SF 36 Dimensionerna och tolkning

Relevanta dokument
Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2014

Självskattad hälsa med hälsoenkäten RAND-36

Uppföljning efter intensivvård

Riktlinje för PostIVA uppföljning

Patientrapporterade utfallsmått i kvalitetsregister (PROM) - användbara för forskning?

Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi?

HFS Hälsovinstmätningsprojekt

Riktlinje för PostIVA uppföljning

p SF 36, RAND 36, EQ- 5D

Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå. Psykiatriska kliniken Skellefteå

Man måste vila emellanåt

Resultatsammanställning

Resultatsammanställning

Det globala skuldproblemet -sociala och hälsomässiga konsekvenser Nordisk Insolvenskonferanse Bergen Richard Ahlström Avd för

Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning. PROM i Svenska Intensivvårdsregistret

Uppföljning efter Intensivvård Indata Utdata Hur använder jag den information som jag får ut?

IPS-Arbetscoacher. GHQ12 - Självskattad psykisk hälsa och hälsorelaterad livskvalitet Uppföljning av projektdeltagare. Inna Feldman Hälsoekonom, PhD

PROM Vad och varför? Margareta Kristenson,

DRÖMMEN OM ETT LIV UTAN DIABETES. Erika Häggström Leg. sjuksköterska, huvudhandledare Avd. för Transplantation och Kirurgi Akademiska sjukhuset

Dysfunktionell andning

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING

Balans i Livet. Balans i Kroppen

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren

Långvarig smärta och utmattning. likheter och olikheter vid rehabilitering

Östgötens hälsa Rapport 2006:8. Folkhälsovetenskapligt centrum. Oktober Lars Walter Helle Noorlind Brage

Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden.

Regionhabiliteringen i Göteborg

Hälsa och hälsorelaterad livskvalitet mätt med EQ-5D och SF-36 i Östergötlands och Kalmar län: Resultat från befolkningsenkäterna

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat

Patientperspektiv, PROM, Hälsorelaterad livskvalitet (HRQoL)

Stroke longitudinell studie

Instrument för att mäta generell hälsorelaterad livskvalitet (HRQoL)

Utmattningssyndrom ta dig i kragen.. eller?

Upphovsrätt - tillgänglighet

HFS HÄLSOVINSTMÄTNINGSPROJEKT. delrapport 1

GHQ-12 General Health Questionnaire-12

Långtidsuppföljning av män med Asperger syndrom


FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING

Förhållningssätt i sjukskrivarrollen. Doktorns dilemma

Prostatacancer och hälsorelaterad livskvalitet

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman

Centrum-Söder Växjö. Projektrapport. Arbetsterapeut Siv Carlsson Sjukgymnast Ulf Gustafsson

Effekt av akupunktur på insomni/sömnstörning

Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning

(O)Hälsan bland unga

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

Propp-rehabilitering av patienter med hjärt- och kärlsjukdomar. - Uppföljning och utvärdering av verksamheten i Jakobstad

Östgötens hälsa Kommunrapport - Hälsa. Rapport 2007:6. Folkhälsovetenskapligt centrum

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Åter i arbete efter stress

Patient-Centered Medicine

IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet

-ett steg på vägen Vad är grön helhet?

Övertagande av patient från annan enhet

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer.

Långtidssjukskrivna i Sverige, 1992-februari 2007

Resultat Smärtkliniken

Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher inom SLL

Resultat för KAK Stadskällaren, 2 oktober

Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri

Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation SQRP

Kan man förebygga depression hos äldre?

Ont i magen, ont i själen?

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

»Hälsobarometer«ger stöd för konstruktiva samtal

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos

Övertagande av patient från annan enhet

ÅRSRAPPORT 2012 KLINISK VERKSAMHET OCH RESULTAT. Stressrehabiliteringen, Norrlands Universitetssjukhus

Patient Details. Evaluation Date: / /

Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel

Hälsorelaterad livskvalité (HRQL) för patienter som genomgår stamcellstransplantation (SCT)

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt

Instruktioner för BDD-YBOCS (8/97)

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets allmänna råd

Hörselskadade i arbetslivet: Hälsorelaterad livskvalité och kognitiva förmågor. Håkan Hua. Handledare: Björn Lyxell, Claes Möller & Stephen Widén

Psykisk ohälsa, år - en fördjupningsstudie Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Palliativ vård vid olika diagnoser

AHS AHS. Vårdsamordnare Vårdsamordnare. Vårdsamordnare. Din guide i vården

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut.

