Pöyry Sweden AB Datum 2016-03-16 Ref.nr. 8HX286710.10 Sida 1 (8) KOMPLETTERING AV BESKRIVNING UTFÖRANDE, BYGGNATION OCH RASERING BEFINTLIGA KRAFTLEDNINGAR VID SIMPEVARP Innehåll 1 Ledningarnas utförande före flytt 2 Ledningarnas utförande efter flytt 3 Anläggande av ledningar 4 Rasering och Åtgärder Bilagor
2 1 LEDNINGARNAS UTFÖRANDE FÖRE FLYTT I nuläget så är det 4st 130 kv ledningar som ansluter till ställverket vid Ekhyddan enligt Tabell 1 och Figur 1. Tabell 1. Ledningar vid Ekhyddan Ledning Spänning Benämning Ägare Konstr. Simpevarp-Oskarshamn 2x130 kv Svp-Ohn E.ON Stål Hultsfred-Simpevarp 130 kv Hfrd-Svp E.ON Betong Fårhult-Simpevarp 130 kv Fhlt-Svp E.ON Trä Figur 1. Översikt befintliga ledningar 1.1 Simpevarp Oskarsham Ledningen är idag utförd som en dubbelledning med fackverksstolpar av stål av typen julgran. Ledningen är bestyckad med faslinor 3x1x593mm² FeAl och topplinor 2x185mm² FeAl. Stolpfundamenten är utförda med stålfundament på slipers av kreosotimpregnerad furu eller som bergfundament beroende på marktyp vid aktuell stolpplats. 1.2 Hultsfred Simpevarp Ledningen är idag utförd som en enkelledning med betongstolpar av portaltyp. Ledningen är bestyckad med faslinor 3x1x774 Al-leg och topplinor 2x241mm² FeAl. Grundläggning är utförd antingen som nedgrävd i jord eller som bergstolpe. Typ beroende på marktyp vid aktuell stolpplats. 1.3 Fårhult Simpevarp Ledningen är idag utförd som en enkelledning med kresotimpregnerade trästolpar av portaltyp. Ledningen är bestyckad med faslinor 3x1x593 FeAl och topplinor 2x185mm² FeAl. Grundläggning är utförd antingen som nedgrävd i jord eller bergstolpe. Typ beroende på marktyp vid aktuell stolpplats.
3 2 LEDNINGARNAS UTFÖRANDE EFTER FLYTT I kartorna som visas i Figur 2 och Figur 3 visas ledningarnas sträckningar efter att flytten genomförts. Här anges även stolpnummer som refereras till i avsnitt 3.1 Byggetapper. Figur 2. Flytt av befintliga 130kV ledningar E.ON Figur 3. Flytt av befintliga 130kV ledningar E.ON
4 2.1 Simpevarp Oskarsham Den del av ledningen som flyttas utförs som en dubbelledning med fackverksstolpar av stål av typen julgran i likhet med befintlig lednings utförande. Ledningen bestyckas med faslinor 3x1x593mm² FeAl och topplinor 2x185mm² FeAl vilket är nuvarande bestyckning. 2.2 Hultsfred Simpevarp Den del av ledningen som flyttas utförs som en enkelledning. Nuvarande bestyckning fasledare 3x1x774 Al-leg och topplinor 2x241mm² FeAl bibehålls. 2.3 Fårhult Simpevarp Den del av ledningen som flyttas utförs som en enkelledning av portaltypmed impregnerade trästolpar. Befintlig med faslinor 3x1x593 FeAl och topplinor 2x185mm² FeAl bibehålls. Grundläggning utföres antingen som nedgrävd i jord eller som bergstolpe beroende på marktyp vid aktuell stolpplats. 3 OMBYGGNAD AV BEFINTLIGA LEDNINGAR Ledningsåtgärder som byggnation och rasering på befintliga ledningar utföres i flera etapper. Detta krävs för att uppfylla driftkraven som finns för respektive ledning samt att ombyggnaden av ledningarna till viss del sker i befintlig ledningsgata. I byggnationen ingår fundamentsgjutning, montage av stolpar/stolpdetaljer samt lindragning på förberedd sträcka. För detta tillkommer även bl.a. schaktning och markberedning för fundamentsgjutningen, etablering av upplagsplatser för material och montage samt lindragningsplatser. För att möjliggöra en säker transport och stolpresning kommer tillfartsvägar och transportvägar behövas till, samt inom ledningsgatan. Möjligheterna för att anlägga transportvägar inom ledningsgatan anses som goda då omkringliggande infrastruktur gör att tillfartsvägar och vändplaner kan anslutas och anläggas på ett bra sätt. Den sambyggda ledningen