Innemiljö i skolor, astma, allergier och sjuka hus symptom (SBS)



Relevanta dokument
Kunskapsläge: Hälsoeffekter av fukt och mögel i byggnader

Olika typer av fuktrelaterade miljöproblem i byggnader Växt av mögel/bakterier på ytor (kondens, köldbryggor, låg ventilation och hög fuktbelastning)

Innemiljö i Förskolor

OLIN-studiernas barn-kohorter. Umeå september 2018

Hälsoeffekter av luftföroreningar i Stockholm Göran Pershagen

Värt att veta om mögel

Mögel inomhus och hälsorisker

Välkomna till en utbildningseftermiddag om Hälsokonsekvenser av en bristande inomhusmiljö där några åtgärdsförslag presenteras

Inomhusmiljön i skola och förskola

Luftföroreningar, astma och allergi hos barn Nya fynd från svenska studier

Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv

Upplevt inomhusklimat ELIB-studien. Symtom och byggnadsålder- ELIB-studien. ELIB study (domestic buildings)

Skolmiljön. länder de senaste decennierna, framför allt bland barn och ungdomar.

Ohälsa av inomhusmiljö - med fokus på barn

Fordonsavgaser och uppkomst av lungsjukdom/astma. Lars Modig Doktorand Yrkes- och miljömedicin

Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv

Varför blir det så? Varför dessa problem? Kjell Andersson. Inomhusklimatproblem och dess betydelse ur hälsosynpunkt

Samband mellan energianvändning, SBS och astma i arbetsplatsbyggnader i södra Sverige

Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig

Astma och allergier effekter av miljön

Inomhusluftens betydelse i förskolan och skola, för barns hälsa och lärande

Finns det något samband mellan minskad energianvändning i bebyggelsen och hälsa - vad säger forskningen?

Svenska skolbarn exponeras för betydligt högre nivåer av pälsdjursallergen än barnen i

Mitt barn har astma. Kan vi skaffa en hundvalp? Ulrika Käck Barnläkare, Sachsska barn- och ungdomssjukhuset Doktorand KI SÖS

Hälsoeffekter av partiklar inomhus

HUR PÅVERKAS ELEVERNAS PRESTATION OCH HÄLSA AV SKOLANS INOMHUSLUFT?

Fukt och mögel i bostaden

Provsvar: Analys av DNA från mikroorganismer i rumsdamm

Innemiljö och hälsa fukt och mikrooganismer. Greta Smedje

SMIL Strategi och Metodik för bedömning av Inomhusluftskvalitet i Lågenergibyggnader

Hemorrhagisk rhinit hos flamlödare exponerade för vätefluorider

PROVSVAR: ANALYS AV DNA FRÅN MIKROORGANISMER I RUMSDAMM

Hälsoeffekter av fukt och mögel i inomhusmiljö. Mathias Holm, överläkare Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker

Miljömedicinsk bedömning av ridanläggning i Trankärr, Kungälvs kommun

SPIROMETRI i primär- och företagshälsovård

Mögel inomhus och hälsorisker

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

Utmätning av inneklimat efter vattenskade eller läckage. Civ.ing. Jón Sigurjónsson

Viktiga faktorer i innemiljön

Huge, hus 1,2,3 BULLERBERÄKNING. Ekvivalent ljudnivå KVARTER 1 AVSER PLAN 1. Huge Fastigheter VÄG- OCH SPÅRTRAFIK SKALA FÖRKLARINGAR

Datasammanställning av KOL-studie

Slutrapport för del 2 inom projekt NR Lars Modig Bo Segerstedt Bertil Forsberg

Use of alcohol, tobacco and illicit drugs: a cause or an effect of mental ill health in adolescence? Elena Raffetti 31 August 2016

Innemiljö på fartyg. Sarka Langer. IVL Svenska Miljöinstitutet AB Klimat och hållbara samhällssystem. SAN-konferens Sarka Langer

KOMIN Kompetenscentrum för Inomhusmiljö och Hälsa som samlar ett nätverk av praktisk och forskningsmässig kompetens under ett tak med uppgift att

Miljömedicinskt yttrande angående nybyggnation av bostäder i närheten av hästverksamhet vid Håffrekullen

Riskkonstruktioner och inomhusmiljöproblem i ett förändrat klimat. Erica Bloom, IVL Svenska Miljöinstitutet

Luftföroreningar i närmiljön påverkar vår hälsa ALLIS Kristina Jakobsson Arbets- och miljömedicin

ENERGIEFFEKTIV VENTILERING MED ELEVENS HÄLSA I CENTRUM. I samarbete med

Innemiljö.. Kritisk Relativ Fuktighet FUKTSKADOR & MÖGEL. Aime Must. Massmedias rubriker, hysteri och hypokondriker.

