Omvårdnadsåtgärder som bidrar till att uppnå god munhälsa hos patienter. - En litteraturstudie

Omvårdnadsåtgärder som bidrar till att uppnå god munhälsa hos patienter. - En litteraturstudie Nursing measures that contribute to achieve good oral health in patients. - A literature study Rokhosh Palani Hajer Palani Jafi Fakulteten för Hälsa, natur- och teknikvetenskaper Omvårdnad/Sjuksköterskeprogrammet Grundnivå/15 hp Handledare: Anders Johansson Examinator: Barbro Renck Datum: 2015-10-15

SAMMANFATTNING Titel: Omvårdnadsåtgärder som bidrar till att uppnå god munhälsa hos patienter. Nursing measures that contricute to achieve good oral health in patients. Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskaper Institution: Institutionen för hälsovetenskap Ämne: Omvårdnad Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå Författare: Hajer Palani Jafi & Rokhosh Palani Handledare: Anders Johansson Sidor: 23 Nyckelord: Munhälsa, Omvårdnadsåtgärder, Sjuksköterskans ansvar, Mätningsinstrument (ROAG), Munsjukdomar Munhälsa har en stor betydelse för människans livskvalitet och välbefinnande. En god munhälsa är viktigt för allmänhälsan och spelar stor roll för människan inom de medicinska, psykologiska och sociala områdena. Det är dock inte ett uppmärksammat område inom sjukvården men som är minst lika viktigt som andra områden som sjukvården väljer att prioritera. Syftet var att beskriva omvårdnadsåtgärder som bidrar till att uppnå god munhälsa hos patienter. Metoden som användes var en litteraturstudie, där tio vetenskapliga artiklar utgjorde resultatet efter att de genomgick en kvalitetsgranskning. Dessa artiklar söktes fram i databaserna CINAHL och PubMed. Studien har utformats enligt Polit och Beck (2008) niostegsmodell. Resultatet av analysen gav upphov till två huvudteman: Sjuksköterskans åtgärder och Patientens medverkan. Det finns en rad olika omvårdnadsåtgärder för att uppnå en god munhälsa. De viktigaste åtgärderna som framkom i denna uppsats är att det ges information sjuksköterskor emellan och till patienten, att sjuksköterskor har tillräckligt med kunskap inom ämnet munhälsa, att sjuksköterskorna utvecklar en vårdplan där patienten också får vara med och påverka, samt att patienterna har tillräckligt med information för att kunna fortsätta med egenvård efter sin sjukhusvistelse. Slutsatsen i denna litteraturstudie är att det behövs mer kunskap bland sjuksköterskor om vikten av en god munhälsa och hur det kan påverka allmänhälsan. Det visar även att munhälsa värderas lågt trots att den faktiskt påverkar övriga sjukdomar.

Innehållsförteckning Introduktion... 1 Munnens funktion... 1 Munsjukdomar... 1 Livskvalitet... 2 Instrument för värdering av munhälsa... 3 Sjuksköterskans ansvar... 3 Omvårdnad... 4 Sjuksköterskan och riskfaktorer... 4 Problemformulering... 5 Syfte... 5 Metod... 5 Urvalskriterier... 5 Litteratursökning... 6 Urvalsprocess... 7 Databearbetning... 8 Forskningsetiska ställningstaganden... 8 Resultat... 8 Sjuksköterskans åtgärder... 9 Patientens medverkan... 11 Diskussion... 12 Resultatdiskussion... 12 Metoddiskussion... 13 Klinisk betydelse... 14 Förslag till fortsatt forskning... 14 Slutsats... 14 Referenslista... 15 Bilaga 1.... 17

Tabellförteckning Tabell1...7 Tabell2...8 Tabell3...9 Figurförteckning Figur1...12 Figur2...14

Introduktion Munhälsa har en stor betydelse för människans livskvalitet och välbefinnande. En god munhälsa är viktig för allmänhälsan och spelar stor roll för människan inom de medicinska, psykologiska och sociala områdena. Enligt WHO:s (2014) definition av munhälsa så innebär det en mun som är fri från sjukdomar som cancer, missbildningar, smärta och andra munsjukdomar som kan påverka munhålan. Munhälsa har inte endast en koppling till individers tänder och munhåla utan munhälsa har även kopplingar till individens välbefinnande och har stor betydelse för livskvaliteten (WHO 2014). Munhälsa har inte endast positiv påverkan på en individs livskvalitet utan det är känt att riskfaktorer som förekommer för munsjukdomar även i längden kan påverka livskvaliteten negativt (WHO 2014). En frisk mun är en förutsättning för att individen ska klara av att tugga, svälja och framför allt kommunicera verbalt (Andersson 2009). Dålig munhälsa kan vara av negativ betydelse för allmänhälsan, välbefinnandet och nutrition. Det är därför viktigt att all vårdpersonal har kunskap om munvård och att det ska uppmärksammas och åtgärdas hos patienterna eftersom detta kan stärka patientens hälsa (Öhrn & Andersson 2006). Forskning inom området munhälsa har visats bidra till förbättrade resultat i behandlingen och vid omvårdnad (Munro et al. 2006). Även om försämrad munhälsa i sig inte är livshotande kan det påverka det vardagliga livet genom sättet man äter, socialiseras och pratar med mera och därför är munhälsa mycket större och viktigare än vad som tros (Kieffer & Hoogstraten 2008). Ett exempel på hur en dålig munhälsa har en påverkan på övriga sjukdomar är enligt Klinge (2010) att det finns ett samband mellan orala infektioner, främst tandlossning, och hjärtkärlsjukdomar. Detta samband ligger på närmare 20-25 procent och vid grav tandlossning så ökar risken för hjärt-kärl-sjukdomar upp till åtta gånger. Munhälsa prioriteras oftast inte och ignoreras ofta när större och mer akuta problem dyker upp. Enligt Paulsson et al. (2007) så prioriteras munhälsa lågt och oftast så upptäcks dålig munhälsa när det redan har hunnit etablera sig. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) ska vården arbeta för att förebygga ohälsa och enligt ICN:s etiska kod för sjuksköterskor är det sjuksköterskor som har ansvaret för att förebygga sjukdomar och främja hälsa (Svensk sjuksköterskeförening 2007). Munnens funktion I munnen finns munslemhinnan som består av epitel som ger skydd för de underliggande strukturerna. Normalt sett har munslemhinnorna ljusröd färg och är blanka genom att saliven täcker slemhinnorna (Andersson 2009). Munslemhinnornas viktigaste funktion är att transportera bort bakterier i munnen. Saliv utgör en viktig del i munnens funktion genom att slemhinnor och tänder blir smorda samtidigt som det underlättar tuggande och sväljande. Genom saliven transporteras matrester och bakterier bort från tänderna (Andersson 2009). Munsjukdomar Minskning av salivproduktion kan leda till muntorrhet som i sin tur har risk att utvecklas till karies, tandköttsinflammation, tandlossning och svampinfektioner som tillsammans kan leda till flera sjukdomar i kroppen (Andersson 2009). Muntorrhet kan bero på dålig munhygien men kan även uppkomma vid användning av läkemedel som minskar salivproduktionen och därmed 1

