Ramarna är uppgjorda utgående från bl.a. följande prognoser och antaganden:

Relevanta dokument
Kommunalekonomins utveckling till år Källa: Programmet för kommunernas ekonomi samt Kommunförbundets beräkningar

Onnistuva Suomi tehdään lähellä Finlands framgång skapas lokalt

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser 2011

Helsingfors stads bokslut för 2012

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2009, förhandsuppgifter

FINANSIERINGSDEL

De ekonomiska utsikterna för kommunerna och landskapen

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2004

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2008

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

EKONOMIPLAN

Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2006

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009

Aktuellt inom kommunalekonomi

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2019

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2018

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012

FINANSIERINGSDEL

KYRKSLÄTTS KOMMUNS EKONOMISKA UTVECKLING

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kostnader, extern. Koncerntjänster Bildningen Omsorgen Miljö och teknik 7 % 17 % 25 % 51 %

FINANSIERINGSDELEN

Gemensamma kyrkorådet

Finansieringsdel

Direktionen för vattenförsörjningsverket Direktionen för vattenförsörjningsverkets dispositionsplan för år 2011

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE Tel Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2013

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN SAMT BUDGETRAM FÖR 2016

Över- / underskott åren

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2016

JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2017

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2015

Kommunekonomiprogrammet , Hösten Kommun- och regionförvaltningsavdelningen

Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2015 och uppskattningar för

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige Sida 1 / 1

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter.

RP 127/2017 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2017

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis

Kommunernas och samkommunernas lånestock och likvida medel , md

RP 127/2011 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN FJÄRDE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2011

Separat utredning i budgeten 2016: Finansieringskartläggning av investeringsprogrammet (långsiktig plan)

Fastställande av skattesatserna för inkomstskatt och fastighetsskatt 2015

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2016 och uppskattningar för

Ekonomi och stadskoncern Gunilla Höglund Tf. stadskamrer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi, md (enligt hållbarhetsberäkningen)

Ledningsenheten (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Vård- och landskapsreformens ekonomiska verkningar på kommunerna

Hur en höjning av kommunalskatten inverkar på kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelar

Räkenskapsperiodens resultat

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt.

ju större utgifterna för social- och hälsovårdsväsendet per invånare

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis

Förändring i BNP och arbetslöshetsgraden , %

Ekonomi i balans. Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi. Ålands kommunförbund

Budgetprocessen Okt 2016 direktiv Feb 2017 ram presenteras Apr 2017 dialogdagar Jun beslut

Kommunernas bokslut 2017

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a.

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige Sida 1 / 1

Kommunernas bokslut 2014

Kommunernas bokslut 2013

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen

RP 113/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013

NYCKELMÅL Målnivå Verksamhetsplan/Förfaringssätt Uppföljning. Att de lagstadgade kraven uppfylls. Att investeringarna uppfylls enligt tidtabell.

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige Sida 1 / 1

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut Bokslut 2008, Stadsfullmäktige

Finansiella ramar Invånarantalet i kommunen som ligger till grund för de finansiella ramarna är 6720.

Hur har uppskattningen genomförts?

Kommunernas bokslut 2016

Geta kommun, beslutsprotokoll

Riktlinjer för budget och redovisning

Kommunernas bokslut 2015

Ekonomikontoret Datum: Lars Hustoft D.nr: Beslut KF , 55

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Budget Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis

RP 208/2013 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN FEMTE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2013

Tertialbokslut 2 jämte prognos 2 för 2015

Årets resultat och budgetavvikelser

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2014

RP 172/2004 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2004

Till kommunfullmäktige i Lappträsk

Budgetförutsättningar Budgetdagen maj Annika Wallenskog, chefsekonom Niclas Johansson chef ekonomisk analys

Transkript:

6,%%2.20081 Kommunstyrelsen 10.6.2008/SLI Doc: H:\Budg2009\budgetramar2009_kst_preliminära.doc 5$0$52&+',5(.7,9)g5%8'*(72&+ (.2120,3/$1 $//0b11$87*c1*6381.7(5)g5.20081$/(.2120,1 Enligt kommunernas och samkommunernas förhandsbokslutsuppgifter för 2007 förbättrades den kommunala ekonomin under år 2007. Den kommunala sektorns årsbidrag, steg från 2,1 miljarder euro år 2006 till ca 2,35 miljarder euro år 2007. Lånen fortsatte att öka från 8,4 miljarder euro till 9 miljarder. De likvida medlen växte tack vare exceptionellt stora inkomster från försäljning av tillgångar. Trots att kommunernas ekonomiska utveckling har förbättrats överlag, var antalet kommuner med svag ekonomi fortfarande stort. Det uppskattas att kommunernas årsbidrag förbättras även år 2008 och klart överstiger avskrivningarna av anläggningstillgångar. Det beräknas att kommunernas skatteinkomster ökar med sammanlagt 6,9 procent år 2008 och med i medeltal omkring 5 procent under åren 2009 2011. Ramarna är uppgjorda utgående från bl.a. följande prognoser och antaganden: 2008 2009 2010 2011 - BNP, förändring + 2,8 % + 2,3 % + 2,2 % 2,0 % - Arbetslöshetsgrad 6,2 % 5,9 % 5,9 % 5,9 % - Konsumentpriser, förändring + 3,3 % + 2,2 % + 2,0 % 2,0 % - Kuommunernas inkomstnivå, förändring + 5,1 % + 3,9 % + 5,1 % 4,0 % Kommunernas ekonomi sammanlagt: - Driftshushållning, netto + 5,9 % + 4,5 % + 5,6 % + 5,2 % - Kommunernas skatteinkomster + 6,8 % + 5,3 % + 5,4 % +4,4 % - Statsandelar + 14,5 % + 4,1 % + 3,2 % + 3,6 % Källa: Finansministeriet 87*c1*6381.7(5)g56,%%2.20081 %HIRONQLQJ Målet för befolkningsökningen är att invånarnas antal skulle öka med i snitt 6,6 % per år. Under de senaste åren har utvecklingen varit följande: 1999: +2,8 % 2000: +1,8 % 2001: +1,6 % 2002: +2,3 % 2003: +1,2 % 2004: + 0,3 % 2005 +1,5 % 2006 +1,8 % 2007 +2,2 %

