Om NordDRG 2012 SWE CC År 2012 introduceras i Sverige en ny version av NordDRG benämnd NordDRG-CC. Den skiljer sig från ordinarie NordDRG-version avseende möjligheten att beskriva patienternas komplikationer och/eller comorbiditet. I den nya versionen kan DRGna delas upp i tre nivåer (ej komplicerat, komplicerat och mycket komplicerat) mot tidigare två nivåer (ej komplicerat och komplicerat). För några DRGn i NordDRG-CC har även uppdelningen i barngrupper (1-17 år) och vuxengrupper ändrats från tidigare versioner. I övrigt är NordDRG-CC i princip oförändrad i förhållande till nuvarande version. Hela systemet har numrerats om för att kunna hantera den nya strukturen. Från och med 2013 förväntas NordDRG-CC vara den enda NordDRG-version som utvecklas och uppdateras i Sverige. Redan 2012 går delar av sjukvården över till NordDRG-CC. De övriga nordiska länderna kommer att ta ställning till en eventuell övergång till den nya versionen under nästa år. Bakgrund DRG står för Diagnos Relaterade Grupper och är ett system för att skapa en överskådlig verksamhetsbeskrivning av sjukhusvården. DRG-system finns i alla delar av världen. Systemen har utvecklats på olika sätt i olika länder men en tydlig trend har varit att många länder har drivit ett arbete för att ta fram en bättre beskrivning av patientens komplicerande tillstånd och/eller comorbiditet. Också i Sverige har ett sådant utvecklingsarbete diskuterats undre en längre tid men inte kunnat genomföras på grund av brister i primärklassificeringen av bidiagnoser. År 2008 gav regeringen Socialstyrelsen ett uppdrag i samarbete med SKL att undersöka hur vårdens ersättningssystem kunde utvecklas. Inom ramen för regeringsuppdraget Utveckling av ersättningssystem inom hälso- och sjukvården drev Socialstyrelsen tio delprojekt i syfte att förbättra grunddata och beskrivningssystemen i vården. Arbetet med att utveckla NordDRG var ett dessa tio delprojekt benämnt Utveckling av komplicerade grupper i NordDRG. Under arbetets gång bedömdes omfattningen av de bidiagnoser som nu finns i nationella register vara tillräcklig stor för att kunna genomföra utvecklingsarbetet. Regeringsuppdraget slutrapporterades i juni 2010. Delrapporten finns tillgänglig via Socialstyrelsens hemsida på www.socialstyrelsen.se. Varför en CC-grupperare? Dagens DRG-system har ett stort antal användningsområden, och dessa kan utvecklas med den nya grupperaren. De fördelar som förväntas är bland annat: en bättre beskrivning av patienternas vårdprocesser och kostnader och därmed av verksamheten ökade möjligheter till mer rättvisande jämförelser mellan olika sjukvårdproducenter utökad möjlighet till analys av patientsammansättningen vid sjukhusen beskriver de svårast sjuka patienterna bättre än idag ett utvecklat underlag för forskning och förbättringsprojekt 1
underlag för utvecklade metoder för rättvisare och säkrare ersättning av sjukhus samt för budgetering och fördelning av intäkter vid sjukhus och i landsting bättre medicinsk beskrivning som ger en högre legitimitet hos professionen för DRG ett bättre underlag för att beräkna volymerna i sjukvården i nationalräkenskaperna och för nationella och lokala produktivitetsberäkningar att Sverige/Norden följer med i den internationella utvecklingen större möjlighet till adekvata underlag för justering av patientsammansättning i exempelvis öppna jämförelser förbättrade underlag för effektivitetsanalyser på lokal och nationell nivå incitament till bättre primärkodning förbättring av kostnadshomogeniteten i grupperna, d v s bättre ekonomisk beskrivning. Inga nya data behöver registreras för att kunna använda den nya