hindrar den orala miljöns naturliga funktion, det vill säga att bekämpa bakterier (Munro et al. 2006). Plack och tandsten finns alltid vid tandköttskanten och det kan beskrivas som beläggningar på tanden. Plack ökar snabbt om det ligger kvar länge om inte tas bort vid tandborstning. Om det inte tas bort vid munvård kan det med hjälp av salterna i saliven förkalkas och det bildas tandsten och det kan också leda till tandköttsinflammation (Andersson 2009). Inflammationen innebär att tandköttet bli rött, ömt, svullet och kan lätt blöda vid tandborstning. Detta kan ske vid enstaka tänder men hela bettet kan drabbas beroende på var man har missat vid rengöring av tänderna (Andersson 2009). Individens immunförsvar spelar stor roll för utvecklingen av tandköttsinflammation. Gravida kvinnor kan lätt få tandköttsinflammation trots en god munhygien på grund av hormonförändringar (Andersson 2009). Yuen et al. (2014) beskriver att en god och regelbunden munhygien som daglig borstning och där det görs rent mellan tänderna med hjälp av tandtråd kan minska risken för tandköttsinflammation. När placket ligger kvar i tandköttskanten och tandköttsinflammationen inte läker kan det leda till tandlossning. Tandlossning kan tydligt ses genom att tandköttet blir rött, svullet och ömt. Personer som har haft diabetes i många år har större risk att drabbas av tandlossning (Andersson 2009). Karies, hål i tänderna, är en infektionssjukdom som orsakas av olika bakterier som finns i tandbeläggningarna. Om tandbeläggningarna inte tas bort dagligen kan det bli karies i tandens emalj (Öhrn & Andersson 2006). För patienter som har tidiga kariesskador kan sjuksköterskorna hjälpa till med att hålla en regelbunden munhygien. Då kan sjuksköterskan informera om tandtråd för att rengöra mellan tänderna samt ge råd om goda kostvanor exempelvis regelbundna måltider och att undvika småätande. Denna information gör att risken för kariesskadan bli mindre (Andersson 2009). Livskvalitet Livskvalitet är individens värderingar av sitt fysiska och psykiska välmående och deras sociala situation. Det ses även som en individs känsla av tillfredställelse med de områden som individen finner viktiga i sitt liv (Reitan & Schölberg 2001). Dessa områden är socioekonomiskt område, psykologiskt område, hälso-fysiskt funktionsområde och ett familjeområde. Livskvalitet kan också ses som både ett värde och ett mål som ska främjas men det är särskilt viktigt att man har livskvalitet som mål inom vården. Livskvalitet som mål är viktigast bland patienter som har en obotlig sjukdom men även bland patienter med kronisk sjukdom (Brülde 2003). Sjukdom ses som motpol till hälsa där definitionen av hälsa är att personen antingen är frisk eller sjuk och just det tillståndet kan inte existera samtidigt. Denna definition har däremot tagits av WHO (2003) och utvecklats ytterligare och lyder: Health is a state of complete physical, mental and social well-being and not merely the absence of disease or infirmity Sedan dess har även begreppet munhälsa genomgått en utveckling och har gått från att vara endimensionellt till multidimensionellt. Tyngdpunkten låg förr i tiden på mer objektiv forskning som exempelvis kring karies och tandlossning men numera är munhälsa erkänt som en del av allmänhälsan eftersom resultatet visade att munhälsa hade en inverkan på livskvaliteten (Kieffer & Hoogstraten 2008). Det personliga utseendet, som påverkas av hur munnen och tänderna ser ut, har också betydelse för livskvaliteten. 2

Instrument för värdering av munhälsa Ett viktigt instrument är ROAG (Revised Oral Assesment Guide). Roag består av nio områden som ska bedömas, nämligen läppar, munslemhinnorna, tunga, tänder, tandkött, proteser, saliv, röst samt sväljning och bedömningar sker genom användning av ficklampa och munspegel (Paulsson et al. 2008). Utifrån denna bedömning ser sjuksköterskorna hur patientens munhälsa är och hur ofta munbedömningarna ska ske. Enligt Paulsson et al. (2008) är ROAG ett viktigt instrument där personalen lättare kan upptäcka patientens munproblem eftersom att olika områden kan bedömas samtidigt hos patienten. För att mäta hur munhälsa kan påverka livskvalitén har El Osta et al. (2012) utvecklat ett frågeformulär om munhälsa som kallas för Geriatric Oral Health Assessment Index (GOHAI ) och består av 12 objekt som är grupperade i tre olika dimensioner. Dessa dimensioner är a) den funktionella dimensionen som ex. äta, svälja, tala, b) den psykosociala dimensionen som ex. utseende, oro, obehag och slutligen c) smärta eller obehag-dimensionen som ex. tandköttskänslighet, obehag när man tuggar ett visst livsmedel. Formuläret rankas mellan 12-60 poäng varav allt under 50 anses vara en låg tillfredställande munhälsa och livskvalité och 51-56 är medel och 57-60 innebär en hög tillfredställande munhälsa och livskvalité (El Osta et al. 2012). Skillnaden mellan dessa två mätinstrument är att med ROAG så är det sjuksköterskan som gör en bedömning på patienten (Paulsson et al. 2008) och med GOHAI är det patienten själv som gör en självuppskattning på sin egen munhälsa (El Osta et al. 2012). Sjuksköterskans ansvar Sjuksköterskorna är ansvariga för att se till att rutiner för munvård och munbedömningar finns. Sjuksköterskorna är även ansvariga för att dokumentera patientens munproblem i journalen, för att kunna bedöma, planera, genomföra och utvärdera resultatet (Andersson 2009). Sjuksköterskan har fyra grundläggande ansvarsområden: främja hälsa, lindra lidande, förebygga hälsa och att återställa hälsa. Förutom dessa ansvarsområden har även sjuksköterskan huvudansvaret för att det utarbetas och tillämpas riktlinjer inom omvårdnad, forskning, utbildning och ledning (ICN 2014). När det inte skrivs en journal kring patientens munhygien förloras viktig information som hade kunnat förbättra patientens tillfrisknande (Paulsson et al. 2008). Det är även viktigt för att patienten ska få rätt vård och att detta ska föras vidare om patienten flyttar till en annan avdelning (Andersson 2009). Sjuksköterskan ansvarar även för att patienterna ska få korrekt information som är lämplig och tillräcklig för att ha som grund för samtycke till vård och behandling (ICN 2014). Främja hälsa: Hälsa ska även ses som en resurs för att öka individens förmåga att kontrollera de aspekter som inverkar på människans hälsa. Det påpekas också att hälsa är så pass viktigt att den påverkar den sociala och den ekonomiska utvecklingen. Att definitionen förklarar hälsa som en resurs ger människan utrymme att utgå från en egen bedömning på vad hälsa innebär på ett individuellt plan. Människan har därmed tillgång till grundläggande resurser för hälsa och kan behärska sin livssituation. WHO beskriver också hur man kan nå hälsa (Medin & Alexandersson 2000). Enligt Eriksson (2001) ska sjuksköterskan vara medveten om en lidandeprocess och hur oförutsägbart det kan vara och en viktig egenskap hos sjuksköterskan är att ha tålamod och att samtidigt kunna bemöta individen med respekt. Det är även viktigt i en lidandeprocess att det finns stort förtroende för sjuksköterskan samt att personen är delaktig i hela vårdprocessen. 3

