Introduktionskurs i NordDRG och dess användningsomr. ndningsområdenden

Transkript

1 Introduktionskurs i NordDRG och dess användningsomr ndningsområdenden Mona Heurgren Enhetschef Ralph Dahlgren Utredare Enheten Öppna Jämförelser (ÖJ) Socialstyrelsen

2 Program Introduktion till NordDRG Val av huvuddiagnos Omfattning av DRG och DRG-logiken Uppdateringsprocess vad gäller logik och vikter KPP (Kostnad Per Patient) Användning av DRG och KPP Kommande utvecklingsarbete Sammanfattande erfarenheter

3 Socialstyrelsens organisation 2010 GD Insynsråd ÖD GD stab Administrativ avd Kommunikationsavd Statistik och utvärdering Kunskapsstyrning Regler och tillsånd Tillsyn

4 Enheten för f Öppna JämfJ mförelser ÖJs Vision: Vi bidrar till en mer effektiv vård och omsorg samt högre kvalitet för patienter och brukare genom att systematiskt arbeta för bättre beskrivning och jämförelser av verksamheten på alla nivåer. - ÖJs huvuduppdrag: - ÖJ Socialtjänst - ÖJ Hälso- och Sjukvård - Beskrivningssystem (inkl DRG och KPP) - Metodutveckling för indikatorer och effektivitetsanalyser - Statistikutveckling på strategiska områden

5 Infrastrukturhuset Analyser, utvärderingar, ersättningssystem, öppna jämförelser, God Vård etc Regelverk, avtal, styrmodeller etc Kvalitetsindikatorer, nyckeltal, processer, vårdkedja, riktlinjer, statistik och kostnader Datoriserade register nationella (socialtjänstregister, hälsodataregister) - lokala (klient/brukare, insatser, patientadm. system) Datainsamling, uppgiftslämnande Datoriserade hälso- och sjukvårdsjournaler och datoriserad dokumentation enligt SoL, LSS, LVM, LSS vård- och omsorgsdokumentation Beskrivningssystem (DRG, ACG m.fl) Verksamheten Invånare, brukare, klient, patient Klassifikationer och kodverk (ICD, ICF, KVÅ m.fl) Terminologier termer och begrepp Källa: Socialstyrelsen

6 Introduktion till NordDRG Målsättning, omfattning och organisation

7 Vad är r DRG? DRG står för Diagnos Relaterade Grupper och är ett beskrivningssystem för sjukvården NordDRG är den gemensamma nordiska lösningen DRG-system finns och används i hela världen DRG-systemet bygger på befintliga data om patienters diagnoser, insatta åtgärder, ålder, kön, födslovikt, etc DRG kan därmed användas av alla vårdgivare utan extra registreringar

8 Varför r DRG? Överskådlig beskrivning av verksamheten ur både medicinsk och ekonomiskt perspektiv Beskrivning av verksamheten ur ett processperspektiv Beskrivning av sjukhusens patientsammansättning (case-mix) Beskrivning av patienternas resursåtgång Gemensamt språk

9 Patienter med kärlkramp k i bröstet, angina pectoris Medelkostnad för patient med huvuddiagnos Angina pectoris kr kr kr kr Medelkostnad Medelkost innerfall Medelkostnad kr kr kr kr kr kr - kr Halmstad Varberg SU Kungälv NU SÄS Alingsås SkaS

10 Behandling och patient Farmakologisk behandling PCI Coronar bypass operation Komorbiditet och komplikationer

11 Patienter med kärlkramp k i bröstet, angina pectoris, justerad för f r behandlingsmetod Medelkostnad för patient med huvuddiagnos Angina pectoris kr kr kr kr Medelkostnad Medelkost innerfall Kostnad/DrgPoäng Medelkostnad kr kr kr kr kr kr - kr Halmstad Varberg SU Kungälv NU SÄS Alingsås SkaS

