Förord Denna rapport beskriver projektet Godssamverkan i Lundby ett projekt inom ramen för Lundby Mobility Centre. Rapporten redovisar projektets aktiviteter och resultat för deltagarföretagen under perioden oktober 2001 till januari 2006. Det är projektledarens reflektioner och rekommendationer som främst förs fram i rapporten. Lundby januari 2006 Johan Axelsson projektledare
Sammanfattning Godssamverkan i Lundby är ett projekt som skiljer sig från många andra godsprojekt då projektet har satt köparföretagen i fokus. Köparföretagen är de i transportkedjan som oftast ger upphov till transporterna. Godssamverkan i Lundby är ett av projekten som ingår i Lundby Mobility Centres del Smartare kommunikationer för företag. Syftet med arbetet är i första hand att påverka attityder och tankesätt för att i förlängningen påverka företagens beteende för att nå ett långsiktigt hållbart transportsystem. Att göra slutkonsumenterna, företagen i projektområdet, uppmärksamma på sin roll i transportkedjan samt vilka krav och önskemål de kan ställa på sina leverantörer om hur produkterna ska levereras. Målet med projektet var att minska de deltagande företagens leveranser av kontorsmaterial med 30 procent. På frågan om måluppfyllelse är svaret; Ja, eftersom den genomsnittliga minskningen på deltagarföretagen hamnade på 41 procent. Projektet har eliminerat cirka 500 transporter av kontorsmaterial per år till deltagarföretagen. Antalet deltagande i Godssamverkan i Lundbyprojektet blev 17 Lundbyföretag och 5 kontorsmaterialsgrossister. Företagen minskade sina transporter mellan 0 till 80 procent. Miljövinsten av projektet blev ganska blygsam då antalet deltagarföretag är ett mindre antal av alla företag i Lundby, men resultatet pekar på att om en majoritet anammar projektidén kan stora besparingar ske. De deltagande företagen upplever ingen försämring av kvaliteten eller servicegraden efter införandet av nya rutiner, snarare en förbättring. Flera företag har nämnt en ökad säkerhetskänsla i företagets närområde på grund av färre antal distributionsfordon. Kontorsmaterialsgrossisterna har generellt hållit en låg profil i projektet. En av orsakerna som nämnts har varit att alla konkurrenter har varit med. Incitamentet att driva frågan har därmed minskat, det är inget unikt erbjudande som grossisten erbjuder. Projektet har saknat ett bra ekonomiskt incitament, såsom rabatter att erbjuda intresserade företag. Med direkta ekonomiska fördelar blir ett projekt mycket mer attraktivt för företag och ger ett större genomslag. 3
Inledning / Bakgrund Stadsdelen Lundby är i en mycket expansiv fas då nya verksamheter och bostäder byggs i snabb takt. Vägnätet är hårt belastat och luftföroreningarna i stadsdelen är i vissa fall över rekommenderade nivåer. Då stadsdelen huserar många företag och är inne i denna expansiva fas med allt fler företag skapas ett stort behov av godstransporter. Både inflyttningen och transporttrenden hos företag pekar mot en fortsatt ökning av transporter, motiverar ett aktivt arbete för att söka lösningar som kan minska transporternas negativa effekter. Vision Lundby är ett långsiktigt samverkansprojekt för utveckling av trafik- och transportlösningar som är bra och effektiva ur miljösynpunkt. En viktig del i Vision Lundby är Lundby Mobility Centre som skall fungera som ett nav för utåtriktade delprojekt och aktiviteter. Syfte Syftet med arbetet är i första hand att påverka attityder och tankesätt för att i förlängningen påverka företagens beteende för att nå ett långsiktigt hållbart transportsystem. Att göra slutkonsumenterna, företagen i projektområdet, uppmärksamma om sin roll i transportkedjan samt vilka krav och önskemål de kan ställa på sina leverantörer om hur de vill att produkterna ska levereras. Mål Målet med projektet är att minska de deltagande företagens leveranser av kontorsmaterial med 30 procent. Projektet ska vara ett neutralt bollplank mellan leverantör och kund när det gäller att utveckla ett framtida transportsystem som passar området. Godssamverkan ska vara ett samverkans- och utvecklingsprojekt tillsammans med berörda parter. Projektet ska även bidra till den kunskapsbank som Lundby Mobility Centre ska bygga upp - Sprida erfarenheter till andra stadsdelar och kommuner. Målgrupp Målgrupp är företag i stadsdelen i Lundby med fokus på företagen längs Norra Älvstranden. Projektorganisation Vision Lundby initierades av Trafikkontoret, Göteborgs Stad och drivs i samverkan med Lundby Stadsdelsförvaltning, Stadsbyggnadskontoret, Västtrafik Göteborgsområdet AB, Norra Älvstranden Utveckling AB och Vägverket Region Väst. Till projektet finns en styrgrupp och en projektgrupp knuten. I båda grupperna ingår representanter från de olika samverkansparterna. 4
