Sammanträde med styrelsen för Alingsås lasarett den 20 oktober 2016

Transkript

1 1 (2) Kallelse Sammanträde med styrelsen för Alingsås den 20 oktober 2016 Plats Alingsås, Södra Ringgatan 30 Lokal Utsikten, plan 6 Tid Temaeftermiddag för styrelsen (se separat inbjudan) Om du inte har möjlighet att närvara vid sammanträdet meddela detta snarast till ulla.c.andersson@vgregion.se Välkomna! Ingvar Frid Utsändningslista Ledamöter Stefan Kristiansson, ordförande (MP) Gert-Inge Andersson, vice ordförande (S) Marlene Segerson (S) Dennis Jeryd (S) Anneli Rhedin (M) Ingvar Frid (L) Eva Andersson (C) Ersättare Eva Nihlblad (S) Dan Björk (M) Ann-Lie Tulokas Olsson (KD) Personalföreträdare Catarina Smith, Vision John Andersson, SACO Susanna Peters, SACO Åsa Alfredsson, Vårdförbundet Monika Nilsson, Vårdförbundet Marie Gustafsson, Kommunal POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-POST Alingsås S Ringgatan ALINGSÅS Plan 6

2 Kallelse styrelsen för Alingsås (2) Carina Waller, Kommunal Mikael Sjöberg, Kommunal Övriga Hans Holmberg, sjukhusdirektör Maria Gabrielsson-Fredrikson, ekonomichef Karin Looström Muth, utvecklingschef Jeanette Bokelund, HR-chef Per Wiger, chefläkare Kristina Stålberg, kommunikatör Lill Valestrand, säkerhetssamordnare Tobias Nilsson, koncernkontoret Lena Lindgren, projektledare Nya Alingsås Ulla Andersson, sekreterare

3 1 (2) Föredragningslista Sammanträde med styrelse för Alingsås den 20 oktober 2016 Plats: Utsikten plan 6, Alingsås, Södra Ringgatan 30 Tid: Kl Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Fastställande av dagordning Val av justerare (förslag Gert-Inge Andersson) Justeringsdatum den 26 oktober Föregående mötesprotokoll Tillkommande och utgående ärenden Beslutsärenden 1. Ansvar för ordförandes uppgifter under ordinarie ordförandes frånvaro. Diarienummer AL Omedelbar justering kl Information om omställning- och ersättningssystemet/tobias Nilsson kl Patientsäkerhet/Per Wiger kl Resultat utfall per september 2016/Hans Holmberg, Maria Gabrielsson- Fredrikson, Jeanette Bokelund Diarienummer AL Utsändes senare Åtgärder för ekonomi i balans 2016/Maria Gabrielsson-Fredrikson Diarienummer AL Utsändes senare kl Lägesavstämning vårdöverenskommelse 2017/Maria Gabrielsson- Fredrikson/Karin Looström Muth Diarienummer AL kl POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-POST Alingsås S Ringgatan ALINGSÅS Plan 6

4 Föredragningslista från styrelsen för Alingsås, (2) 6. Yttrande över remiss Riktlinjer mot korruption, mutor och jäv/maria Gabrielsson-Fredrikson Diarienummer AL Omedelbar justering kl Uppföljning intern kontroll 2016 för Alingsås /Lill Valestrand Diarienummer AL kl Ägaruppdraget/Hans Holmberg kl Nya Alingsås /Lena Lindgren kl Rapport från sjukhusdirektören/hans Holmberg kl Anmälningsärenden Diarienummer AL Ingvar Frid Ordförande Styrelsens tema-eftermiddag den 20 oktober, kl se separat program Tänk på miljön Res gärna kollektivt (

5 Ärende 1 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer AL Västra Götalandsregionen Alingsås Handläggare: Ulla Andersson Telefon: E-post: ulla.c.andersson@vgregion.se Till styrelsen för Alingsås Ansvar för ordförandes uppgifter under ordinarie ordförandes frånvaro Förslag till beslut 1. Styrelsen för Alingsås utser Ingvar Frid (L) att utföra ordförandes uppdrag då denne är förhindrad till detta. 2. Uppdragen gäller t o m 31 december Beslutet justeras omedelbart. Sammanfattning av ärendet Om ordföranden är förhindrad att fullgöra sitt uppdrag under en längre tid får styrelsen utse en annan ledamot som ansvarar för ordförandens uppgifter under samma tid. Detta framgår av styrelsens reglemente, B 18. Alingsås Hans Holmberg Förvaltningschef POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-POST Alingsås S Ringgatan ALINGSÅS Plan 6

6 Ärende 6 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer AL Ert diarienummer RS Västra Götalandsregionen Alingsås Handläggare: Annica Nordmark Telefon: E-post: annica.nordmark@vgregion.se Till styrelsen för Alingsås Remiss Riktlinjer mot korruption, mutor och jäv Förslag till beslut 1. Styrelsen för Alingsås beslutar att ställa sig bakom förslag till yttrande. 2. Beslutet justeras omedelbart. Sammanfattning av ärendet Enhet säkerhet på koncernkontoret har på uppdrag av regionstyrelsen tagit fram förslag till Riktlinjer mot korruption, mutor och jäv. Syftet med riktlinjerna är att de ska utgöra såväl ett stöd för att tydliggöra Västra Götalandsregionens hållning och som tolkning av gällande lagstiftning inom området. Riktlinjerna utgår från Sveriges kommuner och landstings (SKL) vägledning om mutor och jäv. Regionstyrelsen vill ha synpunkter på riktlinjernas innehåll. Alingsås är en av flera remissinstanser. Alingsås Hans Holmberg Förvaltningschef Bilaga Riktlinjer mot korruption, mutor och jäv - remissversion Beslutet skickas till Regionstyrelsen, regionstyrelsen@vgregion.se POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-POST Alingsås S Ringgatan ALINGSÅS Plan 6

7 1 (2) Remissyttrande Datum Diarienummer AL Ert diarienummer RS Regionstyrelsen Remiss Riktlinjer mot korruption, mutor och jäv Sammanfattning av ärendet Enhet säkerhet på koncernkontoret har på uppdrag av regionstyrelsen tagit fram förslag till Riktlinjer mot korruption, mutor och jäv. Syftet med riktlinjerna är att de ska utgöra såväl ett stöd för att tydliggöra Västra Götalandsregionens hållning och som tolkning av gällande lagstiftning inom området. Riktlinjerna utgår från Sveriges kommuner och landstings (SKL) vägledning om mutor och jäv. Regionstyrelsen vill ha synpunkter på riktlinjernas innehåll. De frågor som regionstyrelsen i huvudsak vill ha svar på är: 1. Vad är remissinstansernas generella reflektioner om riktlinjerna? 2. Är riktlinjerna tillräckligt tydliga och väl formulerade? 3. Saknas något inom området som är viktigt att ha med? 4. Finns invändningar mot någon del? Alingsås är en av flera remissinstanser. Alingsås s yttrande över remissen utifrån ställda frågor: 1. Alingsås s generella reflektion över riktlinjerna är att det är bra att riktlinjer tas fram för att tydliggöra regionens värderingar och förhållningssätt. 2. Riktlinjerna kan göras mer tydliga genom att inleda med enklare förklaring av begreppen korruption, mutor och jäv och därefter förtydliga regionens värderingar och förhållningssätt, gärna med hänvisning till rättsfall som kan vara aktuella inom Västra Götalandsregionen. 3. Ett område som bör vara med är hantering av gåvor och bidrag från stiftelser och liknande, gärna med hänvisning till rättsfall som kan vara aktuella inom Västra Götalandsregionen. Det bör prövas om det ska anges i riktlinjerna att avvikelser ska rapporteras i regionens avvikelsesystem MedControl PRO. 4. I övrigt inga invändningar. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-POST Alingsås S Ringgatan ALINGSÅS Plan 6

