Funktionell grammatik/grammatik och textlingvistik. Föreläsning 6. Negation

Relevanta dokument
Det var en gång en man som såg ut som en groda.

Funktionell grammatik I Negation

Funktionell grammatik I Tempus, aspekt och modalitet (TAM)

Grammatik för språkteknologer

Grundläggande syntaktiska funktioner och roller

Datorlingvistisk grammatik

Mening. Sats. Huvudsats. En mening: Jag gillar kaffe men jag gillar inte te. En mening börjar med stor bokstav och slutar med.! eller?

Några skillnader mellan svenska och engelska

Funktionell grammatik/grammatik och textlingvistik. Föreläsning 5. Tempus, aspekt och modalitet

Grammatik skillnader mellan svenska och engelska

Datorlingvistisk grammatik

Funktionell grammatik: TAM. morfologiska/grammatiska kategorier: tempus aspekt modus semantiska kategorier: temporalitet aspektualitet modalitet

Några skillnader mellan svenska och engelska

Funktionell grammatik/grammatik och textlingvistik. Föreläsning 3. Enkla satser och argumentstruktur (forts.)

SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till.

Förord KERSTIN BALLARDINI

Inledande exempel. Levinson och informationsstruktur. Vad är informationsstruktur? Informationsstruktur och pragmatik

Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen).

Satsdelar. Carina

Satser och satsdelar. 1 Satser och satsdelar inledning. 2 Primära satsdelar predikatet. 2.1 Översikt. Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer

Föreläsningens upplägg. Språket, individen och samhället HT Döva och språk. Internationell manifestation för teckenspråket (29 september 2007)

Satslära introduktion

Förhållandet mellan anföringssats och anförd sats vid direkt anföring *

onsdag den 21 november 2012 PRONOMEN

Semantik och Pragmatik

Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is.

Funktionell grammatik/grammatik och textlingvistik. Föreläsning 1. Det mentala lexikonet; Ordklasser

Världens språk, 7,5hp vt 2012

Semantik och pragmatik (Serie 3)

Lingvistik V Satsdelar, huvud- och bisatser

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:

Fraser, huvuden och bestämningar

Lingvistik V Satsdelar, huvud- och bisatser. 729G49 23 april

ANDREAS ISSA SVENSKA SPRÅKET

Morfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning.

Tentamen i lingvistik (729G08, 3 hp, HT 2017) , kl

Syntax Fras, sats, mening

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat

Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling. Sociala faktorer. Språkliga faktorer. Pedagogiska faktorer

Satssemantik. Semantik: Föreläsning 4 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:

Satsgrammatisk ordföljd inklusive frågor och negationer

Välkommen att träna skriva!

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:

Lexikon: ordbildning och lexikalisering

Att hantera två eller flera språk

Grammatik för språkteknologer

Semantik och pragmatik

Svenska språket i högre utbildning; en introduktion Provmoment: Språkstruktur Ladokkod:TE11 Tentamen ges för: 15 högskolepoäng.

Sidan 1. Repetition: satsledsanalys (delvis från övningsboken) Satser och struktur Föreläsning 8, Lingvistik grundkurs. Vad är objekt och predikativ?

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Mål:

Förord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2.

Språkpsykologi/psykolingvistik

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:

Talhandlingsteori. Talhandlingar. Performativa yttranden. Semantikens fyrkantigt logiska syn på språket

Sfi-läromedel ur ett processbarhetsperspektiv

Ordklasser och satsdelar

Bedömda elevexempel i årskurs 4 6

Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden

Grammatisk teori III Praktisk analys

Pragmatisk och narrativ utveckling

Grammatik i Samtal I. Mathias Broth Lingvistik (729G08) ht -12

Att analysera andraspråkstexter

Kursbeskrivning med litteraturlista HT-13

Semantik och Pragmatik

!!! Några verb är oregelbundna vara är var!!!

Svenska GRAMMATIK: ÖVNINGAR OCH SVAR

Uppsala universitet Inst. f. lingvistik och filologi VT Funktionell grammatik/grammatik och textlingvistik. Föreläsning 8

TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning IV Martin J onsson

(Denna översikt baseras mycket på den framtida nyutgåvan av Östen Dahls Grammatik)

Sidan 1. En situation. En modell för satsproduktion. Fri ordföljd. Finska kasus. Bunden ordföljd

Ordförråd och Ordbildning

Fragment, ellipser och informationsberikade konstituenter

ORDKLASSERNA I. Ett sätt att sortera våra ord

Logisk semantik I. 1 Lite om satslogik. 1.1 Konjunktioner i grammatisk bemärkelse. 1.2 Sant och falskt. 1.3 Satssymboler. 1.

