Soliga dagar. Kontakt Annika Palmgren Sofi Jonsevall 070-817 06 35 076-803 31 64. Boktips En bok om solen av Pernilla Stalfelt



Relevanta dokument
Fenomen som undersöks

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla

Namn: Fysik åk 4 Väder VT Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

Vad skall vi gå igenom under denna period?

Vi är beroende av ljuset för att kunna leva. Allt liv på jorden skulle ta slut och jordytan skulle bli öde och tyst om vi inte hade haft ljus.

Solen ser ut som ett lysande klot på himlen, men den består av gaser som brinner.

OPTIK läran om ljuset

Instuderingsfrågor extra allt

- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö.

Kan utforskande av ljus och färg vara en del av språkarbetet på förskolan?

VATTEN LJUD RÖRELSE LUFT LJUS PROGRAMMERING

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Optik. Läran om ljuset

5. Bryt ljus i ett hål, hålkamera.

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse

Vågfysik. Geometrisk optik. Knight Kap 23. Ljus. Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion)

VISUELLA FÖRHÅLLANDEN

Ljus och strålning. Klass: 9H

VaRför är himlen blå, men solnedgången röd?

1. Månens rörelser. Övning 1: Illustrera astronomiska fenomen

Fysik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Tema Kretslopp. Mål 1: Nedbryttningsprocessen

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

Eleverna betraktar solens väg över himlen, och hur den skiftar beroende på tid på dagen och året. Det hjälper eleverna att förstå solenergi.

MED NYFIKENHET PÅ LIV och RÖRELSE

DOKUMENTATIONSSTOLPAR TILL ELISABET SKOGLUNDS FÖRELÄSNING LUST ATT SKAPA MED SMÅ BARN. GE gott om tid, en oöm plats, bra material och oömma kläder.

TEKNIKCENTRUM Stensbergs förskola, Ståthållaregatan 35, Kalmar

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Ståthållaregatan 35 Kalmar Anette Johansson

Hur gör man. Kika försiktigt in genom hålen i luckorna. Vilken färg är det på insidan av lådan? Så fungerar det

Kuben det föränderliga rummet

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Verksamhetsportfolio. Kinnarps förskola. Läsår 2011/2012. Klicka på pilen i verktygsfältet för att fortsätta bildspelet

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.

Matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan

Varför har vi årstider? Lärarledd demonstration i helklass för åk 4-6

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

Att be med barn Maria Furusand & Ann Lundgren

Tranbärets månadsbrev september 2015

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013

Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du:

Naturliga reflektorer

FÄRGLÄRA Portfolieuppgift i bild

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön

Natur och miljö, kurskod: SGRNAT7 Antal verksamhetspoäng: 1200

LJUSET Handledning inklusive praktiska lärarhandledningar

Fysik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

Trollskogen Läsår 2015/2016

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

VÅGA VILJAS MÅNADSBREV

Lärande & utveckling.

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR Avdelning: Brogårds förskola

HANDLEDNING TILL FILMEN AV AGNETA DANIELSSON

Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

Veckobrev v 4 KOM IHÅG

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Ängen Barn- och utbildningsförvaltningen

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

Regnbågens förskola är byggd 1992 och ligger på Mårtens fälad. Förskolan har en stor gård med mycket grönområden runt omkring.

LÄRAN OM LJUSET OPTIK

* Bygg en solcellsdriven färgsnurra

Allmänt om kraft. * Man kan inte se, känna eller ta på en kraft, men däremot kan man se verkningarna av en kraft.

Fysik. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar - Naturvetenskap och teknik, Förskola

Studieanvisning i Optik, Fysik A enligt boken Quanta A

Verksamhetsplan. Läsåret Förskolan Lillåsen

Använd en lampa som sol och låt jordgloben snurra så att det blir dag och natt i Finland. En flirtkula på en grillpinne kan också föreställa jorden.

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden Avdelning Gröna 2015/2016

Ett pedagogiskt uterum

Slut ögonen och lyssna några minuter på alla ljud du kan höra i din omgivning. Vilka är de?