Vision Lundby består av flera olika projekt som riktar sig till målgrupperna privatpersonerna och företagen i Lundby. Projekt Smartare kommunikationer för privatpersoner drivs av projektledare Maria Coulianos och en konsult, Ulla Robertsson som driver delområdet Bilpooler i Lundby. Vidare drivs delprojektet På Cykel i Lundby av projektledare Marie Löwkrantz. Projekt Smartare kommunikationer för företag drivs av projektledare Johan Lindau. Den här rapporten avser projektet Godssamverkan i Lundby som riktar sig till företagen i Lundby. Den ansvarig projektledare för detta projekt är Johan Axelsson som är anställd av Norra Älvstranden Utveckling AB. Budget Projektet har finansierats av anslag från Norra Älvstranden Utveckling AB och delfinansiering av det europeiska projektet TELLUS, Transport and Environment alliance for Urban Sustainability, som ingår i programmet CIVITAS, City-VITAlity-Susability som sorterar under EU-kommissionens transport- och energidirektorat. Den totala projektbudgeten för projektet är 980 782 EURO vilket motsvarar cirka 9 121 270 kronor under en 4 års period. TELLUS delfinansierar personalkostnader och marknadsföring med 35 procent för alla projekten i samarbetet. Tidplan Projekt Godssamverkan för företag i Lundby startades i oktober 2001 och pågår fram till 31 januari 2006. 5
Genomförande Aktiviteter 2001 Dec 2005 Startåret för Godssamverkan i Lundby var 2001. Deltagaren i Vision Lundby Norra Älvstranden Utveckling AB ansvarade för projektet. Under hösten detta år ansökte Norra Älvstranden Utveckling för att bli en deltagare i EU-projektet TELLUS och fick detta beviljat vilket innebar att det lösgjordes pengar för att delfinansiera en heltidstjänst till projektet och till kostnader för marknadsföring. Under den första perioden drevs projektet av en extern konsult från konsultföretaget Ecoplan. Arbetsuppgifterna den första tiden inriktades på att kontakta kontorsmaterialsgrossister och undersöka om de var villiga att 6
samarbeta i projektet. Tre kontorsmaterialsgrossister gick med och fick med sig 8 av sina kunder efter hjälp från projektledaren. En nulägesundersökning över Norra Älvstrandens godsflöden var klar i början av 2002 1. I den framkom att fyllnadsgranden inte var den bästa, men att det som avgjorde mängden gods i fordonen var antalet stopp som de hann med på en dag snarare än just fyllnadsgraden. Kontorsgrossisterna använder sig av olika transportörer och speditörer samt att flera har tecknat rikstäckande transportavtal med dem. I slutet av maj anställdes Johan Axelsson som projektledare för godssamverkan. Senare under året öppnades Lundby Mobility Centre sina lokaler på Götaverksgatan och Centret blev fulltaligt med 6 personer. Antalet kontorsmaterialsgrossister ökades till 5 stycken och antalet företag ökade till 10. Under 2003 producerades en svensk och en engelsk folder som förklarade fördelarna med godssamverkan. Detta års största händelse var ett godsseminarium under den europeiska mobilitetsveckan i september månad. Detta seminarium lockade över 50 deltagare. Seminariet behandlade Godssamverkan i Lundby utifrån olika intressenter; kontorsgrossistens, transportören/speditören och stadens. Antalet deltagande företag ökade detta år med 7 stycken vilket gjorde deltagandeantalet till 17 företag. Arbetet med att ta fram en tydligare och bättre kommunikationsplan/strategi startades under 2004 tillsammans med konsultföretaget Ekosofia. Strategin går ut på att förbereda respondenten, oftast VDn i företaget, på att bli kontaktad. Då hinner personen förbereda sig mentalt på att bli uppringd. Det togs fram två olika typer av mallar till personligt brev som ligger till grund för telefonsamtal som i sin tur förhoppningsvis leder till personligtmöte. Under 2004 föreläste projektledaren för projektet på två konferenser, Ecologymässan i Göteborg och CIVITAS/TELLUS konferensen i Rotterdam. Detta år började Lundby Mobility Centre även att skicka ut nyhetsbrev till företag i Lundby där goda exempelföretag från Lundby visades upp. Antal utskick per år uppgår till två. En utredning gjordes av TFK på uppdrag av Lundby Mobility Centre som finansierades av TRUST samarbetet. Syftet var att undersöka om det fanns någon eller några signifikanta varugrupper som transporteras in i till Norra Älvstranden. Rapporten bygger på manuella räkningar av lastfordon till och från Norra Älvstranden under en hel vecka i maj månad. 2 Vad som framkom i rapporten var att det inte fanns något speciellt förekommande varugrupp utan att blandningen av varor till Norra Älvstranden var ganska stor. Under året anslöt sig två nya företag vilket gjorde deltagarantalet till 19. Det sista året, 2005, gick i utvärderings- och rapportskrivningens tecken. En europeisk rapport för projektet skrevs och var klar i oktober månad detta år. Lundby Mobility Centres företagsarbete utvärderades av externa konsulter genom både webbenkät och djupintervjuer med de företag som har bearbetats 1 Sörheim, E (2002). 2 Ottosson M. och Fransén U (2004) 7
