Slutrapport Projekt INLAND

Transkript

1 Slutrapport Projekt INLAND

2 Norsjö, Malå, Lycksele och Vilhelmina är alla fyra mindre kommuner i Västerbottens inland. Samtliga kommuner har en överenskommelse om mottagande av flyktingar och på grund av befolkningsutmaningarna, där allt färre ska försörja fler, ses flyktingmottagandet som en tillväxtfråga. Alla individer besitter unika kunskaper och utgör en resurs som måste tas tillvara för att uppnå en positiv samhällsutveckling. För att möta de demografiska utmaningarna och göra mottagandet av kvotflyktingar så bra som möjligt gick kommunerna samman i ett projekt för att utveckla introduktionen för kvotflyktingar. Under hösten 2009 inleddes en förstudie kring hur introduktionen kunde förbättras genom mer omfattande och riktad samhällsinformation. Detta ledde till att Kennet Johansson, flyktingsamordnare i Norsjö kommun, via Sverigeprogrammet är ett projekt som Migrationsverket bedriver i syfte att förbereda flyktingarna inför deras ankomst till Sverige. Sverigeprogrammen är veckolånga informations- och diskussionsmöten där flyktingar, som blivit uttagna på den svenska flyktingkvoten, får veta mer om vad vidarebosättningen innebär och vad som händer vid ankomsten till en svensk kommun. Migrationsverkets Sverigeprogram åkte till ett flyktingläger i Sudan. Där fick han möta de kvotflyktingar som uttagits av UNHCR att komma till de fyra inlandskommunerna. I flyktinglägret gavs Kennet tillfälle att berätta mer ingående om den kommun som skulle bli deras hemort inom kort. Information i flyktinglägret via Sverigeprogrammet skulle bli det första steget i den samverkansmodell som efter årsskiftet kom att kallas projekt INLAND. Aktiviteter av detta slag ansågs som särskilt prioriterade av Europeiska Flyktingfonden som därför beviljade Norsjö kommun dryga kr för att bedriva projektet under sammanlagt två år. Projekt INLAND startade i januari 2010 och har bedrivits i nära samarbete med flyktingmottagningarna i Malå, Lycksele och Vilhelmina kommun vilka står inför samma utmaningar vad gäller introduktion av nyanlända. Genom att tillsammans utarbeta en gemensam struktur för tillhandahållandet av samhällsinformation ges kvotflyktingarna samma villkor och förutsättningar, oavsett till vilken kommun de anländer.

3 Samverkansmodellen Projektets övergripande syfte har varit att utveckla samarbete mellan kommunerna samt förbättra informationen och introduktionen i mottagningsprocessen av kvotflyktingar genom en samverkansmodell. Denna förväntas bidra till att vidarebosättningsprocessen blir mer hanterbar och förståelig för kvotflyktingarna. Att kunna orientera sig, förstå sin omgivning och hur systemen fungerar skapar en känsla av egenmakt och självständighet. Detta är en förutsättning för att känna samhörighet med övriga kommunmedborgare vilket på sikt kan leda till att våra nyanlända trivs och väljer att stanna kvar i inlandet. Under projektet har sammanlagt 70 kvotflyktingar deltagit i temavecka och utbildningspaket som har genomförts i två omgångar. Samverkansmodellen består av fyra delar; Sverigeprogrammets information i flyktinglägret, första information från flyktingsamordnare, gemensam samhällsinformation under en s.k. temavecka samt fördjupad samhällsinformation via ett utbildningspaket som genomförs under sammanlagt sex månader. Temaveckan genomfördes, precis som det låter, under en intensiv vecka där övergripande samhällsinformation förmedlades från bland annat polis, räddningstjänst, vårdcentral etc. Utbildningspaketet genomfördes med ett liknande upplägg men där informatörerna gav mer fördjupad information om sin verksamhet. Utbildningspaketet omfattade sammanlagt 60 timmar fördelat på åtta utbildningsblock. Bild från temaveckan 2010 på brandstationen i Norsjö.

4 Genom att erbjuda information stegvis, återkommande och under en längre period ökar chanserna att deltagarna tillgodogör sig informationen på lång sikt. Detta har även visat sig stämma bra då majoriteten av deltagarna efter genomförd utbildning har påvisat relativt god kännedom om det svenska samhället. Detta är något som även flyktingsamordnarna i varje kommun har upplevt eftersom de märker tydliga skillnader mellan de flyktingar som deltagit i projektet jämfört med dem som inte mottagit information i samma utsträckning. Deltagarna i projektet upplevs bland annat tryggare och ställer färre och mer avancerade frågor. Bild från temaveckan 2010 på brandstationen i Norsjö. Utbildning i Malå.

5 Återträffar En annan viktig del i projektet har varit att ge deltagarna tillfällen att träffa varandra över kommungränserna. Därför anordnades återträffar i Lycksele som både var festliga och lärorika. Bland annat arrangerades studiebesök på Gammplatsen och en guidad tur på Lycksele djurpark där de fick ta del av svenskt naturliv. Detta har varit uppskattade inslag som lett till att deltagarna träffas och umgås även på sin fritid. Utflykt till Gammplatsen i Lycksele.

6 I framkant Den 1 december 2010 trädde en ny lag (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända ikraft där samhällsorientering ska utgöra en obligatorisk del i de nyanländas etableringsplan. Detta innebär att varje kommun ska kunna erbjuda minst 60 timmars samhällsorientering som i möjligaste mån ska bedrivas på modersmål. Samhällsorienteringen ska innehålla åtta obligatoriska delar som tillsammans ska ge en grundläggande förståelse för det svenska samhället. Detta stämmer väl överens med det som projekt INLAND kunnat erbjuda genom samverkansmodellen varpå Norsjö, Malå, Lycksele och Vilhelmina har legat i framkant gentemot många andra kommuner i Sverige. Detta har uppmärksammats medialt genom såväl lokala tidningar som rikstäckande radiosändningar. Effekter att tala om Projekt INLAND avslutades i december 2011 och har under projekttiden skapat bättre förutsättningar för våra kvotflyktingar att kunna orientera sig i samhället och därigenom leda ett självständigt liv. Projektet har lagt grunden för fortsatt kunskapsinhämtande och skapat utrymme för dialog och reflektion kring hur det är att leva och bo i Sverige. Projektet har även inneburit att många samhälleliga aktörer blivit involverade i ett tidigt skede och försett dem med nya kunskaper och verktyg i sitt arbete. Det är med andra ord inte endast kvotflyktingarna som fått nya kunskaper utan projektet har i sin tur bidragit till en ovärderlig flyktingkompetens. Ett av projektets mål har även varit att minst 80 % av deltagarna fortfarande skulle vara bosatta i inlandet två år efter ankomst. Ett mål som uppnåtts med god marginal då hela 85.6 % fortfarande är bosatta i någon av de fyra deltagande kommunerna. Förhoppningen är att dessa siffror består även på lång sikt och fortsätter bidra till en positiv befolkningsutveckling i våra inlandskommuner.

7

8 Malå kommun