versionen, variablerna är desamma som i dagens grupperare (NordDRG-se). Metodbeskrivning Arbetet utgår ifrån de logiska grunderna i nuvarande NordDRG-grupperare. En redan prövad och etablerad modell från USA (amerikanska statens) är grunden för indelningen av komplikations-/comorbiditetsnivåer i den nya versionen. Under utvecklingsarbetet har även DRGnas indelning i barn och vuxengrupper setts över och en omnumrering av hela systemet har genomförts. De diagnoser som leder till komplicerade grupper är validerade utifrån både medicinskt och ekonomiskt perspektiv. Där så är möjligt har grupperna validerats i befintliga register och med befintliga kostnadsdata utifrån de kriterier som gäller för förändring av NordDRG. Arbetet har skett i samarbete med en nationell referensgrupp bestående av läkare, statistiker och ekonomer. De statistiska analyserna har gjorts utifrån de data som finns i den nationella KPP (Kostnad Per Patient)-databasen och i Patientregistret. Nordic Casemix Centre har sedan hjälpt till med att ta fram definitionstabellerna och prototypen till ny grupperare. En första färdig version var klar i juni 2011 och en första produktionsversion publiceras under hösten/vintern 2011. Organisation Projektledare har varit Per Sjöli från Västra Götalandsregionen. I arbetsgruppen har Per Sjöli, Martti Virtanen, Mats Fernström och Mona Heurgren deltagit. Projektet har haft en referensgrupp bestående av Ralph Dahlgren, Mats Fernström, Anders Jacobsson (Socialstyrelsen), Gunnar Henriksson (VG-region), Åke Karlsson (SKL) och Martti Virtanen (Nordic Casemix Centre). Ansvarig chef vid Socialstyrelsen är Mona Heurgren. Kort om resultatet Den nya versionen består av cirka 750 grupper för den slutna vården och oförändrat antal (cirka 400) för den öppna vården. Hela systemet är omnumrerat, i bilaga finns alla nya grupper med kod och respektive ursprungs DRG. 2
Det som har förändrats i förhållande till nuvarande NordDRG är grupper för den slutna somatiska vården med några undantag. Grupperingen av vårdkontakter inom neonatologi (0-1 år), psykiatri och rehabiliteringsmedicin samt hela den öppna vården är helt oförändrad. I projektet har den nya grupperaren validerats utifrån de kriterier som tidigare har satts upp som villkor för förändringar i NordDRG (se www.socialstyrelsen.se). Goda resultat har erhållits utifrån de fastställda kriterierna d v s alla mål har uppnåtts; de nya grupperna är tillräckligt stora antalsmässigt, kostnadsvariationen inom grupperna minskar, förklaringsvärdet för hela systemet ökar och skillnaden i medelkostnaden mellan de nya grupperna är tillräckligt stor för att motivera att fler grupper läggs till systemet. Den medicinska meningsfullheten har också bedömts öka. I bild 1 visas principen för utveckling av fler nivåer för komplikation/comorbiditet. De statistiska måtten speglar de krav som finns för DRG-utveckling för nya grupper; grupperna ska vara tillräckligt stora (minst 3% av orginalgruppen), kostnadsvariationen inom gruppen får inte öka, skillnaden i medelkostnad för de nya grupperna ska vara tillräckligt stor (20%). Större tunn- och tjocktarmsoperationer, DRG 148 o 149 CC-grupperare Alla 148/149 6 164st 117 528kr CV:59% NordDRG 2010 149, ej CC 3 257 st Kost:95 281 kr CV:45% 148, CC Ant: 2 907st Kost:150 757 kr CV:60% ej CC Ant: 3 086st Kost:96 628 kr CV:41% CC Ant:1 998st Kost:124 731 kr CV:51% MCC Ant: 1 080st Kost:190 957 kr CV:59% Bild 1 Systemskiss för utvecklingen av grupper avseende komplikationer och comorbiditet i NordDRG DRG-kodernas betydelse Liksom i tidigare versioner av NordDRG har DRG-koderna bara fyra tecken p g a att många av de patientadministrativa system på sjukhusen inte kan hantera fler tecken i DRG-fältet. En förändring av antalet tecken skulle kunna orsaka stora kostnader för vården. I tidigare NordDRG-versioner hade DRG-koderna ingen inbyggd betydelse, med undantag för att DRGkoder som slutade på O eller P alltid avsåg öppenvårdsgrupper, men i CC-grupperaren kan man utläsa en hel del information av DRG-koden. 3