Lidandet föder en känsla av hopplöshet och lidandet behöver hopp för att kunna lindras. Mening i lidandet uppstår då människan försonar sig med situationen och därmed finner möjligheter och mening (Eriksson 2001). Sjukdom och lidande kan innebära stora förändringar för en individ och sjuksköterskan kan bidra genom att stötta och hjälpa individen att acceptera och hantera denna förändring (Eriksson 2001). När en patient har skrivits in på en avdelning är det sjuksköterskans ansvar att göra munbedömning genom ROAG (Andersson & Öhrn 2006). För att sjuksköterskorna ska kunna använda sig av ROAG och göra en bedömning av patienters munhälsa är det viktigt att de har den utbildning och kunskap som krävs. Enligt Konradsen et al. (2013) har det fram tills nu funnits en föreställning om att sjuksköterskor har den utbildning som krävs för att kunna behandla patienters munhygien, men det har visat sig att sjuksköterskor saknar den rätta utbildningen även om de har kännedom om hur viktig munhygienen är för patientens hälsa. När en patient kommer till sjukhuset räknas munhälsovården in som en del av behandlingen och det är därför sjuksköterskan spelar en viktig roll (Munoz et al. 2009). Sjuksköterskan skapar en medvetenhet hos patienter där munhälsa är lågt prioriterat, exempelvis hos patienter med psykisk sjukdom. Det är även mycket viktigt att sjuksköterskan försöker inkludera patienten i vårdbehandlingen för att patienten ska ha med sig tillräckligt med information efter sjukhusbesöken (Berger et al. 2013). Patientdelaktighet har även visat sig ha positiva effekter på patienttillfredsställelse och på vårdens kvalitet. Omvårdnad Omvårdnad vid minskad salivproduktion kan vara att fukta munnen med vatten med hjälp av bomullstoss och att rengöra tandytorna noga (Andersson 2009). Detta gäller främst sängliggande patienter, men de patienter som är självgående kan instrueras att oftare skölja munnen med vatten. För de patienter som fortfarande har en viss salivproduktion kvar kan sjuksköterskorna hjälpa genom att erbjuda salivstimulerande medel som exempelvis sprayer, sugtabletter och muntorrhetspinnar (Andersson 2009). Sjuksköterskan och riskfaktorer I sjuksköterskans arbete ingår det att bedöma patientens munhälsa och analysera riskfaktorerna som orsakar munproblem hos patienterna. Dessa riskfaktorer kan vara sjukdomar, funktionsnedsättningar, näringsbrist, läkemedel och nedsatt immunförsvar (Andersson 2009). En del patienter behöver också tätare bedömningar av munnen för att de har nedsatt allmänhälsotillstånd på grund av sjukdomar såsom stroke, demens, Parkinsons sjukdom samt cancersjuka patienter som strålbehandlas (Gil-Montoya et al. 2005). När munhälsoproblemet blir upptäckt måste åtgärder genomföras för varje patient och åtgärderna ska följas upp kontinuerligt. Fokus på åtgärder kan ligga på munhålan, förbättring av nutrition, samt hjälpmedel som underlättar för handmotoriken för att en god munhygien ska kunna upprätthållas. Sjuksköterskan är ansvarig för att munhälsobedömningen har gjorts, att munhälsan har dokumenterats och att utvärdera åtgärderna (Andersson 2009). 4

Problemformulering Patientens munhälsa är lika viktig som resten av kroppen, varför det är viktigt att omvårdnaden av munhälsa prioriteras lika mycket. Dålig munhälsa kan också påverka patientens självförtroende, kommunikation och matintag, vilket i sin tur sedan kan påverka individens livskvalitet negativt. Munhälsan kan alltså påverka deras allmänhälsa. Anledningen till att denna uppsats berör munhälsa är för att det inte är ett uppmärksammat område inom sjukvården men som är minst lika viktigt som andra områden som sjukvården väljer att prioritera. Syfte Syftet var att beskriva omvårdnadsåtgärder som bidrar till att uppnå god munhälsa hos patienter. Metod De vetenskapliga artiklarna till arbetet har sökts i databaserna PubMed och Cinahl. Studien är genomförd som en litteraturstudie, där arbetet bygger på artiklar som författarna har valt genom databassökningen (Polit & Beck 2008). Uppsatsen är genomförd enligt Polit och Becks (2008) niostegsmodell som förklarar hur en litteraturstudie bör utformas. I tabell 1 beskrivs Polit och Becks (2008) niostegsmodell som är fritt översatt av uppsatsens författare. Tabell 1. Polit och Becks niostegsmodell (2008). 1. Formulering av syfte och frågeställningar 6. Tabort orelevanta artiklar från insamlad data 7. Materialet som är insamlad ska granskas och utvärderas 2. Val av databaser och sökord 5. Utvalda artiklar granskas och används till syftet 8. Informationen analyseras och samordnas av data insamling 3. Databassökning 4. Relevanta artiklar väljes ut, tas bort dem som är orelevanta 9. Sammanställning av material som är hittat ska presenteras Urvalskriterier Inklusionskriterierna ska hjälpa att hitta vetenskapliga artiklar som beskriver omvårdnadsåtgärder för god munhälsa hos patienter. De kriterier som är valda för denna studie 5

