Benchmarking. Alingsås lasarett och Kungälvs sjukhus jämförs mot fem sjukhus i motsvarande storlek.

Transkript

1 Koncernavdelning Verksamhetsuppföljning, ekonomi och inköp samt Koncernavdelning Data och analys Västra Götalandsregionen Benchmarking Alingsås och Kungälvs jämförs mot fem i motsvarande storlek.

2 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Frågeställning... 3 Metod... 4 Urvalsmetod... 4 Kostnadsuppgifter... 4 Tillgänglighetsuppgifter Kvalitet... 4 Rankning... 4 Resultat Kostnader I Kostnader II. Jämförelse av kostnader för utvalda större medicinska och kirurgiska områden/åtgärder vid Alingsås och Kungälvs Tillgänglighet Kvalitet Spindeldiagram Rankning av en Samband mellan kostnader 2015 och tillgänglighet Felkällor Slutsats och diskussion... 21

3 3 Sammanfattning Vid analys av tillgänglighet, kvalitet och kostnader för Alingsås och Kungälvs framkommer att de klarar sig väl i en jämförelse mot fem i motsvarande storlek, liksom mot utvalda referens av länsstorlek. Särskilt utmärkande är den höga kvaliteten vid Alingsås och den goda tillgängligheten vid Kungälvs. Tillgänglighet och kvalitet i vården är således god för de två en trots att kostnaderna per producerad DRG är lägre än riksgenomsnittet, och ofta lägre än för de jämförda en. Alingsås och Kungälvs hade 2015 lägre kostnad per producerad DRG jämfört med riksgenomsnittet. Alingsås och Kungälvs hade 2015 en kostnadsprofil som i väsentliga delar är jämförbar med i motsvarande storlek. Jämförelsen baseras dock på få vilket motiverar försiktig tolkning. Tillgängligheten mars 2015 var god vid Alingsås och Kungälvs, såväl beträffande andel besök som opererade inom 90 dagar. Kvaliteten på vården vid Alingsås och Kungälvs var god. I ett sammanvägt index var kvaliteten minst lika god som riksgenomsnittet. Jämförelsen baseras på registerdata från 2014 och 2015, Bakgrund Kungälvs och Alingsås har under de senaste åren haft utmaningar med att bedriva verksamheten inom budgetbegränsningarna. Vid Kungälvs har ett flertal analyser genomförts som visat att de somatiska klinikernas kostnadsproduktivitet har minskat, jämfört med för ca 4 år sedan. Dessa analyser har dock inte visat om kostnaderna efter denna utveckling är högre än för andra liknande. Syftet med denna rapport är att för Kungälvs och Alingsås jämföra utfall mot några andra jämnstora. En jämförelse görs även med Västra Götalands egna läns, samt med Ryhov i Jönköping och et i Karlstad. Jämförelserna avser kostnad per producerad DRG, kvalitetsutfall och tillgänglighet. De främsta källorna som använts är Vården i Siffror, det nyligen införda KPP-systemet och SKLs väntetidsdatabas. Arbetsgruppen har bestått av: Bill Hesselmar, Marcus Edenström, Marie Andreasson Röllgårdh, Anneth Lundahl, Rolf Ottosson & Johan Ström Frågeställning Skiljer sig kostnader, tillgänglighet och kvalitet för Alingsås och Kungälvs jämfört med motsvarande resultat för fem i jämförbar storlek. Resultat för fem läns har inkluderats som referens.

4 4 Metod Urvalsmetod I jämförelsen av Alingsås och Kungälvs har fem mindre valts ut utifrån antal vårdplatser 2014 (Figur 1), och utifrån att de 2014 haft goda resultat i Dagens Medicins rankning av akuten. De som valts är Karlskoga, Skellefteå, Värnamo, Ystads och Örnsköldsviks. Som referensobjekt visas också motsvarande resultat för tre läns i Västra Götaland (Södra Älvsborgs = SÄS, NU-sjukvården = NU, Skaraborgs =SkaS), samt Centralet Karlstad och länset Ryhov. Kostnadsuppgifter Kostnaderna för respektive avser år De är hämtade från SKL, och presenteras som kostnad per producerad DRG (Tabell 1) enligt Vården i Siffrors indelning respektive per producerad DRG fördelat på MDC-område (Major Diagnostic Categories, Tabell 2). Underlaget till kostnaderna som redovisas enligt Vården i Siffrors indelning baseras på vårdtillfällen medan kostnaderna som redovisas per MDC baseras på klinikvårdtillfällen. För att möjliggöra jämförelser har den nationella listan för DRG-vikt använts. Tillgänglighetsuppgifter. Uppgifterna avser mars 2015 respektive mars 2016 (Tabell 3). De är för en i Västra Götaland hämtade från SKLs väntetidsdatabas Signe, och för övriga från Vården i Siffror. Kvalitet Uppgifter om kvalitet är hämtade från Vården i Siffror (Tabell 4). Resultaten avser vanligtvis år 2014, medan resultaten för stroke avser Två skattningar av kvalitet används, båda baseras på jämförelse mot riksgenomsnittet. Andelen kvalitetsindikatorer för respektive som är i nivå med riket eller bättre. För andelsbaserade kvalitetsindikatorer, vars resultat anges i procent, beräknas också medelvärdet för indikatorernas avvikelse mot riksgenomsnittet. Värde noll innebär att ets resultat är som riket. Negativa värden att det är sämre än riksgenomsnittet och positiva värden att det är bättre. Rankning Sjukhusen rankas utifrån deras resultat för kostnader, tillgänglighet och kvalitet. Sjukhuset med lägst resultat eller högst kostnad får rankningen 1. Därefter högre rankning alltefter ökande resultat. Totalsiffran för respektive utgör summan av rankningen för kostnad, tillgänglighet och kvalitet. Ingen viktning görs.