Svp-Ohn vars sträckning är den som begränsar utbredning av ledningsgator åt söder får endast ha en ledning ur drift åt gången. För att uppfylla kravet så flyttas en ledning i taget till tillfällig stolpe. Efter rivning av befintlig sambyggd stolpe så flyttas ledningen tillbaka till en nybyggd vinkelstolpe på den ursprungliga stolpens plats. Detta för att inte förändra lastförutsättningar på ändstolpen vid ställverket. Efter detta kan resterande stolpar som inte längre används raseras. När detta är klart kan resterande 130 kv ledningar Fhlt-Svp och Hfrd Svp flyttas. Flytten av Fhlt-Svp och Hfrd-Svp kommer innebära lindragning under befintlig 400kV ledning Ek-Al och kan kräva driftavbrott på denna ledning när lindragningen sker. 3.1 Byggetapper för flytt av Simpevarp-Oskarshamn Flytten av den sambyggda ledningen måste ske under en period där det inte finns risk för islast eller minustemperaturer. Detta för att den befintliga ändstolpen under flyttperioden belastningsmässigt skall klara den tillfälligt större vinkeln. Flytt av denna ledning sker i flera etapper, som beskrivs nedan i grova drag.
5 3.1.1 Byggetapp 1 Förberedande ledningssträcka I första etappen förbereds ledningssträckan genom resning av nya stolpar utanför befintlig ledningsgata. Avspänd stolpe närmast ställverket (stp 57303a) skall även fungera som vinkelstolpe samt tillfälligt som raklinjestolpe under byggetapperna. En tillfällig stolpe mellan ställverksändstolpe (stp 57301) och avspänningsstolpar (stp 57302a samt 57303a) förbereds så långt som möjligt inför byggnation i byggetapp 2. Byggnation av ny stolpe 57307b förbereds inför byggetapp 2 så långt som möjligt ur elsäkerhetssynpunkt p.g.a. närhet till befintlig ledning. Efter byggnation och lindragning av den förberedande sträckan är färdigställd så kan byggetapp 2 påbörjas. 3.1.2 Byggetapp 2 Flytt av Svp-Ohn S1 till ny sträckning Södra ledningen Svp-Ohn S1 tas ur drift inför flytt till nybyggd sträcka. Under driftavbrottet så skall tillfällig stolpe samt stolpe 57307b uppföras. Flytt av linor vid befintliga stolpar 57308 samt 57302 görs med norra ledningen Svp- Ohn S2 under drift vilket medför arbete nära spänning vid arbete i dessa stolpar. Här vidtas försiktighetsåtgärder i enlighet med ESA. Efter flytt utav linor för Svp-Ohn S1 så skall denna tas i drift och byggetapp 3 påbörjas. 3.1.3 Byggetapp 3 Flytt av Svp-Ohn S2 till ny sträckning Efter drifttagningen utav Svp-Ohn S1 så kommer den norra ledningen Svp-Ohn S2 tas ur drift. Under driftavbrottet för Svp-Ohn S2 så skall befintlig stolpe 57302 raseras för att göra plats för byggnation av stolpe 57302a som är placerad i nära anslutning av den befintliga stolpen. För att förkorta avbrottstiden så kan ledningen istället komma att flyttas till tillfällig stolpe i likhet med Svp-Ohn S1 under tiden för rasering och byggnation av stolparna. Efter byggnation av stolpe 57302a så flyttas linor för Svp-Ohn S2 till den nu färdigbyggda nya sträckan och ansluts till ändstolpe 57301. Flytt av linor sker i nära anslutning till Svp-Ohn S1 som är spänningssatt. Här vidtas försiktighetsåtgärder i enlighet med ESA. Efter flytten av linorna till ny ledningssträckning så skall Svp-Ohn S2 tas i drift och byggetapp 4 påbörjas. 3.1.4 Byggetapp 4 Flytt av Svp-Ohn S1 till ny sträckning Efter flytt och drifttagning av Svp-Ohn S2 så tas linor för Svp-Ohn S1 mellan ändstolpe 57301 och stolpe 57303a via tillfällig stolpe ner och nya linor ansluts istället via nyligen uppförda stolpe 57302a. Lindragning sker i närhet av spänningssatt ledning Svp-Ohn S2, här vidtas försiktighetsåtgärder i enlighet med ESA. Efter flytt kan Svp-Ohn S1 återigen tas i drift och byggetapp 5 påbörjas.
