Inomhusluftkvalitet i passivhus och konventionella nya hus i Sverige samt jämförelser med det svenska bostadsbeståndet

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Inomhusluftkvalitet i passivhus och konventionella nya hus i Sverige samt jämförelser med det svenska bostadsbeståndet"

Adam Ivarsson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Inomhusluftkvalitet i passivhus och konventionella nya hus i Sverige samt jämförelser med det svenska bostadsbeståndet Sarka Langer IVL Svenska Svenska Miljöinstitutet Chalmers, Inst. Bygg- och Miljöteknik, Avd. Installationsteknik

2 SMIL Strategi och Metodik för bedömning av Inomhusluftskvalitet i Lågenergibyggnader Projekt finansierat av forskningsrådet FORMAS inom programmet BIC (Byggsektorns InnovationsCentrum) Projektets mål var att ta fram en strategi och metodik för kartläggning, bedömning och övervakning av inomhusluftkvalitet i nybyggda lågenergibyggnader utvärdering av mätningar (och enkätundersökningar) från genomförda nationella projekt m.a.p. Indoor Air Quality, inomhusklimat och ventilation utveckling av metodiken: en pilotstudie detaljerad mätning av utvalda kemiska ämnen, T, RH, mikrobiell kontaminering i 4-5 bostäder; årstidsvariation tillämpning av mätmetodiken på ett större antal olika (inte bara LEB) byggnader; jämföra med bostadsbeståndet och mellan nya lågenergioch konventionella byggnader

3 Gränsvärden och riktvärden för innemiljö? Inneklimat temperatur, relativ luftfuktighet, luftomsättning och koldioxid Komfortzon temperatur och relativ luftfuktighet T = 2 24 o C och RF = 3 7% SOFS 25:15. Temperatur inomhus. Socialstyrelsens allmänna råd om temperatur inomhus. FoHMFS214:17. Folkhälsomyndighetens allmänna råd om temperatur inomhus. Folkhälsomyndigheten, Stockholm. Luftomsättning.35 l/s per m 2 golvarea -.5 luftomsättningar per timme (h - 1). BBR 21. Boverkets byggregler BSF 214:3, 214. Boverket, Karlskrona. CO 2 < 1 ppm ska eftersträvas!

4 Gränsvärden och riktvärden för innemiljö? inga lagligt bindande gränsvärden för luftföroreningar i inomhusluft men rekommenderade riktvärden (guidelinelevels) för ett urval luftföroreningar tillvägagångssättet "risk assessment" för bedömning av luftkvalitet inomhus riktar in sig på kemiska ämnen som kan medföra risk för hälsan WHO 25 Air QualityGuidelinesGlobal Update (NO 2, ozon, PM 1, PM 2.5 ) WHO 21 WHO Guidelines for Indoor Air Quality: Selected pollutants (bensen, CO, formaldehyd, naftalen, NO 2, PAH benso(a)pyren, radon, trikloretylen, tetrakloretylen) UBA Umweltbundesamt TVOC-koncept, acceptable level Vad är normalt?

5 Innemiljö i det svenska bostadsbeståndet Boverkets BETSI studie BETSI Bebyggelsens Energianvändning, Tekniska Status och Innemiljö Boverket hade i uppdrag av regeringen att med hjälp av besiktningar och enkäter ta fram en uppdaterad beskrivning av det svenska byggnadsbeståndet Besiktningar, mätningar och enkätundersökningar har gjorts i cirka 1 8 byggnader i 3 kommuner under BETSI-undersökningen: en "baslinje" för jämförelse av IAQ i lågenergibyggnader och bostäder i allmänhet vad är normalhalter i våra bostäder? mätningar/uppgifter relevanta för vårt projekt 157 småhus och 148 lägenheter inspektioner och enkäter: småhus/lägenheter, byggnadsår (18 25), geografiskt läge (innerstad, förort, villakvarter, glesbygd), typ av ventilationssystem (självdrag, F-system, FTsystem, FTX-system, FVP-system (värmepump)) mätningar: luftomsättning, temperatur, RH i alla bostäder samt VOC, NO 2 och formaldehyd i ett underurval av bostäder

6 Innemiljö i det svenska bostadsbeståndet Temperature ( o C) 2 15 Relative humidity (%) Single-family houses Apartments Single-family houses Apartments Medeltemperatur: småhus 21.4 o C lägenheter 22.5 o C Medel RF: småhus 34% lägenheter 31%

7 Innemiljö i det svenska bostadsbeståndet Single-family houses Apartments Air Change Rate (h -1 ) Air Exchange Rate (h -1 ) Single-family houses Apartments Cumulative frequency (%) Medianvärden för luftomsättning: småhus.33 h -1 lägenheter.47 h -1 Skillnaden är statistiskt signifikant p <.1 Luftomsättning under AER.5 h -1 småhus 85% lägenheter 74% alla 8%

8 Innemiljö i det svenska bostadsbeståndet Formaldehyde (µg/m 3 ) NO 2 (µg/m 3 ) Single-family houses Apartments Single-family houses Apartments 1 14 TVOC (µg/m 3 ) NO 2 : signifikant positiv korrelation med luftomsättning utomhuskällor formaldehyd och TVOC: signifikant negativ korrelation med luftomsättning inomhuskällor Single-family houses Apartments 143 allaskillnader mellan småhus och lägenheter var statistiskt signifikanta