5 5 Figur 1 Genomsnittligt antal vårdplatser* Uppsala Karolinska Solna Malmö Lund Karolinska Huddinge Halmstad/Varberg Sahlgrenska Söderet SU/Östra Linköping Örebro Umeå Danderyd Karlstad Västerås Borås Trollhättan Ryhov Helsingborg Falun Kalmar Gävle Sunderby Skövde Växjö Sundsvall/Härnösand Kristianstad Mölndal Eskilstuna Capio St Göran Karlskrona Östersund Norrköping Eksjö Södertälje Kungälv Ystad Västervik Värnamo Skellefteå Mora Hudiksvall Nyköping Visby Ängelholm Örnsköldsvik Karlskoga Alingsås Trelleborg Karlshamn Piteå Norrtälje Hässleholm Lidköping Enköping Lindesberg Gällivare Motala Ljungby Katrineholm Torsby Sollefteå Lycksele Arvika Oskarshamn Avesta Kalix Kiruna Bollnäs Bästa mellanstora 2015, Dagens Medicins rankning sta-et/ Bästa mindre 2015, Dagens Medicins rankning /basta-et/ Antal * Specialiserad somatisk vård SKL Verksamhetstabeller 2014

6 6 Tabell 1. Kostnad 2015 baserad på producerad DRG och vårdstillfälle Indikator Riket (Kr) Alingsås Kungälvs Karlskoga Skellefteå Värnamo Ystads Kostn per prod DRG Saknas Saknas Kostn per prod DRG op höft, lår, bäcken ej protes Saknas Saknas Kostn per DRG arytmi Saknas Saknas Saknas Kostnad per prod DRG yrsel Saknas Saknas Saknas Kostn per prod DRG bröstsm Saknas Saknas Saknas Kostn per prod DRG kejsarsnitt Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Kostn per prod DRG pacemaker Saknas Saknas Saknas Kostn per prod DRG KOL Saknas Saknas Saknas Kostn per prod DRG kramper/hv Saknas Saknas Saknas Kostn per prod DRG med rygg Saknas Saknas Kostn per prod DRG livmoderop Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Kostn per prod DRG led höft Saknas Saknas Kostn per prod DRG led knä Saknas Saknas Kostn per prod DRG stroke Saknas Saknas Saknas Kostn per DRG vag förl Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Indikator Riket (Kr) Örnsköldsviks SÄS SkaS NU Karlstad Centralsjh. Ryhov Länssjukh. Kostn per prod DRG Saknas Kostn per prod DRG op höft, lår, bäcken ej protes Saknas Kostn per DRG arytmi Saknas Kostnad per prod DRG yrsel Saknas Kostn per prod DRG bröstsm Saknas Kostn per prod DRG kejsarsnitt Saknas Kostn per prod DRG pacemaker Saknas Kostn per prod DRG KOL Saknas Kostn per prod DRG kramper/hv Saknas Kostn per prod DRG med rygg Saknas Kostn per prod DRG livmoderop Saknas Kostn per prod DRG led höft Saknas Kostn per prod DRG led knä Saknas Kostn per prod DRG stroke Saknas Kostn per DRG vag förl Saknas Saknas