mer ingående av Lundby Mobility Centre. Utvärderingarna: Utvärdering av Lundby Mobility Centre och rekommendationer för fortsatt arbete, Equest AB och Utvärdering av Lundby Mobility Centres företagskontakter via webb, Linfab, finns för nedladdning på Lundby Mobility Centres webbsida. 3 Under 2005 var Lundby Mobility Centre involverad i boutställningen Bo i Göteborg. Lundby Mobility Centre höll öppet hus för både företag och privatpersoner under utställningens 11 dagar i augusti- och september månad. Besökarna bjöds på två miniseminarier per dag där gods och företagskontakter var två av ämnena som avhandlades. Under utställningen besöktes Centret av cirka 270 personer. Den 8 december 2005 hölls slutworkshop för de deltagande företagen där resultaten från utvärderingen av projektet redovisades. Under året flyttade ett deltagande företag från Lundby samt att två företag slogs ihop, vilket ledde till att vid projektslutet var 17 deltagande Lundbyföretag och 5 kontorsmaterialgrossister med i Godssamverkan i Lundby. Deltagarföretagen i godssamverkan De företag från Lundby som deltog i projektet var följande: Almi Företagspartner Väst, Dotcom Solution, Epsilon HighTech, Ericsson, Ester Mosessons Gymnasium, Götaverken Miljö, Hasselblad, Johnson Control, Kvaerner Power, Norra Älvstranden Utveckling, P&O Nedlloyd, PRC Konsult, Real Consulting, Reinertsen, SDF Lundby, Slottsbergsgymnasiet, Teleca Sweden West Kontorsmaterialsgrossisterna som deltog var: Corporate Express, Lyreco, Svanström, TG Skrivab och Wettergrens Tillvägagångssätt för företagen Den process projektet förespråkar ser ut lite olika beroende på vilken typ av företag och storlek det har, men ser ut ungefär så här: 1. Nulägesbeskrivning. Kartläggning av beställnings- och leveranssituationen på företaget. Exempelvis vilka leverantörer har företaget och i vilken frekvens kommer varorna? Vilka i företaget har inköpsrätt? Vilka transportörer kommer till företagen? Etc. 2. Starta dialog med leverantörerna. Beskriv vilken leveransfrekvens företaget vill ha. Bestäm order- och leveransdag. 3. Lär organisationen de nya rutinerna, undvik suboptimering av systemet då flera beställare finns. Sträva mot en transportör av varor till företaget undvik firmabilar. De första funderingarna i projektet var att skapa någon form av en grön slinga där deltagarföretagen fick sina leveranser från samma fordon. Detta visade sig svårt att ordna då alla grossister var låsta till olika transportavtal med speditörer eller hade egna distributionsfordon där det framkom att det var viktigt att synas med firmanamnet i området. Projektet försökte istället effektivisera företagens befintliga transportsituation. 3 www.visionlundby.goteborg.se 8
Kommunikationsredskap I ett tidigt stadium insågs det att det var viktigt att använda olika kommunikationsredskap för att nå ut till företagen i Lundby. Valet av redskap var även beroende på vem som var mottagare av informationen i företagen; var det VD-n, inköpschefen, miljöansvarig eller i vissa fall receptionisten. Följande kommunikationsredskap har använts: Webbsidor Lundby Mobility Center har en egen webbsida som förser besökaren med detaljerad information om projektet. www.visionlundby.goteborg.se/foretaggodstrans.html Projektet har också belysts på Norra Älvstranden Utveckling AB webbsida. www.alvstranden.com Massutskick Det mesta av materialet från Lundby Mobility Centre har gått via någon form av massutskick. Det har varit broschyr, inbjudningar till seminarium, workshops och nyhetsbrev. 4 Nätverk Lundby Mobility Centre har använt sig av Norra Älvstrandens Företagarförening, som Lundby Mobility Centre även är medlemmar i, för att marknadsföra tjänsterna. Denna företagarförening är en business-to-business förening. Samarbete med företagarföreningen har lett till att två olika workshops har arrangerats för medlemmarna. Seminarium och workshops Den 16 september 2003 arrangerades ett större godsseminarium för företagen i Lundby. Det har även arrangerats tre workshops samt en slutworkshop för deltagarna, den 8 december 2005. Nyhetsbrev för företag Sedan 2004 skickas ett nyhetsbrev för företag ut till Lundbyföretagen två gånger per år. I detta brev presenteras goda exempelföretag från Lundby som med sitt bra beteende visar hur praktiskt ett aktivt arbete kan yttra sig. 5 Media Massmedia responsen har varit god. Projektet har figurerat i artiklar både i lokala och regionala tidningar, logistikmagasin och företagstidningar. Lundby Mobility Centre har också använt sig av reklamplatser i lokala tidningar. 6 Personliga brev 4 Se bilagor 13, 14 5 Se bilaga 13 6 Se bilaga 5 9
