Dokumentation från erfarenhetsseminariet den 25 november 2010

Bfd41 080929 Migrationsverket Fondenheten 2010-12-03 1 (11) Dokumentation från erfarenhetsseminariet den 25 november 2010 Programmet för dagen innehöll följande punkter: 1. Katarina Löthberg från projekt IMHAd berättar om projektets erfarenheter och viktigaste lärdomar. Kajsa Rosén från Ramböll ger några reflektioner. 2. Lars Blomqvist från projekt LANDA berättar om projektets erfarenheter och viktigaste lärdomar. Kajsa Rosén från Ramböll ger några reflektioner. Parallella seminarier på tre teman: 3. Introduktion. Solveig Jansson, projekt JobBo, motor Paola Moscatelli. 4. Samverkan. Lisa Alm och Cecilia Gustafsson, projekt Samhällsorientering i samverkan, motor Denise Thomsson. 5. Återvändande. Ewa Jonsson, projekt Svenska Röda Korsets nätverk för återvändande, motor Nedjma Chaouche. Susanna Hermansson, chef för fondenheten, och Nedjma Chaouche, moderator för dagen, inledde erfarenhetsseminariet. Migrationsverket Europeiskt och internationellt samarbete, fondenheten Besöksadress Slottsgatan 82 Postadress 601 70 Norrköping Telefon 0771-235 235 Telefax E-post eufonder@migrationsverket.se Hemsida www.migrationsverket.se Organisationsnr 202100-2163

2 (11) 1. Katarina Löthberg, IMHAd Katarina Löthberg, projektledare för forskningsprojektet IMHAd, Impact of Multicultural Health Advisors, berättade om projektets erfarenheter och viktiga lärdomar. Katarina Löthberg berättade om lärdomar från projekt IMHAd. Projektet har valt att satsa på att undersöka best practice, då en sådan studie inte gjorts tidigare på grund av tidsbrist. Projektet studerar effekterna av hälso- och samhällskommunikatörers arbete och har fokuserat på nyanlända irakier i åtta län i Sverige. Hälsa och samhälle hör ihop. Det svåraste har visat sig vara det sociala utanförskapet och att man rör sig för lite. Invandrare underanvänder idag sjukvården. Katarina Löthberg refererade till en lundaforskare som sagt att invandrares utanförskap inte handlar om etnicitet utan om utbildning och ekonomi. Katarina Löthberg tycker att det är viktigt med kontakt. Då man fått ny kunskap är det viktigt att man använder och delar med sig av denna. Det har varit bra att ha med experter från kommuner, landsting och frivilligorganisationer som ställt de kritiska frågorna som lett till att resultatet blivit användbart. Det allra viktigaste, enligt Katarina Löthberg, är att förankra, förankra, förankra. Enligt Katarina Löthberg ska man tro på det man gör, skapa ett intresse och hålla lågan vid liv. Det är viktigt att vara intresserad själv för att kunna intressera andra. Det är också viktigt att ha goda kontakter såväl inom som utom partnerskapet. Ett praktiskt tips från Katarina Löthberg är att lägga in

3 (11) utrymme i budgeten för resor och informationsspridning. Informationsspridning är ett kollektivt arbete. Svårigheter i projektet är att det är mycket arbete. Man måste ta hand om varandra och acceptera att projekttiden är begränsad. Reflektioner från Kajsa Rosén, Ramböll Management Consulting Ramböll är ett privat konsultföretag som utvärderar projekt. Kajsa Rosén tyckte det var roligt att se att fler projekt kompletterar varandra och på så vis arbetar mot samma mål. Hon nämnde projekten Partnerskap Skåne och Tema nyanlända i Stockholm. Förankring är något som är svårt för projekt. Kajsa Rosén tipsade om att arbeta med detta kontinuerligt, då detta ger bäst resultat. Det är också viktigt att låta mottagarna få vara med och bestämma, då de oftast vet vad de behöver. En annan framgångsfaktor är att lyckas hålla fokus. Det är enligt Kajsa Rosén inte bra att springa på alla bollar. Frågor från publiken Har projektet nått ut till målgruppen? Svar: De personer projektet träffar på seminarierna får föra vidare till irakierna i deras kommuner. De har haft endast ett par irakier från Kista som deltagit på seminarierna och detta beror på att de i de större kommunerna tyvärr inte får personliga kontakter med irakierna på samma vis som i de mindre kommunerna Vad är projektledarens roll i projekten? Svar: Katarina Löthberg gjorde liknelsen att driva projekt med att driva ett företag. Samtidigt påpekade hon att man som projektledare inte är chef utan en ledare som får personer från olika organisationer (där chefer redan finns) att samarbeta. Hon poängterade att det i projekt är viktigt med olika roller och att man arbetar som ett lag. Hur har projektet arbetat med flexibel personalgrupp och ändrade man tjänstegraden? Svar: Katarina Löthberg berättade att de som arbetade i gruppen är fokuserade och att de många gånger arbetar mer än 100 %. Vad gäller tjänstegraden, så är det något de ändrar och de betalar för vad de får. Vad får projektet för reaktion när de är ute och informerar? Svar: Katarina Löthberg upplever att de är väldigt intresserade. Samtidigt är forskning en tidskrävande process, där resultatet växer fram succesivt. Deras kunder måste därför ha tålamod. Var slutar projektets ansvar? Svar: Katarina Löthberg förklarade att de vill se sig själva som goda konsulter, som vill få nya uppdrag och genomföra nya studier i framtiden.