12 Vad vill vi veta? Vilka patienter har vi? Hur svårt sjuka är de (fallblandning eller case-mix)? (ICD-10, DRG, ICF) Vilka behandlingar och insatser får patienterna? (KVÅ, DRG) Vad kostar behandlingen av de enskilda patienterna? (KPP) Vilka resultat har vi uppnått? Har vi uppnått målen? (kvalitetsindikatorer, nyckeltal) Vilka behov finns? (ICF, ACG)

13 Samband Vårdbehov Hälsa Kvantitet Kvalitet M Å L Resurser Prestationer Kvalitet Vårdresultat Produktivitet Effektivitet

14 Målsättning - NordDRG 1.Ett sekundärt patientklassificeringssystem för alla delar i vården 2. En bred användning av NordDRG utveckling av användningsområden tillsammans med andra verktyg 3. Alla landsting arbetar med NordDRG som verktyg

15 NordDRG 2010 Somatisk Slutenvård 1995 Dagkirurgi 2003 Resterande somatisk öppenvård 2006 Psykiatrisk Slutenvård 2005 Psykiatrisk Öppenvård 2006 Rehab 2008 Primärvård?

16 Till vad används nds NordDRG? Beskrivning av sjukvården för planering och uppföljning Kvalitetsinstrument - datakvalitet - uppföljning av verksamheten/praxis - ytterfallsstudier (dvs mycket sjuka patienter) Produktivitets- och effektivitetsberäkningar Jämförelser av sjukvård Del i ersättningssystem Budgetering

17 Några exempel Cirka 70 Miljarder kronor årligen fördelas till sjukhusen via DRG Alla landsting använder NordDRG 2010 men i olika omfattning och områden NordDRG får allt större användning även på nationell nivå Stort intresse på EU-nivå för DRG-användning

18 Socialstyrelsens roll - NordDRG Socialstyrelsen har i uppgift att utveckla och förvalta enhetlig sekundär patientklassificering samt att sprida kunskap om sekundära patientklassificeringssystem i Sverige. Arbetet innebär även ansvar för att framställa nationella viktlistor för NordDRG (prospektiva och retrospektiva) årligen. Arbetet sker i samarbete med övriga nordiska länder, SKL och regioner/landsting och sjukhus

19 NPK nätverket för f Patientklassificering Tidigare CPK Samarbete mellan Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) där: - Socialstyrelsen har huvudansvar för DRG - SKL har huvudansvar för KPP (Kostnad Per Patient) Arbetet sker i nära samarbete med övriga nordiska länder inom föreningen Nordic Casemix Centre

20 10 år r med CPK (NPK) DRG-logik- från bara omfatta slutenvård till all vård förutom primärvård KPP från en databas i slutenvård på dryg vtf till vtf och en databas under uppbyggnad för både öppenvård (6 Milj. besök) och psykiatri DRG-användning från ett landsting (SLL) till alla landsting och nationellt i nationalräkenskaperna och nationell produktivitetsmätning Från många system till ett - NordDRG är det enda DRG-systemet i bruk idag! Utveckla åtkomst av data - Utveckling av web-applikationer hos SoS och SKL Nationella viktlistor processen fungerar och senast möjliga data används för kommande års vikter Organisation KPP och DRG är del av ordinarie verksamhet vi Socialstyrelsen och SKL

21 Svensk DRG och KPP konferens 2011 Konferens i Linköping den maj 2011 i samarbete med Landstinget i Östergötland och sydöstra sjukvårdsregionen Inbjudan till konferensen ligger på hemsidan. Tema : Bättre beskrivning av vården för utveckling och förbättring! Ledning och styrning Kvalitet i grunddata

22 NordDRG Ett system för f r sekundär patientklassificering!

23 Vad är sekundärklassificering? System för att: - På basis av primärt klassificerad medicinsk grundinformation (diagnoskoder/åtgärdskoder) - utifrån en förutbestämd algoritm (definitionstabeller) - klassificera enskilda patienters vårdhändelser till större grupper som har både medicinsk relevans och resursmässig homogenitet I Sverige används (i princip) enbart NordDRG

24 Sekundär r klassificering ger överskådlighet Cirka diagnoskoder och åtgärdskoder kan sammanfattas i ca 500 DRG-grupper i slutenvård och ca 400 DRG-grupper i öppenvård eller vårdtillfällen i patientregistret för slutenvård (cirka typfall) sammanfattas i 500 grupper eller 10 miljoner besök i patientregistret för öppenvård sammanfattas i 400 grupper Utifrån rutinmässigt insamlade data!