Formell logik Kapitel 3 och 4. Robin Stenwall Lunds universitet

Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v. 4

Hur svårt kan det vara? Sara Lövestam

Neurolingvistik - Grammatik

Olika typer av satser

Bedömda elevexempel i årskurs 1 3

Innehåll. Föreläsning 7. Satslogiken är för grov. Samma sak i predikatlogik: Första ordningens predikatlogik. Logik med tillämpningar

Institutionen för lingvistik och filologi HT 2007

Svenska GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR

Världens språk, 7,5hp vt 2012

Lexikal semantik & Kognitiv semantik. Semantik: Föreläsning 2 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet

Semantik och pragmatik

Bedömning av språklig nivå utifrån processbarhetsteorin - Har andraspråksinlärare på Komvux utvecklats språkligt mellan olika kurser?

Reglerna för när man sätter punkt och när man kan eller måste sätta kommatecken

729G09 Språkvetenskaplig databehandling

Robin Stenwall Lunds universitet

Språk och kön Språk och ålder. Sociolingvistik, VT07 Föreläsning 2, 21 mars 2007

Kommunikation. Språk och språkteknologier. Semiotik. Kommunikationsmodell. Saussures strukturalism. Finns betydelse? Teckenkod.

Lingvistiska grundbegrepp

Semantik och pragmatik

Modellsvar för morfologi/syntax och semantik för tenta i lingvistik

Mentalträning GUSK PA, säsongen 2012

Transkript:

Uppsala universitet Inst. f. lingvistik och filologi VT 2011 Funktionell grammatik/grammatik och textlingvistik Föreläsning 6 Negation

Vanliga perspektiv på negation o propositionell logik (sanningsvärde) o subjektiv visshet o kommunikativ pragmatik

Vanliga perspektiv på negation (forts.) propositionell logik o NEG(NEG-P) = P o om P är sant, så är inte-p inte sant (och tvärt om) o men jfr. Jag är lycklig. Jag är inte lycklig. Jag är olycklig. Jag är inte olycklig. o enl. logiken: Jag är lycklig = Jag är inte olycklig och Jag är inte lycklig = Jag är olycklig. o men snarare kontinuum, t.ex.: lycklig > inte olycklig > inte lycklig > olycklig

Vanliga perspektiv på negation (forts.) subjektiv visshet ( subjective certainty ) o presupposition > realis/negation > irrealis o presupposition och irrealis ligger normalt utanför det som kan negeras jmf. - Den här väggen är vit. - Det där är ingen vägg! - Jag hoppas det blir glass till efterrätt. - Det hoppas du inte alls!

Vanliga perspektiv på negation (forts.) kommunikativ pragmatik o pragmatiska snarare än logiska presuppositioner är relevanta i normal kommunikation, t.ex: A: Har det hänt något nytt? B1: Jag är gravid! B2: Jag är inte gravid! Joe sa att han hade vunnit 10 000 på lotteriet, men sedan fick jag veta att det inte var så. A: Jag hörde att du åker imorgon. B: Nej, det gör jag inte. Vem sa det?

Vanliga perspektiv på negation (forts.) o det kan också vara knutet till generisk information, t.ex. Det var en gång en man som inte hade något huvud.? Det var en gång en man som hade ett huvud.? Det var en gång en man som inte såg ut som en groda. Det var en gång en man som såg ut som en groda.

Kognitiv status hos negation föränderlig kontra oföränderlig ( change vs. stasis ) o händelser är kognitivt mer framträdande än icke-händelser kodas i språkliga yttranden o negerade påståenden är mycket mer infrekventa än positiva (~90-95%)

Kognitiv status hos negation negativa händelser o exempel på samspelet mellan norm och icke-norm hos negation: (a) En man kom in på mitt kontor igår och sa (b) *En man kom inte in på mitt kontor igår och sa (c) Ingen kom in på mitt kontor igår och sa alt. (b) är mest märklig, medan (c) är fullt möjlig (t.ex. kontrastivt) fast mindre frekvent än (a) o jmf.: (a) Mannen du mötte igår är kriminell. eller En man du mötte igår är kriminell. (b) Mannen du inte mötte igår är kriminell eller En man du inte mötte igår är kriminell. Det är rimligare att identifiera personen utefter händelser (a) än ickehändelser (b) (b) fungerar kontrastivt.