Bokstaven i första position anger gruppens MDC-tillhörighet enligt nedanstående tabell. Bokstav MDC A 01 Sjukdomar i nervsystemet B 02 Sjukdomar i öga och närliggande organ C 03 Sjukdomar i öra, näsa, mun och hals D 04 Andningsorganens sjukdomar E 05 Cirkulationsorganens sjukdomar F 06 Matsmältningsorganens sjukdomar G 07 Sjukdomar i lever, gallvägar och bukspottkörtel H 08 Sjukdomar i muskler, skelett och bindväv J 09 Sjukdomar i hud och underhud K 30 Bröstkörtelsjukdomar L 10 Hormonella sjukdomar, ämnesomsättnings- och näringssjukdomar M 11 Sjukdomar i njure och urinvägar N 12 Sjukdomar i manliga könsorgan O 13 Sjukdomar i kvinnliga könsorgan P 14 Graviditet, förlossning och barnsängstid Q 15 Nyfödda och vissa perinatala tillstånd R 16 Blodsjukdomar och immunologiska rubbningar R 17 Sjukdomar i blodbildande organ och icke specifika tumörer S 18 Infektions- och parasitsjukdomar inklusive HIV T 19 Psykiska sjukdomar, beteendestörningar och alkohol- eller drogberoende U 21 Skador, förgiftningar och toxiska effekter V 22 Brännskador W 23 Andra och ospecificerade hälsoproblem U 24 Multipelt trauma utom ytliga skador och sårskador X 40 MDC-övergripande problem i öppenvård Y 50 Vårdgivarberoende grupper i öppenvård Z 99 Ospecifik eller felaktig information Bokstaven I har inte använts då den kan förväxlas med siffran 1. Antalet MDC överstiger antalet bokstäver i det engelska alfabetet så bokstaven R står för både MDC 16 och 17 och U står för både MDC 21 och 24. Man kan ändå se MDC-tillhörigheten genom att R01-R19 och R75-R84 är MDC 16 medan övriga R-koder är MDC 17 samt att U01-U49 och U75-U90 är MDC 21 medan övriga U-koder är MDC 24. Siffrorna i position 2 och 3 är diskontinuerliga tal i intervallet 00-99. Diskontinuiteten är till för att man vid eventuella framtida DRG-delningar fortfarande ska kunna ha näraliggande grupper intill varandra i DRG-förteckningen. De svenska öppenvårdsgrupperna finns i intervallet 75-99 utom i MDC 40 där samtliga DRG är svenska öppenvårdsgrupper och MDC 99 (Ospecifik eller felaktig information). Siffrorna 98 (i MDC 16 och 21) och 99 (övriga MDC) står för Läkarbesök utan DRGstyrande åtgärd (Övriga läkarbesök, Läkarbesök i team, Läkarbesök i grupp eller Läkarvård per telefon) i respektive MDC. Vilken typ av läkarbesök som avses framgår sedan av bokstaven i fjärde position, se nedan. 4
Bokstaven i fjärde position anger vårdform (vid öppenvård dessutom besökstyp) samt komplikationsgrad enligt nedanstående tabell. Bokstav Vårdform CC-uppdelning Besökstyp i ÖV A SV Mycket komplicerat C SV Komplicerat E SV Ej komplicerat N SV Ingen CC-uppdelning O ÖV Ingen CC-uppdelning Enskilt besök P ÖV Komplicerat Enskilt besök Q ÖV Ej komplicerat Enskilt besök X ÖV Ingen CC-uppdelning Teambesök Y ÖV Ingen CC-uppdelning Gruppbesök Z ÖV Ingen CC-uppdelning Telefonkonsultation Observera att begreppet komplicerad inte primärt avser komplikationer utan till största delen speglar patienternas comorbiditet eller patientens totala sjuklighet. Det ska poängteras att grupperna vars kod slutar med N (eller O i öppenvård) mycket väl kan innehålla mycket komplicerade eller resurskrävande fall men de är inte tillräckligt många för att bilda separata MCC- eller CC-grupper. 5