är artiklar som är Peer-Reviewed. Artiklarna ska vara publicerade mellan år 2005 och 2015 samt skrivna på engelska, svenska eller norska. Exklusionskriterier är patienter mellan 0-18 år och reviewartiklar. Litteratursökning Författaren började formulera ett syfte i steg ett enligt niostegsmodellen (Polit & Beck 2008). I steg två valdes en sökstrategi och i det ingick att hitta relevanta sökord, databaser och begrepp som skulle passa in med valt syfte (Polit & Beck 2008). De databaser som valdes för denna uppsats var CINAHL och PubMed. Enligt Polit och Beck (2008) steg två valdes även inklusions- och exklusionskriterier för att göra sökningen mer relevant (se ovan). I steg tre genomfördes sökningar, identifiering och insamling av primärkällor som var relevanta för studiens syfte. Sökningarna genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed. De sökord som har använts i CINAHL är: oral health, nursing and oral health, oral health and nurse, wellbeing, oral hygiene, oral health and self-esteem, oral hygiene, nursing and interventions. Sökningen begränsades genom att kombinera sökorden med AND och genom användning av Mesh Term. (Se tabell 2). Tabell 2 Sökningar på Cinahl Cinahl Sökord Träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3 TI Oral health TI nursing AND MH oral health MM Oral health AND TI nurse TI Patient AND oral health MM TI Knowledge AND MH oral hygiene TI Oral hygiene TI oral health AND MH Quality of life MH Oral health AND TI Selfesteem MH oral health and TI interventions. 386 16 10 2 49 8 8 1 9 1 1 41 3 3 25 295 7 7 345 15 11 1 4 1 1 12 2 2 6

De sökord som har använts i PubMed är: knowledge AND oral hygiene [MeSH Term] AND patient, Patients [Mesh Term] AND oral health [Mesh Term], Oral health (MESH Term) AND Interventions, Nursing (MESH TERM) AND oral health (MESH TERM), Knowledge AND oral health [Mesh Term] AND patient. Ytterligare begränsningar: 10 years, human, Se tabell 3. Tabell 3. Sökningar på PubMed Pubmed Sökord Träffar Urval1 Urval 2 Urval 3 Oral health(mesh Terms) Knowledge(MeSH Term) AND oral hygiene [MeSH Term] Patients [Mesh Term] AND oral health [Mesh Term] Oral health (MESH Term)AND Interventions Nursing (MESH TERM) AND oral health (MESH TERM) Oral hygiene (MeSH Terms) Oral health (MeSH Terms) AND self-esteem Oral health(mesh Term) AND quality of life(mesh Term) Oral health( MeSH Terms) AND nurses(mesh Term) 5048 2 1 1 47 2 2 2 219 4 3 1 55 1 1 1 4682 42 1 1 1 997 27 2 2 1 Urvalsprocess Urval 1 Artiklarnas titel och abstrakt lästes för att göra det första urvalet enligt Polit och Becks steg fyra (Polit & Beck 2008). De abstrakt som stämde bäst med syftet behölls för en vidare granskning senare. Databassökningen i CINAHL gav 1166 träffar och i PubMed 11.119 7

träffar. Efter första urvalet var det totalt 64 artiklar som behölls och det gjordes genom att läsa rubriker och abstrakt översiktligt. De artiklar som valdes ut i Urval 1 var artiklar som verkade relevanta för valt syfte samt artiklar som skulle ligga till grund för nästkommande urval. Urval 2 Enligt steg fem (Polit & Beck 2008) hittades de valda artiklarna och genom noggrann läsning av abstrakt bedömdes och avgjordes om resultatet stämde med litteraturstudiens syfte. I steg sex enligt Polit och Beck (2008) togs icke relevanta artiklar från insamlade data bort och de artiklar som behölls granskades mer noggrant då fokus låg på metod och resultat. Efter urval 2 fanns det 53 artiklar kvar. Urval 3 För att säkerställa kvaliteten i artiklarna användes steg sju enligt Polit och Beck (2008) granskningsmall. Utav de 53 artiklarna valdes sedan, genom noggrann läsning, tio artiklar ut till det sista urvalet (se tabell 2 och 3). Dessa artiklar som behölls var en mix av kvalitativaoch kvantitativa studier. Artiklar valdes bort på grund av att de inte ansågs kunna besvara syftet och på grund av att de främst handlade om barn, vilket var ett av våra exklusionskriterier. Utöver detta så gjordes även en manuell sökning utifrån referenser som fanns i de valda artiklarna. Databearbetning Databearbetningen genomfördes enligt steg åtta i Polit och Beck (2008) granskningsmodell där en induktiv analysmetod av artiklarna genomfördes. Koder som var relevanta för studiens syfte som till exempel oral health, oral hygiene och nursing and oral health ströks under. Artiklarna översattes, lästes om ett antal gånger för att ge bästa möjliga förståelse och tillämpning i uppsatsen. Sedan drogs slutsatser och en samanställning av resultatet skedde enligt steg nio ( Polit & Beck 2008). Artiklarna i urval 3 sammanställdes i en artikelmatris (se Bilaga 1) som kortfattat beskriver artiklarnas syfte, metod och resultat. Forskningsetiska ställningstaganden I denna studie har det tagits hänsyn till etiska ställningstaganden på det sätt att oärlig fakta inte kommer att finnas med i denna studie. För att uppsatsen ska kunna besvara syftet ska denna uppsats skrivas med så korrekt översättning som möjligt. Studien är baserad på granskade artiklar samt artiklar som tar hänsyn till etiken och dessa kriterier är enligt Forsberg och Wengström (2013) ett av de viktigaste att ta hänsyn till vid uppsatsskrivning. Det är även viktigt att etiska överväganden görs innan en systematisk litteraturstudie inleds, hänsyn till uppvisande av resultat och urval. De artiklar som har inkluderats i studiens har valts ut i förhållande till studiens syfte och inklusionskriterier och alla resultat har behandlats oberoende av om de stödjer syftet eller inte. Detta har gjorts för att höja studiens kvalitet och reliabilitet (Forsberg & Wengström 2013). Resultat 8

