= Gäller fr.o.m ht 10 LSK230, Svenska för tidigare åldrar för blivande lärare, Fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Swedish in Teacher Education for Primary School, Intermediate Course, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är interimistiskt fastställd av Utbildnings och forskningsnämnden för lärarutbildning 2007 05 16, och därefter reviderad 2008 06 17, 2008 08 26, 2009 02 18. Kursplanen är därefter definitivt fastställd 2009 12 10 samt reviderad 2010 06 07. Kursplanen gäller från och med höstterminen 2010. Ansvarig institution: Institutionen för svenska språket Medverkande institutioner: Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Institutionen för pedagogik och didaktik Utbildningsområde: Språk 75 %, Undervisning 25 % 2. Inplacering Kursen ingår i Lärarprogrammet och utgör andra kursen av två inom inriktningen Svenska för tidigare åldrar. Den kan även ges som fristående kurs. Inriktningen Svenska för tidigare åldrar består av grundkurs 1 30 högskolepoäng (hp) och fortsättningskurs 31 60 högskolepoäng. Kursen riktar sig mot blivande lärare i förskoleklass och grundskolans tidigare år (1 6). Kursen kan även ingå i en generell examen. 3. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs godkänt resultat på minst 21 högskolepoäng inom grundkursen Svenska för tidigare åldrar för blivande lärare (LSK110) 30 hp, eller motsvarande kunskaper. Sidan N av S =
4. Innehåll Kursen bygger vidare på inriktningens grundkurs och ger fördjupade ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kunskaper i svenska. Den består av följande tre delkurser: Läsoch skrivinlärning och läs och skrivutveckling (11,2 högskolepoäng), Sagor och skönlitteratur, myter och medier (11,2 högskolepoäng) samt VFU, verksamhetsförlagd utbildning, (7,6 hp). Kursen genomförs med hjälp av varierande undervisningsformer såsom föreläsningar, lektioner, seminarier och gruppdiskussioner. Delkurs 1. Läs och skrivinlärning och läs och skrivutveckling (11,2 hp) Early Literacy Skills Development (11,2 higher education credits). I denna delkurs studeras barns grundläggande läs och skrivinlärning och deras fortsatta utveckling av läs och skrivfärdighet. Detta görs ur såväl ett språkvetenskapligt som ett ämnesdidaktiskt perspektiv. Delkursen bygger på kunskaper och färdigheter som inhämtats och utvecklats under inriktningens grundkurs, framförallt i delkurserna Språket som resurs respektive Textproduktion och textanalys. Genom betoningen av berättandets potential för inlärning och utveckling av läs och skrivfärdighet bygger delkursen också vidare på de litterärt orienterade delkurserna som lästs tidigare under inriktningen. I delkursen fokuseras de strategier som barn använder när de lär sig att läsa och skriva. Olika elever tillägnar sig skriftspråket på delvis olika sätt. Delkursen uppmärksammar därför skillnader som kan bero på individuell inlärningsstil, kön/genus, uppväxtmiljö och flerspråkighet. Mot denna bakgrund analyseras olika modeller för arbete med läsoch skrivinlärning. Dessutom belyses dessa modellers teoretiska förankring. Centrala inslag är praktiska tillämpningar samt reflektion kring olika didaktiska alternativ. Förtrogenhet med olika typer av skrivstödsprogram anpassade för barn ingår. För att ge en bättre förståelse för vad det innebär att tillägna sig skriftspråket, fördjupas den kunskap om förhållandet mellan svenskans språkljud och skrivtecken som inleddes i grundkursens delkurs Språket som resurs. Delkursen ger också en orientering om hur läs och skrivsvårigheter kan förebyggas, diagnostiseras och åtgärdas bl. a. Dessutom får studenterna ta del av olika digitala skrivstödsprogram Den fortsatta läs och skrivutvecklingen studeras genom analys av barns produktion av skrivna texter i olika genrer. Vidare uppmärksammas barns läsförståelse via textsamtal eller läslogg. Utgångspunkten för analysen är att skriftspråket fungerar som ett redskap för reflektion, lärande, kommunikation och kreativitet. Också elevers förståelse och användning av illustrationer och grafiska uttrycksmedel uppmärksammas. Digitala arbetssätt används. Särskilt diskuteras de utmaningar som elever möter i skolans skriftspråkliga världar, t.ex. i läsningen av läromedelstexter och i skrivandet av olika genrer. Dessutom belyses ett urval av genrer som barn möter i webbtexter, tidningstexter och skönlitteratur. En fördjupad analys görs av olika modeller för Sidan O av S =