Under 2004 började personliga brev som oftast adresserades till VDn att användas. Projektledaren förbereder adressaten för att han/hon kommer att kontaktas inom några dagar för att boka in ett personligt möte om företagets godstransporter. Brevet ger en mycket bra plattform att bygga upp andra aktiviteter på. Denna process har fungerat mycket bra. Antalet inbokade möten ökade tydligt. 7 Telefon- och personliga möten Dessa två kommunikationsformer har använts mest. Det personliga mötet är kärnan i projektet. Här skapas en förståelse för företagens situation och där själva samarbetet startar. EU-samarbetet Godssamverkan i Lundby deltog tillsammans med sex andra projekt från Trafikkontoret, TFK, Fordongas, DHL, Green Cargo och Renova i det Europeiska projektet TELLUS inom CIVITAS programmet. Utöver Göteborg deltog städerna Berlin, Rotterdam, Bukarest och Gdynia. Genom samarbetet har utbyte av information och idéer gjorts mellan aktörerna och de olika länderna i strävan att förbättra transports- och miljösituationen i städerna. På lokal nivå har förståelsen mellan privata och kommunala intressen ökat mellan deltagarna i Göteborg. Nyttiga kontakter har knutits till staden som kommer att underlättar fortsatta internationella samarbetet. TELLUS delfinansierar personalkostnader och marknadsföring med 35 procent i projekten. TRUST TRUST eller Transportutveckling i storstad är ett samarbete mellan Göteborgs Stad och näringslivet med AB Volvo i spetsen. Detta samarbete har utvecklat en del gemensamma projektområden. Godssamverkansprojektet var ett av projekten som har stöttats av detta samarbete. Att ha med ett stort företag som AB Volvo kan vara en dörröppnare för ett projekt som detta. Examensarbeten Under år 2003 genomförde Magnus Larsson vid Chalmers Tekniska Högskola sitt examensarbete som är en uppsats som identifierar och analyserar vilka initiativ och regler som behövs för att få en hållbar godshantering på lång sikt vid Norra Älvstranden. 8 Under 2004 skrev Daniel Göransson och Stanley Arévalo från Chalmers Lindholmen ett examensarbete som behandlar alla transporter, både gods- och persontransporter, som Campus Lindholmen och de fem gymnasieskolorna genererar. Deras resultat ligger tillgrund för ett eventuellt framtida pilotprojekt kring gods i detta geografiskt avgränsade område. 9 7 Se bilaga 3 8 Larsson, M. (2003) 9 Arévalo, S. & Göransson, D. (2004) 10
Foldrar och inbjudningar Sex olika trycksaker har producerats under projektets gång för godssamverkans räkning. Den första trycksaken skapades i oktober 2001 som var en folder som beskrev projektet och visade vilka de deltagande grossisterna var. Under 2003 togs en blänkare och en inbjudan fram för godsseminariet som hölls den 16 september 2003. 10 Blänkarens roll var att skapa en första medvetenhet om seminariet under hösten 2003. Både blänkaren och inbjudningskortet skickades till namngivna personer i företagen i Lundby och andra intressenter i projektets närhet. Inbjudan gick till 700 personer. Det togs även fram en ny folder, som enklare beskrev fördelarna med godssamverkan och även hade med de nya kontorsmaterialgrossisternas loggor med, lagom till seminariet. 11 Senare under året togs även en engelsk version av denna folder fram för att visa de internationella kontakterna vad godssamverkan handlade om. Under våren 2005 producerades även en inbjudan till ett lunchmöte den 27 maj med tema Transporter och miljö i ett framtida Lundby. Utvärderingsmetod EU-projektet Godssamverkansprojektet har följts upp enligt varje stads utvärderingsplan där det dels skall kunna jämföra de olika städerna, dels se de konkreta resultaten av varje projekt. Indikatorer finns uppsatta enligt MAESTRO guidelines. Till godssamverkansprojektet har följande nivåer valts att följas upp. Miljö - emissioner Samhälle användarnas acceptans Transport transportrörelser Under varje nivå finns sedan olika kategorier och indikatorer att följa upp. Utvärderings nivåer Utvärderings kategori Effekt Indikatorer Resultat Miljö Utsläpp Emissioner NOx emissioner Antal kilogram Samhälle Acceptans Användare acceptans/ hur nöjda Köparföretag / Grossister Antalet deltagare Medvetenhet Publicitet Media Respons Antal seminarier/workshops/artiklar/uppsatser Transport Transport system Transportrörelser Distributionsfordon Transportförändring 10 Se bilaga 14 11 Se bilaga 15 11