Kognitiv status hos negation antonympar av adjektiv o den positiva medlemmen är den omarkerade och den negativa är den markerade: omarkerad fråga: Hur lång är han? positivt svar: Mycket lång. negativt svar: Mycket kort. markerad fråga: Hur kort är han? *positivt svar: *Mycket lång. negativt svar: Mycket kort.

Kognitiv status hos negation o den positiva medlemmen är även den generiska termen för skalan (längd, bredd, höjd, etc.) o i kognitiva termer: den positiva medlemmen är ganska konsekvent den perceptuellt mest framträdande: positiv negativ perceptuell domän generisk term stor liten visuell storlek lång kort längd hög låg höjd vid snäv vidd bred smal bredd tjock tunn/smal tjocklek ljus mörk nyans, ljusstyrka snabb, hastig långsam hastighet ljudlig tyst auditiv ljudstyrka vass, skarp slö, trubbig taktil skärpa tung lätt tyngd stark mild smak styrka

Negation och social interaktion som talakt uttrycker negativa påståenden ett förnekande av lyssnarens förmodade åsikt negation är känsligt för den sociala positionen hos deltagarna i ett samtal, t.ex. så tonas negationer ner om den man talar med har en högre social status i vissa samhällen uppfattas negativa yttranden som oförskämda, och div. strategier finns för att undvika detta (s. 377 för engelska exempel) MEN, i vissa fall, i kombination med andra irrealismarkörer, kan negationer fungera nedtonande, ex: o Do come in > Won t you come in please? o It would be better if > Wouldn t it be better if

Räckvidd hos negation i naturliga språk, till skillnad från logiken, blir för det mesta endast en del av propositionen negerad o den presuppositionerade delen faller utanför negationens räckvidd, o t.ex. den presuppositionerade bisatsen är inte inom räckvidd för negationen, endast huvudsatsen negeras: (a) Hon såg mannen som stod i hörnan. (> Han stod i hörnan och hon såg honom) (b) Hon såg inte mannen som stod i hörnan. (> Han stod i hörnan men hon såg honom inte) (c) Hon såg mannen som inte stod i hörnan. (> Han stod inte i hörnan men hon såg honom) (d) Hon såg inte mannen som inte stod i hörnan. (> Han stod inte i hörnan men hon såg honom inte ändå)

Räckvidd hos negation (forts.) den vanligaste varianten är verbfrasnegation subjektet är uteslutet från negation, ex: o Den franska kungen åt inte sin middag. o enl. logiken skulle två tolkningar vara möjliga: (a) subjektet exkluderat: det finns en fransk kung, och han åt inte sin middag (b) subjektet inkluderat: det finns ingen fransk kung och alltså kan han inte äta sin middag detta är dock en osannolik lingvistisk tolkning: bättre alternativ är: (a) Det finns ingen fransk kung. (b) Ingen fransk kung åt sin middag.

Räckvidd hos negation (forts.) modifikationer: verbfrasnegation + kontrastiv betoning fokuserad negation: (a) neutral ( VP -)negation: Johan dödade inte geten. (> han gjorde ev. något men dödade inte någon get) (b) subjektsfokus: Johan dödade inte geten. (> någon annan dödade geten) (c) objektsfokus: Johan dödade inte geten. (> han dödade något, men inte geten) (d) verbfokus: Johan dödade inte geten. (> han gjorde något med geten, men dödade den inte)

Räckvidd hos negation (forts.) fokuserad negation kan också kombineras med kluvna satstyper: (a) subjektsfokus: Det var inte Johan som dödade geten. (b) objektsfokus: Det var inte geten (som) Johan dödade. (c) verbfokus: Det var inte dödade (som) Johan gjorde (med geten). (d) verbfras -fokus:? Det var inte döda getter (som) Johan brukade göra. (e) satsfokus: Det var inte att John dödade getter som brukade hända.