8 Remissyttrande från styrelsen för Alingsås, (2) Alingsås Västra Götalandsregionen Ingvar Frid Ordförande

9 Koncernkontoret Enhet säkerhet Dokumenttyp Riktlinje Dokumentansvarig Valter Lindström, koncernsäkerhetschef Beslutad av??? Övergripande dokument??? Kontaktperson Maria Björn, regionutvecklare Giltig från 20XX-XX-XX Version 0.0 Dnr RS XX-2016 Ersätter RIKTLINJER MOT KORRUPTION, MUTOR OCH JÄV

10 1 Ett förtroendefullt arbetssätt Som förtroendevald och medarbetare i Västra Götalandsregionen (VGR) arbetar vi på invånarnas uppdrag och i deras intresse. Demokrati, rättssäkerhet och effektivitet är grundläggande värden för all offentlig verksamhet. Medborgarnas förtroende fordrar att vi som förtroendevalda och medarbetare i VGR inte låter oss påverkas av ovidkommande önskemål eller hänsyn i vårt arbete. Det är lätt att skada förtroendet för en verksamhet, men mödosamt och tidsödande att bygga upp det. En förtroendevald eller medarbetare inom VGR får aldrig missbruka sin ställning. Vi har alla ett särskilt ansvar mot vår uppdragsgivare medborgarna att bekämpa mutor och korruption var det än må förekomma. På så vis försvarar vi och stärker rättssamhället. Lagen ger oss inte alltid tydliga anvisningar. Det egna ansvaret och förmågan att göra etiska val måste många gånger ta vid. En förtroendevald eller medarbetare ska inte ens kunna misstänkas för att låta sig påverkas av ovidkommande önskemål eller hänsyn i sitt arbete. Du ska uppträda så att du bidrar till att allmänheten har ett stort förtroende för VGR. Därför sätter du dig inte i en situation där du ens kan misstänkas för att på ett otillbörligt sätt ha blivit påverkad, i din roll som förtroendevald eller medarbetare. Vi som arbetar i VGR följer regler, håller oss opartiska i vårt uppdrag, hanterar de pengar som vi förvaltar effektivt och med gott omdöme, erbjuder inte och tar inte emot pengar eller opassande gåvor. Du ska undvika att hamna i jävsituationer och aldrig ta emot någon form av otillbörlig betalning, gåva eller annan ersättning som kan påverka, eller som kan uppfattas påverka, VGR:s objektivitet och opartiskhet. All tjänsteutövning ska vara saklig och objektiv. Det betyder att släktskap, vänskap eller andra privata relationer får inte påverka tjänsteutövning och beslutsfattande. 2 Bakgrund och syfte Inom det offentliga handlägger vi ärenden och sköter andra uppgifter som ofta har stor betydelse för enskilda människor eller företag. En grundförutsättning är att vi aldrig agerar på ett sådant sätt att förtroendet för VGR:s, styrelsers, nämnders eller förvaltningars saklighet eller opartiskhet kan rubbas. Denna riktlinje är ett stöd för att både tydliggöra VGR:s hållning och tolka gällande lagstiftning. Riktlinjerna utgår från Sveriges kommuner och landstings (SKL) vägledning om mutor och jäv. 2

11 Syfte med riktlinjerna är att tydliggöra VGR:s värderingar och förhållningssätt mot korruption visa på riskerna med att över huvud taget ta emot gåvor och förmåner från personer eller företag som man har att göra med i tjänsten visa hur du kan resonera och agera när du stöter på frågor om mutor eller jäv fungera som underlag för arbetsplatsdiskussioner där du och dina kollegor gör klart för er hur lagarna och myndighetens regler ska tillämpas i olika mut- och jävssituationer som skulle kunna uppkomma på arbetsplatsen. 3 Korruption Att utnyttja sin ställning för att uppnå otillbörlig fördel för egen eller annans vinning. I begreppet ingår bland annat att ge och ta emot muta, jäv, maktmissbruk och vänskapskorruption. Både att ge och ta emot en muta är ett brott. Även ett löfte om att ge eller ta emot en gåva är förbjudet, oavsett värde. Västra Götalandsregionen har nolltolerans mot korruption. 3.1 Muta Vad säger lagen om mutor? Lagreglerna om tagande och givande av muta finns i 10 kap. brottsbalken (BrB). De omfattar alla arbetstagare och uppdragstagare, oavsett om de är anställda i offentlig eller privat tjänst och oberoende av befattning eller anställningsform. Reglerna omfattar även förtroendevalda. Regler om åtal finns även i 20 kap. BrB och brottet tagande av otillbörlig förmån vid röstning finns i 17 kap. BrB. Mutbrott begås när en arbetstagare eller uppdragstagare för sin egen eller för någon annans räkning tar emot en muta eller annan otillbörlig förmån för sin tjänsteutövning. Att begära en muta eller att låta sig bli utlovad en muta är också ett brott. Något orsakssammanhang behöver inte finnas mellan förmånen och det sätt på vilket arbetstagaren utför sitt arbete (10 kap. 5 a BrB). Givande av muta är att lämna, utlova eller erbjuda en otillbörlig förmån till arbets- eller uppdragstagare. Att acceptera en begäran från en tjänsteman eller förtroendevald om att få en otillbörlig förmån är också givande av muta (10 kap. 5 b BrB). Handel med inflytande är att ta emot, godta ett löfte om eller begära en otillbörlig förmån för att påverka annans beslut eller åtgärd vid myndighetsutövning eller offentlig upphandling. Likaså om man lämnar, utlovar eller erbjuder någon en otillbörlig förmån för att han 3