25 Vad är r DRG? DRG-systemet Definitioner Medicinska data Primärklassifikation Ekonomiska data Ex. DRG 149 Medicinskt Ekonomiskt DRG 162 Medicinskt Ekonomiskt Större tarmoperation, ej komplicerat Vikt 2,29 (ca kr) Op inguinala/femorala bråck >17 år, ej komplicerat Vikt 0,74 (ca kr)

26 Variabler för f r DRG-gruppering Huvuddiagnos diagnoskod enligt KSH97 (ICD-10) Obligatorisk! Bidiagnos(-er) diagnoskod enligt KSH97 (ICD-10) Relevanta! Åtgärd (-er) åtgärdskod enligt KVÅ Åtminstone de tyngsta För vissa DRG dessutom Ålder Kön för validering Utskrivningssätt död, levande, annan enhet Antal vårddagar OBS inte vårdtid Födelsevikt via diagnoskoder I öppenvård dessutom Besökstyp enskilt, team, grupp el gruppteam Yrkeskategori läkare, sjukgymnast, psykolog mm Alltså inga extra registreringar!

27 MDC - Huvuddiagnoskategori 01 Sjukdomar i nervsystemet 02 Sjukdomar i öga och närliggande organ 03 Sjukdomar i öra, näsa, mun och hals 04 Andningsorganens sjukdomar 05 Cirkulationsorganens sjukdomar 06 Matsmältningsorganens sjukdomar 07 Sjukdomar i lever, gallvägar och bukspottkörtel 08 Sjukdomar i muskuloskeletala systemet och bindväven 09 Sjukdomar i hud och underhud 10 Endokrina, metabola och nutritionssjukdomar 11 Sjukdomar i njure och urinvägar 12 Sjukdomar i manliga könsorgan 13 Sjukdomar i kvinnliga könsorgan 14 Graviditet, förlossning och barnsängstid 15 Nyfödda och vissa perinatala tillstånd 16 Blodsjukdomar och immunologiska rubbningar 17 Myeloproliferativa sjukdomar och icke specificerade tumörer 18 Infektions- och parasitsjukdomar inklusive HIV 19 Psykiska sjukdomar, beteendestörningar och alkohol- eller drogberoende 20 Utgick Skador, förgiftningar och toxiska effekter 22 Brännskador 23 Andra och ospecificerade hälsoproblem 24 Multipelt trauma utom ytliga skador och sårskador 25 Utgick Bröstkörtelsjukdomar 40 MDC-övergripande problem i öppenvård 50 Vårdgivarberoende grupper i öppenvård MDC - Major Diagnostic Category En grov indelning av huvuddiagnoser efter organsystem eller etiologi

28 Grupperingslogik Grupperingsexempel Huvuddiagnos Sigmoideumcancer C187 Bidiagnos Diabetes, insulinberoende E109 Åtgärd Sigmoideumresektion JFB46 MDC 1 Sjukdomar i nervsystemet DRG 148 ja Större tarm- MDC 6 OR ja CC operation K Matsmältnings- Kirurgisk partitionering organens nej DRG 149 sjukdomar Större tarm- nej operation U Medicinsk partitionering CC ja DRG 172 Malign tumör mage tarm K nej DRG 173 Malign tumör mage tarm U MDC 30 Bröstkörtelsjukdomar

29 Större åtgärder Operationer och andra större åtgärder Har OR-egenskap (Operating Room procedure) leder till kirurgiskt DRG Kirurgiskt = Kirurgi, Urologi, Ortopedi, Gynekologi mm liknande operationer leder till samma DRG oavsett diagnos (inom ett och samma MDC) Ex. Tarmresektion vid malignitet och IBD = samma DRG