bedömning och dokumentation av elevers förmåga att skriva och läsa. Delkurs 2. Sagor och skönlitteratur, myter och medier (11,2 hp). Folk tales and Fiction, Myths and Media (11,2 higher education credits). Delkursens kärna utgörs av ett tvärkulturellt och tvärvetenskapligt anlagt studium av berättelsens och berättandets olika konstnärliga uttrycksformer och funktioner. Här studeras hur man som lärare från ett elevcentrerat jämställt och mångkulturellt perspektiv kan använda sig av och arbeta med berättelser och berättande. Med utgångspunkt i ett vidgat textbegrepp analyseras, bland annat via tematiskt upplagda studier, likt och olikt i berättelser från skilda tider, kulturer och medier. Olika sätt att definiera och använda sig av mytbegreppet och olika sätt att se på kunskap problematiseras. I denna delkurs studeras berättelsens roll som mellankulturell kunskapskälla, dess betydelse för identitetsbildning och språkutveckling. Arbetet med litteratursamtal i delkursen Barnlitteratur och barnkultur i inriktningens grundkurs breddas och fördjupas här, bland annat genom att det poetiska symbolspråkets betydelse för att klä känslor och existentiella frågor i ord fokuseras. I delkursen diskuteras ingående hur man i undervisningen på olika sätt kan arbeta med estetiska läroprocesser, berättelseoch dramapedagogik och därigenom också tillämpa ett vidgat textbegrepp innefattande mer än ord. På så sätt anknyter också delkursen till och bygger vidare på de språkligt inriktade momenten inom inriktningens grundkurs. Stoffet spänner över allt från olika kulturers skapelsemyter, guda, hjälte och kärleksberättelser till den moderna populärkulturens mytiskt laddade berättelser, som är en del av elevernas liv, och som läraren därför måste ha goda kunskaper om. Vid sidan av muntligt och skriftligt berättande behandlas även film, musikvideo, TV serier och dataspel. Skolans olika sätt, förr och nu, att förhålla sig till populärkultur och barns mediekonsumtion studeras, varvid olika mediepedagogiska modeller, med tyngdpunkt vid erfarenhetspedagogik och genusperspektiv, introduceras. Delkurs 3: VFU (7,6 hp) School based education (7,6 higher education credits). Delkursen utgörs av verksamhetsförlagd utbildning (VFU) och omfattar 7,6 högskolepoäng. Innehållsmässigt är delkursen knuten till de båda högskoleförlagda delkurserna och uppdelad i två VFU perioder, vilka ligger i anslutning till dessa. Under de båda perioderna deltar studenten aktivt i skolans verksamhet och utför uppgifter med nära anknytning till ämnesstoffet i de båda högskoleförlagda delkurserna. Studenten genomför under den första VFU perioden ett arbete med elever, inriktat på läs och skrivinlärning. Det kan exempelvis röra sig om ett läs och skriv projekt kring sakprosagenrer i media. I anslutning till detta arbete studeras skriftspråkutvecklingen hos ett antal elever ur ett flerspråkighets och/eller genusperspektiv. Studenten skall Sidan P av S =
också göra en fördjupad analys av hur läs och skrivundervisning bedrivs på skolan. Under den andra vfu perioden planerar, genomför, dokumenterar och utvärderar studenten ett arbete fokuserat kring berättande och estetiska läroprocesser. Studenten väljer med utgångspunkt i delkursens stoff ut och berättar för eleverna muntligt en skapelsemyt eller saga samt genomför tillsammans med dem någon form av skapande bearbetning av denna berättelse. 5. MÅL Studenten skall efter avslutad kurs kunna: visa god förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra och utvärdera undervisning i svenska med inriktning mot att vidga elevernas språkliga uttrycksmöjligheter och kulturella erfarenheter. göra bedömningar av elevers språkutveckling i förhållande till uppsatta mål och utifrån dessa bedömningar planera för elevers fortsatta lärande. visa god förmåga att använda det svenska språket i tal och skrift som redskap för reflektion, kommunikation och kreativitet också i nätburna sammanhang på ett sätt som är väl anpassat efter situation, syfte och medium. genomföra berättartekniska och tematiska analyser av berättelser från skilda tider, kulturer och medier, göra jämförelser mellan likt och olikt samt formulera egna didaktiska slutsatser av dessa jämförelser. visa förmåga att utifrån ett erfarenhetspedagogiskt perspektiv reflektera över och kritiskt förhålla sig till olika sätt att se på kultur och kulturens roll i skolan. analysera och med adekvat terminologi beskriva barns texter utifrån kunskap om barns olika sätt att successivt tillägna sig ett funktionellt skriftspråk samt bedöma språkutveckling i förhållande till uppsatta mål och utifrån dessa bedömningar planera för elevers fortsatta lärande. visa mycket god kunskap om, kritiskt förhålla sig till och tillämpa olika modeller för den tidiga läs och skrivinlärningen och den fortsatta läs och skrivutvecklingen också när det gäller skrivstödsprogram. visa god kunskap om och förmåga att själv reflektera över betydelsen av genusoch jämställdhetsperspektiv och en demokratisk värdegrund i språk och litteraturundervisning samt ha förtrogenhet med och erfarenhet av digitala skrivverktyg, skrivstödsprogram och kommunikationsmiljöer och hur dessa påverkar läs, skriv och lärprocesser. visa förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, och att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap för det pedagogiska arbetet med barns språkliga färdigheter och litterära och kulturella medvetenhet. 6. Kurslitteratur Se separat litteraturlista. Sidan Q av S =