12 eller hon ska påverka annans beslut eller åtgärd vid myndighetsutövning eller offentlig upphandling(10 kap. 5 d BrB). 3.2 Förmåner Varje förmån som kan misstänkas påverka tjänsteutövningen ska betraktas som otillåten! Vid domstolsprövning görs alltid en samlad bedömning av alla omständigheter som har betydelse för det enskilda fallet. De ställer särskilt höga krav på anställda i den offentliga sektorn. Synnerligt strängt ser man på myndighetsutövning och offentlig upphandling. OBS! Det hjälper inte att DU som mottagare kunnat visa att DU inte påverkats av förmånen! Frågor som du bör ställa dig om du erbjuds något av en extern part Varför erbjuds jag den här förmånen? Har förmånen ett högt värde? Finns det risk för att jag påverkas i mitt arbete? Finns det risk för att allmänhetens förtroende för VGR skadas? Några typiska situationer där du bör tänka dig noga för är inför erbjudanden om gåvor, testamentsförordnanden, rabatter, provisioner, måltider, resor, konferenser, fritidserbjudanden, tjänster eller krediter, men även mer dolda förmåner som exempelvis inköp till självkostnadspris. Ett bra sätt att undvika svåra gränsdragningsproblem är att du helt undviker att ta emot gåvor och förmåner. Ibland kan en givare komma att uppfatta det som oartigt av mottagaren att avböja en gåva eller belöning. Om värdet är mycket lågt kan det vara tillåtet att ta emot den. Men om den över huvud taget ska kunna tas emot måste det vara helt klart att den inte kan uppfattas som muta. Ibland kan även en gåva eller belöning utan ekonomiskt värde framstå som så attraktiv för mottagaren att den kan tänkas påverka dennes tjänsteutövning. Rena penninggåvor kan aldrig tas emot även om det skulle röra sig om små belopp. Om du är osäker på hur ett erbjudande om en gåva eller förmån ska hanteras bör du ta upp frågan med din chef för bedömning. En otillbörlig gåva kan naturligtvis inte bli tillåten genom att en chef godkänner den. Vid utlandsresor är det en bra utgångspunkt för det egna uppträdandet att de lagar, policys och etiska regler som gäller på hemmaplan även ska följas utomlands. Om den lokala lagstiftningen är strängare gäller naturligtvis den. Det kan någon gång hända att du erbjuds en gåva som egentligen är för dyrbar att acceptera men där kulturen förutsätter att den tas emot. Du bör då snarast lämna gåvan till behörig chef för beslut om hur VGR ska ta hand om den. 4

13 3.3 Jäv och andra intressekonflikter Vad säger lagen om jäv? Lagreglerna om jäv för förtroendevalda och medarbetare finns i 6 kap kommunallagen. Reglerna talar om när en anställd eller förtroendevald ska anses ha ett sådant intresse i ett ärende att hens opartiskhet kan ifrågasättas. Jävsreglerna gäller vid all ärendehantering och riktar sig till den som på något sätt kan påverka dess utgång. Reglerna gäller inte bara den som beslutar i ett ärende, utan gäller även den som bereder ett ärende När är man jävig? Klara fall av jäv är om du eller någon närstående är sökande i ärendet eller om ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för dig eller en närstående Du kan också vara jävig om det finns någon annan särskild omständighet som skulle kunna rubba förtroendet för din opartiskhet, till exempel om du är vän eller ovän med någon som är part eller intressent i ärendet ekonomiskt beroende av en part eller intressent engagerad i saken på ett sådant sätt att misstanke lätt kan uppkomma att det brister i förutsättningarna för en opartisk bedömning I jävsituationer bör försiktighetsprincipen tillämpas. Det innebär att den det berör ska avstå från att delta i hanteringen av ärendet för säkerhets skull Konsekvens av jäv Om du är jävig får du inte delta i handläggningen av ärendet eller uppdraget. Det innebär att du normalt inte får vidta någon åtgärd i ärendet över huvud taget. Den som är jävig får inte heller närvara vid det nämnd-/styrelsesammanträde när ärendet behandlas och/eller beslutas. Om du känner till någon omständighet som kan antas utgöra jäv mot dig ska du självmant meddela detta, normalt till din chef eller motsvarande. Är du tveksam om jäv föreligger bör du ta upp frågan till diskussion. Om du skulle delta i ett ärendes handläggning fast du är jävig kan du orsaka försening av det, eftersom ett beslut i ärendet kan överklagas på grund av jävet. 5

14 4 Ansvar För att stärka det preventiva skyddet mot korruption, muta och jäv är det av största vikt att alla delar i organisationen löpande ser över och uppdaterar sitt skydd i form av dokumenterade rutiner, kontroll av identifierade riskområden samt löpande för samtal utifrån identifierade risker inom sitt respektive arbetsområde. VGR:s ställningstagande om nolltolerans är ett stöd och tydliggörande av en kultur som motverkar alla former av oegentligheter. Regionstyrelsen fattar beslut om regionala riktlinjer. Ska utöva uppsikt över övriga nämnder och styrelser arbete mot korruption. Nämnden/styrelsen och bolagsstyrelsen ansvarar för att riktlinjerna efterlevs i sin organisation och genomförs inom ramen för arbetet med intern kontroll. Alla förtroendevalda och medarbetare ansvarar för att sätta sig in i och följa de lagar och riktlinjer som gäller. Det innebär bland annat att i diskussion med chefer och kollegor aktivt medverka till att tillämpningen av regler och riktlinjer på din arbetsplats uppfyller högt ställda etiska krav. 5 Rapportera missförhållanden och misstanke om oegentligheter Vi förväntas som förtroendevalda och medarbetare i offentlig sektor att leva upp till högt ställda krav på saklighet och opartiskhet i vårt arbete/uppdrag. Vi har anledning att förvänta oss att även andra på vår arbetsplats lever upp till samma höga krav. Lojaliteten mot uppdraget och mot uppdragsgivaren ytterst invånarna innebär att vi inte heller stillatigande ska acceptera tecken på oegentligheter i vår närhet. VGR tolererar inte korruption, mutor och annat som kan rubba allmänhetens förtroende för vår verksamhet. Du som är förtroendevald eller medarbetare i VGR ska rapportera misstanke om brott, överträdelser och avvikelser från reglerna. 5.1 Så här gör du en anmälan I första hand ska du anmäla misstanke om oegentligheter till närmaste chef. Om detta inte är lämpligt kan ärendet eskaleras till koncernsäkerhetschefen. Du som är förtroendevald ska i första hand anmäla misstanke om oegentligheter till ordförande eller vice ordförande i den nämnd/styrelse det gäller. Om detta inte är lämpligt kan anmälan göras till koncernsäkerhetschefen. 6

15 Ärende 7 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer AL Västra Götalandsregionen Alingsås Handläggare: Lill Valestrand Telefon: E-post: lill.valestrand@vgregion.se Till styrelsen för Alingsås Uppföljning av intern kontroll 2016 för Alingsås Förslag till beslut 1. Styrelsen för Alingsås beslutar godkänna redovisning av intern kontroll 2016 för Alingsås. Sammanfattning av ärendet Intern kontroll regleras i kommunallagen, kapitel 6, 7. Där framgår att styrelsen ansvarar för den interna kontrollen i respektive förvaltning och att verksamheten bedrivs på ett tillfredsställande sätt. Syftet med intern kontroll är att: det finns ändamålsenliga och väl dokumenterade system och riktlinjer för styrning det lämnas en rättvisande och tillförlitlig redovisning och övrig information om verksamheten det är säkerställt att lagar, policys, reglementen mm tillämpas det finns ett skydd mot förluster eller förstörelse av regionens/förvaltningens tillgångar förutsättningar skapas för eliminering eller upptäckt av allvarliga fel eller brister Redovisning av intern kontroll 2016 för Alingsås framgår av bifogade bilagor. Alingsås Hans Holmberg Förvaltningschef POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-POST Alingsås S Ringgatan ALINGSÅS Plan 6

16 Ärende 8 Koncernavdelning Verksamhetsuppföljning, ekonomi och inköp samt Koncernavdelning Data och analys Västra Götalandsregionen Benchmarking Alingsås och Kungälvs sjukhus jämförs mot fem sjukhus i motsvarande storlek.