7 7 Tabell 2. Kostnad baserad på producerad DRG 2015 per MDC (klinikvårdtillfälle) MDC-område Riket (Kr) Alingsås 01 - Sjukdomar i nervsystemet 02 - Sjukdomar i öga och närliggande organ 03 - Sjukdomar i öra, näsa, mun och hals 04 - Andningsorganens sjukdomar 05 - Cirkulationsorganens sjukdomar 06 - Matsmältningsorganens sjukdomar 07 - Sjukdomar i lever, gallvägar och bukspottkörtel 08 - Sjukdomar i muskler, skelett och bindväv 09 - Sjukdomar i hud och underhud 10 - Endokrina, metabola och nutritionssjukdomar 11 - Sjukdomar i njure och urinvägar 12 - Sjukdomar i manliga könsorgan 13 - Sjukdomar i kvinnliga könsorgan 14 - Graviditet, förlossning och barnsängstid 15 - Nyfödda och vissa perinatala tillstånd 16 - Blodsjukdomar och immunologiska rubbningar 17 - Myeloproliferativa sjukdomar och icke specificerade tumörer 18 - Infektions- och parasitsjukdomar inklusive HIV 19 - Psykiska sjukdomar, beteendestörningar och alkohol- eller drogberoende 21 - Skador, förgiftningar och toxiska effekter Kungälv Karlskoga Skellefteå Värnamo Ystads Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas 22 - Brännskador Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas 23 - Andra och ospecificerade hälsoproblem 24 - Multipelt trauma utom ytliga skador och sårskador Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas 30 - Bröstkörtelsjukdomar Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas

8 8 MDC-område Riket (Kr) Örnsköljdsvik 01 - Sjukdomar i nervsystemet 02 - Sjukdomar i öga och närliggande organ 03 - Sjukdomar i öra, näsa, mun och hals 04 - Andningsorganens sjukdomar 05 - Cirkulationsorganens sjukdomar 06 - Matsmältningsorganens sjukdomar 07 - Sjukdomar i lever, gallvägar och bukspottkörtel 08 - Sjukdomar i muskler, skelett och bindväv 09 - Sjukdomar i hud och underhud 10 - Endokrina, metabola och nutritionssjukdomar 11 - Sjukdomar i njure och urinvägar 12 - Sjukdomar i manliga könsorgan 13 - Sjukdomar i kvinnliga könsorgan 14 - Graviditet, förlossning och barnsängstid 15 - Nyfödda och vissa perinatala tillstånd 16 - Blodsjukdomar och immunologiska rubbningar 17 - Myeloproliferativa sjukdomar och icke specificerade tumörer 18 - Infektions- och parasitsjukdomar inklusive HIV 19 - Psykiska sjukdomar, beteendestörningar och alkohol- eller drogberoende 21 - Skador, förgiftningar och toxiska effekter SÄS SkaS NU Karlstad centralsjh Ryhov länssjh Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas 22 - Brännskador Saknas Saknas Saknas Saknas 23 - Andra och ospecificerade hälsoproblem 24 - Multipelt trauma utom ytliga skador och sårskador Saknas Saknas Saknas 30 - Bröstkörtelsjukdomar Saknas Saknas

9 9 Tabell 3. Tillgänglighetsindikatorer 2015 och 2016 Alingsås Kungälvs Karlskoga Skellefte å Värnamo Ystads Tillgänglighetsmått År Riket Besök inom 90 dgr spec vård ,6 95,8 97,2 88,3 82,2 99,2 91,8 Besök inom 90 dgr spec vård ,2 81,9 98,9 81,7 68,2 98,7 94,6 Op < 90 dgr spec vård ,4 98,2 98,3 82,5 70,5 90,5 87,9 Op < 90 dgr spec vård ,1 94,8 95,4 72,9 57,2 88,9 84,1 Tillgänglighetsmått År Riket Örnsköldsvik SÄS SkaS NU Karlstad Centralsjh Ryhovs Länssjh Besök inom 90 dgr spec vård ,6 86,1 79,6 87,8 Saknas 81,3 90,9 Besök inom 90 dgr spec vård ,2 76,2 76,9 78,6 84,3 76,5 93,2 Op < 90 dgr spec vård ,4 73, ,9 Saknas 79,6 89,3 Op < 90 dgr spec vård ,1 79,6 79,1 73,7 65,4 74,9 93,3