Systematiska kvalitetsarbetet

4 Solsystemet. OH1 Tidszonerna 2 Tidszonerna 3 En jordglobs skala OH2 Årstiderna 4 Varför har vi årstider?

Bilaga projekt NaturTre och NaturEtt. Varför valde vi just detta tema eller projekt Bäret - NaturTre

Arbetsplan Violen Ht 2013

Lpfö 98 reviderad 2010, naturvetenskap och teknik

Kvalitetsarbete. Teman - vårterminen 2015

BRÄNN NU, BETALA SEN! ETT SKOLMATERIAL OM SOL OCH HUDCANCER

DÖDLIG törst Lärarmaterial

natur och miljö Syfte

Min bok om hållbar utveckling

Fysik A A B C D. Sidan 1 av 9 henrik.gyllensten@tabyenskilda.se.

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O

Text, Sofia Ström. Foto, Ellen Kleiman. Ljusets reflektion. Syfte: Se hur ljusets reflekteras i konkava och konvexa speglar. Material: Optisk bänk

Bonusmaterial. Min naturlogg. Innehåll Lektionsförslag 2 Lekar 3 4 Vi följer året i naturen 5 8 Facit 9

ASTRONAUT PÅ RYMD- STATIONEN. Lärarhandledning

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Våra tankar kring temat:

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

Förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap - Naturvetenskap och teknik, Äldre

Hjälps åt att skriva några rader om senaste scoutmötet i avdelningens loggbok.

Transkript:

Kontakt Annika Palmgren Sofi Jonsevall 070-817 06 35 076-803 31 64 annika.palmgren@fysik.lu.se Soliga dagar sofi.jonsevall@gavle.se www.fysik.org Boktips En bok om solen av Pernilla Stalfelt Ord och begrepp Sol skugga varm kall het sval ljummen mörk ljus fuktig torr lång kort reflektion tid temperatur Sånger Det finns många sånger om solen, vädret och årstiderna, ta någon som ni kan! Detta häfte är framtaget av Nationellt resurscentrum för fysik som ett första testmaterial i satsningen på naturvetenskap i förskolan. En del av materialet hämtat från och översatt med tillstånd av Haus der kleinen Forscher, Berlin. Sid 1+sid 12 sitter ihop, liksom 2+11, 3+10 etc Skriv ut och vik och häfta ihop! Innehåll Varma och kalla ytor Solkatt och regnbåge Sol och skugga Skuggfigurer Andra solstrålar

Andra solstrålar Ur läroplanen Förskolan skall inspirera barn till att utforska omvärlden. Verksamheten skall främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnens intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Utforskande, nyfikenhet och lust skall utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten. Solen strålar består inte bara av ljus som vi ser utan också av exempelvis värme-, infraröd och ultraviolett strålning. Livet på jorden är beroende av solens strålar men vi behöver också vara försiktiga och skydda oss på olika sätt. Värme gör att vi förlorar vätska och behöver dricka mycket. Skydda huvudet med keps eller solhatt för att slippa solsting. Förskolan skall sträva efter att varje barn tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld. utvecklar sin förståelse för grundläggande egenskaper i begreppen tal, mätning och form samt sin förmåga att orientera sig i tid och rum. utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap. utvecklar förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp och för enkla naturvetenskapliga fenomen. Visa hur vatten försvinner genom att lägga gurka i solen, eller varför inte göra egna russin? UV-strålning varken syns eller känns men effekterna av den syns på vår hud och kan även kännas om vi exponerar oss för länge. UV-strålningen är som starkast mitt på dagen samt på öppna ytor. När din skugga är kortare än du själv bör barnen vara i skuggan. Lär gärna barnen denna enkla förhållningsregel. Gör ett armband som, precis som vi, ändrar färg när det utsätts för UV-strålning. Visa att det inte ändrar färg av vanliga lampor. Undersök vad som händer om de hålls under en T-shirt eller i vatten ändrar det färg då?