9 Innemiljö i nybyggda passivhus och konventionella hus Undersökta bostäder: 2 passivhus 21 konventionellt byggda hus Förorter eller villaområden i: Göteborg Kungsbacka Malmö Stockholm Kalmar Fem bostäder mätningar under alla fyra årstider Resten av bostäder mätning under uppvärmningssäsongen alla byggda efter 21 Passiva (n = 2) Konventionella (n = 21) småhus 3 3 radhus 8 3 lägenheter 9 15

10 Innemiljö i nybyggda passivhus och konventionella hus Temperature ( o C) Relative humidity (%) Housing stock Passive housesconventional houses Housing stock Passive housesconventional houses Air Exchange Rate (h -1 ) Housing stock.6.68 Passive houses Conventional houses b Difference in absolute humidity (g H 2 O/m 3 dry air) Passive houses Conventional houses Conventional houses with mould Cumulative frequency (%) Undvika mögelpåväxt: diff. < 3 g vatten/1 m 3 luft

11 Innemiljö i nybyggda passivhus och konventionella hus a a Formaldehyde (µg/m 3 ) NO 2 (µg/m 3 ) Housing stock Passive houses Conventional houses Housing stock Passive houses Conventional houses b individuella VOC mest förekommande i TVOC prover med medianhalter över detektionsgränsen (1 µg/m 3 ) limonen TVOC (µg/m 3 ) α-pinen 3-karen bensen toluen hexanal nonanal 1-butanol 2-etyl-1-hexanol Housing stock Passive houses Conventional houses hexansyra dekametyl cyclopentasiloxan

12 Innemiljö i nybyggda passivhus och konventionella hus byggår vs. luftföroreningar Air Exchange Rate (h -1 ) Before Passive houses Conventional houses Before Passive houses Conventional houses Formaldehyde (µg/m 3 ) AER housing stock AER this work Formaldehyde housing stock Formaldehyde this work 2 Air Exchange Rate (h -1 ) TVOC (µg/m 3 ) AER housing stock AER this work TVOC housing stock TVOC this work

13 Innemiljö i nybyggda passivhus och konventionella hus Luftburna mögelsporer Levande mykofloraär ett indikator för ev. vattenskada. 1% 9% 8% 7% 6% 5% Geomyces Acremonium Botrytis Aspergillus Penicillium Alternaria yeast Mycelia sterilia Cladosporium Geomyces Acremonium Botrytis Aspergillus Penicillium Alternaria yeast Mycelia sterilia Cladosporium 4% 3 Passivhus: inga vattenindikerande organismer 3% 2% 2 1% 1 Konventionella hus: 6 av 21 hus (29%) troligt mögel- eller fuktproblem % D1 indoors outdoors indoors outdoors indoors outdoors indoors outdoors winter spring summer autumn Passive house D 1) Compositionofmoldfamilies(% ofthe total mycoflorameasuredas CFU) foundin the in-and outdoorair, 2) Total numberofcolonyformingunitsand the distribution of moldfamiliesin the in-and outdoorair. D2 indoors outdoors indoors outdoors indoors outdoors indoors outdoors

14 Slutsatser - bostadsbeståndet 8% av de undersökta bostäderna i det svenska bostadsbeståndet uppfyller inte ventilationskrav enligt BBR medianvärdet för luftomsättningen var lägre för småhus jämfört med lägenheter (.33 vs.47 h -1 ) koncentrationerna av NO 2 var lägre och koncentrationerna av formaldehyd och TVOC var högre i småhus än i lägenheter skillnader mellan småhus och lägenheter var statistiskt signifikanta halterna av luftföroreningar låg under rekommenderade riktvärden för inomhuslut halterna av luftföroreningar var liknande dem som rapporterades i andra skandinaviska studier

15 Slutsatser nya hus Luftkvalitet i passivhus var jämförbar eller bättre än i konventionella hus och bostadsbeståndet medianvärden för luftomsättningen i alla nya hus var högre än det rekommenderade värdet på.5 h -1 passivhus hade avsevärt torrare luft än konventionella hus koncentration av NO 2 var lägre i nya byggnader koncentration av formaldehyd var lägre i passivhus än i både konventionella hus och bostadsbeståndet koncentration av TVOC var högre i passivhus än i konventionella hus men liknande med bostadsbeståndet inga vattenindikerande mikroorganismer i passivhus däremot i 29% av undersökta konventionella byggnader

16 Publikationer Vetenskapliga publikationer Langer S., BeköG. (213) Indoor air quality in the Swedish housing stock and its dependence on building characteristics. Building and Environment 69, Langer S., BeköG., Bloom E., Widheden A., Ekberg L. (215) Indoor air quality in passive and conventional new houses in Sweden. Building and Environment 93, Populärvetenskapliga artiklar Langer S. (212) Hur frisk är inomhusluften i passivhus egentligen? Husbyggaren 5, Langer S. (214) Inomhusluftens kvalitet i svenska bostäder utvärdering av data från undersökningen BETSI. Bygg& Teknik 5, Langer S. (215) Innemiljö och luftkvalitet i svenska bostäder och i passivhus. SWESIAQ Nyhetsbrev nr 41.

17 Tack för er uppmärksamhet!

Relevanta dokument

SMIL Strategi och Metodik för bedömning av Inomhusluftskvalitet i Lågenergibyggnader

SMIL Strategi och Metodik för bedömning av Inomhusluftskvalitet i Lågenergibyggnader Sarka Langer Projektets mål och utförande Projektets mål var att ta fram en strategi och metodik för kartläggning, bedömning