17 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Frågeställning... 3 Metod... 4 Urvalsmetod... 4 Kostnadsuppgifter... 4 Tillgänglighetsuppgifter Kvalitet... 4 Rankning... 4 Resultat Kostnader I Kostnader II. Jämförelse av kostnader för utvalda större medicinska och kirurgiska områden/åtgärder vid Alingsås och Kungälvs sjukhus Tillgänglighet Kvalitet Spindeldiagram Rankning av sjukhusen Samband mellan kostnader 2015 och tillgänglighet Felkällor Slutsats och diskussion... 21

18 3 Sammanfattning Vid analys av tillgänglighet, kvalitet och kostnader för Alingsås och Kungälvs sjukhus framkommer att de klarar sig väl i en jämförelse mot fem sjukhus i motsvarande storlek, liksom mot utvalda referenssjukhus av länssjukhusstorlek. Särskilt utmärkande är den höga kvaliteten vid Alingsås och den goda tillgängligheten vid Kungälvs sjukhus. Tillgänglighet och kvalitet i vården är således god för de två sjukhusen trots att kostnaderna per producerad DRG är lägre än riksgenomsnittet, och ofta lägre än för de jämförda sjukhusen. Alingsås och Kungälvs sjukhus hade 2015 lägre kostnad per producerad DRG jämfört med riksgenomsnittet. Alingsås och Kungälvs sjukhus hade 2015 en kostnadsprofil som i väsentliga delar är jämförbar med sjukhus i motsvarande storlek. Jämförelsen baseras dock på få sjukhus vilket motiverar försiktig tolkning. Tillgängligheten mars 2015 var god vid Alingsås och Kungälvs sjukhus, såväl beträffande andel besök som opererade inom 90 dagar. Kvaliteten på vården vid Alingsås och Kungälvs sjukhus var god. I ett sammanvägt index var kvaliteten minst lika god som riksgenomsnittet. Jämförelsen baseras på registerdata från 2014 och 2015, Bakgrund Kungälvs sjukhus och Alingsås har under de senaste åren haft utmaningar med att bedriva verksamheten inom budgetbegränsningarna. Vid Kungälvs sjukhus har ett flertal analyser genomförts som visat att de somatiska klinikernas kostnadsproduktivitet har minskat, jämfört med för ca 4 år sedan. Dessa analyser har dock inte visat om kostnaderna efter denna utveckling är högre än för andra liknande sjukhus. Syftet med denna rapport är att för Kungälvs sjukhus och Alingsås jämföra utfall mot några andra jämnstora sjukhus. En jämförelse görs även med Västra Götalands egna länssjukhus, samt med Ryhov i Jönköping och sjukhuset i Karlstad. Jämförelserna avser kostnad per producerad DRG, kvalitetsutfall och tillgänglighet. De främsta källorna som använts är Vården i Siffror, det nyligen införda KPP-systemet och SKLs väntetidsdatabas. Arbetsgruppen har bestått av: Bill Hesselmar, Marcus Edenström, Marie Andreasson Röllgårdh, Anneth Lundahl, Rolf Ottosson & Johan Ström Frågeställning Skiljer sig kostnader, tillgänglighet och kvalitet för Alingsås och Kungälvs sjukhus jämfört med motsvarande resultat för fem sjukhus i jämförbar storlek. Resultat för fem länssjukhus har inkluderats som referens.

19 4 Metod Urvalsmetod I jämförelsen av Alingsås och Kungälvs sjukhus har fem mindre sjukhus valts ut utifrån antal vårdplatser 2014 (Figur 1), och utifrån att de 2014 haft goda resultat i Dagens Medicins rankning av akutsjukhusen. De sjukhus som valts är Karlskoga, Skellefteå, Värnamo sjukhus, Ystads och Örnsköldsviks sjukhus. Som referensobjekt visas också motsvarande resultat för tre länssjukhus i Västra Götaland (Södra Älvsborgs sjukhus = SÄS, NU-sjukvården = NU, Skaraborgs sjukhus =SkaS), samt Centralsjukhuset Karlstad och länssjukhuset Ryhov. Kostnadsuppgifter Kostnaderna för respektive sjukhus avser år De är hämtade från SKL, och presenteras som kostnad per producerad DRG (Tabell 1) enligt Vården i Siffrors indelning respektive per producerad DRG fördelat på MDC-område (Major Diagnostic Categories, Tabell 2). Underlaget till kostnaderna som redovisas enligt Vården i Siffrors indelning baseras på sjukhusvårdtillfällen medan kostnaderna som redovisas per MDC baseras på klinikvårdtillfällen. För att möjliggöra jämförelser har den nationella listan för DRG-vikt använts. Tillgänglighetsuppgifter. Uppgifterna avser mars 2015 respektive mars 2016 (Tabell 3). De är för sjukhusen i Västra Götaland hämtade från SKLs väntetidsdatabas Signe, och för övriga sjukhus från Vården i Siffror. Kvalitet Uppgifter om kvalitet är hämtade från Vården i Siffror (Tabell 4). Resultaten avser vanligtvis år 2014, medan resultaten för stroke avser Två skattningar av kvalitet används, båda baseras på jämförelse mot riksgenomsnittet. Andelen kvalitetsindikatorer för respektive sjukhus som är i nivå med riket eller bättre. För andelsbaserade kvalitetsindikatorer, vars resultat anges i procent, beräknas också medelvärdet för indikatorernas avvikelse mot riksgenomsnittet. Värde noll innebär att sjukhusets resultat är som riket. Negativa värden att det är sämre än riksgenomsnittet och positiva värden att det är bättre. Rankning Sjukhusen rankas utifrån deras resultat för kostnader, tillgänglighet och kvalitet. Sjukhuset med lägst resultat eller högst kostnad får rankningen 1. Därefter högre rankning alltefter ökande resultat. Totalsiffran för respektive sjukhus utgör summan av rankningen för kostnad, tillgänglighet och kvalitet. Ingen viktning görs.

20 5 Figur 1 Genomsnittligt antal vårdplatser* 2014 Uppsala Karolinska Solna Malmö Lund Karolinska Huddinge Halmstad/Varberg Sahlgrenska Södersjukhuset SU/Östra Linköping Örebro Umeå Danderyd Karlstad Västerås Borås Trollhättan Ryhov Helsingborg Falun Kalmar Gävle Sunderby Skövde Växjö Sundsvall/Härnösand Kristianstad Mölndal Eskilstuna Capio St Göran Karlskrona Östersund Norrköping Eksjö Södertälje Kungälv Ystad Västervik Värnamo Skellefteå Mora Hudiksvall Nyköping Visby Ängelholm Örnsköldsvik Karlskoga Alingsås Trelleborg Karlshamn Piteå Norrtälje Hässleholm Lidköping Enköping Lindesberg Gällivare Motala Ljungby Katrineholm Torsby Sollefteå Lycksele Arvika Oskarshamn Avesta Kalix Kiruna Bollnäs Bästa mellanstora sjukhus 2015, Dagens Medicins rankning sta sjukhuset/ Bästa mindre sjukhus 2015, Dagens Medicins rankning /basta sjukhuset/ Antal * Specialiserad somatisk vård SKL Verksamhetstabeller 2014