Skuggfigurer Saga/Teater Vinden och Solen Gör egna skuggfigurer! Dessa försök görs med fördel där det är lite dunkelt och med starka, punktformiga ljuskällor. Lys på en vägg med lampan och håll upp ett föremål mellan väggen och lampan. Undersök hur skuggan ändrar sig när föremålet flyttas närmare väggen. Lys på ett föremål med två lampor och upptäck hur en sak kan ha flera skuggor. Vad händer när skuggorna går ihop? Låt barnen rita och beskriva sina iakttagelser. Ta två likadana figurer och lys på dem så att skuggorna syns mot väggen. Kan skuggorna bli olika stora? Låt barnen turas om att stå så att de bara ser föremålets skugga och inte själva föremålet. De andra barnen sätter upp olika föremål och den som bara ser skuggan får gissa vad det är. Det kan även göras genom ett lakan så att den som gissar står på andra sidan. På detta sätt kan ni också göra roliga skuggteaterföreställningar. Låt ett barn stå på en stol och lysa snett nedåt. De andra barnen går sakta genom ljuset och iakttar sin skugga. Med OH-projektor fås skarpa konturer av sådant som läggs på skivan eller ställs framför (t.ex. ett barn i profil). Projicera på ett stort papper och låt barnen rita av. Skarpa ficklampor, olika föremål och figurer. OH-apparat. Vinden och Solen diskuterade vem som var starkast. Plötsligt såg de en vandrare på vägen. "Se på henne där nere", sa solen, "den som först kan få henne att ta av sig kappan är den starkaste av oss". Vinden tog i och blåste allt hårdare, men det som hände var att vandraren drog kappan tätare omkring sig. Efter en stund gav vinden upp. Solen började då lysa milt och varmt ner på vandraren. Det dröjde inte länge förrän vandraren tog av sig kappan och solen hade vunnit.

Varma och kalla ytor Hur känns en yta mot huden? Berätta för barnen att ni idag ska känna på olika ytor. De ska undersöka om ytorna är heta, varma, ljumma, svala eller kalla och försöka upptäcka sambandet med ytans färg och struktur. Be först barnen att gissa hur de tror att det kommer att kännas att ta på t.ex. fuktig mossa, asfalt i solen eller rutschkanan i skuggan. Känn också på flera ställen på en och samma sten eller trädstam, något ställe som ligger i solen och något i skuggan, jämför hur det känns. Att prata om Hur blir det skugga? Hur kan man ändra skuggans håll och riktning? Varför har vi natt och dag, vinter och sommar? Gå vidare Bygg ett solur på en öppen yta som har sol större delen av dagen. Markera en plats där barnet ska stå för att dess skugga ska vara visare i uret. Ställ ett barn på platsen och lägg ut stenar med jämna mellanrum, eventuellt målade för att markera klockslagen eller frukt, lunch och mellanmål. Teori Sortera sakerna ni har känt på efter hur varma de är. Går det att se något samband mellan de saker som är varma? tillgång till några olika ytor; ljusa, mörka, skrovliga, släta, fuktiga och torra, en del i solen och andra i skuggan. Till exempel björk- och tallstammar, kläder, sten, asfalt, metall eller mossa. Lek Låt barnen leka sol, jord och ev. måne. En håller i en lampa som symboliserar solen. En som är jorden snurrar runt och upplever dag och natt. Går den ett varv runt solen (samtidigt som den snurrar) är det ett år. Runt jorden kan månen springa ett varv är en månad. Jorden snurrar runt sin egen axel ett varv per dygn, vilket ger oss dag och natt. När Sverige är mitt för solen står den som högst på himlen och vi har kort skugga. Jorden snurrar också runt solen ett varv per år. Tack vare att jordaxeln lutar får vi vinter (kall och mörk) när vi lutar bort från solen och sommar (varm och ljus) när vi lutar mot.