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop?

PedsQL Family Impact Module

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm

Självmord. Prof. Kristian Wahlbeck Vasa PSYKISKA FÖRSTAHJÄLPEN

SF-36 (V1) FORM-MONTH 48 / / Patient Details. Participant Initials: Date of Birth: Subject ID:

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

När livet känns fel. Maria Strömbäck med dr, specialistfysioterapeut Mottagning unga vuxna, FoU-enheten, Psykiatriska kliniken, NUS

Upplevelse av hälsorelaterad livskvalitet hos äldre på seniorboende

Inspirationsdag 8 september 2016 Pontus Strålin Överläkare, Enheten för förstagångsinsjuknade i psykos, Huddinge

Barn med psykisk ohälsa

4. Behov av hälso- och sjukvård

Från epidemiologi till samhällsinsatser och klinisk praktik för att förebygga kronisk smärta och nedsatt arbetsförmåga

Möt mig på vägen! Ann Drottberger, Irene Andersson

Allmänt hälsotillstånd

Translation of the Swedish version of the IPQ-R Pia Alsén, Eva Brink

Transkript:

SF 36 Dimensionerna och tolkning 2013.08.26 Lotti Orwelius Svenska Intensivvårdsregistret 1

Vilka frågor ingår i respektive dimension? Vad krävs för att generera skalpoäng? Vad står dimensionerna för? Kan vi genom nivån få en varning om patient/grupp i riskzon? Varför viktigt med mätning över tid? Svenska Intensivvårdsregistret 2

Vilka frågor ingår i vilken dimension? Svenska Intensivvårdsregistret 5

Fysisk funktion (PF) 10 st Svenska Intensivvårdsregistret 6

Fysisk rollfunktion (RP) 4 st Svenska Intensivvårdsregistret 7

Smärta (BP) 2 st Svenska Intensivvårdsregistret 8

Allmän hälsa (GH) 5 st Svenska Intensivvårdsregistret 9

Vitalitet (VT) (a,e,g,i) 4 st Mental hälsa (MH) (b d,f,h) 5 st Svenska Intensivvårdsregistret 10

Social funktion (SF) 2 st Svenska Intensivvårdsregistret 11

Rollfunktion emotionell (RE) 3 st Svenska Intensivvårdsregistret 12

Fråga 2 i SF 36 Patienten svarar utifrån ett allmänt sammantaget perspektiv. Ska ungefär tolkas som att få frågan Hur mår du nu? och Hur mådde du för 1 år sedan? Förändring av hälsan Reported Health Transition (HT) Frågan står utanför skalkonstruktionen Kan användas ensam för att mäta förändring över tid. Svenska Intensivvårdsregistret 13

Vad krävs för att generera skalpoäng? Om hälften eller mer av delfrågorna i en skala är besvarade beräknas skalpoäng. OBS då en eller fler dimensioner saknar poäng för en individ får inte PCS eller MCS beräknas för individen. Svenska Intensivvårdsregistret 14

Vad står dimensionerna för? Svenska Intensivvårdsregistret 15

PF Fysisk funktion (10) Är det mest valida måttet inom komponenten Fysisk hälsa Lågt skattad Fysisk funktion (PF) och arbetsoförmåga har ett starkt samband Män skattar högre än kvinnor upp till 64 års ålder Svenska Intensivvårdsregistret

BP Smärta (2) Kronisk värk och smärta är en väsentlig orsak till arbetsoförmåga Av de individer i svensk normalpopulation som skattar <50 i Smärta (BP) har 22% sjukpension (ref.grupp Sullivan) Svenska Intensivvårdsregistret

GH Allmän hälsa (5) Det finns ett tydligt samband mellan individens värdering av sin egen hälsa och sjukvårdsutnyttjande Individer med lägre värden har betydligt fler läkarbesök per år och får fler recept på medicin per besök Andelen som har varit inlagda för sjukhusvård är betydligt högre Svenska Intensivvårdsregistret