Resultatet har framkommit genom tio artiklar som belyser omvårdnadsåtgärder som bidrar till god munhälsa hos patienter. Efter analysen av dessa tio artiklar som belyser omvårdnadsåtgärder av god munhälsa hos patienter så framkom två huvudteman: första temat är Sjuksköterskans åtgärder och andra temat är Patientens medverkan. Under varje huvudtema finns det ett antal underteman. I huvudtemat Sjuksköterskans åtgärder finns fyra underteman; Kunskap, Information, Kontroll och Vårdplan. Huvudtemat Patientens medverkan har två underteman; Delaktighet och Egenvård. Dessa huvud- och underteman ska besvara studiens syfte om vilka omvårdnadsåtgärder som hjälper patienten att uppnå god munhälsa. Sjuksköterskans åtgärder Kunskap Vårdplan Sjuksköterskans åtgärder Information Kontroll Figur 1. Huvudtemat Sjuksköterskans åtgärder och dess undertema Resultat visade att sjuksköterskan spelar en stor roll i patienternas behandling mot en god munhälsa. En god munhälsa är enligt Paulsson et al. (2008) en av de egenskaper som utgör en god omvårdnad och det är viktigt att sjuksköterskan har den kunskap som krävs för att kunna upprätta en god munhälsa. Paulsson et al. (2008) beskriver vikten av en god munhälsa: God munvård bör vara en av de egenskaper av god omvårdnad, med munhälsovård som en av de grundläggande vårdområden för sjuksköterskan. Kunskap Enligt Munoz et al. (2009) har inte alltid sjuksköterskorna den kunskap som krävs för att göra en god bedömning av patientens munhälsa och oftast lämnas ansvaret över till patienten själv att uprätthålla en god munhälsa. Trots att sjuksköterskor har lite utbildning och kunskap kring munhälsan (Paulsson et al. 2008) så är de flesta sjuksköterskorna mycket medvetna om vikten av en god munhälsa (Konradsen et al. 2013). För att lösa problemet med att sjuksköterskor har för lite kunskap inom munhälsa rekommenderar Konradsen et al. (2013) att sjuksköterskor får 9

en utbildning i munhälsa som fokuserar på tre områden: kliniska färdigheter, attityder/uppfattningar och vetenskapliga bevis. Psykiska störningar förstör oftast hela den vardagliga rutinen varav munhälsa är en del utav det och detta kan bidra till sämre medicinsk upptag hos patienten samt sämre resultat i behandlingen. Det är därför mycket viktigt att sjuksköterskor har kunskap inom munhälsa och dess effekter eftersom de kontinuerligt ska följa upp inneliggande patienters munhälsa för att de ska få den bästa möjliga vården (Munoz et al. 2009). Information Enligt Gil-Montoya et al. (2005) är det viktigt att patienten ska få rätt information om hur de ska ta hand om sin munhälsa och denna information ska främst komma från sjuksköterskorna. Det som är viktigt att informera om är bland annat munnens funktion (Andersson 2009), munnens sjukdomar (Munro et al. 2006; El Osta et al. 2012) samt hur munhälsan påverkar allmänhälsan (Orstein et al. 2014). Det är även viktigt att det sker ett utbyte av information mellan sjuksköterskorna i samband med rapporter om patientens munhälsa så att inte viktig information går förlorad när patienten exempelvis byter avdelning (Paulsson et al. 2008). Om inte rätt information förmedlas till andra sjuksköterskor kan det leda till en negativ påverkan på patientens munhälsa (Paulsson et al. 2008). Kontroll För att bedöma förändringar i patienters munhälsa krävs det att sjuksköterskan gör upprepade och standardiserade kontroller (Paulsson et al. 2008). En anledning till varför det är så viktigt för sjuksköterskan att göra regelbundna kontroller är för att om patienten själv kan bedöma att de har en god munhälsa men att det i själva verket fortfarande förekommer och inte kan göra korrekt bedömning av sin egen munhälsa (Paulsson et al. 2008). Genom att göra regelbundna kontroller kan sjuksköterskan även identifiera vilka riskfaktorer som finns samt få kunskap om patientens förmåga att utföra daglig munvård. Vid svårare sjukdomar som exempelvis cancer är det viktigt att kontroller görs regelbundet av sjuksköterskorna på en daglig basis (Paulsson et al. 2008) Vårdplan För att kunna optimera patientens munhälsa krävs det att sjuksköterskan lägger upp en plan/vårdplan för att på lämpligaste sättet kunna sätta in åtgärder för att förbättra patientens munhälsa (Orstein et al. 2014). Detta inkluderar att sjuksköterskan gör en bedömning av patientens nuvarande munstatus och utifrån detta lägger upp en plan för hur patienten ska gå tillväga för att förbättra sin munhälsa. En plan syftar främst till att identifiera vad patienten har för rutiner vid tandborstning, användning av tandtråd etc. (Orstein et al. 2014). Dessutom är det viktigt att utvärdera hur vårdplanen har fungerat genom regelbundna kontroller (Orstein et al. 2014). 10

Patientens medverkan Delaktig het Patientens medverkan Egenvård Figur 2. Huvudtemat: Patientens medverkan och underteman: Egenvård och Delaktighet. Delaktighet När det gäller munhälsa har fokus oftast legat på sjuksköterskan och det ansvar som sjuksköterskan har för att bidra till god munhälsa (Gil-Montoya et al. 2005) men det är även viktigt att upplysa vilken roll patienten har och vilka åtgärder som bidrar till en god munhälsa. En god munhälsa beror på patienternas inställning till munhälsa och de patienter som har en negativ inställning till sin munhälsa tenderar att oftare slarva med sin munhygien. När patienterna har en negativ inställning till munhälsa så behöver patienten uppmärksamma sin munhälsa extra mycket (Orstein et al. 2014). Att få patienter delaktiga i sin egenvård har visat sig ha många positiva effekter. Enligt Yuen et al. (2013) minskar risken att utveckla tandköttsinflammation om patienten får lära sig utförligt hur tandborstning och tandtråd ska användas. Fokus har även allt mer flyttats från sjuksköterskan till patienten, och munhälsa har fått ett mer holistiskt synsätt där helheten är större än summan av delarna. Munhälsa handlar inte längre bara om att ha tänder och att leva ett långt liv utan att patienten har en god munhälsa och därmed ett bättre och längre liv (Kieffer et al. 2008). Trots att det är sjuksköterskans ansvar att ge information om munhälsa och dess påverkan så är det upp till patienten att se till att denne har fått med sig tillräckligt med information. Patientens delaktighet i den egna vården kommer att stärka deras kunskap och stärka deras känsla av kontroll. Känslan av kontroll är mycket viktigt, särskilt vid sjukdomar (Berger et al. 2013). När patienten är intresserad och frågvis om sin munhälsostatus vid given information ska de passa på att vara med och påverka hur vårdplaneringen ska se ut. På detta sätt kan patienten vara delaktig och fatta egna beslut angående sin egenvård. Ur ett hälsofrämjande perspektiv ses patienten som en delaktig medproducent av sin egen hälsa. Detta perspektiv kallas för empowerment och handlar om att stärka patientens upplevelse utav sammanhang samt öka det sociala och psykologiska välbefinnandet (Berger et al. 2013). 11