10 10 Tabell 4. Kvalitetsindikatorerna Indikator År Enhet Riket Alingsås Kungälvs Karlskoga Skellefteå Värnamo Ystads Ö-vik SÄS SkaS NU Karlstad Centralsjh Adnexop laparoskopisk 2014 % 89 47, ,8 82,5 91,1 92,1 93,4 83,5 Akuta kejsarsnitt vid förlossning % 9,6 13,2 8,2 12,3 14,3 8,8 8,4 10,3 10,6 10,8 9,4 Artrosskola före höftop 2014 % 27,9 46,6 28,6 29,9 40,8 13, , ,9 47,5 34,4 Basbeh. hjärtsvikt % 59,3 60,6 67,6 67,5 64,1 57,4 56,4 67,8 63,3 59,5 59,6 63,8 64,3 Blodfettsänkande beh. efter stroke 2015 % Blodförtunnande efter flimmer 2015 % Blodtrycksänk. beh. efter stroke 2015 % Blodsocker diab. barn 2014 % 46,7 37,9 24,5 64,4 46, ,6 37,5 41,4 Blödning efter tonsillektomi 2014 % 7,1 13,9 9,4 3,5 5,3 10,5 3,2 Borttagande livmoder miniinv. teknik 2014 % 49 51,6 27, ,4 44,4 49,2 25,9 64,2 61,9 53,1 Ryhovs Länssjh Bristningar förlossning % 6,3 4,5 4,8 6,7 5,7 4,8 4,8 4,8 5,6 4,6 4,3 Bröstbevarande op. cancer 2014 % 76,3 46,7 39,3 72,6 64,5 54, ,2 Bröstca. op. utan omop % 91, ,6 90,5 95,2 88,7 90,7 Dagkir framfallsop % 54, ,4 51,4 55, ,3 30,7 43,8 79,2 64 Dagkir ljumskbråckop % 80,6 78,8 75,2 95,7 89,4 77,8 65,1 93,1 84,4 88,1 77,2 80,3 77 Depr. skattning ECT 2014 % 45,9 32,8 33,9 52,8 44,3 Direktinl. strokeavd % Död eller amp. efter op. kärlförtr. ben 2014 % 4,6 1 5,5 4,6 3,1 5,4 Dödlighet 28 dagar efter stroke % 14,8 11,8 13,2 20,2 17,4 10,3 13,5 13,9 14,1 16,5 12,7 13,1 14,1 Död efter PCI % 4,3 1,6 3,6 2 2,2 Dödlighet efter sjv. hjärtinf % 12,7 14,4 11,8 11,5 14,4 13,2 12,6 11,1 11,9 13,4 11,9 12,3 11,1 Etablerad ind. ECT 2014 % 81,1 84,8 56,6 84,7 58,3 Fasts. diagn. bröstca % 94,3 94,9 96,2 98,5 92,8 97,7 95,3 94,7 God viruskontr. HIV 2015 % 95,5 94,4 96,2 98, ,5 Frånv. omop. ljumskbråck % 97,2 94,4 96,7 95,4 98,4 96, , ,3 97,2 95,8 98,6 Fys träning efter hjärtinf % 37, ,3 6,7 51,8 61,4 22,3 6,8 20,2 64,4 Implantatöverl halvprot % 96,5 97,3 97,1 97,1 98,7 98,2 94,8 93,9 95,8 97,5 97,8 94,9 92,8 Implantatöverl totalprot % 94,7 96, ,6 96, ,1 94,7 93,9 95,6 94,6 95,8 Klinikbed. enkät gyn % 91, , ,2 99,2 93,1 97,2 92,3 95,6 Minnesstörning inom 1 v efter ECT 2014 % 17 14,8 1,6 15,8 12,8 Minskad övervikt obesitaskir % 84,9 84,2 83,2 79,3 77 Mål beh. dos dialys 2014 % 78, ,9 79,3 90,9 91,3 80,6 96, ,3 79,5

