WorkUp. från strukturerad process till arbetsplatsstöd forskningsprojekt i tre landsting. Birgitta Grahn

Relevanta dokument
Södra Regionvårdsnämnden. Karlskrona Anja Nyberg, Birgitta Grahn

Koncernkontoret Datum Avdelningen för hälso- och Sjukvårdsstyrning. Anja Nyberg Projektledare WorkUp - processrapport

Prata om arbetet! KJERSTIN STIGMAR

Arbets- och miljömedicin Lund

ADA+ Dialogmodell för hållbar arbetsåtergång

Metoder för primärprevention och tidig återgång i arbete vid arbetsrelaterad psykisk ohälsa

[mworks-ett mobilt stöd tillbaka till arbetet]

ADA + En dialogmodell för hållbar arbetsåtergång

Hierarkier av hälsa. Docent Christina Björklund. Enheten för interventions- och implementeringsforskning

WorkUp. Tidig strukturerad vård med arbetsplatsintervention för förbättrad arbetsförmåga vid akut/subakut nackoch/eller

Från epidemiologi till klinik SpAScania

ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering

Riktlinjer för utredning och åtgärder vid psykisk ohälsa på arbetsplatsen

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

Institutionen för klinisk neurovetenskap. Sektionen för försäkringsmedicin

REHSAMkonferens. När teori omsätts i praktik. Clarion Stockholm, 10 februari Rehabilitering för tidigare återgång i arbete

Forskning om sjukfrånvaro

Kulturunderstödd Rehabilitering. Kultur på recept. Upplevelser Aktiviteter Eget skapande

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

SvACBS årsmöte ACT vid sjukskrivning för psykisk ohälsa SAFARI-studien

Keele StarT Back Screening Tool

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen

Kommunikation med arbetsgivare/af

Åter i arbete efter stress

Effektiva metoder för att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet

Hur förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hur kan samarbete mellan arbetsgivare och företagshälsa ge bättre förhållanden

Rehabiliteringsgarantin

MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR?

Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet

Från ord till klinisk handling Praktisk användning av LUQSUS-K på individ-, grupp- och organisationsnivå inom Företagshälsovården.

Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk. Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand

Rehabilitera mera- men hur? Erfarenheter från utvärderingar av rehabiliteringsstrategier i Sverige och Europa

Försämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet

Implementering av artrosskolor

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Riskfaktorer för och konsekvenser av sjukskrivning/aktivitets- och sjukersättning: en prospektiv tvillingstudie (STODS)

REHABILITERING TILL ARBETE ADA + ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång

Från ord till klinisk handling Praktisk användning av LUQSUS-K på individ-, grupp- och organisationsnivå inom Företagshälsovården

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Psykisk hälsa i primärvård

Uppdaterad Sid 1 / 5. Institutionen för klinisk neurovetenskap. Sektionen för försäkringsmedicin

Kan vårdsamordnare vara en framgångsrik modell på vårdcentraler för patienter med psykisk ohälsa?

Evidensbaserat samarbete mellan primärvård och psykiatri

regionvastmanland.se Smärtrehab Västmanland

Kan preventiva insatser på arbetsplatser vara lönsamt för organisationer? 1 av 10 anställda har nedsatt arbetsförmåga

FoU-beredningen. Plats: Epsilon, Region Kronoberg, S Järnvägsgatan 1 (H-huset), Växjö. Ordförande... Justerare. Datum: Tid: 09:00-11:45

ADA+ Dialogmodell för hållbar arbetsåtergång. Maud Steneberg Leg Sjukgymnast/rehabkoordinator Stressrehabiliteringen

Rehabiliteringskoordinatorer i Stockholms län studieresultat och praktisk tillämpning

STODS: the Swedish Twin project Of Disability pension and Sickness absence

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna?

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär

De framtida läkarintygens betydelse som underlag för uppföljning, utvärdering och forskning

Tillbakablick på Nationella Diabetesregistret

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Kvalitetsarbeten Stockholm 2016

Ett beteendemedicinskt arbetssätt i fysioterapi vid behandling av kronisk smärta

Floda och Gråbo vårdcentraler

Det går att få tillbaka individer i arbete vid stressrelaterad psykisk ohälsa!

Vilken nytta har regionen och befolkningen av forskning i primärvård?