Egenvård Det kan vara svårt för vissa patienter att utföra munhygienen enligt de anvisningar som de har fått från sjuksköterskan (Paulsson et al. 2008). Genom att föra dokumentation och ge information till patienten kan sjuksköterskan även veta vilken förmåga patienten har för att utföra en god egenvård på egen hand eller om patienten kommer behöva stöd efter att denne har lämnat sjuksköterskans vård (Paulsson et al. 2008) Efter sjukhusbesöken är det viktigt att patienten följer egenvårdsrutiner som patienten får följa och som ska säkerställa en god munhygien (Paulsson et al. 2008). Några exempel på hur patienten kan sköta egenvården är att följa råd om tandborstning och tandtråd samt att försöka hålla en god kostvana som gynnar munhälsan (Berger et al. 2013), men det är även upp till patienten att ta till sig råden och använda sig utav dem (Paulsson et al. 2008). Diskussion Syftet med denna uppsats var att beskriva omvårdnadsåtgärder som bidrar till att uppnå god munhälsa hos patienter. Uppsatsens resultat fokuserar på sjuksköterskans åtgärder och patientens medverkan, och deras roll i att uppnå god munhälsa. Det mest intressanta i denna studie är att det påvisar att patienterna har en viktig roll och ett ansvar för den egna munhälsan i samband med att sjuksköterskan utbildar och informerar. Resultatet i denna studie visar att det finns många åtgärder för att upprätthålla en god munhygien och det visar även hur viktig sjuksköterskan är för att patienten ska få bästa möjliga vård. Däremot visar det även att sjuksköterskan inte alltid är medveten om sin roll vad det gäller patienters munhygien. Även om de vet så har de inte verktygen, det vill säga kunskapen, för att bistå med den hjälp som behövs. Resultatet delades upp i två huvudteman med fyra respektive två underteman för att beskriva de omvårdnadsåtgärder som krävs för att uppnå god munhälsa. Huvudtemat sjuksköterskans åtgärder resulterade i fyra underteman; information, kontroll, vårdplan och kunskap och huvudtemat Patientens medverkan resulterade i två underteman; delaktighet och egenvård. Resultatdiskussion Resultatet visar att sjuksköterskan har ett stort ansvar för att uppnå en god munhälsa hos patienten men har inte tillräckligt med kunskap om munhälsa. Det finns många sjuksköterskor som har kunskap om vikten av en god munhälsa men munhälsa är lågt prioriterat (Munoz et al. 2009). En studie av Wårdh et al. (2000) styrker detta resultat då de i sin studie kom fram till att sjuksköterskor i teorin ofta ser munhälsa som en naturlig del för omvårdnaden. I verkligheten ser det däremot annorlunda ut eftersom munhälsa prioriteras lägre när andra sjukdomar finns, utan att reflektera över att munhälsa och övriga sjukdomar har en påverkan på varandra (Wårdh et al. 2000). I många fall där det saknas en utbildning om munhygien bland sjuksköterskorna lämnas ansvaret över till patienterna själva att sköta den egna munhygien utan att veta vilken påverkan detta har på patienternas övriga sjukdomar (Paulsson et al. 2008). För att höja munhälsans prioritet finns det en rad olika åtgärder som sjuksköterskor kan göra. De kan enligt Moore (2004) informera lokala tjänstemän och lagstiftare om det problem som de dagligen ser med dåligt skött munhälsa, utbilda sig ytterligare i munhälsa, förespråka för inkludering av enklare verktyg som de kan använda vid bedömning av munhälsa samt att förbättra sjuksköterskornas samarbete med tandhygienister etc. Dessa åtgärder kräver dock att sjuksköterskan är medveten om vikten av en god munhälsa (Munoz et al. 2009). 12

Resultatet i denna uppsats har belyst vikten av en god munhälsa och vilka åtgärder som krävs för att upprätthålla en god munhälsa (Paulsson et al. 2008). Detta resultat styrkas utav Terpenning och Shay (2002) som menar att munhälsa kan vara kostsamt för ett sjukhus att bedriva men att det är desto mer kostsamt att ignorera. Dåligt skött munhälsa kan leda till allvarligare sjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar (Klinge 2010) och lunginflammation, och dessa sjukdomar är kostsamma för sjukhusen att behandla. Ett förslag som Terpenning och Shay (2002) och Konradsen et al. (2013) tror kan minska kostnaderna för sjukhusen långsiktigt är att ge sjuksköterskor ordentlig utbildning i munhälsa så att munhälsosjukdomar prioriteras lika högt som andra sjukdomar. Resultatet visar även att patienten har en central del i behandling av munhälsa och att det är viktigt att inkludera patienten så att en god munhälsa kan upprätthållas även efter sjukhusbesöken. Det är upp till sjuksköterskan att skapa en vårdplan som främjar en god munhälsa (Paulsson et al. 2008), men det är patientens ansvar att följa upp de råd och information som ges för att bibehålla en god munhälsa. Patientens delaktighet i sin behandling kan delas upp i tre kategorier enligt Cahill (1998) och dessa tre kategorier är: få vara med i beslutstagandet, förbättra livskvaliteten och återinföra patientmakten. Detta styrker Berger et al. (2013) resonemang om att patientdelaktighet kan stärka deras livskvalitet och känslan att de har kontroll över sin behandling. El Osta et al. (2012) frågeformulär om patienters självskattade munhälsa har visat ha stor betydelse även i en annan forskning där Orstein et al. (2014) menar att självskattad munhälsa har en effekt på självskattad hälsa och självkänsla, vilka senare påverkar den självskattade livstillfredställelsen. En dålig självskattad munhälsa kan även förknippas med mer stress, lägre moral och även en lägre livstillfredställelse särskilt hos den äldre befolkningen. Insatser för att förbättra den verkliga munhälsan och den självskattade munhälsan kan minska risken för depression, ångest och även andra sjukdomar som svampinfektioner och inflammation i tandköttet (Orstein et al. 2014). Metoddiskussion Denna studie har utformats enligt Polit och Becks (2008) niostegsmodell vilket har fungerat som en bra guide för att komma fram till studiens resultat. Studien är uppbyggd på vetenskapliga artiklar som är insamlade från databaserna PubMed och CINAHL. De sökord som har använts för att hitta rätt artiklar som kan svara på studiens syfte är exempelvis Oral Health, Nursing and Oral Health, Patients and Oral Health, Oral Health and Quality of Life. Tidsramen för dessa artiklar är satta mellan 2005-2015 för att endast inkludera nya och relevanta artiklar. Styrkorna i denna uppsats har varit att vi har hittat bra artiklar om munhälsa som är ett väldigt intressant ämne. En annan styrka har varit den egna lärdomen om hur viktigt just munhälsan är och det är något som kommer att stärka rollen som sjuksköterska senare i arbetslivet. Vi har även jobbat systematiskt med att följa Polit och Becks (2008) niostegsmodell som har lett till att bra och relevanta artiklar inom ämnet munhälsa har hittats. Svagheterna i denna uppsats har varit att hitta passande sökord som beskriver det ämne som vi ville hitta. Ett exempel på detta är sökordet knowledge som inte passade ihop med syftet och som därmed fick strykas. Konsekvensen av detta var att det inte fanns många artiklar att välja mellan när det handlade om kunskap (knowledge) men detta löste sig eftersom det finns tillräckligt mycket resultat för att kunna svara på syftet. De artiklar som passade ihop med syftet innehöll även de exklusionskriterier som hade satts, exempelvis barn under 18 år, och 13

