar förslitnings- eller sin enformighet orsakar och takt kan detta minska belastningsskador? förslitnings- eller risken för skador/sjukdomar. Vilken kompetens har berörda chefer och medarbetare? belastningsskador? Vilken kompetens har berörda chefer och medarbetare? Hur fungerar detta hos oss? Vilken kompetens har berörda chefer och medarbetare? På vilket sätt påverkar På vilket sätt påverkar På vilket sätt påverkar Psykisk tekniken oss psykiskt? arbetsinnehållet oss arbetsorganisationen påverkan/ psykiskt? oss psykiskt? upplevelse Ex. Finns det hos oss Ex. Monotona arbets- Ex. "Styr" våra dataprogram föreställningar/rädslor om och inför ny teknik? uppgifter skapar ofta negativ stress. Finns våra arbeten på ett irrationellt sätt? som påverkar oss sådana tendenser i vår psykiskt? Vilken kompetens har berörda chefer och medarbetare? verksamhet? Vilken kompetens har berörda chefer och medarbetare? Vilken kompetens har berörda chefer och medarbetare? På vilket sätt påverkar På vilket sätt påverkar På vilket sätt påverkar Social tekniken oss socialt? arbetsinnehållet oss arbetsorganisationen påverkan/ socialt? oss socialt? upplevelse Ex. Har den nya tekniken "utarmat" vår sociala arbetsmiljö (har vi tid/möjlighet att prata med varandra)? Ex. Vissa jobb innehåller ett underskott och vissa andra jobb ett överskott på sociala kontakter. Hur är det på vår arbetsplats? Ex. Hur kan vi i vår arbetsorganisation skapa miljöer för god kommunikation och som motverkar ex social utstötning och mobbning? Vilken kompetens har berörda chefer och medarbetare? Vilken kompetens har berörda chefer och medarbetare? Vilken kompetens har berörda chefer och medarbetare? 30

Kommunledningsförvaltningen Linn Erlandsson, 0550-88 009 linn.erlandsson@kristinehamn.se Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Vårt datum Vår beteckning 2012-09-24 Ks/2012:100 019 Samverkan, externt Ställningstagande om inkontinenshjälpmedel ska ingå i Hjälpmedelsnämnden i Värmlands ansvarsområde Sammanfattning Landstinget i Värmland har tillskrivit kommunerna i Hjälpmedelsnämnden med ett önskemål om att inkontinenshjälpmedel ska vara en del av nämndens verksamhet. Socialnämnden har yttrat sig i frågan och stödjer landstingets förslag. Beslutsunderlag SN 80 2012-06-07 Förslag till reviderat reglemente Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna att inkontinenshjälpmedel ska ingå i Hjälpmedelnämnden i Värmlands ansvarsområde. Expedieras till Landstinget i Värmland Peter Eskebrink Chef kommunledningskontoret Linn Erlandsson Kommunsekreterare E-post Organisationsnummer KRISTINEHAMNS KOMMUN kommunen@kristinehamn.se 212000-1868 Postadress Besöksadress Telefon Fax Bankgiro 1. Kommunledningskontoret Uroxen 0550-88 000 vx 0550-880 11 110-0213 681 84 Kristinehamn Kungsgatan 30 32

Sida PROTOKOLL 16(19) Sammanträdesdatum 2012-09-27 Kommunfullmäktige 119 Val till gemensamma kost- och servicenämnden Ks/2009:234 Beslut Kommunfullmäktige beslutar att återemittera ärendet till tekniska nämnden och att tekniska nämnden nominerar en ledamot och en ersättare. Sammanfattning På fullmäktiges sammanträde 19 juni 2012 beslutade kommunfullmäktige att Kristinehamns kommun ska ingå i en gemensam kost- och servicenämnd där Landstinget i Värmland är värdkommun. Socialnämnden, som berett ärendet, föreslog att ledamot och ersättare skulle utses bland socialnämndens ledamöter och ersättare. Eftersom inga nomineringar förelåg vid juni-sammanträdet fanns ärendet med på kallelsen till dagens sammanträde. Med anledning av det inte föreligger beredningstvång för valfrågor kan ärendet gå direkt till fullmäktige. Kommunfullmäktiges behandling Björn Johansson (V) yrkar att kommunfullmäktige återemitterar ärendet till tekniska nämnden och att tekniska nämnden nominerar en ledamot och en ersättare. Motiveringen är att det är tekniska nämnden som ansvarar för kostfrågorna i kommunen. Åke Thörnesjö (M) yrkar å alliansens vägnar bifall till Johanssons förslag. Ordförande Gunnar Eriksson (S) ställer då frågan om avgörande idag mot yrkandet om återremiss och finner att fullmäktige återremitterat ärendet. Expedieras till Tekniska nämnden Kommunsekreterare Justerandes sign Utdragsbestyrkande 76