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

ARBETSFÖRMÅGA VID DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM MONICA BERTILSSON, MED DR, ENHETEN FÖR SOCIALMEDICIN OCH EPIDEMIOLOGI, GÖTEBORGS UNIVERSITET

Maj Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society

This is Skåne. Area square kilometers. Biggest cities and populations Malmö 320,000 Helsingborg 140,000 Lund 120,000 Kristianstad 80,000

Hälsoekonomisk utvärdering av klinisk verksamhet vid Stressrehabilitering

Nyttan med ett register. Peter Molander

Evidensbaserat samarbete mellan primärvård och psykiatri

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)

Förebygg stress och utmattning

Utlysning av REHSAM, ett forskningsprogram inom ramen för rehabiliteringsgarantin. Inbjudan

SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg

ADA + En dialogmodell för hållbar arbetsåtergång

Svenska Barnreumaregistret

Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning

Arbetslivsinriktad rehabilitering Metoder för återgång i arbete

Upplevelse av bemötande i samband med aktivitetsförmågeutredning

Tänker prata om Medicinska konsekvenser av sjukskrivning. Sjukfrånvaro i Europa

Kvinnors och mäns sjukfrånvaro. Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet

Sjukskrivning är en del av vård och behandling Sjukskrivning en aktiv åtgärd med ett tydligt syfte Individen bör vara delaktig i sin

ACG Case-Mix System. Användarmöte Ensolution AB, +46 (0) ,

Vad kan evidensbaserad praktik göra för företagshälsa

Psykisk ohälsa i primärvården. Samverkan rehabkoordinator, vårdsamordnare, arbetsgivaren, försäkringskassan och psykiatrin

Tidiga indikationer för mobbning inom akademisk och industriell miljö En studie om samband mellan arbetsrelaterade faktorer och uppkomst av mobbning

Riktad primärvård för äldre

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet

Reflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital. Professor Ingemar Petersson. Stab forskning och utbildning SUS

Nya behandlingsmetoderna ERGT & ERITA

SEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa

Överföring från barnsjukvård till vuxensjukvård - ungdomar med medfödda hjärtfel

Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack.

Från epidemiologi till samhällsinsatser och klinisk praktik för att förebygga kronisk smärta och nedsatt arbetsförmåga

1 (7) Se bilaga Se bilaga 1.

Kvalitet, säkerhet och tillgänglighet. Regionstyrelsen

Chefer i skottlinjen mobbning på arbetet

Jämställd sjukfrånvaro - bedöms män och kvinnor likvärdigt i sjukskrivningsprocessen?

Docent, Med Dr, leg sjuksköterska, biträdande projektledare

Transkript:

WorkUp från strukturerad process till arbetsplatsstöd forskningsprojekt i tre landsting Birgitta Grahn 150924

Regional styrgrupp för REHSAM-forskningen Projektledningsgrupp Anja Nyberg Region Skåne Lena Andersson Nazzal Landstinget Kronoberg Ingrid Hoffmann Landstinget Blekinge Forskningsledning PI Birgitta Grahn, vice PI Ingemar Petersson Lunds universitet Koordinatorer Elisabeth Bondesson Region Skåne Charlotte Post Sennehed Landstinget Kronoberg Marcus Bencker Landstinget Blekinge Kontaktperson på varje medverkande rehabenhet

Lunds universitet PI docent Birgitta Grahn, vice PI professor Ingemar Petersson docent Marcelo Rivano, professor Ulf Gerdtham, professor Björn Karlsson, professor Gunvor Gard, docent Hans Thulesius, docent Ann Bremander, post doc Kjerstin Stigmar, post doc Sara Holmberg, post doc Anna Jöud, doktorand Charlotte Post Sennehed, doktorand Malin Forsbrand Karolinska Institutet professor Irene Jensen, professor Karin Harms-Ringdahl Mälardalens högskola post doc Ann-Christine Johansson Göteborgs universitet - post doc Maria Eh-Larsson Internationellt samarbete primärvårdsforskning Keele University - professor Peter Croft professor Jonathan Hill professor Nadine Foster

BackUp pilotprojekt Grundidé Genom tidiga och samordnade insatser minska risken för utveckling av långvariga problem Prövat i Skåne 2009-2010 på 29 VC, 916 patienter 80 % förbättrat hälsoindex och hälsotillstånd, 70 % förbättrat sin funktion med minst 30 %, (p<0.0001) Patienterna nöjda med arbetssättet Personalen nöjd med arbetssättet Dagens medicin 2012; 16: 14 www.skane.se/rehabiliteringsgarantin