Räckvidd hos negation (forts.) negationsräckvidd och optionella konstituenter o optionella konstituenter tenderar att dra till sig negationsfokus och resten av satsen tolkas som presupposition (men detta är beroende av kontext och betoning): (a) Hon köpte inte boken åt sin far. (> hon köpte (ev.) boken, men inte åt honom) (b) Hon sköt honom inte med pistolen. (> hon sköt honom (ev.), men inte med pistolen) (c) Hon kom inte på söndagen. (> hon kom (ev.), men inte på söndagen; jmf. Hon kom inte i söndags)

Markering av negation källor för negationsmarkörer/grammatikalisering av negation o negativa (modala) huvudverb t.ex. misslyckas, sakna, vägra, avtaga, undvika Han misslyckades (med) att komma > Han kom inte. Han undvek att komma > Han kom inte. Han vägrade att komma > Han kom inte. bemba: (a) uku-bula att undvika/sakna (b) n-a-bula uku-boomba jag undvek att arbeta (c) n-a-bulaa-boomba jag arbetade inte

Markering av negation (forts.) o negativa intensifierare franska: (a) S ne V (b) S ne V pas (c) S V pas negation (< modala huvudverb) och ordföljd (efter Greenberg) o V-initiala språk: prefix o V-finala språk: suffix o V-mediala språk: prefix

Markering av negation (forts.) en del språk använder ordföljden för att markera negationsräckvidden (jmf. kluvna konstruktioner) o bikol: V S O da i nag-gadán ang-lalake ning-kanding NEG PERF.AGT-dödade TOP-man Mannen dödade inte en get ACK.OBEST-get S V O da i ang-lalake nag-gadán ning-kanding NEG TOP-man PERF.AGT-dödade ACK.OBEST-get Mannen dödade inte en get V S O da i ang-kanding g in adán kang-lalake NEG TOP-get döda PERF.PAT AGT-man Mannen dödade inte en get

Markering av negation (forts.) o ryska: S O V Ivan jevo ne ubil. Ivan dödade honom inte O V S Jevo ubil ne Ivan. Ivan dödade honom inte S V O Ivan ubil ne jevo. Ivan dödade inte honom

Markering av negation (forts.) många språk har olika negationsmarkörer o modern hebreiska: lo- överallt utom: al- i imperativ eyn i existensiella o ute: -wa valigast, men -na i perfekt -pʉ eller -ga i avlägsen förfluten o swahili (bl.a.): ha- i indikativ -si- i konjunktiv

Markering av negation (forts.) emfatisk / NP-negation o de flesta språk har speciella negationer för subjekt, objekt, substantiviska predikativ och adverb kallade emfatisk negation eller NP-negation o dessa är typisk icke-refererande

Markering av negation (forts.) o t.ex.: (a) positiv/jakande The woman gave the book to the boy. (b) VP-negation The woman didn t give the book to the boy. (c) emfatisk subjektsnegation No woman gave the book to the boy. (d) emfatisk direkt objektsnegation The woman gave no book to the boy. (e) emfatisk indirekt objektsnegation The woman gave the book to no boy. (f) NP-predikativnegation She s no dummy.

Markering av negation (forts.) o också mer generiska negativa pronomen: emfatisk subjektsnegation Nobody came. No one saw her. Nothing happened. etc.

Markering av negation (forts.) huvud- kontra komplementsatser o NEG-transport: interaktionen mellan negation i huvudsatser och negation i komplementsatser o kontinuum: hög epistemisk visshet/deontisk styrka medel låg visshet/styrka hög och låg ger stor förändring mellan negation av huvudsats och negation av komplementsats medel ger liten förändring:

Markering av negation (forts.) (a) verb med hög epistemist visshet He claimed she didn t come. He didn t claim that she came. (b) verb med hög deontisk styrka She told him not to leave. She didn t tell him to leave. (c) medelverb I think (that) she didn t come. I don t think (that) she came. (d) verb med låg epistemisk visshet She hoped that he didn t come. She didn t hope that he came. (e) verb med låg deontisk styrka She wished that he hadn t come. She didn t wish that he had come.

Markering av negation (forts.) grad av inbäddning: syntaktisk, morfologisk och inherent/lexikal negation o adjektiv (a) syntaktisk negation I think she is not happy. (b) morfologiskt negativ I think she s unhappy. (c) inherent negativ I think she s sad. o styrka hos negation: syntaktisk negation (starkast) inherent negation (svagast) huvudsatsnegation (starkast) komplementsatsnegation (svagast)

Negativ polaritet o vissa ord är knutna till antingen negerade eller icke negerade satser: (a) negativ Mary wasn t happy, and Jack wasn t happy either/*too. Jack hasn t left yet/*already. (b) positiv Mary was happy, and Jack was happy *either/too. Jack has *yet/already left. o detta gäller endast syntaktisk negation, jmf.: Mary was unhappy, and Jack was too/*either. (morfologisk neg.) Mary was sad, and Jack was too/*either. (lexikal neg.)