21 6 Tabell 1. Kostnad 2015 baserad på producerad DRG och sjukhusvårdstillfälle Indikator Riket (Kr) Alingsås Kungälvs sjukhus Karlskoga Skellefteå Värnamo sjukhus Ystads Kostn per prod DRG Saknas Saknas Kostn per prod DRG op höft, lår, bäcken ej protes Saknas Saknas Kostn per DRG arytmi Saknas Saknas Saknas Kostnad per prod DRG yrsel Saknas Saknas Saknas Kostn per prod DRG bröstsm Saknas Saknas Saknas Kostn per prod DRG kejsarsnitt Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Kostn per prod DRG pacemaker Saknas Saknas Saknas Kostn per prod DRG KOL Saknas Saknas Saknas Kostn per prod DRG kramper/hv Saknas Saknas Saknas Kostn per prod DRG med rygg Saknas Saknas Kostn per prod DRG livmoderop Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Kostn per prod DRG led höft Saknas Saknas Kostn per prod DRG led knä Saknas Saknas Kostn per prod DRG stroke Saknas Saknas Saknas Kostn per DRG vag förl Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Indikator Riket (Kr) Örnsköldsviks sjukhus SÄS SkaS NU Karlstad Centralsjh. Ryhov Länssjukh. Kostn per prod DRG Saknas Kostn per prod DRG op höft, lår, bäcken ej protes Saknas Kostn per DRG arytmi Saknas Kostnad per prod DRG yrsel Saknas Kostn per prod DRG bröstsm Saknas Kostn per prod DRG kejsarsnitt Saknas Kostn per prod DRG pacemaker Saknas Kostn per prod DRG KOL Saknas Kostn per prod DRG kramper/hv Saknas Kostn per prod DRG med rygg Saknas Kostn per prod DRG livmoderop Saknas Kostn per prod DRG led höft Saknas Kostn per prod DRG led knä Saknas Kostn per prod DRG stroke Saknas Kostn per DRG vag förl Saknas Saknas

22 7 Tabell 2. Kostnad baserad på producerad DRG 2015 per MDC (klinikvårdtillfälle) MDC område Riket (Kr) Alingsås 01 Sjukdomar i nervsystemet Kungälv sjukhus Karlskoga Skellefteå Värnamo sjukhus Ystads Saknas Saknas Saknas 02 Sjukdomar i öga och Saknas Saknas Saknas Saknas närliggande organ 03 Sjukdomar i öra, näsa, Saknas Saknas Saknas mun och hals 04 Andningsorganens Saknas Saknas Saknas sjukdomar 05 Cirkulationsorganens Saknas Saknas Saknas sjukdomar Saknas Saknas Saknas Matsmältningsorganens sjukdomar 07 Sjukdomar i lever, Saknas Saknas Saknas gallvägar och bukspottkörtel 08 Sjukdomar i muskler, Saknas Saknas skelett och bindväv 09 Sjukdomar i hud och Saknas Saknas underhud 10 Endokrina, metabola Saknas Saknas Saknas och nutritionssjukdomar 11 Sjukdomar i njure och Saknas Saknas Saknas urinvägar 12 Sjukdomar i manliga Saknas Saknas Saknas könsorgan 13 Sjukdomar i kvinnliga Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas könsorgan 14 Graviditet, förlossning Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas och barnsängstid 15 Nyfödda och vissa Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas perinatala tillstånd 16 Blodsjukdomar och Saknas Saknas Saknas immunologiska rubbningar 17 Myeloproliferativa Saknas Saknas Saknas sjukdomar och icke specificerade tumörer 18 Infektions och Saknas Saknas Saknas parasitsjukdomar inklusive HIV 19 Psykiska sjukdomar, Saknas Saknas Saknas beteendestörningar och alkohol eller drogberoende 21 Skador, förgiftningar Saknas Saknas Saknas och toxiska effekter 22 Brännskador Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas 23 Andra och Saknas Saknas Saknas ospecificerade hälsoproblem 24 Multipelt trauma utom Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas ytliga skador och sårskador 30 Bröstkörtelsjukdomar Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas

23 8 MDC område Riket (Kr) Örnsköljdsvik sjukhus 01 Sjukdomar i nervsystemet SÄS SkaS NU Karlstad centralsjh Ryhov länssjh Saknas 02 Sjukdomar i öga och Saknas Saknas närliggande organ 03 Sjukdomar i öra, näsa, Saknas mun och hals 04 Andningsorganens Saknas sjukdomar 05 Cirkulationsorganens Saknas sjukdomar Saknas Matsmältningsorganens sjukdomar 07 Sjukdomar i lever, Saknas gallvägar och bukspottkörtel 08 Sjukdomar i muskler, Saknas skelett och bindväv 09 Sjukdomar i hud och Saknas underhud 10 Endokrina, metabola Saknas och nutritionssjukdomar 11 Sjukdomar i njure och Saknas urinvägar 12 Sjukdomar i manliga Saknas könsorgan 13 Sjukdomar i kvinnliga Saknas könsorgan 14 Graviditet, förlossning Saknas och barnsängstid 15 Nyfödda och vissa Saknas perinatala tillstånd 16 Blodsjukdomar och Saknas immunologiska rubbningar 17 Myeloproliferativa Saknas sjukdomar och icke specificerade tumörer 18 Infektions och Saknas parasitsjukdomar inklusive HIV 19 Psykiska sjukdomar, Saknas beteendestörningar och alkohol eller drogberoende 21 Skador, förgiftningar Saknas och toxiska effekter 22 Brännskador Saknas Saknas Saknas Saknas 23 Andra och Saknas ospecificerade hälsoproblem 24 Multipelt trauma utom Saknas Saknas ytliga skador och sårskador 30 Bröstkörtelsjukdomar Saknas Saknas

24 9 Tabell 3. Tillgänglighetsindikatorer 2015 och 2016 Alingsås Kungälvs sjukhus Karlskoga Skellefte å Värnamo sjukhus Ystads Tillgänglighetsmått År Riket Besök inom 90 dgr spec vård ,6 95,8 97,2 88,3 82,2 99,2 91,8 Besök inom 90 dgr spec vård ,2 81,9 98,9 81,7 68,2 98,7 94,6 Op < 90 dgr spec vård ,4 98,2 98,3 82,5 70,5 90,5 87,9 Op < 90 dgr spec vård ,1 94,8 95,4 72,9 57,2 88,9 84,1 Örnsköldsvik sjukhus SÄS SkaS NU Karlstad Centralsjh Ryhovs Länssjh Tillgänglighetsmått År Riket Besök inom 90 dgr spec vård ,6 86,1 79,6 87,8 Saknas 81,3 90,9 Besök inom 90 dgr spec vård ,2 76,2 76,9 78,6 84,3 76,5 93,2 Op < 90 dgr spec vård ,4 73, ,9 Saknas 79,6 89,3 Op < 90 dgr spec vård ,1 79,6 79,1 73,7 65,4 74,9 93,3