4 (11) 2. Lars Blomqvist, LANDA Projektet LANDA, En utvecklande introduktion för kvotflyktingar i Gävleborgs län, startade i april 2009 och syftar till att utveckla mottagandet av kvotflyktingar i Gävleborgs län. De områden som ska utvecklas är bland annat samordning vid bosättning, matchning, samhällsinformation och föräldrautbildning. Lars Blomqvist visade några bilder från Sverigeprogrammet. Introduktionen för kvotflyktingar sker i tre steg: a) På plats i vistelselandet (Lämna): Representanter från Gävleborgs län medverkar i Sverigeprogram som arrangeras av Migrationsverket. b) På plats i Sverige (Landa): Gemensam samhällsinformation. Flera kommuner genomför ett gemensamt program med anpassad samhällsinformation för den nya gruppen anlända. c) Gemensam föräldrautbildning/samhällsinformation (Att leva vidare): Ges efter att kvotflyktingarna varit i Sverige i 7 8 månader. Det är viktigt med grundläggande information om praktiska saker. En viktig informationskälla är bilder och film. Det är också viktigt att man nyttjar landsmäns kompetenser. En viktig erfarenhet är att det finns en utvärderare med i projektet under hela projekttiden och inte bara i slutet. Det är också viktigt med samarbete med olika intressenter. De svårigheter man ser är regelverket och ansökningsprocessen vid projektstart.

5 (11) Reflektioner från Kajsa Rosén, Ramböll Projektet har lyckats mycket bra med att få ett helhetsperspektiv. Man jobbar med processen bakifrån. Man utgår från vad som är problemet, vad det beror på, sätter sedan upp delmål och till sist slutliga aktiviteter. Det handlar om ett kontinuerligt lärande, att man avsätter tid i projektplanen för att kunna reflektera kring vad man gjort och hur man ska gå vidare. Projektet har också lyckats bra med samverkan. Att nyttja befintliga plattformar och att jobba utifrån. Kajsa Rosén från Ramböll gav reflektioner på både IMHAd och LANDA. 3. Introduktion: Solveig Jansson, JobBo Seminariets motor, Paola Berghner-Moscatelli från Arbetsförmedlingen, inledde eftermiddagen med att presentera sig själv och berättade att hon var väldigt nyfiken på vad deltagarna från projekten hade att berätta och diskutera för frågor eftersom dessa erfarenheter är viktiga för Arbetsförmedlingen när ansvaret för en viktig del av introduktionen av nyanlända flyttas till denna myndighet. Inledningsvis presenterades också syftet med seminariet och eftermiddagens upplägg. Det genomfördes även en kort presentatonsrunda av alla deltagare i rummet. Därefter presenterade Solveig Jansson, projektledare i JobBo Flytta till arbete och bättre jobbmöjligheter, sitt projekt och visade en kort film som gjorts i informationssyfte inom ramen för projektet. Syftet med presentationen var att ge deltagarna inspiration och input till den efterföljande diskussionen.