6 3.1.5 Byggetapp 5 Rasering av stolpar Den del av den sambyggda ledningen som nu inte längre används raseras för att ge plats åt nya ledningar. 3.2 Byggetapper för flytt av enkelledningar Fhlt-Svp och Hfrd-Svp Flytten av enkelledningarna sker efter Svp-Ohn s flytt. Detta medför att det finns plats att bygga nya stolpar i denna lednings befintliga gata. Flytten sker i flera etapper. 3.2.1 Byggetapp 6 Nya vinkelstolpar utanför befintliga ledningsgator kan byggas i en förberedande byggetapp innan driftåtgärder sker, stolpe nr 54989a Fhlt-Svp och stolpe nr 204a Hfrd-Svp. Då dessa stolpar byggs med, i närhet till, omgivande spänningssatta ledningar så vidtas försiktighetsåtgärder i enlighet med ESA. 3.2.2 Byggetapp 7 Efter dessa stolpar är resta så kan byggetapp 7 påbörjas Hfrd Svp tas ur drift Resterande stolpar för ledningen Hfrd Svp byggs under avbrottet samtidigt som befintliga stolpar på Hfrd Svp mellan vinkelstolpe 204 och ändstolpen raseras. Efter stolparna är resta så kan den ombyggda sträckan lindras och tas i drift. 3.2.3 Byggetapp 8 Efter detta påbörjas byggetapp 8. Fhlt Svp tas ur drift Resterande stolpar för ledningen Fhlt Svp byggs under avbrottet samtidigt som befintliga stolpar på Fhlt Svp ledningen mellan vinkelstolpe 54989 och ändstolpen 54993 raseras. Efter stolparna är resta så kan den ombyggda sträckan lindras och tas i drift. Flytten av alla ledningar är nu klar samt alla stolpar som lämnats oanvända är raserade. 4 RASERING OCH ÅTGÄRDER I tabeller nedan så listas vilka stolpar på respektive ledning som kommer att raseras. Simpevarp Oskarshamn S1 och S2 Befintliga stolpar Åtgärd 57302 Raseras 57303 Raseras 57304 Raseras 57305 Raseras 57306 Raseras 57307 Raseras
7 Fårhult Simpevarp Befintliga stolpar Åtgärd 54992 Raseras 54991 Raseras 54990 Raseras Hultsfred Simpevarp Befintliga stolpar Åtgärd 207 Raseras 206 Raseras 205 Raseras Fundament utförda av betong. Fundamenten bilas ner till ursprunglig marknivå. Grundbultar kapas i marknivå. fundament utförda helt i stål till julgransstolpar. Fundamentet kapas 0.5 m under markytan. Markytan planas till. Nedanstående avser där kreosotimpregnerade delar ingår. Följande åtgärder föreslås för hantering av fundament, se punktlista nedan. En avvägning mellan hushållnings- och försiktighetsprincipen samt skälighetsregeln har resulterat i åtgärdsförslagen. Där fundament inte utgör någon risk för människors hälsa eller annat hinder föreslås att fundamentet kapas ner till 0.5 m under markytan samt att resterande lämnas kvar för att minska behovet av transporter och den miljöpåverkan dessa medför. Föreslagna åtgärder tar hänsyn till de krav som ställs i 2 kap. (hänsynsregler) och 10 kap. miljö-balken. I projektet skall markanvändningen för stolpar som kräver rasering identifieras. Utefter olika markanvändningsområden så redovisas typexempel för hur fundament bör hanteras nedan. Under respektive markanvändning redovisas åtgärdsförslag. 