11 11 Indikator År Enhet Riket Alingsås Kungälvs Karlskoga Skellefteå Värnamo Ystads Ö-vik SÄS SkaS NU Karlstad Centralsjh Mål BT dialys 2014 % 55,9 54,2 52,4 57, , , Mål fosf. nivå dialys 2014 % 73, ,9 65,8 75,6 85, ,2 65,5 74,6 73,1 Nattlig utskr. IVA 2014 % 5,8 1,1 9 5,4 5 3,3 3 0,9 5,8 4 5,5 10,8 5,6 Ny ECT efter avsl. ECT 2014 % 30,1 39,7 29,4 27,5 29,3 Omop. total höftprot % 2 1,8 2,7 1,1 1,2 1,2 0,9 3,1 1,6 1,2 4,6 1,3 Oplan. återinl. IVA 2014 % 2,5 2,4 3,1 2,3 1,4 2,9 0,9 4,3 4,1 3 3,4 3,4 5,2 PROM framfallssymt. 1 år 2014 % 75,3 75, , ,1 82,5 79,1 75,6 68,1 PROM bensm. diskbråck 2014 % 73,9 72,7 76,9 77,4 82,9 PROM bensm. spinal stenos 2014 % 55,6 81,8 61,5 48,1 52,6 41, ,3 PROM kompl.fri adnexop 2014 % 83,3 92,9 91,3 65, ,6 81,7 85,9 71,2 PROm kompl.fri hysterektomi 2014 % 74,6 88,9 82,2 88,5 71,4 87,5 77,2 78,2 77,7 69,7 75 PROM kompl.fri inkontinensop % 86,1 84, ,3 86,4 91,9 96,7 81,3 94,5 PROM kontinens efter kontinensop % 71, ,3 76,5 71,4 82,2 46,4 86,7 72,8 62,9 PROM symtomfrihet tonsillektomi 2015 % 96 97, ,8 94, ,4 PROM framfallssymt efter op. Standardop % 74,7 82,6 64,3 76,9 76,9 84,2 67,6 88,9 76,9 85,7 74,4 PROM höftprot. index Index , ,5 100,3 100,8 101,5 95,4 96,6 96,8 100,3 98,5 Pat tillfreds. efter total höftprot. op % 86,4 82,2 81,3 90,6 91,5 92,2 88,7 81,2 88,8 84,7 81,5 86,9 Protesop. höftfraktur % 65,4 54,7 78, ,8 53,7 62,2 62,5 69,4 60,9 74, ,8 Reperf. vid stroke 2015 % SMR IVA 2014 % 0,6 0,5 0,7 0,7 0,6 0,4 0,5 0,6 0,7 0,7 0,8 0,6 0,6 Rökstopp efter stroke 2015 % Screeninguppt bröstca % 64,8 48,1 68,2 57,5 61,1 70,6 66,4 60,2 Självskattad nytta av kataraktop % 90,1 93,9 87,5 92,6 87,1 85,3 92,4 Synfel < 0,5 vid kataraktop % 16,1 16,5 18,7 19, ,8 18,3 17,5 18,5 Test sväljförm vid stroke 2015 % Tid till op. carotis dgr 2014 Dagar Tid till trombolys stroke 2015 Minuter 42, , ,5 81,5 44, , ,5 34 Tillgång till blodbana vid dialys 2014 % 71, ,4 89,7 69,7 52,2 67,7 82, ,3 70,5 Hjälp och stöd efter stroke 2015 % Uppf. efter obesitaskir % 61,7 94,9 64,7 88,2 53,6 Uppf. 3 mån. efter stroke 2014 % VRI verifierade neo % 1,7 1, ,4 2,8 1,6 Tid till op. höftfraktur 2014 Timmar 22, ,4 24,1 17,2 19,8 23, ,1 23,1 Virusfrihet efter hep C- beh % 87,5 94, ,2 92,6 Åter urspr. boende efter höftfraktur 2014 % Återförtr. efter PCI 2013 % 2,6 0, ,9 Ryhovs Länssjh

12 12 Resultat Kostnader I Sjukhusens kostnader beskrivs dels utifrån den faktiska summan för producerad DRG, och dels utefter antalet kostnadsindikatorer som är lägre (billigare) eller lika med riksgenomsnittet för motsvarande indikator. Vi har valt att enbart visa resultaten för kostnader baserade på producerad DRG (vårdtillfälle) eftersom dessa på nivå korrelerar mycket starkt med producerad DRG på MDC (klinikvårdstillfälle), (Figur 2). Figur 2. Korrelation mellan andel kostnadsindikatorer lägre eller lika med riket, beroende på om de är baserade på vårdtillfälle eller klinikvårdtillfälle (MDC). Korrelationen är mycket stark, r=0,84, p=0,004 (Pearson). Kostnaden per producerad DRG är för Alingsås ( Kr) och Kungälvs ( Kr) lägre än riksgenomsnittet ( Kr). Kostnaden är också lägre än vid Värnamo och Örnsköldsviks, men högre än vid Skellefteå (Figur 3). Kostnadsuppgifter saknas för Karlskoga och Ystads. Av de fem referensen är kostnaden per producerad DRG för NU, SkaS och Karlstad på samma nivå som vid Alingsås och Kungälvs. SÄS har en högre kostnad. Kostnadsuppgifter saknas för Länset Ryhov. Skellefteå har en hög andel kostnadsindikatorer (per producerad DRG) som är lägre eller lika med riksgenomsnittet, men andelen för Alingsås och Kungälvs är högre än för Värnamo och Örnsköldsviks (Figur 4). Kostnadsuppgifter saknas för Karlskoga och Ystads. Av de fem referensen har Centralet Karlstad en mycket hög andel kostnadsindikatorer som är lägre eller lika med riksgenomsnittet, medan andelen för NU och SkaS är på ungefär samma nivå som vid Alingsås och Kungälvs. SÄS har en låg andel kostnadsindikatorer som är lägre eller lika med riket.