6 (11) Den viktigaste framgångsnyckeln för att få nyanlända att flytta ut från storstäderna till mindre orter med bättre möjligheter till arbete är samverkan och matchning. Solveig Jansson betonade också flera gånger att i arbetet med nyanländas etablering är det väldigt viktigt att målgruppens deltagande är både frivilligt och aktivt. Deltagarna ska involveras kontinuerligt i processen. I JobBo skriver man individuella avtal med deltagarna. Andra lärdomar som projektet gjort är vikten av språkkompetens i projektet och att det är svårt att komma till beslut med en stor styrgrupp. Under genomgången ställdes många frågor om projektet till Solveig. Flera rörde hur samarbetet med Arbetsförmedlingen fungerat och hur man arbetade med deltagarnas kunskapsvalidering i projektet. Solveig Jansson visade en film från projektet. Seminariet fortsatte med en diskussion i mindre grupper. Följande fyra frågor skulle diskuteras både utifrån de erfarenheter deltagarna haft i sina egna projekt och utifrån presentationen av JobBo: 1. Varför behövs det insatser på området? 2a. Vilka positiva erfarenheter har ni gjort? Vad är projektens framgångsnycklar? 2b. Vilka svårigheter/hinder har ni stött på? 3. Hur går vi vidare? Deltagarnas svar lämnades på post-it-lappar som Paola avslutningsvis kort återgav. I ett försök att sammanfatta konstaterades att flera av svaren visade att projekten hade många medskick till Arbetsförmedlingen inför övertagandet 1 december vilket Paola lovade att ta med sig hem. Sammanställning av svaren från diskussionsgrupperna 1. Varför behövs det särskilda insatser? Det finns ett stort behov av rätt information, basinformation om hur saker och ting fungerar i samhället. Det finns en stor samhällsekonomisk vinst att göra genom att satsa på förebyggande åtgärder. Det finns också ett stort behov av att mötas, varför kommunerna i större utsträckning bör möjliggöra sociala nätverk för att tillgodose de behov som finns.

7 (11) Särskilda insatser behövs också då behoven ser olika ut mellan olika individer och målgrupper. Det är därför viktigt med punktinsatser riktade mot en specifik målgrupp. Det är också viktigt att rikta insatser mot barn som ska börja om på nytt i ett främmande land. Beprövad erfarenhet och forskning borde bättre tas tillvara och mer forskning behövs. En fråga att ställa sig är om vi inte borde ha en forskningsbaserad grund till allt vi gör som kan anpassas till olika lokala förutsättningar. Det är oftast eldsjälar som bedriver projekt. Det är viktigt med en bas och förankring. Svårt att införliva med den ordinarie verksamheten. 2. Positiva erfarenheter/svårigheter (Vilka är framgångsnycklarna?) En positiv erfarenhet är skapandet av nätverk och samverkan mellan olika parter, bland annat kommuner. Det är positivt att kunna tillfredsställa behov som finns hos stödmottagarna. Projekt gör det möjligt att pröva nya idéer. Det är lättare att få med samverkansparter i projekt än att gå in direkt i ordinarie verksamhet. Ytterligare en positiv erfarenhet är att individerna kommer in i yrkesliv och in i samhället fort och att de får dagliga rutiner i sin tillvaro. En svårighet är att söka medel från fonderna, både vad gäller hanteringen av ansökningarna och ansökningsförfarandet. Det borde bli enklare och mer flexibelt att söka pengar till bland annat förstudier. Ett hinder är EU-Kommissionens regelverk som försvårar ett högt fondutnyttjande. Svårigheter som också upplevts är samverkan med Arbetsförmedlingen. Framgångsnycklar att tänka på är bland annat att tankar om implementering måste finnas med i projektplanen, men också hållas levande under hela projektets gång. Det är bra men också nödvändigt att alla parter i samverkan känner sig delaktiga i verksamheten. Det är viktigt att ha med en utvärderare redan från början som sedan finns med under projektets gång. 3. Hur går vi vidare? För att gå vidare behöver vi vara öppna för nya okonventionella lösningar. Det gäller att behålla fokus och vara uthållig för att nå resultat. Den kompetens som finns hos kommunerna måste tas tillvara av Arbetsförmedlingen. Ett steg är också att skapa en nationell projektbank.

8 (11) 4. Samverkan: Lisa Alm och Cecilia Gustafsson, Samhällsorientering i samverkan Lisa Alm och Cecilia Gustafsson från Botkyrka kommun presenterade sitt projekt Samhällsorientering i samverkan och de erfarenheter som de dragit av projektarbetet. 25 kommuner i Stockholms län samverkar kring samhällsorientering för nyanlända. Som skäl till samverkan angavs möjlighet till ett bredare deltagarunderlag i verksamheterna, att det är ett komplicerat uppdrag, samordningsvinster när det gäller språkkompetens, brett kontaktnät med myndigheter och frivilligorganisationer m.m. Problem i samverkan har varit juridiska problem utifrån kommunernas uppdrag enligt kommunallagen och krav utifrån lagen om offentlig upphandling. Dessa problem löstes genom ett gemensamt kommunkansli och samordnad upphandling med en kommun som administrativt ansvarig för detta. Tidsplaneringen lyftes också fram som problematisk. Lisa Alm och Cecilia Gustafsson betonade att projektdeltagarnas engagemang är viktigt. Seminariedeltagarna diskuterade skäl till att samverka och då kom bland annat följande upp: De olika organisationerna har olika förutsättningar och kompetenser och överlappande uppdrag. För att effektivisera och nå en högre kvalitet. Samverkan är ett modeord. Alla ska samverka. En organisation har ett behov som en annan organisation kan tillfredsställa. Högre grad av transparens och insyn mellan organisationer, exempelvis mellan myndigheter och frivilligorganisationer.