Sol och skugga Vad händer med din skugga under dagen? Ställ ett barn i solen och rita av dess skugga. Markera tydligt var barnet stod. Upprepa detta några gånger under dagen och var noga med att barnet står på samma ställe. På detta sätt syns det hur skuggan flyttar sig och att den är kortast mitt på dagen. Detta förlopp kan illustreras snabbare med hjälp av en ficklampa och några figurer, t.ex. i duplo. Se hur skuggans längd och riktning ändras beroende på hur solen (lampan) står i förhållande till figurerna. Än mer verklighetsnära blir det om lampan hålls still och riktas mot en jordglob där figuren placeras. Snurra sakta på jordgloben och se hur skuggan förändras. Skuggan ser olika ut för barn i Sverige och barn längre söderut. Där kan solen vara i zenit och skuggan blir bara en ring runt fötterna. Något som går att rita med på befintligt underlag; Asfaltskritor eller en bra pinne. En stark ficklampa, små figurer och en jordglob. Stenar/stubbar. Att prata vidare om Betydelserna av orden för olika temperaturer. Att det finns termometrar som mäter hur varmt det är. Människan har samma temperatur oavsett om det är varmt eller kallt ute. Ibland har vi feber. Alla djur fungerar inte lika, en del sover på vintern men vaknar när det blir tillräckligt varmt. Teori Ju mörkare en yta är desto mer ljus och värme absorberar den. Det absorberade ljuset omvandlas till värme som känns mot huden. Ljusa och blanka ytor reflekterar ljuset direkt, vilket uppfattas av ögat istället för huden. En vit yta reflekterar alla färger och det är därför ytan uppfattas som vit medan en svart yta absorberar alla färger. Gröna föremål absorberar alla färger utom grönt som de reflekterar till våra ögon och vi uppfattar det som att föremålet är grönt. Motsvarande gäller naturligtvis för de övriga färgerna. Gå vidare Bygg en tavla med fält i olika sorters material; tyg, plåt plast, sten, bark eller vad ni har till hands. Varje fält bör vara så stort att en hand kan läggas mot ytan. Sätt upp tavlan på en utomhusvägg som ofta ligger i solen.

Solkatt och regnbåge Gör en solkatt! Tag ett blankt föremål och ställ dig i solen. Vinkla föremålet så att solstrålarna reflekteras mot något i skuggan, t.ex. en vägg. När du ändrar vinkel på föremålet flyttas solkatten på väggen. Gör en regnbåge! Tag en vattenslang och ställ in strålen så att den blir bred med många droppar. Om inte strålen går att ställa kan du sätta en tumme för öppningen så att vattnet fördelas. Stå med solen i ryggen och betrakta vattenstrålen du bör kunna se ett spektrum däri. När man lyser på CD-skivor kan man också se regnbågar. Det beror på att ljuset sprids av alla de små spåren på skivan. Blankt föremål, t.ex. bestick, spegel, klocka eller CD-skiva. Vattenslang med ställbar stråle CD-skiva och ficklampa. Att prata vidare om Hur blir det solkatter? Hur kan vi se oss själva i en spegel? Vilka färger finns i regnbågen och var kommer de ifrån? Varför är himmelen blå? Gå vidare Även inne kan ni göra solkatter med ljus från sol som kommer in genom ett fönster eller från en ficklampa. Undersök skillnaden mellan solkatter som görs av speglar och de som görs av CD-skivor. Teori När ljus träffar ett föremål reflekteras det med samma vinkel som det kom in, precis som om du skjuter en boll mot en vägg. Är föremålets yta ojämn studsar ljuset åt alla håll medan en jämn och blank yta reflekterar allt ljus åt samma håll och vi får en solkatt. Solljuset består av färgerna Röd, Orange, Gul, Grön, Blå, Indigo och Violett (ROGGBIV), vilket uppfattas som vitt när de blandas med varandra. När ljuset bryts i en vattendroppe böjer de olika färgerna av olika mycket och separeras. När många droppar samverkar uppkommer en regnbåge. Även i såpbubblor syns färgerna. Blått ljus sprids lättare än de andra färgerna som når ända ned till jorden. Därför är himlen blå utom vid soluppgång och solnedgång då strålarna har lång väg genom atmosfären eller vid mycket luftföroreningar.