7. Former för bedömning Olika examinationsformer, skriftliga och/eller muntliga, tillämpas beroende på delkursernas mål, innehåll och uppläggning. I undervisning som innehåller muntliga eller skriftliga uppgifter av examinerande karaktär är deltagande obligatoriskt för godkänt resultat, vilket framgår nedan. Examination av de olika delkurserna: Läs och skrivinlärning och läs och skrivutveckling Delkursen examineras genom enskild skriftlig tentamen och enskilda och i grupp producerade arbeten som redovisas såväl muntligt som skriftligt. Digitala redovisningsformer kan också användas. Sagor och skönlitteratur, myter och medier Delkursen examineras formativt genom portfoliemodellen, där självständigt genomförda skriftliga uppgifter av problematiserande karaktär läggs in samt genom en gruppuppgift kring dataspel och dataspelande, vilken presenteras muntligt i helklass. Digitala redovisningsformer samt litteratursamtal i grupper av examinerande karaktär kan förekomma. VFU Till de båda HFU förlagda delkurserna knyts innehållsmässigt en obligatorisk verksamhetsförlagd utbildning som dokumenteras i delkursen VFU. Delkursen examineras vid återkomsten till HFU genom att stoff som samlats in och projekt som genomförts under VFU perioderna bearbetas med teoretiska/vetenskapliga analysredskap och redovisas i skriftliga rapporter och muntligt i seminarieform. Dessutom skall de studenter som läser kursen under andra terminen av sin första inriktning undergå särskild VFU bedömning, Steg 2. VFU kräver obligatorisk närvaro. För bedömning skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Student som underkänts ges möjlighet till förnyad examination. Den som godkänts i prov får inte delta i nya prov för högre betyg. Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig. Antalet tillhandahållna examinationstillfällen inom Lärarprogrammets verksamhetsförlagda del (VFU) är begränsat till två tillfällen per kurs. Den student som blivit underkänd vid två tillfällen på samma kurs inom Lärarprogrammet inom den verksamhetsförlagda delen (VFU) kan ansöka om dispens för ytterligare examinationstillfälle/n hos Utbildnings och forskningsnämnden för lärarutbildning (beslut 2007 11 28, dnr G217 4913/07). För de studenter som läser kursen i första inriktningens andra termin görs en särskild VFU bedömning, Steg 2. Sidan R av S =
8. Betyg Antalet betygsgrader är på de högskoleförlagda delkurserna tre: Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl Godkänd (VG). På den verksamhetsförlagda delkursen ges endast betygen Underkänd (U) och Godkänd (G). För att erhålla kursbetyget Väl Godkänd på hela kursen krävs betyget Väl Godkänd på minst 11,2 av kursens 30 högskolepoäng. 9. Kursvärdering Vid slutet av varje delkurs genomförs en individuell skriftlig kursvärdering. Denna sammanställs av kursansvarig lärare eller inriktningsansvarig och delges studierektor. Resultatet ingår som underlag i lärares planering av delkursen följande termin. Vid slutet av hel kurs genomförs en mer omfattande skriftlig kursvärdering av terminens studier. Blanketten finns tillgänglig via kursportalen. Sammanställningen av denna kursvärdering delges samtliga lärare vid ett gemensamt planeringsmöte inför följande termin. Beslut fattas då om hur eventuella kvalitetsbrister skall avhjälpas. Vid introduktionsmötet kommande termin informeras de nya studenterna om resultat av föregående termins kursvärdering samt vilka åtgärder som vidtagits med anledning av denna. Sammanställningar av kursvärderingar finns tillgängliga för studenter som önskar ta del av dessa. Inriktningsansvarig och/eller studievägledare besöker också, om möjligt, under terminen studentgrupperna för att inhämta muntliga synpunkter och information om eventuella problem. 10. Övrigt Kursen ersätter Fortsättningskurs för blivande lärare i Svenska för tidigare åldrar, LSK220, från och med ht 2007. Den kan ej ingå i examen tillsammans med någon av kurserna Svenska för tidigare åldrar SVS113/SV1160, eller med någon av kurserna Läsoch skrivinlärning för lärare SVS111/SV1161. = = Sidan S av S =