Under de fyra första månaderna 2008 har invånarantalet i kommunen ökat med 116 personer. Under motsvarande period år 2007 ökade invånarantalet med 128 personer. Det här innebär att ökningen under hela år 2008 sannolikt rör sig kring + 2-2,2 %, dvs ca 400-430 personer. År 2009 beräknas ökningen uppgå till ca 2,6 procent. Då man beaktar beslutet om gränsjusteringen skulle detta betyda att befolkningen i slutet av budgetåret 2009 skulle uppgå till ca 18 300 invånare. (NRQRPL $OOPlQW Sibbo kommuns ekonomi har hållits på en svag nivå allt sedan bokföringslagen började tillämpas den 1.1.1997. Resultatet för år 2007, vilket blev bättre än budgeterat, förbättrade det fria egna kapitalet avsevärt medan lånestocken fortsatte att på sikt försvaga ekonomin. Nedan åskådliggörs förändringarna av följande uppgifter (mn ¼ 1.1.1997 31.12.2007 Förändring (mn ¼ Resultaträkningen: Fritt eget kapital: 2,9 9,2 6,3 Finansieringskalkylen: Lånestock: 10,5 43,2 32,7,QNRPVWHUQD Skatterna: Enligt prognosen per den 30.4 kommer inkomst- och förmögenhetsskatteinkomsterna att överskrida budgeten för år 2008 en aning. Vid beräkningen av kommunens skatter för år 2009 har beaktats att kommunen mister sydvästra Sibbo. Detta betyder att kommunens befolkning minskar med 2002 personer jämfört med år 2008. Detta åter betyder att kommunens kommunskatteintäkter för år 2009 är ca 4-5 miljoner euro lägre än för år 2008. Ramarna för år 2009 bygger på bibehållande skatteprocent och på den beräknade tillväxten för hela landets inkomstskatteinflöde på ca 4 %, vartill man har beaktat det prognostiserade tillägget för år 2007, vilket gör en tillväxtprocent om totalt 6,8 % jämfört med de justerade skatteintäkterna för år 2007. Vad gäller samfundsskatten utgår man i ramarna från prognoserna för hela kommunsektorn, vilket innebär en ökning om ca +10 % per år. Fastighetsskatten är uträknad utgående från oförändrade skatteprocenter och en ökning på ca 4,5 % per år. I ekonomiplaneåren har beaktats en ökning på i medeltal ca 4,5 %-enheter. Statsandelarna: Statsandelarna för år 2008 kommer på grund av statsrådets beslut om gränsjusteringen att redan inverka minskande på utfallet för år 2008. Detta gäller främst statsandelarna för bildnings- och kulturverksamheten. 2

3 Statsandelarna beräknas år 2009 inflyta ca 12, 4 miljoner euro vilket betyder en minskning med ca 16,2 % jämfört med år 2008. I statsandelarna har utöver de nationella prognoserna (+4,1 %) beaktats Sibbo kommuns befolknings inverkan samt indexjustering och skatteutjämningens negativa inverkan. I ekonomiplaneåren har endast beaktats de nationella prognoserna samt indexjustering och skatteutjämningens negativa inverkan Markförsäljningsinkomsterna: I försäljningsinkomster för markförsäljning har beaktats 1,4 mn ¼YLONHWlUFD0,7 mn ¼ mindre än år 2007. Avgiftsinkomsterna samt övriga försäljningsinkomster Nivån på kommunens avgifter bör noggrant ses över hela tiden. De flesta avgifter som har någon som helst ekonomisk betydelse för kommunen är reglerade i lag eller förordning och är redan fastställda till maximinivå. Med tanke på balanseringen av kommunens totalekonomi är avgiftsförhöjningarna därför trots allt av endast av marginell betydelse. I ramarna har även beaktats befolkningsminskningens inverkan. Ramarna bygger på att vissa avgifts- och försäljningsinkomster höjs. I ekonomiplaneåren har verksamhetsinkomsterna hållits på samma nivå som för år 2009. 5$0$52&+',5(.7,9)g5%8'*(7(12&+(.2120,3/$1(1± Som utgångspunkt vid beräknande av ramarna för budgeten och ekonomiplanen har bl.a. följande principer följts: - lagstadgad grundservice bör ges i egen eller andras regi - skatteprocentsatserna hålls på en för verksamheten krävande nivå - en stram budgetdisciplin bör fortsätta - kommunens egna utrymmen bör mera effektivt användas - kommande investeringsbehov och dess förverkligande bör noggrant övervägas - avgifterna bör ses över - verksamheten bör effektiveras. Förvaltningsorganen bör i sina budgetförslag framföra sina åtgärdsförslag för effektivering av verksamheten. Totalramarna för åren 2009 2011 i form av resultaträkning och finansieringskalkyl framgår ur bilagor 1 2. 5$0$5)g5'5,)76+86+c//1,1*(1 $OOPlQW Driftsutgifterna påverkas direkt av förändringar i löne- och kostnadsnivån, kommunens befolkning och av nya lagstadgade skyldigheter. Lönenivån beräknas öka med ca 4,5 %. Kostnadsnivån för övriga driftsutgifter beräknas öka med ca 2 %