9 (11) Projektet presenterade därefter sina lärdomar och vad de sett som framgångsfaktorer: Förankring på alla nivåer är en förutsättning för ett lyckat utfall. Kommunikation o Ständig återkoppling till alla parter och övriga intressenter. o Brett anslag vid informationsspridning. Extern uppföljning o Har i projektet skett genom processutvärdering, projektledarhandledning och kick-off och kontinuerliga avstämningar med styr- och arbetsgrupp. Förståelse för att samverkan tar tid är ytterligare en förutsättning. I den avslutande gruppdiskussionen lyftes att förankring behövs och ska få ta tid och att det även kommer att behövas efter projekttiden samt att en metod för att få långsiktigt hållbara resultat är att i ett tidigt skede i projektet låta olika organisationer testa olika metoder/modeller för att tjäna tid längre fram. Krav och förväntningar på parter i samverkan diskuterades också och då framkom synpunkter att de som deltar måste ha mandat från sina respektive organisationer och vara pålästa och intresserade. Ett förslag framfördes om att projektägaren skulle identifiera vilka roller/funktioner som de behöver i projektets arbets- och styrgrupper och gå ut med de specifikationerna till samverkande parter innan projektet inleds. En synpunkt framfördes om att Migrationsverket (fondenheten) borde stå för utvärderingar och resultatspridning för projektet för att säkerställa att resultaten tas om hand och får effekt. 5. Återvändande: Ewa Jonsson, Svenska Röda Korsets nätverk för återvändande Behovet av satsningar och projekt på området Svenska Röda Korset (SRK) bedriver sedan 2010-07-01 projektet Svenska Röda Korsets nätverk för Återvändande. Projektet är en fortsättning och utveckling av ett tvåårigt projekt finansierat av Justitiedepartementet. Individer som får avslag på sin ansökan befinner sig i en utsatt situation och det finns enligt SRK ett stort behov att aktivt arbeta med återvändande. SRK menar att man genom projektet kan ge de utsatta individerna ett val varav ett är att frivilligt återvända. Sedan SRK har börjat arbeta med återvändandeprojekten har man inom organisationen blivit mycket mer positiv till att arbeta med återvändande jämfört med innan projektet. Den positiva inställningen är högre ju närmare målgruppen man arbetar.

10 (11) SRK ser inte några problem att som frivilligorganisation arbeta med återvändande-frågan och man anser inte att det äventyrar neutraliteten eller förtroendet hos målgruppen. SRK arbetar endast på uppdrag av individen. En person som stod inför att återvända ska ha uttryckt: Ska det nu ändå ske är det jävligt bra att Röda Korset är med. Det finns en fördel att som SRK ha systerorganisationer i återvändandeländerna eftersom det då finns en befintlig organisation för reintegration på plats. En positiv erfarenhet av projektet är att frågan om återvändande även väcks i återvändandeländerna. Systerorganisationerna kan i och med projektet arbeta med och påverka myndigheter i aktuella länder om de återvändandes utsatta situation. Ewa Jansson berättade hur Röda Korset arbetar med återvändande. Erfarenheter och framgångsnycklar Den personliga kontakten är oerhört viktig, särskilt initialt i projektet. Genom personliga möten kan projektdeltagare, intressenter och andra aktörer lära känna varandra. Missförstånd och kulturkrockar är lättare att undanröja och förankring kan ske. Stressa inte fram genomförandet av aktiviteter. Bygg in lite flexibilitet i tidsplanen för att på så sätt ha viss flexibilitet att agera om så krävs. Fokusera på målet med projektet men var samtidigt öppen för förändringar. En riskanalys kan vara en god hjälp att förbereda sig på vissa förändringar, men allt går inte att förutse. Satsa på marknadsföring initialt i projektet. Det är viktigt med tydlighet vad projektet ska göra och hur det ska genomföras samt vilken roll projektet/organisationen har. Förankringsarbetet sker både i den egna och andra organisationer. Var tydlig också gentemot målgruppen så att den har realistiska förväntningar på projektet.

11 (11) Överföring av projektverksamheten till ordinarie verksamhet I projektorganisationen för projektet Svenska Röda Korsets nätverk för återvändande ingår en implementeringsgrupp som består av personer som arbetar på fältet. Målet är att SRK ska förvalta resultatet av projektet, däremot kan det finnas behov att framöver utveckla andra delar knutna till projektet. Vidare ser SRK att de har ett viktigt uppdrag att vara en motor i de europeiska systerorganisationernas arbete med återvändande.