Effekter av pälsdjursallergi på livskvalitet

Mikroorganismer i inomhusmiljöer, hälsoeffekter

SPIROMETRI i primär- och företagshälsovård

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Akut astma magnesium och teofyllin

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL

Childhood signs of ADHD and psychosocial outcomes in adolescence - a longitudinal study of boys and girls (2015) Eva Norén Selinus

Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta

Malmö Kost Cancer undersökningen

Den fysiska arbetsmiljön i skolan

Miljömedicinskt yttrande om skyddsavstånd mellan förskola/bostäder och svinstall, Sätila i Marks kommun

Infant lung function testing ILFT. Per Thunqvist Sachsska Barnsjukhuset, Stockholm Barnveckan Linköping 2007

Att utveckla allergi en fråga om risk, frisk eller fiskfaktorer? Fettsyra metabolism

Hälsoeffekter av luftföroreningar

Bra luft gör Dig smartare viktigt vid energismart renovering. Svensk Ventilation Britta Permats

Städning och ventilation

Egenkontroll med fokus på städning och ventilation i skolor

6 februari Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR

Vägledning om ventilation - luftkvalitet

Övre och nedre luftvägar hur hänger de ihop? Johan Hellgren docent/överläkare ÖNH-kliniken Sahlgrenska

Allergisjuksköterskors överkänslighetsbesvär och arbetsmiljö

CHILD INJURIES AT HOME

P3-incidin T. Beskrivning:

Luftvägseffekter, särskilt astma, och exponering för härdplaster

Inomhusluftkvalitet i passivhus och konventionella nya hus i Sverige samt jämförelser med det svenska bostadsbeståndet

Hälsoaspekter vid boende

Pollen och päldjur. -bakgrund och klinisk applicerbarhet. Komponentanalys:

Klimatförändringars inverkan på hälsa fukt och mögel

VÄRMELASTER FRÅN TERMISK STRÅLNING I ROSTERPANNOR HENRIK HOFGREN

diagnoskriterier och stadieindelning Sofia Dettmann Lungsektionen, Medicinkliniken, Västmanlands Sjukhus - Västerås

Arbetstidsförlängning en ny trend?

Arbets- och miljömedicin Lund

Värmeväxlare - Terminologi. Heat exchangers -Terminology

Variabilitet i exponering. Varför finns den? Hur hanterar vi den? Kan den vara till någon nytta? Ingrid Liljelind Yrkes- och miljömedicin Umeå

Vad handlade studien om? Varför behövdes studien? Vilka läkemedel studerades? BI

Mikrobiologisk renhet i operationsrum SIS TK 527 SFVH Örebro Anna Hambræus docent tidigare överläkare vårdhygien ordförande TK 527

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012

Utreda och åtgärda fukt och mögelproblem

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

Luft i väst Alingsås

Migration, sexuell hälsa och hivprevention. HIV och migration i EU/EEA

Luftvägsbesvär hos kvinnliga frisörer, klinisk bild och livskvalitet - en prospektiv studie.

SWESIAQ:s enkät till innemiljöutredare

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle

Basal spirometri och fallbeskrivningar

Arbets- och miljömedicin Uppsala

SVENSK STANDARD SS-EN 299

FaR-nätverk VC. 9 oktober

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

Mögel på byggnadsmaterial

Transkript:

Innemiljö i skolor, astma, allergier och sjuka hus symptom (SBS) Dan Norbäck E-mail: dan.norback@medsci.uu.se

Skolmiljöstudier i andra länder EU-studier (HESE, HESEINT, SINPHONIE) Mätstudie på Island Tvärsnittstudier i skolor: En i Iran (Teheran), tre studier i Malaysia (Johor Bahru, Penang, Terenganu), en i Japan (Kobe), en i Sydkorea (nordost om Soul), flera studier i Kina (Taiyuan, Xian, Shanghai) Tvåårsuppföljningar av kohorter av elever i Kina (klass 7 till klass 9) i Taiyuan och Shanghai

.