25 10 Tabell 4. Kvalitetsindikatorerna Alingsås Kungälvs sjukhus Karlskoga Skellefteå Värnamo sjukhus Ystads Ö vik sjukhus SÄS SkaS NU Karlstad Centralsjh Indikator År Enhet Riket Adnexop laparoskopisk 2014 % 89 47, ,8 82,5 91,1 92,1 93,4 83,5 Akuta kejsarsnitt vid förlossning % 9,6 13,2 8,2 12,3 14,3 8,8 8,4 10,3 10,6 10,8 9,4 Artrosskola före höftop 2014 % 27,9 46,6 28,6 29,9 40,8 13, , ,9 47,5 34,4 Basbeh. hjärtsvikt % 59,3 60,6 67,6 67,5 64,1 57,4 56,4 67,8 63,3 59,5 59,6 63,8 64,3 Blodfettsänkande beh. efter stroke 2015 % Blodförtunnande efter flimmer 2015 % Blodtrycksänk. beh. efter stroke 2015 % Blodsocker diab. barn 2014 % 46,7 37,9 24,5 64,4 46, ,6 37,5 41,4 Blödning efter tonsillektomi 2014 % 7,1 13,9 9,4 3,5 5,3 10,5 3,2 Borttagande livmoder miniinv. teknik 2014 % 49 51,6 27, ,4 44,4 49,2 25,9 64,2 61,9 53,1 Bristningar förlossning % 6,3 4,5 4,8 6,7 5,7 4,8 4,8 4,8 5,6 4,6 4,3 Bröstbevarande op. cancer 2014 % 76,3 46,7 39,3 72,6 64,5 54, ,2 Bröstca. op. utan omop % 91, ,6 90,5 95,2 88,7 90,7 Dagkir framfallsop % 54, ,4 51,4 55, ,3 30,7 43,8 79,2 64 Dagkir ljumskbråckop % 80,6 78,8 75,2 95,7 89,4 77,8 65,1 93,1 84,4 88,1 77,2 80,3 77 Depr. skattning ECT 2014 % 45,9 32,8 33,9 52,8 44,3 Direktinl. strokeavd % Död eller amp. efter op. kärlförtr. ben 2014 % 4,6 1 5,5 4,6 3,1 5,4 Dödlighet 28 dagar efter stroke % 14,8 11,8 13,2 20,2 17,4 10,3 13,5 13,9 14,1 16,5 12,7 13,1 14,1 Död efter PCI % 4,3 1,6 3,6 2 2,2 Dödlighet efter sjv. hjärtinf % 12,7 14,4 11,8 11,5 14,4 13,2 12,6 11,1 11,9 13,4 11,9 12,3 11,1 Etablerad ind. ECT 2014 % 81,1 84,8 56,6 84,7 58,3 Fasts. diagn. bröstca % 94,3 94,9 96,2 98,5 92,8 97,7 95,3 94,7 God viruskontr. HIV 2015 % 95,5 94,4 96,2 98, ,5 Frånv. omop. ljumskbråck % 97,2 94,4 96,7 95,4 98,4 96, , ,3 97,2 95,8 98,6 Fys träning efter hjärtinf % 37, ,3 6,7 51,8 61,4 22,3 6,8 20,2 64,4 Implantatöverl halvprot % 96,5 97,3 97,1 97,1 98,7 98,2 94,8 93,9 95,8 97,5 97,8 94,9 92,8 Implantatöverl totalprot % 94,7 96, ,6 96, ,1 94,7 93,9 95,6 94,6 95,8 Klinikbed. enkät gyn % 91, , ,2 99,2 93,1 97,2 92,3 95,6 Minnesstörning inom 1 v efter ECT 2014 % 17 14,8 1,6 15,8 12,8 Minskad övervikt obesitaskir % 84,9 84,2 83,2 79,3 77 Mål beh. dos dialys 2014 % 78, ,9 79,3 90,9 91,3 80,6 96, ,3 79,5 Ryhovs Länssjh

26 11 Alingsås Kungälvs sjukhus Karlskoga Skellefteå Värnamo sjukhus Ystads Ö vik sjukhus SÄS SkaS NU Karlstad Centralsjh Indikator År Enhet Riket Mål BT dialys 2014 % 55,9 54,2 52,4 57, , , Mål fosf. nivå dialys 2014 % 73, ,9 65,8 75,6 85, ,2 65,5 74,6 73,1 Nattlig utskr. IVA 2014 % 5,8 1,1 9 5,4 5 3,3 3 0,9 5,8 4 5,5 10,8 5,6 Ny ECT efter avsl. ECT 2014 % 30,1 39,7 29,4 27,5 29,3 Omop. total höftprot % 2 1,8 2,7 1,1 1,2 1,2 0,9 3,1 1,6 1,2 4,6 1,3 Oplan. återinl. IVA 2014 % 2,5 2,4 3,1 2,3 1,4 2,9 0,9 4,3 4,1 3 3,4 3,4 5,2 PROM framfallssymt. 1 år 2014 % 75,3 75, , ,1 82,5 79,1 75,6 68,1 PROM bensm. diskbråck 2014 % 73,9 72,7 76,9 77,4 82,9 PROM bensm. spinal stenos 2014 % 55,6 81,8 61,5 48,1 52,6 41, ,3 PROM kompl.fri adnexop 2014 % 83,3 92,9 91,3 65, ,6 81,7 85,9 71,2 PROm kompl.fri hysterektomi 2014 % 74,6 88,9 82,2 88,5 71,4 87,5 77,2 78,2 77,7 69,7 75 PROM kompl.fri inkontinensop % 86,1 84, ,3 86,4 91,9 96,7 81,3 94,5 PROM kontinens efter kontinensop % 71, ,3 76,5 71,4 82,2 46,4 86,7 72,8 62,9 PROM symtomfrihet tonsillektomi 2015 % 96 97, ,8 94, ,4 PROM framfallssymt efter op. Standardop % 74,7 82,6 64,3 76,9 76,9 84,2 67,6 88,9 76,9 85,7 74,4 PROM höftprot. index Index , ,5 100,3 100,8 101,5 95,4 96,6 96,8 100,3 98,5 Pat tillfreds. efter total höftprot. op % 86,4 82,2 81,3 90,6 91,5 92,2 88,7 81,2 88,8 84,7 81,5 86,9 Protesop. höftfraktur % 65,4 54,7 78, ,8 53,7 62,2 62,5 69,4 60,9 74, ,8 Reperf. vid stroke 2015 % SMR IVA 2014 % 0,6 0,5 0,7 0,7 0,6 0,4 0,5 0,6 0,7 0,7 0,8 0,6 0,6 Rökstopp efter stroke 2015 % Screeninguppt bröstca % 64,8 48,1 68,2 57,5 61,1 70,6 66,4 60,2 Självskattad nytta av kataraktop % 90,1 93,9 87,5 92,6 87,1 85,3 92,4 Synfel < 0,5 vid kataraktop % 16,1 16,5 18,7 19, ,8 18,3 17,5 18,5 Test sväljförm vid stroke 2015 % Tid till op. carotis dgr 2014 Dagar Tid till trombolys stroke 2015 Minuter 42, , ,5 81,5 44, , ,5 34 Tillgång till blodbana vid dialys 2014 % 71, ,4 89,7 69,7 52,2 67,7 82, ,3 70,5 Hjälp och stöd efter stroke 2015 % Uppf. efter obesitaskir % 61,7 94,9 64,7 88,2 53,6 Uppf. 3 mån. efter stroke 2014 % VRI verifierade neo % 1,7 1, ,4 2,8 1,6 Tid till op. höftfraktur 2014 Timmar 22, ,4 24,1 17,2 19,8 23, ,1 23,1 Virusfrihet efter hep C beh % 87,5 94, ,2 92,6 Åter urspr. boende efter höftfraktur 2014 % Återförtr. efter PCI 2013 % 2,6 0, ,9 Ryhovs Länssjh