VT Vitalitet (4) Starkt samband: med både fysiskt och psykiskt hälsostatus med sjukdomsupplevelse och låga resp höga värden på skalan låga värden har samband med allmän trötthet och utmattning Svenska Intensivvårdsregistret

SF Social funktion(2) RE Emotionell rollfunktion (3) Social funktion speglar det sociala umgänget i och utanför hemmet Emotionell rollfunktion speglar förmåga att utföra arbete eller andra regelbundna aktiviteter utan att hämmas av känslomässiga problem. Svenska Intensivvårdsregistret 20

MH Mental Hälsa (5) Är det mest valida måttet på den psykiska hälsokomponenten Låga värden är kopplade till nervositet och nedstämdhet Korrelerar med RE; Individer med inskränkningar i rollfunktionen pga emotionella problem rapporterar sämre mental hälsa Svenska Intensivvårdsregistret

Låga värden VT och MH Låga värden på Vitalitet (VT) och Mental hälsa (MH) har starkt samband med koncentrationssvårigheter och sömnsvårigheter Svenska Intensivvårdsregistret

Individens tillfredställelse med hälsan Allmän hälsa (GH) och Vitalitet (VT) har det starkaste sambandet Rollfunktion emotionell (RE) har det svagaste sambandet Svenska Intensivvårdsregistret

Hälsa och livskvalitet Mental hälsa (MH), Allmän hälsa (GH) och Vitalitet (VT) har starkast samband med livskvalitet skattning (förklarar 2/3) Vitalitet (VT) har starkast samband med tillfredställelsen med arbete, fritid Mental hälsa (MH) har starkast samband med tillfredställelsen med socialt umgänge Höga värden på Vitalitet (VT), mental hälsa (MH) och Social funktion (SF) samvarierar med positiva skattningar av tillredställelse med fritid och umgänge Svenska Intensivvårdsregistret

Varningstecken? Svenska Intensivvårdsregistret 25

Hälsorelaterad livskvalitet = förändringar och jämförelser nivåer Dvs fokusera på: vilka slags förändringar som innebär livskvalitetsförändringar Brylde B. Teorier om livskvalitet Studentlitteratur 2003 Svenska Intensivvårdsregistret 26

Det vill säga det är inte så enkelt + = Svenska Intensivvårdsregistret

Därför är det viktigt att: mäta färre patienter över tid än fler pat vid endast 1 uppföljningstillfälle, dvs få fler kompletta uppföljningstillfällen över tid. hitta riskgrupper vilka? ålder? diagnoser? vad mer påverkar patientens outcome? Svenska Intensivvårdsregistret 28

Nedsatt allmän hälsa Gäller personer som valt någon av de två sämre svarsalternativen (någorlunda, dålig) i sin värdering av hälsotillståndet enligt fråga 1 i SF 36 Svenska Intensivvårdsregistret

Fysisk begränsning Identifierar personer som rapporterat inskränkning i åtminstone en av frågorna i Fysisk funktion (PF) Svenska Intensivvårdsregistret

Nedsatt psykiskt välbefinnande Definierar personer med skalpoäng 52 eller lägre i skalan psykiskt välbefinnande (MH) (MH skalan har korrelerats till kliniska mått på sannolikheten för psykiatrisk sjuklighet) Svenska Intensivvårdsregistret

Begränsning i rollfunktion Indikerar att åtminstone en av frågorna i Rollfunktion Fysisk (RP) eller Rollfunktion Emotionell (RE) har bejakats och begränsningen har antingen fysisk eller känslomässig orsak (eller både och). Svenska Intensivvårdsregistret

SF 36 som screening för PTSD Individuell scoring på <40 på Vitalitet (VT) och <48 på Mental hälsa (MH) bör följas upp med klinisk intervju pga tecken på möjlig depression (PTSD). Ger möjlighet att tidigt upptäcka och behandla depressiva symtom. Viktigt med upprepade mätningar! Kristjansdottir J, et al Could SF 36 be used as a screening instrument for depression in a Swedish youth population? Scandinavian J. of Caring Sciences 2010 doi:10.111/j.1471 6712.2010.00821.x

Sömnsvårigheter Har samband med låga värden i; Smärta (BP), Allmän hälsa (GH), Vitalitet (VT), social funktion (SF) eller Mental hälsa (MH) Svenska Intensivvårdsregistret

Frågor? Svenska Intensivvårdsregistret 36