därmed kunde inte dessa artiklar tas med i uppsatsen. En annan svårighet har varit att hitta artiklar som har patienten i fokus och inte bara sjuksköterskan och munhälsan. Detta har lett till att det inte har funnits ett stort utbud av artiklar som belyser patientens syn på omvårdnad i denna studie. En annan svaghet är att tidsramen för artiklarna var för snäv och det fanns många relevanta artiklar som hittades i efterhand som hade skrivits innan 2005 och som då inte kunde användes i denna studie. Anledningen till att det var så många artiklar som valdes bort i urvalen är för att de artiklarna saknade abstrakt samt att många artiklar var inriktade på en specifik sjukdom och berörde inte allmän munhälsa. Enligt vår bedömning finns det tillräckligt med information i dessa tio artiklar för att besvara studiens syfte och därför behövs inte fler artiklar för att fylla ut texten med. Klinisk betydelse Vi har valt detta ämne eftersom vi anser att munhälsan är mycket underskattad men ändå bland de viktigaste områdena inom vården. Sprida kunskap är att få andra att förstå munhälsans roll för ett bra välbefinnande. Denna uppsats kan förhoppningsvis belysa vikten av munhälsa till andra sjuksköterskestudenter och arbetande sjuksköterskor. Det är viktigt att sjuksköterskor vet vilken roll de spelar i patienters munhälsa och hur viktigt munhälsan är för den allmänna hälsan och välbefinnandet, och förhoppningsvis belyser denna uppsats just detta. Det är även viktigt att veta att munhälsa inte är separat från allmänhälsan utan de är beroende av varandra för att kunna ha så god hälsa som möjligt. Denna uppsats har förhoppningsvis betydelse även för patienten eftersom patienten kan påverka den egna vården mycket. Förhoppningsvis har även uppsatsen gett bra information om vilka åtgärder som finns för både sjuksköterskan och patienten. Förslag till fortsatt forskning Det skulle vara intressant som en vidare forskning att undersöka hur sjuksköterskor förhåller sig till munhälsa och dess omfattande inverkan på patientens välbefinnande. Det hade även varit intressant att se om sjuksköterskor får en ordentlig utbildning inom munhälsa eftersom det är såpass viktigt. Denna fortsatta forskning är viktig för att utveckla en bättre omvårdnad för patienterna och som inkluderar munhälsa. Slutsats Efter denna litteraturstudie framkom det att det finns lite kunskap bland sjuksköterskor om vikten av en god munhälsa och hur det kan påverka allmänhälsan. Munhälsan värderas lågt i omvårdnadsplanen men resultatet visar att det finns en rad olika omvårdnadsåtgärder som kan användas för att bidra till god munhälsa, men att sjuksköterskorna måste ha mer kunskap för att ha användning av dessa åtgärder. Resultatet visar vikten av information från sjuksköterskornas sida samt hur viktigt det är att sjuksköterskorna har den kunskap som krävs för att kunna bistå med information om hur patienterna ska upprätthålla en god munhygien. Resultatet betonar även vikten av patientdelaktighet och hur viktigt det är för patienten att inkluderas i den egna vården. Delaktighet har en positiv inverkan på patientens självkänsla och även deras uppfattning om vårdkvaliteten. 14

Referenslista Andersson, P. (2009). Munhälsa. I Edberg, A. & Wijk, H. (red.) Omvårdnadens grunder- Hälsa och ohälsa. Lund: Studentlitteratur. 349-380 Andersson, P., Westergren, A., Karlsson, S., Rahm Hallberg, I. & Renvert, S. (2002). Oral Health and nutrition status in a group of geriatric rehabilitation patients. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 16, 311-318. Axtelius, B. & Söderfeldt, B. (2004). Vad är oral hälsa? Hälso- och sjukdomsbegreppet sett ur teoretisk synvinkel. Läkartidningen, 96 (10), 50-55. Berger, Z., Flickinger, T.E., Pfoh, E., Martinez, K.A., & Dy, S.M. (2013). Promoting engagement by patients and families to reduce adverse events in acute care settings: a systematic review. BMJ Quality and. Safety 23 (7), 548-555. Brülde, B. (2003). Teorier om livskvalitet. Lund: Studentlitteratur. El Osta, N., Hennequin, M., Tubert-Jeannin, S., Naaman, M., El Osta, L., & Geachan, N. (2012). The pertinence of oral health indicators in nutritional studies in the elderly. Clinical Nutrition, 33, 316-321. Eriksson, K. (2001). Den lidande människan. Stockholm: Liber. Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur och Kultur. Gil-Montoya, J., Ferreira de Mello, A., Cardenas, C., & Lopez, I. (2005). Oral Health Protocol for the dependent institutionalized elderly. Geriatric Nursing, 27 (2), 95-101. ICN (2014). The ICN Code of ethics for nurses. Geneva: ICN International council of nurses. Tillgänglig: www.icn.ch/about-icn/code-of-ethics-for-nurses [2015-12-10] Kieffer, J. & Hoogstraten, J. (2008). Linking oral health, general health, and quality of life. European Journal of Oral Sciences, 116 (5), 445-450. Klinge, B. (2010). Munnen. Tänder, kropp och själ. Karolinska Institutet University Press. Konradsen, H., Trosborg, I., Christensen, L., & Pedersen, P. (2013). Evaluation of interrater reliability assessing oral health in acute care settings. International Journal of Nursing Practice, 20 (3), 258-264. Medin, J. & Alexandersson, K. (2000). Begreppet hälsa och hälsofrämjande. Lund: Studentlitteratur. Moore, K. (2004). Oral health progress in Kansas. Kansas nurse, 79 (10), 8-10. Munoz N., Touger-Decker R., Byham-Gray L., & Maillet, J.O. (2009) Effect of an oral health assessment education program on nurses knowledge and patient care practices in skilled nursing facilities. Special Care in Dentistry, 29, 179 185. Munro, C., Grap, M.J., Jablonski, R., & Boyle, A. (2006). Oral Health Measurement in Nursing Research: State of the Science. Biological research for nursing, 8 (1), 35-42. 15