13 Procent Kronor 13 Figur Kostnad per prod DRG (Kr) Figur ,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Andel kostnadsindikatorer lägre eller lika med riket 54,5 63,6 73,3 0,0 35,7 35,7 64,3 61,5 92,9

14 14 Kostnader II. Jämförelse av kostnader för utvalda större medicinska och kirurgiska områden/åtgärder På sidan 13 redovisas kostnaderna för en. I en sådan sammanställning finns en viss risk att låga kostnader inom vissa områden kompenserar för höga kostnader inom andra. I tabell 4 har vi därför för Alingsås och Kungälvs valt att visa kostnaderna för några utvalda områden. MDC-områdena andningsorganen, cirkulationsorganen och neurologiska sjukdomar representerar stora organspecifika områden. Inom ortopedi och kirurgi går det inte att göra en sådan organspecifik uppdelning, varför kostnaderna avser producerad DRG för tre på en vanliga åtgärder, sett till antal vårdtillfällen, inom ortopedi respektive kirurgi. Vid Alingsås är kostnaderna för de valda medicinska och kirurgiska områdena genomgående lägre är riksgenomsnittet, medan kostnaderna för de tre ortopediska områdena är cirka 1 till 8 procent högre. Vid Kungälvs är bilden inte lika tydlig, men merparten av de valda områdena har lägre kostnad än riksgenomsnittet. Områden med högre kostnad än riksgenomsnittet ses för cirkulationsorganens sjukdomar, primär ledprotes höft, medicinsk rygg och större tarmoperation. Tabell 4. Kostnader för större områden och åtgärder. Avvikelse mot riksgenomsnittet anges i procent. Kostnaderna avser år Riket (Kr) Alingsås (Kr) Skillnad mot riket (%) Kungälvs (Kr) Skillnad mot riket (%) Andningsorganen , ,2 Prod. DRP (MDC) Cirkulationsorganen , ,3 Prod. DRG (MDC) Neurologiska sjukdomar Prod. DRG (MDC) , Psykiatri Prod. DRG (MDC) ,9 Prod. DRG Primär ledprotes , ,1 knä/fot Prod. DRG Primär ledprotes höft , ,9 Prod. DRG medicinsk rygg , ,8 Prod. DRG ,4 Buksmärtor/gastroenterit Prod. DRG Större tarmoperation , ,2 Prod. DRG Gallvägssjukdomar , ,1

15 Procent Procent 15 Tillgänglighet Tillgängligheten, mätt som andel besök inom 90 dagar respektive andel opererade inom 90 dagar, var mars 2015 mycket hög vid såväl Alingsås som Kungälvs. Endast Värnamo hade högre andel besök inom 90 dagar (Figur 5), medan Alingsås och Kungälvs hade högst andel opererade inom 90 dagar (Figur 6). De fem referensen har alla lägre tillgänglighet än Alingsås och Kungälvs. Figur ,6 95,8 97,2 Besök inom 90 dgr, spec. vård ,3 82,2 99,2 91,8 86,1 79,6 87,8 81,3 90,9 Figur ,4 Operation inom 90 dgr, spec. vård ,2 98,3 90,5 87, ,5 84,9 70,5 73,4 79,6 89,3

16 Procent Avvikelse proc.enheter från riket 16 Kvalitet Kvaliteten på vården är skattad på två sätt, dels som ett sammanvägt index av de andelsbaserade kvalitetsindikatorerna, och dels som andelen kvalitetsindikatorer där resultaten är bättre eller lika med riket. För de mindre en baseras kvaliteten på indikatorer, och för länsen på indikatorer. I det sammanvägda indexet har Alingsås högst värde av samtliga jämförda, dvs. högre än de övriga sex mindre en och högre än de fem referensen (Figur 7). Resultatet för Kungälvs är högre än riksgenomsnittet och högre än resultaten för Skellefteå och Ystads, men lägre än Värnamo och Örnsköldsviks. Av de sju mindre en har Alingsås plats nummer tre (61 %), och Kungälvs plats nummer sju (47 %), i andel kvalitetsindikatorer med resultat som är lika med eller bättre än riksgenomsnittet (Figur 8). De fem referensen har andelar varierande mellan %. Figur Sammanvägt index för kvalitet (Riket =0) Figur ,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Andel kvalitetsindikatorer bättre eller lika med riket 61,3 47,1 60,9 56,3 55,8 64,1 69,0 58,5 57,8 54,5 50,8 58,3

17 17 Spindeldiagram. Resultat med tillgänglighetsdata för 2015 (Figur 9) och 2016 (Figur 10). Figur 9. Figur 10.

