Landstingsstyrelsens sammanträde den 1 mars 2016

KALLELSE 2016-02-19 Landstingsdirektörens stab Jessica Bräck Tfn 018-611 60 41 E-post jessica.brack@lul.se Landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsens sammanträde den 1 mars 2016 Tid: Tisdagen den 1 mars kl. 13.00 Plats: Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala Dagordning 10.00 12.00 Gruppmöten 13.00 15.30 Föredragning av ärenden 15.30 16.00 Beslutssammanträde Med vänlig hälsning Jessica Bräck Sekreterare Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.lul.se

FÖREDRAGNINGSLISTA Landstingsstyrelsens sammanträde tisdagen den 1 mars 2016 kl. 13 Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala Nr 42 43 Ärende Val av justerare. Tid för justering: tisdagen den 8 mars Fastställelse av föredragningslista för sammanträdet Dnr 44 Landstingsdirektörens rapport CK 2016-0003 45 Kompetensförsörjningsprocessen informationsärende CK 2016-0018 46 Från flyktingförläggning till fikarum CK 2016-0142 47 Läkemedelskommitténs verksamhetsplan 2016 CK 2016-0033 48 Patientmatssituationen vid Akademiska sjukhuset CK 2014-0426 49 Mellanlänsavtal mellan Landstinget i Uppsala län och Region Gävleborg CK 2016-0113 50 Världsklass Uppsala CK 2015-0265 51 Chefspolicy för Landstinget i Uppsala län CK 2015-0399 52 Styrning av de specialdestinerade statsbidragen inom Landstinget i Uppsala län CK 2016-0054 53 Landstingets arbete mot korruption och oegentligheter CK 2016-0114 54 Uppföljning av legitimerad personal CK 2016-0065 55 Handlingsplan för att minska vårdrelaterade infektioner i Landstinget i Uppsala län CK 2015-0422 56 Funktionshinderpolitiskt program CK 2016-0031 57 Gallring av sjukgymnastjournalsystemet Eazy Lazy CK 2016-0116 58 Genomförande av vårdcentral i Almunge CK 2015-0051 59 Ökad tillgänglighet till sprututbytesverksamheter i Sverige remissyttrande till Socialdepartementet CK 2015-0533

60 Organdonation, en livsviktig verksamhet remissyttrande till Socialdepartementet CK 2015-0518 61 Screening för bukaortaaneurysm remissyttrande till Socialstyrelsen CK 2015-0564 62 Reformerande stöd till barn och vuxna med funktionsnedsättning remissyttrande till Socialdepartementet 63 Särskilda satsningar på ungas och äldres hälsa remissyttrande till Socialdepartementet 64 Rätt till behörighetsgivande utbildning inom komvux remissyttrande till Utbildningsdepartementet CK 2015-0537 CK 2015-0587 CK 2015-0595 65 Ny museipolitik remissyttrande till Kulturdepartementet CK 2015-0535 66 Gestaltad livsmiljö remissyttrande till Kulturdepartementet CK 2015-0534 67 Uppföljning av tidigare genomförd granskning av folkhälsoarbetet i Uppsala län svar till revisionen CK 2015-0424 68 Granskning av landstingets delårsrapport 2015 svar till revisionen CK 2015-0572 69 Granskning av attestrutiner rörande inköp 2015 svar till revisionen CK 2016-0101 70 Granskning av löneredovisning 2015 svar till revisionen CK 2016-0103 71 Sveriges bästa kvinnoklinik och ett sjukhus för barn, inrett för barn svar på motion CK 2015-0061 72 Det behövs fler sjukvårdstolkar svar på motion CK 2015-0170 73 Öppna arbetslivet. Funktionsnedsättning ska inte begränsa svar på motion CK 2015-0220 74 Nysatsning på specialistmottagningarna för ögon- och öronpatienter vid Tierps vårdcentrum svar på motion CK 2015-0184 75 Anmälan av beslut enligt delegation CK 2016-0007 76 Skrivelser för kännedom CK 2016-0026 77 Ledamot till universitetssjukvårdsstyrelsen valärende CK 2016-0005

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2016-03-01 2 (52) 42 Val av justerare Landstingsstyrelsen utser xxx att jämte ordförande Börje Wennberg (S) justera dagens protokoll. Tid för justering: tisdagen den 8 mars 2016. 43 Fastställelse av föredragningslista Landstingsstyrelsen fastställer förslag till föredragningslista för sammanträdet. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2016-03-01 3 (52) Dnr CK 2016-0003 44 Landstingsdirektörens rapport Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar att godkänna landstingsdirektörens redovisning av aktuell och pågående verksamhet inom landstinget enligt bilaga. Bilaga 44 Ärendet Landstingsdirektören lämnar en skriftlig rapport angående aktuell och pågående verksamhet inom landstinget. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