Metoder för att mäta dessa indikatorer har varit regelbundna intervjuer med deltagarna och kontinuerlig räkning där detta har varit möjligt. Resultat Det främsta målet med Godssamverkan i Lundby projektet var att minska de deltagande företagens leveranser av kontorsmaterial med 30 procent. Den genomsnittliga minskningen av kontorsmaterial för de deltagande företagen blev 41 procent, vilket medför att projektets måluppfyllelse införlivas. Projektet har följts upp av telefon- och personliga intervjuer med deltagarna under hela projekttiden. Lundby Mobility Centre har också använt sig av en årlig enkät som går ut till 700 företag i Lundby, år 2001 till 2005, för att kunna studera förändringar över tiden. Under hösten 2005 genomföres en extern utvärdering både genom webbenkäter och djupintervjuer med företag som Lundby Mobility Centre har arbetat med under åren. Miljöprestation Utvärderingen visar att antalet transporter av kontorsmaterial till de deltagande företagen minskade från 101,5 transporter per månad till 59,5, (se tabell nedan) tack vara projektet. Det är en genomsnittlig minskning med 41 procent. I verkligheten har troligen inte antalet transportfordon minskat i detta stadium men behovet av antal stopp har minskat. Det har visat att det är antalet stopp som är den begränsande faktorn, inte fyllnadsgraden och då kan man argumentera för att projektets tankesätt öppnar upp för en mer rationell distribution. Ska antalet distributionsfordon minskas i området måste en majoritet av företag i ett område ta till sig samma beteende och projektresultatet pekar på en stor potential. För att visa potentialen av miljöbesparingar för detta projekt har en extrapolering av minskningen av emissioner gjorts med ett normalstort distributionsfordon. Det har även gjorts en uppskattning av resultatet om tre gånger så många företag hade deltagit. Resultat presenteras nedan och bygger på ett distributionsfordon, 8,5 ton med Euro 3 motor, mk1 diesel (Scania). Siffrorna som är kursiva skulle kraftigt minskas ifall distributionsfordonet är utrustad med Katalytiskt Partikel Filter. 12 12 www.ntm.a.se 12
Emissioner Emissioner, per leverans (10 km, Euro 3, mk1 diesel) Emissionsbesparing per år (n=17) Emissionsbesparing per år Extrapolering till större grupp (n=50) Koldioxid (CO 2) 0,57 kg 260 kg 800 kg Kväveoxider (NOx) 3,2 g 1,8 kg 5,2 kg Partiklar (PM) 0, 066 g 0, 03 kg 0,09 kg Kolväten (HC) 0,96 g 0,45 kg 1,3 kg Svaveldioxider (SO 2) 0,15 g 0, 07 kg 0,2 kg Samhällsprestation För att ta reda på hur deltagarna, köparföretag och grossister av kontorsmaterial, uppfattar och tycker om godssamverkansprojektet gjordes djupintervjuer av dem med hjälp av en extern konsult. Även en webbaserad enkät gick ut till de företag som Lundby Mobility Centre har arbetat mer ingående med. Djupintervjuerna visade en klar positiv inställning till Göteborg Stads initiativ till ett Lundby Mobility Center. Företagen uppskattar kontakterna från Centret och är för ett fortsatt samarbete. Det genomsnittliga betyget för samarbetet med kommunen var god till mycket god. 13 Webbenkäterna visade att de som svarade har en god acceptans för Lundby Mobility Center, mer än hälften angav i enkäten att Lundby Mobility Center har hjälpt dem med pågående miljösatsningar eller hjälpt dem att starta något nytt miljöprojekt. 75 procent angav även att de har fått en positivare uppfattning om Göteborgs Stads miljökompetens genom arbetet från Lundby Mobility Center. 14 Medieresponsen har varit god. Godssamverkansprojektet har figurerat i lokala nyhetstidningar, logistiktidskrift och företagstidningar med mera genom alla projektfaser. Transportprestation Vad skiljer sig detta projekt från de flesta andra godsprojekt? Ett av svaren är att fokus är på slutkonsumenten, i detta fall företagen i Lundby. Det är de i slutändan som ger upphov till transporter genom deras beställningar. Vad projektet försöker förmedla är att beställarföretag har större makt än vad de oftast tror när det gäller hur leveransen ska ske. Genom att få företagen att först göra en kartläggning över hur leveranssituationen ser ut i företaget och sedan hjälpa dem att förbättra sina beställnings- och leveransrutiner kan en markant minskning av transporter ske, något som nedanstående siffror visar på. 13 Lagercrantz, J. (2005) 14 Linfab (2005) 13
Projektet stimulerar ett större samarbete mellan företag och grossist så att bättre leveranssystem uppnås. Det fås genom en bättre kommunikation dem emellan. Inget företag av deltagarna uppvisar försämrat resultat efter införandet av nya rutiner. Två företag har inte förändrat sina transportfrekvenser alls medan flertalet ligger över 60 procents minskade transporter. Den största förbättringen som en deltagare uppvisar är 80 procent färre transporter av kontorsmaterial jämfört med tidigare. På årsbasis (11 mån) har deltagarna i projektet minskat sina kontorsmaterialstransporter med 462 stycken. Företag Situationen före projektet Frekvens per månad Slutet av projektet Frekvens per månad Förändring i procent (avrundat) Företag 1 4 1,5-60 % Företag 2 3 2-30 % Företag 3 7 Max 4-40 % Företag 4 2 0,5-75 % Företag 5 5 2-60 % Företag 6 4 2-50 % Företag 7 20 4-80 % Företag 8 1 1 +/- 0 Företag 9 4 2-50 % Företag 10 4 2-50 % Företag 11 4 2-50% Företag 12 2 1-50 % Företag 13 20 20 +/- 0 Företag 14 6 4-30% Företag 15 4 2-50% Företag 16 10 9-10% Företag 17 1,5 1-30% Totalt: 101,5 59,5-41% Antal minskade transporter per månad: 42 Uppskattat på års basis (11 månader) 462 Genomsnittlig minskning av transporter av kontorsmaterial per företag och år = 27 14