Åtgärder mot fuktskador/mögelväxt Review med metaanalys om hälsoutvärdering av åtgärder i fuktiga/mögliga byggnader (några är skolor) Totalt fanns endast 8 studier publicerade, två randomiserade försök, en tidsserie-studie och fem före-efter studier Pip/väsningar ( wheeze ) minskade (OR=0.64) Näsbesvär (rinit) minskade (OR=0.57) Besök hos sjukvården minskade hos barn (OR=0.45) (Sauni et al., Cochrane Database Syst Rev, 2011)

HESE, en Europeisk skolstudie (HESE=Health Effects of the School Environment) Totalt 46 klassrum i 21 mellanstadieskolor i Uppsala, Oslo, Århus, Reims (Frankrike) och Udine och Siena (Italien) (616 barn) 14% hade wheeze, 35% torrhosta på natten, 26% kronisk hosta och 32% rhinit

Metodik Standardiserad dammsugning av damm på ytor i klassrummen (golv, stolar, bänkar, blandat prov). Alla elever har hemklassrum. Mögel DNA (5 sekvenser) analyserades med kvantitativ PCR (Cellekvivalenter CE eller DNA kopior/gram damm) Viabelt mögel och viabla bakterier provtogs med pumpad provtagning under normal verksamhet på Nuclepore filter (4-timmars provtagning). Odling på två media. Samband mellan exponering och luftvägssymptom analyserades med logistisk regression (inklusive 2-levels models). Justering för kön, ålder, ETS i bostaden och astma (någon gång) Samband med lungfunktion analyserades med multiple linjär regression. Justering för kön, ålder, längd, ETS i bostaden, astma (någon gång), torrhosta på natten och kronisk hosta I en tidigare publikation har studerats samband mellan PM10 och CO2 i klassrummen och luftvägssymptom (Simoni et al., ERJ, 2010)

Klinisk undersökning i HESE

Respiratory Symptoms Prevalence (%) 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 13.3 13.3 40 35 13.2 11.3 Total 45 *Wheeze 17.6 31.7 France Italy 41,6 41,4 Sweden 10.3 Norway 10.1 Denmark *Rhinitis 30 25,6 25 25 20 20 15 11,1 *Dry cough at night 37.1 31 25.8 17.2 Italy France Norway 25.9 10 5 5 Denmark Sweden *Cough 40 29,6 25,9 18,3 15 10 0 34.4 34.4 45 35 30 47.1 Total 40 35,3 31,7 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 10,1 3,4 0 Total France Norway Italy Sweden Denmark Total France *In the last 12 months Italy Sweden Denmark Norway 9

Resultat, byggnadsinspektion Inga skolor i Italien eller Frankrike hade mekanisk ventilation 86% av skolorna i Norge eller Sverige hade mekanisk ventilation, ofta deplacerande system Vi såg sällan tecken på fukt/mögel men lärarna rapporterad oftare fukt/mögel någonstans i skolan (vi inspekterade bara aktuella klassrum)

..

Viable moulds (cfu/m3) Viable Moulds Levels 1600 1500 1400 1300 1200 1100 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 VM species included: Cladosporium (44.3 % of class), Penicillium (34.8 %), Aspergillus (13 %), Alternaria (11 %), A. versicolor (6.5 %), Streptomyces (6.5 %) spp. But no S. chartarum spp. 33 % classrooms Suggested standard levels for good indoor air (300 cfu/m3) Siena Udine Oslo Uppsala Århus Reims Italy Italy Norway Sweden Denmark France 12

log-total fungal DNA (CE/g dust) log-total Fungal DNA Levels 04/18/14 6.5 6.0 5.5 5.0 4. 4.0 Siena, Italy Udine, Italy Oslo, Uppsala, Norway Sweden Århus, Denmar k Reims, France 13