27 12 Resultat Kostnader I Sjukhusens kostnader beskrivs dels utifrån den faktiska summan för producerad DRG, och dels utefter antalet kostnadsindikatorer som är lägre (billigare) eller lika med riksgenomsnittet för motsvarande indikator. Vi har valt att enbart visa resultaten för kostnader baserade på producerad DRG (sjukhusvårdtillfälle) eftersom dessa på sjukhusnivå korrelerar mycket starkt med producerad DRG på MDC (klinikvårdstillfälle), (Figur 2). Figur 2. Korrelation mellan andel kostnadsindikatorer lägre eller lika med riket, beroende på om de är baserade på sjukhusvårdtillfälle eller klinikvårdtillfälle (MDC). Korrelationen är mycket stark, r=0,84, p=0,004 (Pearson). Kostnaden per producerad DRG är för Alingsås ( Kr) och Kungälvs sjukhus ( Kr) lägre än riksgenomsnittet ( Kr). Kostnaden är också lägre än vid Värnamo och Örnsköldsviks sjukhus, men högre än vid Skellefteå (Figur 3). Kostnadsuppgifter saknas för Karlskoga sjukhus och Ystads. Av de fem referenssjukhusen är kostnaden per producerad DRG för NU, SkaS och Karlstad på samma nivå som vid Alingsås och Kungälvs sjukhus. SÄS har en högre kostnad. Kostnadsuppgifter saknas för Länssjukhuset Ryhov. Skellefteå sjukhus har en hög andel kostnadsindikatorer (per producerad DRG) som är lägre eller lika med riksgenomsnittet, men andelen för Alingsås och Kungälvs sjukhus är högre än för Värnamo och Örnsköldsviks sjukhus (Figur 4). Kostnadsuppgifter saknas för Karlskoga sjukhus och Ystads. Av de fem referenssjukhusen har Centralsjukhuset Karlstad en mycket hög andel kostnadsindikatorer som är lägre eller lika med riksgenomsnittet, medan andelen för NU och SkaS är på ungefär samma nivå som vid Alingsås och Kungälvs sjukhus. SÄS har en låg andel kostnadsindikatorer som är lägre eller lika med riket.

28 13 Figur Kostnad per prod DRG (Kr) Kronor Figur 4. Procent 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Andel kostnadsindikatorer lägre eller lika med riket 54,5 63,6 73,3 0,0 35,7 35,7 64,3 61,5 92,9

29 14 Kostnader II. Jämförelse av kostnader för utvalda större medicinska och kirurgiska områden/åtgärder På sidan 13 redovisas kostnaderna för sjukhusen. I en sådan sammanställning finns en viss risk att låga kostnader inom vissa områden kompenserar för höga kostnader inom andra. I tabell 4 har vi därför för Alingsås och Kungälvs sjukhus valt att visa kostnaderna för några utvalda områden. MDC-områdena andningsorganen, cirkulationsorganen och neurologiska sjukdomar representerar stora organspecifika områden. Inom ortopedi och kirurgi går det inte att göra en sådan organspecifik uppdelning, varför kostnaderna avser producerad DRG för tre på sjukhusen vanliga åtgärder, sett till antal vårdtillfällen, inom ortopedi respektive kirurgi. Vid Alingsås sjukhus är kostnaderna för de valda medicinska och kirurgiska områdena genomgående lägre är riksgenomsnittet, medan kostnaderna för de tre ortopediska områdena är cirka 1 till 8 procent högre. Vid Kungälvs sjukhus är bilden inte lika tydlig, men merparten av de valda områdena har lägre kostnad än riksgenomsnittet. Områden med högre kostnad än riksgenomsnittet ses för cirkulationsorganens sjukdomar, primär ledprotes höft, medicinsk rygg och större tarmoperation. Tabell 4. Kostnader för större områden och åtgärder. Avvikelse mot riksgenomsnittet anges i procent. Kostnaderna avser år Riket (Kr) Alingsås (Kr) Skillnad mot riket (%) Kungälvs sjukhus (Kr) Skillnad mot riket (%) Andningsorganen , ,2 Prod. DRP (MDC) Cirkulationsorganen , ,3 Prod. DRG (MDC) Neurologiska sjukdomar Prod. DRG (MDC) , Psykiatri Prod. DRG (MDC) ,9 Prod. DRG Primär ledprotes , ,1 knä/fot Prod. DRG Primär ledprotes höft , ,9 Prod. DRG medicinsk rygg , ,8 Prod. DRG ,4 Buksmärtor/gastroenterit Prod. DRG Större tarmoperation , ,2 Prod. DRG Gallvägssjukdomar , ,1

30 15 Tillgänglighet Tillgängligheten, mätt som andel besök inom 90 dagar respektive andel opererade inom 90 dagar, var mars 2015 mycket hög vid såväl Alingsås som Kungälvs sjukhus. Endast Värnamo hade högre andel besök inom 90 dagar (Figur 5), medan Alingsås och Kungälvs sjukhus hade högst andel opererade inom 90 dagar (Figur 6). De fem referenssjukhusen har alla lägre tillgänglighet än Alingsås och Kungälvs sjukhus. Figur 5. Procent ,6 95,8 97,2 Besök inom 90 dgr, spec. vård ,3 82,2 99,2 91,8 86,1 79,6 87,8 81,3 90,9 Figur 6. Procent ,4 Operation inom 90 dgr, spec. vård ,2 98,3 90,5 87, ,5 84,9 70,5 73,4 79,6 89,3

31 16 Kvalitet Kvaliteten på vården är skattad på två sätt, dels som ett sammanvägt index av de andelsbaserade kvalitetsindikatorerna, och dels som andelen kvalitetsindikatorer där resultaten är bättre eller lika med riket. För de mindre sjukhusen baseras kvaliteten på indikatorer, och för länssjukhusen på indikatorer. I det sammanvägda indexet har Alingsås högst värde av samtliga jämförda sjukhus, dvs. högre än de övriga sex mindre sjukhusen och högre än de fem referenssjukhusen (Figur 7). Resultatet för Kungälvs sjukhus är högre än riksgenomsnittet och högre än resultaten för Skellefteå och Ystads, men lägre än Värnamo och Örnsköldsviks sjukhus. Av de sju mindre sjukhusen har Alingsås plats nummer tre (61 %), och Kungälvs sjukhus plats nummer sju (47 %), i andel kvalitetsindikatorer med resultat som är lika med eller bättre än riksgenomsnittet (Figur 8). De fem referenssjukhusen har andelar varierande mellan %. Figur 7. Avvikelse proc.enheter från riket Sammanvägt index för kvalitet (Riket =0) Figur 8. Procent 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Andel kvalitetsindikatorer bättre eller lika med riket 61,3 47,1 60,9 56,3 55,8 64,1 69,0 58,5 57,8 54,5 50,8 58,3

32 17 Spindeldiagram. Resultat med tillgänglighetsdata för 2015 (Figur 9) och 2016 (Figur 10). Figur 9. Figur 10.