Sammanställning av resultaten Utvärderings nivåer Utvärderings kategori Effekt Indikatorer Resultat Miljö Utsläpp Emissioner NOx emissioner 5,2 kg Samhälle Acceptans Användare acceptans Köparföretag / Grossister Medvetenhet Publicetet Media Respons Transport Transport system Transport rörelser Distributionsfordon 5 kontorsmaterialgrossister och 17 Lundbyföretag 1 seminarium, 3 workshops, 7 artiklar och 2 examensarbeten Transportminskning med nästan 500 leveranser per år 15
Analys och Slutsatser Miljö Då antalet deltagare i projektet har varit ett mindre antal har ingen större emissionsbesparing uppnåtts. Antalet distributionsfordon i området är mer eller mindre oförändrat. Ska antalet distributionsfordon minskas i området måste en majoritet av företag i ett område anamma samma beteende och projektresultatet pekar på en stor besparingspotential om detta vore fallet. Samhälle Vad har gjort att det inte var fler företag som anslöt sig till godssamverkan? Godsfrågorna har oftast en låg prioritet hos företag och definitivt bland många av tjänsteföretagen på Norra Älvstranden. Något som är positivt är att det går att tala med företagsledningar om ämnet men att det är svårt att få företag att ta det sista steget. Några av orsakerna som har kommit fram är att företagen inte tror sig ha några större godsflöden att tala om eller att frågan ligger på leverantörens bord. Leverantörerna däremot säger att det är kunderna som styr över hur leveranserna sker. Det är ett moment 22-beteendet som projektet försöker överbrygga. Här gäller det att få leverantörer och kundföretag att börja kommunicera med varandra så att detta problem överbryggas. För att få ett snabbare genomförande behövs fler och tydligare incitamenten/fördelar för att få företagen mer aktivta. Lundby Mobility Centre har försökt förmå kontorsmaterialsgrossisterna ge någon form av morötter, exempelvis rabatter, till de företag som vill arbeta mot ett mer sällanleveransbeteende utan att lyckas. För att få en snabbare beslutsprocess samt fler intresserade företag är en direkt ekonomisk fördel den perfekta stimuleringsåtgärden. En viktig slutsats är att genom en mer utökad kontakt och kommunikation mellan företag och dess leverantörer har en minskning av antalet leveranser kunnat ske utan en försämrad servicegrad har uppstått på företagen. Då flera företagskontakter talade om en ökad känsla av trygghet i närmiljön genom färre transporter är det ett bra argument att använda vid marknadsföring av projektet. Transport Resultatet av minskad leveransfrekvens av kontorsmaterial visar på en stor potential om en majoritet i ett område tar till sig samma transportbeteende. Majoriteten av deltagarna har minskat transporterna mellan 30 procent och 60, vilket är mycket goda siffror för ett godsprojekt. Dessa siffror uppnåddes inte genom revolutionerande nya rutiner som påverkar hela företaget utan har nåtts genom ganska små förändringar. Flera deltagarföretag påkallade att de trodde det skulle vara svårare eller mer krävande att arbeta med denna fråga än vad det i verkligheten var. 16
Det har varit svårt att förmå kontorsmaterialsgrossisterna engagerade i projektet trots att de tjänar på om kunderna köper in större kvantiteter då branschen har skämt bort sina kunder med fraktfritt. Företag brukar vara bra på att undvika för höga kostnader, så transporterna kommer därmed långt ner på företagens prioriteringslistan. Ekonomi säljer mer än miljöargument. Kontorsmaterialsgrossisten Wettergrens har börjat fråga sina kunder ifall de hellre vill ha 48 timmars leverans än 24 timmars vilket ger ökad möjlighet till samordning. 48 timmars leverans innebär att efter beställning kommer leveransen 2 dygn senare istället för dagen efter som det var innan. Några av företagen använder redan idag projektidén på andra varor än kontorsmaterial, vilket projektledaren har förespråkat. Rekommendationer Hur närma sig företag? Under projektets gång har olika sätt att närma sig företagen i Lundby gjorts (se analys), två sätt att närma sig företag som har visat sig framgångsrika är: 1. Nätverk Finn befintliga nätverk som till exempel företagarföreningar och använd deras naturliga vägar att informera sina medlemmar. Arrangera aktiviteter tillsammans som frukostmöten eller workshops. 