Utmaning Skapa samverkan mellan patienten, teamet på vårdcentralen och arbetsgivare Varför? Tidiga insatser för att stärka hälsa och undvika sjukskrivning

Syftet med projektet Att undersöka effekten av - Strukturerat omhändertagande/motiverande samtal kombinerat med arbetsplatskontakt/intervention arbetslösa kontakter med AF säkerställs - Sedvanlig behandling Utveckla instrument för screening patientens arbetssituation Blå flaggor

Design Prospektiv parvis klusterrandomiserad kontrollerad studie med 1 års uppföljning Inklusionskriterier - Akuta/subakuta nack och/eller ryggbesvär (< 12 veckor) - Varit i arbete minst 4 veckor senaste året - Ej sjukskriven alt. sjukskriven < 60 dagar - Risk för sjukskrivning enl Linton short version > 40

Primära utfallsmått Arbetsförmåga självskattad Sjukskrivning självrapporterad, register Sekundära utfallsmått Hälsoindex, Hälsotillstånd Funktionsförmåga Hälsoekonomi Health inequity och genderperspektiv Patientnöjdhet Personalnöjdhet

Process Patientrekrytering - Direkt access till sjukgymnast - Läkarbesök - - Psykosociala riskfaktorer Utifrån screening skräddarsys behandling/rehabilitering - Allvarligt medicinskt tillstånd Flödesschema med klar struktur Fysioterapi

Makronivå Mikronivå Anema J, Schellart A, Cassidy J, Loisel P, Veerman T, van der Beek A. Can cross country differences in return-to-work after chronic occupational back pain be explained? An exploratory Analysis on disability policies in a six country cohort study. J Occup Rehabil 2009; 19: 419-26.

Arbetssituation, blå flaggor Utveckla screening instrument för primärvården Utifrån problematik planera behandling och behov av kontakter med arbetsgivare Rolltydlighet, rollkonflikt Positiva utmaningar, inlärningskrav Stöd från chef, kollegor Krav, kontroll, skicklighet Jämlikhet, mobbing Ergonomi

ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång (ADA) Screening Gula flaggor Blå flaggor Karlsson B, et al. Return to work after a workplace-oriented intervention for patients on sickleave for burn-out- a prospective controlled study. BMC Public Health 2010;10:301 Karlsson B, et al. Long-term stability of return to work after a work-place oriented intervention for patients on sick-leave for burn-out. BMC Public Health 2014;14:821. Patientintervju Arbetsledarintervju Konvergenssamtal Behövs åtgärder? Vilka? När? Hur?

Flödesschema 1 år före Register Vårdkontakter Sjukskrivning Rekrytering Baseline 3 mån 6 mån 12 mån 3 år efter Register Vårdkontakter Sjukskrivning SMS 1 gång/v SMS 1 gång/v Behandling inkl arbetsplatskontakter SMS 1 gång/v Behandling exkl arbetsplatskontakter Utvärdering inkl hälsoekonomiska aspekter

Bakgrundsbeskrivning samtliga patienter inkluderade i WorkUp, n = 364 Kvinnor Män n % medel spridning 243 121 67 33 Ålder 43 19-67 Utbildning Gymnasie Universitet Arbete, ja Arbete, nej 186 84 346 18 51 23 95 5

Bakgrundsbeskrivning samtliga patienter inkluderade i WorkUp, n = 364 fortsättn n % Tecken på ångest och depression 135 37 Fysisk och/eller psykisk utmattade > 2 veckor 207 57 Med tanke på sin hälsa osäker på om kunna vara kvar i nuvarande yrke om 2 år 117 32

7 Sjukskrivningsdagar under 1 år, medelvärde, n= 221 6 5 4 3 Kvarstannare 2 1 0 Week 1 Week 5 Week 9 Week 13 Week 17 Week 21 Week 25 Week 29 Week 33 Week 37 Week 41 Week 45 Week 49

Bättre arbetsförmåga Tillfällig förlust av arbetsförmåga minskar Nöjdare patienter Patienter mer nöjda med snabb, strukturerad vård och att vården tar kontakt med arbetsgivaren Lägre kostnader Vårdens resurser nyttjas bättre Kostnader för sjukskrivning kan minska för patienter och samhälle