I ramarna för de olika förvaltningsorganen har beaktats att den år 2008 eller tidigare påbörjade verksamheten kan fortsätta under år 2009. Dock med beaktande av vad inkorporeringsbeslutet medför. 4,19(67(5,1*$51$ Förslagen till investeringar presenteras i form av en kort beskrivning samt deras finansiering och inverkan på kommande driftsbudget. ) UXWRPI UVODJHQWLOOLQYHVWHULQJDUXQGHU HNRQRPLSODQHSHULRGHQE UQlPQGHUQDOlPQDLQHQSUHOLPLQlU LQYHVWHULQJVSODQI UnUHQ Nämnden för teknik och miljö inlämnar efter att ha hört berörda avdelningar investeringsförslagen jämte kostnadsberäkningar. Förvaltningsorganen bör i sitt budgetförslag beakta ändringsarbeten som föreslås av verksamhetsmässiga skäl. 9(5.6$0+(72&+0c/)2508/(5,1* Budgetens textdel görs i enlighet med den stomme som kommunfullmäktige godkänt. De bindande målen skall utgå från kommunens gällande strategi och vara i linje med den av nämnderna fastställda strategin. Vidare skall nämnderna ange hur de bindande målen skall uppnås. 7DORXVDUYLRQPllUlUDKRMHQMDWRLPLQQDOOLVWHQWDYRLWWHLGHQWXOHHROOD NXQWDODLQHGHOO\WWlPlOOlWDYDOOD\KWH\GHVVlWRLVLLQVD7DYRLWWHHWWXOHH DVHWWDDVHONHlVWLMDWDYRLWWHLGHQVDDYXWWDPLVHQDUYLRLQWLLQNl\WHWWlYLHQ PLWWDUHLGHQWXOHHPDKGROOLVWDDWRLPLQQDQWXORNVHOOLVXXGHQMD WDORXGHOOLVXXGHQDUYLRLQWL7DYRLWWHLGHQWXOHHROODNXQQDQ SDOYHOXWRLPLQQDQNDQQDOWDNHVNHLVLlODDMXXGHOWDDQMDYDDWLYXXGHOWDDQ \KWHQHYlLVLlVHNlWlUNH\GHOWllQYHUWDLOXNHOSRLVLD Tunnusluvut on oltava vertailukelpoisia, läpinäkyviä eikä vuosittain vaihtuvia. Förutom den angivna verksamhetsidéen, de centrala ändringarna i omvärlden för planeperioden 2009-2011 och de bindande målen för verksamheten för år 2009 presenteras i en bilaga resultatenhetsvis en preliminär resultaträkning och personalutveckling för ekonomiplaneperioden. För budgetåret 2009 uppges även resultatenhetsvis vilka tjänster/befattningar som ingår i budgetförslaget samt deras ekonomiska inverkan på driftsbudgeten.

5 g95,*7 3UHOLPLQlUDUHVXOWDWUlNQLQJDU Preliminära resultaträkningar kan göras i ekonomiplaneringsprogrammet ( Budnetti ). Som jämförelsedata i ADB-programmet finns även 2007 års bokslutsuppgifter och 2008 års dispositionsplaner. 3ODQHULQJVSURFHVVRFKWLGWDEHOO Budget- och ekonomiplaneförslagen görs i bifogade stomme och skickas som e-mail-bilaga till undertecknad och Carola Åström VHQDVWIUHGDJHQGHQVHSWHPEHU..RPPXQVW\UHOVHQEHVO WDWWQlPQGHUQDVNDOOXSSJ UDVLQDEXGJHWI UVODJXWJnHQGH IUnQGHVVDGLUHNWLY Dessa direktiv har godkänts av kommunstyrelsen den 24 juni 2008. Sibbo den 2 15 juli 2008 Sture Lindqvist

5(68/7$75b.1,1* 6

),1$16,(5,1*6.$/.</ 7

'5,)76+86+c//1,1*(1 8