33 18 Rankning av sjukhusen I syfte att ge en sammanfattande bild av sjukhusens kostnad, tillgänglighet och kvalitet, har rankningen för de olika delarna summerats (Figur 11). Högst total rankning har Alingsås då kvalitet baserats på sammanvägt index, följt av Kungälvs sjukhus och Värnamo sjukhus. Ifall kvalitet baseras på andel kvalitetsindikatorer bättre eller lika med riksgenomsnittet, får Alingsås högst totalsumma följt av Kungälvs sjukhus, med Värnamo sjukhus och SkaS på delad tredje plats. Figur 11. Poäng totalt Rankning summa av rankning för kostnad, kvalitet, väntetid besök, väntetid operation Kvalitet baserat på medelvärde vs riksmedelvärde Kvalitet baserat på andel som riket eller bättre

34 19 Samband mellan kostnader 2015 och tillgänglighet 2016 Sambanden mellan kostnad 2015 och tillgänglighet 2016 är svaga, knappt 20 % av variationen i tillgänglighet till besök 2016 förklaras av skillnaderna i kostnad 2015 för producerad DRG (Figur 12). För operation inom 90 dagar är sambandet än svagare, endast cirka 11 % förklaras av skillnader i kostnad (Figur 13). Dock anas ett visst samband där högre tillgänglighet är kopplad till högre kostnad per producerad DRG, även om sambanden inte når statistisk signifikans (för besök: r = 0,32, p = 0,406; för opererade: r = 0,48, p = 0,187). (Spearman s) Figur 12. Figur 13.

35 20 Felkällor Kostnader - KPP All data har hämtats från SKL s nationella databas och avser år Alla landsting som rapporterar till SKL s KPP-databas följer det nationella regelverket vilket gör att jämförelser mellan olika huvudmän ska vara möjlig. En enkät som SKL gjorde i samband med inrapportering av 2015 års data visar dock att det fortfarande finns vissa skillnader mellan landstingen som gör att man behöver vara försiktig i tolkningen av data. I rapporten har vi enbart fokuserat slutenvården vilket gör att hur sjukhuset fördelar kostnader mellan öppen och slutenvård påverkar resultatet. DRG-poäng är beroende av en korrekt och noggrann kodning av patienten och det skiljer sig mellan olika sjukhus vilket också påverkar resultatet. Tillgänglighet baseras på väntetider rapporterade till SKL. För sjukhusen i Västra Götaland är dessa hämtade direkt från väntetidsdatabasen Signe, för övriga sjukhus från Vården i Siffror. Det finns alltid teoretiska möjligheter att fel kan uppstå då data flyttas mellan olika datakällor. Mätningen av tillgängligheten är också ögonblicksbilder, av praxis mätta sista mars varje år. Särskilt vid mindre sjukhus kan därför slumpvariation få viss betydelse. Tillgänglighet på årsbasis går dessvärre inte att mäta så som systemen är organiserade. Man kan ifrågasätta om det går att ge en sammanfattande bild av sjukhusens kvalitet, eftersom detta är en mycket komplex fråga som innefattar många dimensioner. Våra försök till skattning får därför tolkas med stor försiktighet. De är endast en belysning av ett urval olika kvalitetsuppgifter, rapporterade till nationella kvalitetsregister, som presenteras i Vården i Siffror. Man kan också diskutera hur relevanta kvalitetsuppgifterna är för en jämförelse av sjukhusens resultat år Sannolikt är kvalitetsresultaten för 2014 och 2015 en konsekvens år många års kvalitetsarbete och investeringar, inte en konsekvens av senaste årets budget. Att ranka sjukhus är problematiskt eftersom man i stort kan få de resultat man önskar, särskilt om de olika delarna viktas. I den rankning vi gjort ingår samtliga 12 sjukhus, utan att vi viktat de olika delarna. Man kan ifrågasätta om detta är rätt, kvalitet borde kanske få en högre vikt. Men syftet med denna benchmarking är endast att ge en övergripande bild av hur väl Alingsås och Kungälvs sjukhus fungerar, varför vi tror att en oviktad jämförelse i denna situation är den mest rättvisande.

36 21 Slutsats och diskussion Vid analys av tillgänglighet, kvalitet och kostnader för Alingsås och Kungälvs sjukhus framkommer att de klarar sig väl i en jämförelse mot fem sjukhus i motsvarande storlek, liksom mot utvalda referenssjukhus av länssjukhusstorlek. Särskilt utmärkande är den höga kvaliteten vid Alingsås och den goda tillgängligheten vid Kungälvs sjukhus. Tillgänglighet och kvalitet i vården är således god för de två sjukhusen trots att kostnaderna per producerad DRG är lägre än riksgenomsnittet, och ofta lägre än för de jämförda sjukhusen. I undersökningen jämför vi Alingsås och Kungälvs sjukhus mot fem sjukhus i motsvarande storlek, men dessvärre kunde vi enbart få kostnadsuppgifter för tre av dessa sjukhus. Tolkning av kostnadsjämförelserna skall därför göras med försiktighet, men vi tror inte att resultaten i väsentlig grad skulle påverkas om ytterligare sjukhus inkluderats då två av de tre jämförda sjukhusen hade högre kostnad per producerad DRG än riksgenomsnittet och ett hade lägre. Att jämföra mot riksgenomsnittet är därför inte orimligt. Utöver kostnadsjämförelserna på sjukhusnivå har vi för Alingsås och Kungälvs sjukhus jämfört kostnaderna för områden med hög volym på de två sjukhusen. Genomgående är kostnaderna lägre vid de två sjukhusen jämfört med riksgenomsnitten, även om undantag finns inom framförallt ortopedi. Att kunna jämföra sjukhus genom att studera övergripande begrepp såsom kostnad, tillgänglighet och kvalitet är visserligen önskvärt, men det är förenat med stor osäkerhet. Datakällor kan innehålla fel, slumpvariationer avseende t ex. tillgänglighet kan få onödigt stor betydelse, och man kan ifrågasätta om ett övergripande kvalitetsindex överhuvudtaget går att skapa, och vad ett sådant index i så fall betyder. Att index är 4 procentenheter högre för Alingsås jämfört mot riket betyder dessvärre inte att kvaliteten generellt är 4 procentenheter bättre, bara att medelvärdet är högre. Spridningen kan fortfarande vara stor. Om index däremot värderas tillsammans med andelen kvalitetsindikatorer bättre eller ej säkert sämre än riksgenomsnittet, får man en klarare bild av hur god och jämn kvaliteten är. Självklart påverkar också antalet valda kvalitetsindikatorer utfallet. Även om kvalitetsberäkningarna för de sju mindre sjukhusen baseras på indikatorer, och för länssjukhusen på indikatorer, måste man ha i minne att dessa inte representerar all verksamhet som bedrivs på sjukhusen. Dock representerar de stora och viktiga delar av verksamheten varför vi inte tror att resultaten skulle påverkas i någon betydande riktning ifall ytterligare indikatorer tillkommit. I valet av kvalitetsindikatorer har vi utgått från de indikatorer som presenteras i Vården i Siffror, eftersom vi behövde få tillgång till data för de fem jämförelsesjukhusen och för de två länssjukhusen utanför VGR. I regionens egen Verksamhetsanalys, och i Kvartalen, finns i stort sett samtliga dessa indikatorer presenterade med uppdaterade data för 2015 och Dessvärre kunde dessa data inte användas i den aktuella jämförelsen då vi som region enbart har möjlighet att från kvalitetsregistren beställa data för de egna sjukhusen och för riket. Aktuella kvalitetsdata för sjukhusen i Västra Götaland, liksom för riket, kan däremot nås via följande länkar: och Därutöver är orsakssambanden mellan de ingående delarna inte självklara, eller åtminstone betydligt mer komplexa är vad man kan lockas att uttolka ur till exempel spindeldiagrammen; resurser och kompetens för framförallt kvalitet, men också för