Fungal-DNA by school characteristics Fungal DNA reported signs of dampness/molds (by teacher) reported mold odor (by teacher) Mechanical ventilation yes no p yes no p no yes p Total* GM (x 105 CE/g) 2.50 1.61 0.04 3.21 1.51 0.03 2.65 1.58 0.06 Aspergillus/Penicilliu m GM (x 104 CE/g) 0.25 0.22 0.22 0.32 0.20 0.41 0.28 0.23 0.43 A.versicolor GM (x 102 CE/g) 0.37 0.23 0.24 0.35 0.21 0.31 0.41 0.12 0.05 Streptomyces 0.33 0.20 0.61 0.31 0.16 0.24 0.33 0.10 0.06 GM (x 102 CE/g) * Aspergillus/Penicillium, A.versicolor, S.chartarum, Streptomyces; GM, geometric mean; CE = cell equivalent; p, statistical difference between school characteristics by Mann-Whitney non parametric test

Sammanfattning levande mögel HESE 33% av klassrummen hade >300 cfu/m3 levande mögel Barn i klassrum med >300 cfu/m3 levande mögelsporer hade mer: Torrhosta nattetid (adjor=3.10) Rhinit (nässymptom) (adjor=2.86) Kronisk hosta (adjor=3.79)

Sammanfattning mögel DNA i damm Halten Aspergillus/Penicillium DNA hade positivt samband med wheeze (pip och väsningar) Halten Aspergillus versicolor DNA hade positivt samband med wheeze, rhinit och rethosta

Risk (odds Ratio and 95% Confidence Interval) for recent respiratory/allergic disorders by tertile exposure to total fungal DNA (analyses accountef for sex, age, passive smoking at home, and presence of asthma). Reference category: 1 st tertile 4 2nd tertile 3rd tertile 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 wheeze dry cough at night rhinitis cough

Risk (odds Ratio and 95% Confidence Interval) for recent respiratory/allergic disorders by tertile exposure to Aspergillus/Penicillium DNA (analyses accountef for sex, age, passive smoking at home, and presence of asthma). Reference category: 1 st tertile 4 2nd tertile 3rd tertile 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 wheeze dry cough at night rhinitis cough

Risk (odds Ratio and 95% Confidence Interval) for recent respiratory/allergic disorders by tertile exposure to Aspergillus versicolor DNA (analyses accounted for sex, age, passive smoking at home, and presence of asthma). Reference category: 1 st tertile 6 2nd tertile 3rd tertile 5 4 3 2 1 0 wheeze dry cough at night rhinitis cough

Lungfunktion och mögel DNA Lungfunktion mättes hos 173 elever (5/klass) Elever i klassrum med högre halt Aspergillus versicolor DNA hade lägre forcerad vitalkapacitet (FVC) Elever i klassrum med högre halt Streptomyces DNA hade lägre FEV1 och FVC (Simoni et al., PAI, 2011)

Associations: Fungal DNA/Lung Function Linear regression models Crude adjusteda Log-total VM FEV1 FVC Log-A. versicolor DNA FEV1 FVC Log-Streptomyces DNA FEV1 FVC -0.11 (-0.24;0.02)bl -0.21 (-0.36;-0.06) -0.05 (-0.07;0.18) 0.01 (-0.12 ;0.14) -0.08 (-0.16;-0.01)* -0.16 (-0.25;-0.06)** -0.04 (-0.14 ;0.06) -0.10 (-0.21;0.01)bl -0.13 (-0.21;-0.04)** -0.15 (-0.26;-0.05)** -0.14 (-0.23 ;-0.05)* -0.14 (-0.23 ;-0.04)** FEV1 = forced expiratory volume in 1 second; FVC = forced vital capacity. p<0.05, ** p<0.01, bl 0.05 < p < 0.1. a Adjusted for gender, age, height, passive smoking at home, and any of lifetimeasthma, dry cough at night, cough. 04/18/14 21

Slutsatser av HESE studien Samband fanns mellan mögel i skolan, mätt som viabelt mögel i luft eller mögel DNA i damm, och luftvägsymptom Samband även för lungfunktion (två specifika arter) Starkast samband för DNA sekvenser för Aspergillus/Penicillium, Aspergillus versicolor och Streptomyces (en jordbakterie) I tidigare publikation från 2010 fanns samband mellan CO2 (>1000 ppm) och luftvägssymptom, samt mellan PM10 (>50 mikrogram/m3) i klassrummen och slemhinnesvullnad i näsan (akustisk rhinometri)