30 Mindre åtgärder Mindre åtgärder - slutenvård Saknar OR-egenskap påverkar ej grupperingen (med vissa undantag) samma medicinska DRG som vid ingen åtgärd alls kan påverka i öppenvård

31 Komplicerade DRG Komplicerat DRG OBS att komplicerat i DRG-sammanhang = Komplikation och/eller Komplicerande tillstånd Operationen kan alltså ha förlöpt helt komplikationsfritt

32 Komplicerade DRG Komplicerat DRG forts. Bidiagnoser eller åtgärder som har CC-egenskap (Complication/Co-morbidity property) kan styra till ett komplicerat DRG Den komplicerade gruppen har högre vårdtyngd. Det ger en högre case-mix och en högre ersättning om DRG används i ett ersättningssystem

33 Komplicerade DRG Komplicerat DRG forts. Många DRG har ingen komplikationsgrupp (ca 50%) ex. DRG 78 (Lungemboli), DRG 290 (Sköldkörteloperationer) Många bidiagnoser saknar helt CC-egenskap ex. Hypertoni UNS Många bidiagnoser har CC-egenskap endast i kombination med vissa huvuddiagnoser CC-egenskaper kan ändras från ett år till ett annat

34 Komplicerade DRG Komplicerat DRG forts. CC-reglerna omöjliga att komma ihåg Registrera alla relevanta bidiagnoser Det ger rätt DRG rätt ersättning bra hälsodataregister

35 NordDRG i öppenvård Cirka 400 grupper inklusive psykiatri Bokstaven O eller P i slutet av DRG-koden Avgränsas av antal vårddagar Tidigare 0 (besök i ÖV) eller 1 (kortvård med in och ut samma dag Fr.o.m endast 0, dvs besök i ÖV Motsvarar slutenvårdsgrupper där så är möjligt (DRG 003O-521O) Alla yrkeskategorier finns med Huvuddiagnos krävs för gruppering av läkarbesök Mer åtgärdsstyrt (enligt KVÅ) Komplikationsgrupper finns ej Gruppering efter yrkeskategori finns där all annan information saknas (MDC 50) Fortfarande ej fullgoda kostnadsdata (men de blir bättre!)

36 Mer information Vägledning till NordDRG (NPK) Tabeller (DRG till diagnoser/åtgärder, diagnos/åtgärd till DRG, mm) Årlig uppdatering För nedladdning, utskrivningsbar ( Ej komplett Manual till NordDRG (Nordic Casemix Centre) Grafisk (MDC >>> DRG >>> diagnoser/åtgärder) Årlig uppdatering Finns på ( ej lämplig för nedladdning/utskrift NordDRG diskussionsforum Publicering av alla ändringsförslag Finns på (

37 Klassificering två enheter påp SoS Enheten för Fackspråk och informatik (FIK) PRIMÄR patientklassificering Diagnoskoder Åtgärdskoder Registreringsregler Enheten för Öppna Jämförelser (ÖJ) SEKUNDÄR patientklassificering (fr.a. NordDRG)

38 Ansvarsfördelning rdelning SoS/ÖJ ansvarar för grupperingslogiken (logiktabellerna) för den årliga svenska versionen av NordDRG Kommersiella leverantörerna av grupperaren (certifierade av Nordic Casemix Centre) ansvarar för själva grupperaren och hur den fungerar

39 Vem ska man fråga? Relevanta diagnoser Ansvarig läkare Primärkodsfrågor FIK Val av huvuddiagnos Ansvarig läkare el. FIK DRG-frågor (utom pris) ÖJ Kostnad Per Patient Sveriges Kommuner och Landsting Prisfrågor Landstingen/sjukhusen Debiteringsrutiner Landstingen/sjukhusen Fel på grupperaren Leverantören

40 Sammanfattning - Vad är r DRG? DRG i ett nötskal Enkelt Inga extra registreringar Överskådligt Ett fåtal grupper Både medicinsk och ekonomisk information