2. Personligt brev Skapa en bra kommunikationsplan och kommunikationsstrategi från början. Använd gärna personligt brev som förklarar varför företaget kommer att kontaktas och att första steget är att boka upp tid för ett möte. Därefter, några dagar senare, rings företaget upp där hänvisning till brevet görs och bokning av möte sker. Vad som har kommit fram under projekttiden är att det är många företag som inte har större kontroll på hur deras godssituation ser ut, vilka frekvenser som gods levereras och i vilken mängd. En av orsakerna till detta är att godsfrågorna är lågt prioriterade och känns lite jobbiga att arbeta med. Ett sätt att få ledningen mer intresserad av frågan är att föra in ekonomiska aspekter, visa på kostnadsbesparingar och effektiviseringsvinster. Det behövs ytterliggare incitament för att knuffa över företag och det är direkta ekonomiska fördelar, som till exempel rabatter, för de företag som tar till sig projektidén. Kontorsgrossisterna bör aktiveras på ett bättre sätt i framtiden, de har varit förhållandevis passiva i detta projekt trots att de är de som vinner mest ekonomiskt med att få leverera mer sällan då branschen i stor utsträckning använder så kallat fraktfritt vilket innebär att transportkostnaden är inbakad i priset. Det första som bör göras är att synliggöra transportkostnaderna på fakturorna så att företagen inser att det finns en kostnad med att frakta gods. Vissa grossister har framfört att de inte är intresserade av att införa rabattsystem, att incitamentet försvinner när alla andra konkurrenterna är med i samma projekt. 17
Fördelen med att arbeta från Lundby Mobility Centre med godsprojektet har varit möjligheten att använda samma kontakter på företagen och nätverk som de andra projekten i Centret skapar. Informationen sprids snabbare via Lundby Mobility Centret än om projekten var för sig skulle försöka nå ut till företagen. Tillsammans höjs servicegraden för företagen då Lundby Mobility Center kan erbjuda råd och support kring både person- och godstransporter. Vad som tydligare behövs förmedlas ut till företagen är att det behövs små förändringar i beställnings- och leveransrutinerna för att uppnå resultat som detta projekt gör. Företagen i Lundby är positiva till att Göteborgs Stad kontaktar dem genom Lundby Mobility Centre. Utvärderingen visade att attityden till Centret var gott och att det var ett bra sätt att avsätta en del av skattepengarna till, en tjänst som ger mervärde för de företag som har anammat något av projekten från Lundby Mobility Centre. Med detta i ryggen är det lättare att bearbeta målgruppen. Vid första närmandet till företag i ett nytt område är rekommendationen att börja kontakta företag som bedriver någon form av aktivt miljöarbete, exempelvis certifikat enligt ISO 14 000 eller miljödiplomerat. Godsfrågorna är ofta inte inkluderade i företagens miljöarbete och här kan projektet bli ett bra stöd för företagen, en katalysator som ger företagsledningen goda råd och support kring dessa frågor. Vid marknadsföringen av projektet har användandet av så kallade goda exempel varit positivt. Det får större genomslagskraft när riktiga exempel från företag i närområdet nämns, att det finns företag som verkligen arbetar med frågorna än att tala om teoretiska lösningsförslag. Företagen verkar ha läst eller registrerat de två årliga nyhetsbreven för företag som Lundby Mobility Center skickar ut sedan starten 2004. Mot denna bakgrund rekommenderas att detta nyhetsbrev även i fortsättningen produceras och distribueras till företagen i Lundby. Projektet har också använt Lundby Mobility Centres webb för att marknadsföra företaget Kvaerner Power AB som ett gott exempel när det gäller hur ett företag kan arbeta med godsfrågor. 15 Ett annat sätt att marknadsföra sig är användandet av olika befintliga nätverk. Lundby Mobility Centre har använt sig av Norra Älvstranden Företagarförening för att marknadsföra sig ut mot dess medlemmar. Centret har arrangerat 2 aktiviteter tillsammans med föreningen som har upplevts positivt. Under slutworkshopen den 8 december 2005 nämnde en deltagare bland annat att det borde vara möjligt att samla företagen i ett visste område kring avfallshanteringen. Det finns både samordningsvinster och ekonomiska fördelar om företagen gick ihop och upphandlade tjänsten så att en och samma operatör kör ensam i området tillskillnad som idag när tre olika operatörer mer eller 15 www.visionlundby.goteborg.se/foretaggodssam.html 18
mindre kommer på rad och servar olika företag. En intressant åtgärd som Wettergrens erbjuder sina kunder som en direkt åtgärd från projektet är att de frågar sina kunder om de kan tänka sig 48 timmars leverans efter beställning än som tidigare när det var 24 timmars, med detta ökar samordningsmöjligheterna för grossisten. Projektledaren skulle gärna vilja se att en speciell referensgrupp bestående av några företag som aktivt arbetar med sina transportfrågor bildas. Denna guldklubb träffas några gånger om året och diskuterar olika problemställningar eller speciella ämnen. Med denna grupp får Göteborg Stad en unik uppfattning hur företag funderar och reagerar på olika frågor och vilket stöd som kan behövas. Till sist vill projektledaren Johan Axelsson passa på och tacka alla involverade företag och inspirerande personer, för ett intressant och givande samarbete. 19