18 Poäng totalt 18 Rankning av en I syfte att ge en sammanfattande bild av ens kostnad, tillgänglighet och kvalitet, har rankningen för de olika delarna summerats (Figur 11). Högst total rankning har Alingsås då kvalitet baserats på sammanvägt index, följt av Kungälvs och Värnamo. Ifall kvalitet baseras på andel kvalitetsindikatorer bättre eller lika med riksgenomsnittet, får Alingsås högst totalsumma följt av Kungälvs, med Värnamo och SkaS på delad tredje plats. Figur Rankning - summa av rankning för kostnad, kvalitet, väntetid besök, väntetid operation Kvalitet baserat på medelvärde vs riksmedelvärde Kvalitet baserat på andel som riket eller bättre

19 19 Samband mellan kostnader 2015 och tillgänglighet 2016 Sambanden mellan kostnad 2015 och tillgänglighet 2016 är svaga, knappt 20 % av variationen i tillgänglighet till besök 2016 förklaras av skillnaderna i kostnad 2015 för producerad DRG (Figur 12). För operation inom 90 dagar är sambandet än svagare, endast cirka 11 % förklaras av skillnader i kostnad (Figur 13). Dock anas ett visst samband där högre tillgänglighet är kopplad till högre kostnad per producerad DRG, även om sambanden inte når statistisk signifikans (för besök: r = 0,32, p = 0,406; för opererade: r = 0,48, p = 0,187). (Spearman s) Figur 12. Figur 13.

20 20 Felkällor Kostnader - KPP All data har hämtats från SKL s nationella databas och avser år Alla landsting som rapporterar till SKL s KPP-databas följer det nationella regelverket vilket gör att jämförelser mellan olika huvudmän ska vara möjlig. En enkät som SKL gjorde i samband med inrapportering av 2015 års data visar dock att det fortfarande finns vissa skillnader mellan landstingen som gör att man behöver vara försiktig i tolkningen av data. I rapporten har vi enbart fokuserat slutenvården vilket gör att hur et fördelar kostnader mellan öppen och slutenvård påverkar resultatet. DRG-poäng är beroende av en korrekt och noggrann kodning av patienten och det skiljer sig mellan olika vilket också påverkar resultatet. Tillgänglighet baseras på väntetider rapporterade till SKL. För en i Västra Götaland är dessa hämtade direkt från väntetidsdatabasen Signe, för övriga från Vården i Siffror. Det finns alltid teoretiska möjligheter att fel kan uppstå då data flyttas mellan olika datakällor. Mätningen av tillgängligheten är också ögonblicksbilder, av praxis mätta sista mars varje år. Särskilt vid mindre kan därför slumpvariation få viss betydelse. Tillgänglighet på årsbasis går dessvärre inte att mäta så som systemen är organiserade. Man kan ifrågasätta om det går att ge en sammanfattande bild av ens kvalitet, eftersom detta är en mycket komplex fråga som innefattar många dimensioner. Våra försök till skattning får därför tolkas med stor försiktighet. De är endast en belysning av ett urval olika kvalitetsuppgifter, rapporterade till nationella kvalitetsregister, som presenteras i Vården i Siffror. Man kan också diskutera hur relevanta kvalitetsuppgifterna är för en jämförelse av ens resultat år Sannolikt är kvalitetsresultaten för 2014 och 2015 en konsekvens år många års kvalitetsarbete och investeringar, inte en konsekvens av senaste årets budget. Att ranka är problematiskt eftersom man i stort kan få de resultat man önskar, särskilt om de olika delarna viktas. I den rankning vi gjort ingår samtliga 12, utan att vi viktat de olika delarna. Man kan ifrågasätta om detta är rätt, kvalitet borde kanske få en högre vikt. Men syftet med denna benchmarking är endast att ge en övergripande bild av hur väl Alingsås och Kungälvs fungerar, varför vi tror att en oviktad jämförelse i denna situation är den mest rättvisande.

