STRAMA 2004 Luftvägsinfektioner hos vuxna Jonas Hedlund Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Solna
Ämnesområden Pneumoni hos vuxna revision jämfört vårdprogram 1997 Influensa hos vuxna, profylax och antiviral behandling nytt kapitel
Influensavaccination för vilka? Vaccination mot influensa är av värde för: Patienter med kronisk hjärt och/eller lungsjukdom. Personer över 65 års ålder. SOSFS 1997:21 Även patienter med andra kroniska sjukdomar som instabil diabetes mellitus, kronisk njursvikt eller nedsatt infektionsförsvar (av sjukdom eller medicinering) kan rekommenderas vaccination, men värdet av vaccinationen är ej lika väl dokumenterat. Kostnads-effektivitetsdata som motiverar generell influensavaccinering av vuxna saknas.
Influensa specifik behandling Neuraminidashämmare i inhalationsform (zanamivir) el peroralt (oseltamivir) Biverkningar zanamivir: risk för akut bronkospasm/försämrad lungfunktion ffa hos pat med astma och KOL Biverkningar oseltamivir: gastrointestinala
Behandling med neuraminidashämmare Endast effekt på virusreplikationen. Störst virusreplikation dagarna efter symptomdebut. Mängden virus som utsöndras är relaterad till feber. Störst terapivinst ju tidigare behandlingen sätts in. Hos tidigare friska ingen skillnad jmfrt placebo vid insatt beh efter > 48 h.
Neuraminidashämmare - behandlingseffekt Förkortad sjukdomsduration omkring en dag (0,7-2,5 dagar). Genomförda studier ej tillräckligt stora för att kunna visa om preparaten påverkar mortalitet i influensa.
Indikation för behandling med neuraminidashämmare För patienter med hög feber och allmänpåverkan kan antiviral terapi övervägas vid lokal influensaepidemi och typisk symptombild om behandling påbörjas < 48 h efter symptomdebut. För immunosupprimerade patienter saknas dokumentation rörande behandlingseffekt. För dessa föreligger sannolikt högre virusnivåer och längre duration av virusutsöndring varför det kan finnas skäl att sätta in behandling efter > 48 h. Läkemedelsverket behandlingsrekommendation 2002
Pneumoni - etiologi öppen vård Europa, 6 studier, n=654 Agens % M. pneumoniae 13,3 C. pneumoniae 8,7 Pneumokocker 8,4 Legionella spp. 2,8 C. psittaci 2,0 H. influenzae 1,1 S. aureus 0,0 Virus 12,4 Blandinf 4,7 Okänd etiologi 53,7 BTS. Thorax 2001;56: suppl IV.
Pneumoni klinisk diagnos korrelation rtg >2 av: akut hosta, pleuritsmärtor, purulenta/blodiga sputa, akut försämrat AT, feber > 38 gr, rassel, cyanos, tachypné/dyspné (72%), Jokinen 1993 Akut nedre luftvägssjukdom med nya fokala fynd vid auskultation och antibiotikabeh (39%), Woodhead 1987 Pneumoni misstänkt av läkare + feber + luftvägssymptom (42%), Almirall 1993 Feber med luftvägssymptom/influensaliknande sjd diagnosticerad som pneumoni (61%), Everitt 1983 Nedre luftvägsinfektion som krävt sängläge och thorakala symptom + allvarlig sjukdom (78%), Batty Shaw 1955
Pneumoni - diagnoskriterier Misstänks vid akuta luftvägssymptom, försämrat AT, feber, statusfynd. Verifieras med rtg pulm.
Pneumoni utredning CRP < 50 sannolikt inte bakteriell genes CRP > 100 sannolikt bakteriell genes LPK > 15 sannolikt pnkkr/hi Odling NPH, ev sputum Rtg pulm vid oklar diagnos, recidiv, misstanke om komplikationer (empyem)
Pneumoni - behandling PcV 1gx3 i 7 (- 10) dagar förstahandsval i okomplicerade fall. Vid pc-allergi / misstanke om atypiska agens erytromycin 500mgx2 eller doxycyklin 100mgx1 i 7-10 dagar. Hos pat med KOL eller hypogammaglobulinemi amoxicillin 500mgx3, doxycyklin vid pc-allergi 10 dagar.
Pneumoni - specialistremiss Till infektionsklinik vid: Allmänpåverkad patient (cirkulation, respiration, nytillkommen förvirring) Immunosupprimerad patient, misstanke om Legionella.