KÄLLFÖRTECKNING Arévalo, S och Göransson, D (2005). Utredning av person- och godsflöde till och från Campus Lindholmen (Examensarbete 2005:36). Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg. Lagercrantz, Jacob (2005), Utvärdering av Lundby Mobility Centre och Rekommendationer för fortsatt arbete, Equest AB, Alingsås Larsson, Magnus (2003). Incentives and means of control for long-term freight cooperation systems in urban areas. Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg. Linfab (2005), Utvärdering av Lundby Mobility Centre Företagskontakter via webbenkät, Linfab, Göteborg Ottosson, M och Franzén, U (2004). Räkning av lastfordon till och från Norra Älvstranden. TFK Institutet för transportforskning, Göteborg. Sörheim, Elisabeth (2002). Samlastningsprojekt på Norra Älvstranden nulägesbeskrivning (TFK rapport 2002:17). TFK - Institutet för transport forskning, Göteborg. 20
Bilaga 1 Deltagare i Godssamverkan i Lundby Kontorsmaterialsgrossister Corporate Express Lyreco Svanström TG Skrivab Wettergrens Företag Almi Företagspartner Väst Dotcom Solution Epsilon HighTech Ericsson Ester Mosessons Gymnasium Götaverken Miljö Hasselblad Johnson Control Kvaerner Power Norra Älvstranden Utveckling P&O Nedlloyd PRC Konsult Real Consulting Reinertsen SDF Lundby Slottsbergsgymnasiet Teleca Sweden West
Bilaga 2 Redovisning av nyckeltal från de årliga enkäterna (Sweco) Nivå Indikator 2001 2002 2003 2004 2005 Kommentar Nyttiga prestationer 1 av LMC Antal utskick 1400 5000 5000 Antal seminarier, frukostmöten 1 2 5 Kännedom Antal deltagare seminarium Andel företag med kännedom om projekt Godssamverkan Lundby (åe) Andel företag som fått info om hur man ställer miljökrav vid upph av godstransp (åe) 50 12 9 20% 20% 23% 27% ökning 22% 30% 18% 30% 2 Attityd Andel företag som anser godssamverkan med andra företag är bra (åe) 62% 56% 57% 50% 3 Acceptans Andel företag som anser att miljöbelastningen spelar stor roll vid val av transporter (åe) Antal deltagande företag i projekt Godssamverkan 66% 67% 62% 59% 10 17 19 17 Minskning flytt från område och en sammansla gning 4 Beteende Andel företag som ej utför godstransporter 66% 53% 66% 59% Andel företag som ställer miljökrav på sina godstransporter (åe) 25% 35% 27% 23% minskning
Bilaga 3 Företaget Namn Storgatan 1 123 45 Göteborg Göteborg den X månad Vinster för både företaget och miljön! Som ett av många framgångsrika företag på norra älvstranden bedriver ni säkert ett miljöarbete och har därmed en uppfattning om er miljöpåverkan. Transporter av varor/material/gods/livsmedel in till er verksamhet är en del av er miljöpåverkan, och också en del av era kostnader. Vi vet att det för många verksamheter kan vara svårt att påverka transporterna och att sätta miljömål för dessa. Projektet Godssamverkan i Lundby riktar sig till företag som vill arbeta med att effektivisera sina transporter för att minska sin miljöpåverkan och att använda det som en del i företagsprofilen. Vi är övertygade om att detta kan skapa vinster för både företaget och miljön. Lundby Mobility Centre är ett servicekontor som Göteborgs Stad driver för företag och privatpersoner i stadsdelen Lundby. Vi skall vara en neutral inspirationskälla och ett bollplank för er när det gäller transportfrågor. Jag kommer att kontakta dig om några dagar för att boka ett möte där jag under ca en timma berättar mer om vårt stöd kring era transportfrågor. Mer information om oss finns på vår hemsida: www.visionlundby.goteborg.se. Med vänliga hälsningar, Johan Axelsson, projektledare Lundby Mobility Centre Norra Skeppspromenaden 16 417 63 Göteborg Besöksadress: Sagolandsvägen 031 23 07 02, 0706-42 75 09 www.visionlundby.goteborg.se
Bilaga 4 Vägskäl, nr 4 2002
Bilaga 5 Diverse annonser under projektets gång Annons i Norra Älvstranden 25 Maj 2002 Annons i Lindholmen, 19 november 2003 Annons i älvstrand EXTRA, december 2003
Bilaga 6 Artikel i Företagaren i Västra Götaland, nr 2, juni 2005
Bilaga 7 Artikel i älvstrand EXTRA, juni 2004
Bilaga 8 Artikel i Norra Älvstranden, 9 december 2002
Bilaga 9 Artikel i Norra Älvstranden, 9 december 2002
Artikel i Norra Älvstranden 24 juni 2003 Bilaga 10 Diverse artiklar under projektet Artikel i älvstrand EXTRA, juni 2002
Bilaga 11 Artikel i Vårt Lundby, Januari 2003
Bilaga 12 Artikel i älvstrand EXTRA, mars 2003
Bilaga 13 Artikel i Goda Nyheter, nr 1 årgång 10, 2002
" Bilaga 14 Företagsinbjudan, 2003!! Namn Namn Gatan gata Staden stadstad
Bilaga 15 Godsfolder, 2003.