21 21 Slutsats och diskussion Vid analys av tillgänglighet, kvalitet och kostnader för Alingsås och Kungälvs framkommer att de klarar sig väl i en jämförelse mot fem i motsvarande storlek, liksom mot utvalda referens av länsstorlek. Särskilt utmärkande är den höga kvaliteten vid Alingsås och den goda tillgängligheten vid Kungälvs. Tillgänglighet och kvalitet i vården är således god för de två en trots att kostnaderna per producerad DRG är lägre än riksgenomsnittet, och ofta lägre än för de jämförda en. I undersökningen jämför vi Alingsås och Kungälvs mot fem i motsvarande storlek, men dessvärre kunde vi enbart få kostnadsuppgifter för tre av dessa. Tolkning av kostnadsjämförelserna skall därför göras med försiktighet, men vi tror inte att resultaten i väsentlig grad skulle påverkas om ytterligare inkluderats då två av de tre jämförda en hade högre kostnad per producerad DRG än riksgenomsnittet och ett hade lägre. Att jämföra mot riksgenomsnittet är därför inte orimligt. Utöver kostnadsjämförelserna på nivå har vi för Alingsås och Kungälvs jämfört kostnaderna för områden med hög volym på de två en. Genomgående är kostnaderna lägre vid de två en jämfört med riksgenomsnitten, även om undantag finns inom framförallt ortopedi. Att kunna jämföra genom att studera övergripande begrepp såsom kostnad, tillgänglighet och kvalitet är visserligen önskvärt, men det är förenat med stor osäkerhet. Datakällor kan innehålla fel, slumpvariationer avseende t ex. tillgänglighet kan få onödigt stor betydelse, och man kan ifrågasätta om ett övergripande kvalitetsindex överhuvudtaget går att skapa, och vad ett sådant index i så fall betyder. Att index är 4 procentenheter högre för Alingsås jämfört mot riket betyder dessvärre inte att kvaliteten generellt är 4 procentenheter bättre, bara att medelvärdet är högre. Spridningen kan fortfarande vara stor. Om index däremot värderas tillsammans med andelen kvalitetsindikatorer bättre eller ej säkert sämre än riksgenomsnittet, får man en klarare bild av hur god och jämn kvaliteten är. Självklart påverkar också antalet valda kvalitetsindikatorer utfallet. Även om kvalitetsberäkningarna för de sju mindre en baseras på indikatorer, och för länsen på indikatorer, måste man ha i minne att dessa inte representerar all verksamhet som bedrivs på en. Dock representerar de stora och viktiga delar av verksamheten varför vi inte tror att resultaten skulle påverkas i någon betydande riktning ifall ytterligare indikatorer tillkommit. I valet av kvalitetsindikatorer har vi utgått från de indikatorer som presenteras i Vården i Siffror, eftersom vi behövde få tillgång till data för de fem jämförelseen och för de två länsen utanför VGR. I regionens egen Verksamhetsanalys, och i Kvartalen, finns i stort sett samtliga dessa indikatorer presenterade med uppdaterade data för 2015 och Dessvärre kunde dessa data inte användas i den aktuella jämförelsen då vi som region enbart har möjlighet att från kvalitetsregistren beställa data för de egna en och för riket. Aktuella kvalitetsdata för en i Västra Götaland, liksom för riket, kan däremot nås via följande länkar: och Därutöver är orsakssambanden mellan de ingående delarna inte självklara, eller åtminstone betydligt mer komplexa är vad man kan lockas att uttolka ur till exempel spindeldiagrammen; resurser och kompetens för framförallt kvalitet, men också för

22 22 tillgänglighet, är ofta resultat av flera föregående års investeringar och strategiska beslut. Likväl har vi gjort en sådan jämförelse av en, men vår förhoppning är att läsaren har dessa metodologiska brister i åtanke, och tolkar resultaten ödmjukt. En viktig fråga som osökt uppkommer när man visar kostnader och tillgänglighet respektive kvalitet i samma spindeldiagram är hur en förändring av kostnaden per producerad DRG skulle kunna påverka ens resultat. I figur 12 och 13 har vi undersökt om det finns något enkelt samband mellan kostnad per producerad DRG för år 2015 och tillgänglighet 2016, och kan konstatera att något sådant enkelt eller tydligt samband inte finns. Spridningen är alltför stor, vilket innebär att flera andra faktorer påverkar tillgängligheten mer än kostnaden per producerad DRG för föregående år. Men graferna antyder också att kostnaden per producerad DRG inte helt kan uteslutas som delfaktor, eftersom med hög tillgänglighet oftare hade hög kostnad per producerad DRG och omvänt att sämre tillgänglighet oftare var förknippat med lägre kostnad per producerad DRG. Det är möjligt att en hög kostnad per producerad DRG förklaras av en högre bemanningsgrad, vilket i sin tur möjliggör effektivare mottagningsrutiner och därmed bättre tillgänglighet? Men att göra vidare tolkningar och analyser av möjliga samband mellan ens kostnadsprofil och tillgänglighet respektive kvalitet, ligger utanför syftet med denna studie Dokumentnamn: Benchmarking Alingsås och Kungälv 2016 Diarienummer: RS Kontaktpersoner: Johan Ström, Koncernavdelning Verksamhetsuppföljning, ekonomi och inköp, johan.b.strom@vgregion.se Marcus Edenström, Koncernavdelning Data och analys, marcus.edenstrom@vgregion.se Bill Hesselmar, Koncernavdelning Data och analys, bill.hesselmar@vgregion.se