Orstein, K., DeCherrie, L., Gluzman, R., Scott, E., Kansal, J., Shah, T., Katz, R., & Soriano, T. (2014). Significant Unmet Oral Health Needs of Homebound Elderly Adults. Journal of the American Geriatrics Society, 63 (1), 151-157. Paulsson, G., Wårdh, I., Andersson, P., & Ohrn, K. (2008). Comparison of oral health assessments between nursing staff and patients on medical wards. European Journal of Cancer Care, 17, 49-55. Reitan, A. M. & Schölberg, T. (2003). Onkologisk omvårdnad. Patient-problem-åtgärd. Stockholm: Liber. SFS 1982:763. Hälsa och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet World Health Organization (2003). WHO definition of health. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.who.int/about/definition/en/print.html. [2015-09-10]. World Health Organization (2014). Oral health. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.who.int/topics/oral_health/en/ [2015-12-10]. Wårdh, I., Hallberg, L., Berggren, U., Andersson, L., & Sörensen, S. (2000). Oral Health Care- A Low Priority In Nursing. In-dept interviews with nursing staff. Scandinavian Journal of Caring Science, 14 (2), 137-142. Yuen, H., Weng, Y., Reed, S.G., Summerlin, L.M., & Silver, R.M. (2014). Factors associated with gingival inflammation among adults with systemic sclerosis. International Journal of Dental Hygiene, 12 (1), 55-61. Öhrn, K. & Andersson, P. (2006). Munvård inom vård och omsorg. Lund: Studentlitteratur. 16

Bilaga 1. Artikelöversikt Författare, årtal/land, titel Munoz, N., Touger-Decker R., Byham-Gray L., Maillet, JO 2009, USA Effect of an oral health assessment education program on nurses knowledge and patient care practices in skilled nursing facilities. Syfte Metod Huvudresultat Syftet är att mäta effekterna av att utbilda sjuksköterskor i munhälsa samt deras kunskap och bedömning av munhälsa. Kvalitativ studie. Undersökningsgrupp på nio sjuksköterskor deltog i undersökning. Det var sammanlagt 256 observationer varav 176 stycken var före utbildningen och 80 stycken efter utbildningen Resultatet visar att utbildningen utav munhälsa till sjuksköterskor har en positiv inverkan på fullständighet och likformighet. El Osta, N. Hennequin, M. Tubert-Jeannin, S. Naaman, M. El Osta, L. Geachan, N. 2012, Beirut, Libanon The pertinence of oral health indicators in nutritional studies in the elderly. Syftet med denna studie är att undersöka sambanden mellan närings underskott och åtgärder för munhälsa i en grupp av äldre. Kvalitativ studie. Undersöknings grupp på 201 personer i 65 års ålder och uppåt varav 121 var kvinnor och resterande 80 män. Deltagande blev intervjuade utifrån ett frågeformulär inklusive( MNA) och (GOHAI). Resultatet visade att 69,2% av deltagarna uppgav att de hade problem med muntorrhet och 53,7% hade tuggproblem de senaste tre månaderna. Kieffer, J. Hoogstraten, J. 2008, Amsterdam Linking oral health, general health, and quality of life. Syftet med detta arbete är att utvärdera sambandet mellan munhälsa, allmän hälsa och livskvalitet Kvantitativ studie. Bestod utav 118 deltagare som skulle besvara en mängd olika enkäter som behandlar oralhälsa, allmänhälsa och livskvalité för att sedan se om det finns ett samband mellan dessa. Överlag visade resultat att det inte fanns något samband mellan oralhälsa och allmänhälsa bland denna grupp av friska människor. Däremot visade resultat att det fanns ett visst samband mellan oral hälsa och livskvalité. 17

Gil-Montoya, J. Ferreira de Mello, A. Cardenas, C. Lopez, I. 2005, Spanien Oral Health Protocol for the dependent institutionalized elderly Munro, C. Grap, M.J. Jablonski, R. Boyle, A. 2006, USA Oral Health Measurement in Nursing Research. Orstein, K. DeCherrie, L. Gluzman, R. Scott, E. Kansal, J. Shah, T. Katz, R. Soriano, T. 2014, USA Significant Unmet Oral Health Needs of Homebound Elderly Adults Paulsson, G. Wårdh,I.Ander sson,p.ohrn, K. 2008, UK & Ireland Syftet med detta arbete var att utveckla ett munvårdsprotokol l för äldre patienter inlagda på ett akutsjukhus med en längre vistelse. Syftet med studien var att undersöka genomförbarheten av en vård- och tandhygien team för att mäta de specifika munhälsa index i ett prov av äldre vuxna som bor i NHS Syftet med denna studie är att bedöma den orala hälsotillstånd, användning av tandvård och tandvårdsbehov av homebound äldre vuxna och för att avgöra om medicinska diagnoser eller demografiska faktorer påverkade uppfattas munhälsa. Syftet med denna studie var att utvärdera giltigheten av Kvantitativ studie. Ett frågeformulär utdelades till vårdpersonalen för att bedöma befintliga rutiner hos patienternas munhälsa. Urvalet i denna studie var patienter under 65 år (10 procent) och patienter över 65 år (90 procent). Sammanlagt 146 patienter deltog i studien. Denna artikel är av kvalitativ ansats där författarna har samlat in tester från ett äldreboende. De tester som de samlade in var från plack, tandproteser, salivflödet etc. Detta är ett projekt som ska upplysa vikten av mätning utav munhälsan. Kross-sektionell studie. En forskargrupp av tandläkare utförde en undersökning på 131 äldre personer där de undersökte GOHAI, munhälsa och deras behov av munvård. Studien är en komparativ studie som gjorde på fem sjukhus runtom i Resultatet visade att 56 procent av patienterna visade tecken på muntorrhet och vid bedömningen av munhygien visade 89 procent av de med naturliga tänder och 70 procent av de med proteser att de hade plack. Samtidigt hade mer än hälften av patienterna med naturliga tänder även inflammerat tandkött. Resultatet av detta projekt är att författarna har tillgängliggjort åtgärder och komponenter av munhälsa så att de blir tillgängliga för allmänheten. Resultatet visade att majoriteten av de patienter som inte var tillfredställda med munvården var mörkhyade. Resultatet visade även att andra sjukdomar inte hade någon direkt koppling till otillfredställande vårdbehov. Resultatet visade att patienternas självskattade munhälsa stämde ganska väl 18