1. Närhet till yt- och grundvatten Trots att det inte påvisats av tidigare studier kan det inte helt uteslutas att det finns en viss risk för spridning av kreosotförorening till yt- och grundvatten som utgör dricksvatten för människor eller djur, eller för matfiskars livsmiljö, som skulle kunna medföra en hälsorisk. Åtgärd: Fundament tas bort om: Brunn som används för dricksvatten (till djur eller människor) finns inom 50 meter. Det finns ytvatten som används för dricksvatten (till djur eller människor), för fiske, eller vatten som leder till ytvatten som används för dricksvatten/fiske inom 50 meter. Det ligger inom vattenskyddsområde eller grundvattenförekomst enligt VISS1. 2. Åker (ej aktuellt)
8 Fundamenten ligger på ett djup där de inte utgör fysiskt hinder för markbearbetning. Det kan inte uteslutas att det finns en hälsorisk för människor genom att kreosotförorening sprids i marken vid högt och fluktuerande grundvatten och därmed tas upp av grödor. Åtgärd: Fundament tas bort: Vid våta marker där fundamentet kan antas ligga permanent under grundvattenytan och om grundvattenytan fluktuerar så att den tidvis är över/i nivå med markytan. Provtagning görs på jordmassor samt grundvatten och om kreosotförorening förekommer i marknivå (0-0,5 meter, det vill säga rotzonen) tas fundamentet bort. Vid konflikt med planerade dräneringssystem. 3. Ängs- och betesmark Det kan inte uteslutas att det finns en hälsorisk för människor genom att kreosotförorening sprids i marken vid högt och fluktuerande grundvatten och därmed kan tas upp av växter som äts av betesdjur. Fundamenten utgör inget hinder för ängsoch betesdrift. Åtgärd: Fundament tas bort: 4. Tätort Vid våta marker där fundamentet kan antas ligga permanent under grundvattenytan och om grundvattenytan fluktuerar så att den tidvis är över/i nivå med markytan. Provtagning görs på jordmassor samt grundvatten och om kreosotförorening förekommer i rotzonen (0-0,5 meters djup) tas fundamentet bort. Befintlig kraftledningsgata passerar Motala och Nässjö tätorter. Åtgärd: Fundament tas bort om: Marken kan utgöra potentiellt exploateringsområde för bebyggelse. 5. Naturvärden Där det finns värdefulla naturvärden finns det en miljövinst med att låta fundamentet vara kvar eftersom man påverkar marken så lite som möjligt och fundamenten inte anses utgöra någon risk. På identifierade ställen med naturvärden kommer fundament således att lämnas kvar. Rivning av ledning ska ske utan att skada värdefulla träd, buskar och/eller markvegetation. Hänsyn ska tas vid rivning och de transporter som kommer att ske för att minimera påverkan på markens naturvärden. Åtgärd: Fundament lämnas kvar: 6. Skog Vid värdefull fältflora eller andra naturvärden. Stolpen tas bort till ett djup av 0,3-0,5 meter. Grävning bör ske för hand i de fall maskinell grävning innebär att värdefulla arter hotas. Markanvändningen påverkas inte av kreosotförorening och fundamenten utgör därmed ingen risk. Fundamenten utgör inget hinder för skogsbruk. Åtgärd: Fundament lämnas kvar.