2016-02-23 Landstingsdirektörens rapport mars 2016 Habiliteringen skapar en utvecklingsenhet Habiliteringen vid Hälsa och habilitering skapar en utvecklingsenhet för att stärka arbetet med evidensbaserade metoder, kvalitetssäkring och jämlik vård. Uppbyggnaden kommer att pågå under 2016 och göras inom befintlig budget. Produktionsuppgång för Cosmos Produktionsplaneringen för Cosmos asyl- och integrationshälsan visar att antalet genomförda hälsoundersökningar har ökat kraftigt under årets första månader. Verksamheten beräknar att under våren 2016 genomföra 200 undersökningar per vecka. För närvarande är det 1 239 personer i länet som inte har hälsoundersökts. De mobila teamen fortsätter att besöka boenden för att täcka hela behovet av hälsoundersökningar för asylsökande i länet. Den nationella psykiatrisatsningen Landstinget uppfyllde 2015 samtliga grundkrav och prestationskrav i den nationella psykiatrisatsningen (även kallad PRIO). Till exempel uppfylldes vårdgarantin för barn. Användning av kvalitetsregister inom psykiatrin och samverkan med kommunerna kring psykisk ohälsa ligger även bakom det positiva resultatet. Vårt landsting erhöll för prestationerna 18,3 miljoner kronor i statsbidrag (jfr 16,4 miljoner kronor 2014). Utdelningen blev större än tidigare då andra landsting/regioner inte klarat alla mål. De verksamheter som bidragit till resultaten har fått del av medlen. Största insatsen gjordes av Akademiska sjukhuset som fick 15,8 miljoner kronor. Den nationella psykiatrisatsningen 2016 är ny till både form och innehåll. Medlen fördelas ut i början av året och återrapporteringskraven är få. Man betonar psykisk hälsa istället för ohälsa. Satsningen breddas därmed till att även inkludera förebyggande arbete. Det finns tre huvudsakliga delar som vi kommer att arbeta med under året: Landstinget ska tillsammans med kommunerna göra analyser som resulterar i åtgärdsområden inom följande fem fokusområden: förebyggande och främjande insatser, tillgängliga och tidiga insatser, enskildas delaktighet och rättigheter, utsatta grupper samt ledning, styrning och organisation. Länet ska vidare ta sätta upp mål och ta fram handlingsplaner både lokalt och regionalt. Stimulera till nya initiativ för att nå unga. Satsning på ungdomsmottagningarna. Medlen kan gå till t.ex. utökade öppettider och förstärkt kompetens. Befolkningsundersökningen Liv och hälsa avbryts Region Örebro har genomfört upphandling av befolkningsundersökningen Liv och hälsa gemensamt med Landstinget i Uppsala län, Landstinget Sörmland, Landstinget Västmanland, Landstiget i Värmland och Karlstad Universitet. Upphandlingen har överprövats och berörda landsting har fattat beslut om att avbryta upphandlingen därför

2 att datainsamling måste inledas i mars för att vara jämförbar med tidigare utförda undersökningar. Detta innebär att undersökningen genomförs 2017 istället för 2016 som planerat. Fördjupad uppföljning och utvärdering Under hösten 2015 har ett antal fördjupade uppföljningar genomförts av totalt 14 privata vårdgivare (17 mottagningar), det vill säga av naprapater (LOU-avtal), kiropraktorer (LOU-avtal) och vaccinatörer (LOV-avtal). Återkopplingsdialoger med respektive utförare kommer att hållas under februari och mars månad. Resultaten av dessa tre granskningar kommer att redovisas för vårdstyrelsen under april-maj månad. Redovisningen av granskningen av 12 vårdcentraler (LOV-avtal), som genomfördes under hösten 2015, kommer att redovisas för vårdstyrelsen i mars månad. En strategi för fördjupad uppföljning och utvärdering av hälso- och sjukvård har utarbetats och kommer att beslutas av landstingsstyrelsen i april 2016. För närvarande pågår ett planeringsarbete med innevarande års fördjupade uppföljningar och utvärderingar. Tillgänglighet primärvård Under 2015 har den samlade primärvården (offentlig och privat verksamhet tillsammans) haft en stabil tillgänglighet till läkarbesök. Variationer mellan olika vårdcentraler är stor, med som lägst i mars med 55 % uppfyllande av vårdgarantin. Medelvärdet varierade mellan 85-92 % under 2015. Telefontillgängligheten har även den varierat mellan olika vårdcentraler, med ett medelvärde på 86-97 % under 2015. Tillgänglighet specialistvård Resultaten av vårdgaranti för nybesök var under våren ca 80 %. Efter sommaren väntade 75 % inom vårdgaranti, d.v.s. 25 % av patienterna hade väntat mer än 90 dagar. Väntande till operation och behandling, inom 90 dagar, var under våren 84 % eller mer. Först i november ses en återhämtning jämfört med vårens resultat på 84 %. Lasarettet i Enköping har sedan mars 2015 rapporterat 95 % eller bättre i tillgänglighet till operation, inklusive sommarmånaderna. Akademiska uppvisar försämringar under året, även då sommarmånaderna exkluderas. Antalet väntande på besök vid Akademiska sjukhuset (rapporterade patienter) ökade från 8 667 i januari till 10 154 i december. Vårdgarantienheten besvarade 6 593 samtal under 2015. En ökning med 1 430 samtal mot föregående år. Antal patienter som åberopat vårdgaranti via Vårdgarantienheten för vård vid av annan vårdgivare ökade med 181 till totalt 532 under 2015. Det proaktiva arbetet med att erbjuda vård av annan vårdgivare nära nog fördubblades under 2015 då 1 143 patienter fördes över till annan vårdgivare. Den stora ökningen sker i september och fortsätter året ut. Inom området cancer har de första fem standardiserad vårdförloppen införts 2015. Mätpunkter för misstanke om cancer och start av behandling eller annat avslut började registreras i slutat av året. Ledtider för cancer kan nu ses på

3 http://www.cancercentrum.se/samverkan/vara-uppdrag/kunskapsstyrning/kortarevantetider/uppfoljning/ I januari startade införande av de första av 13 nya standardiserad vårdförlopp, och planeras att genomföras under 2016. Standardiserade vårdförlopp syftar till att effektivisera utredning och vård för patienten, där samordning mellan verksamheter ger tryggare vårdtillfälle för den enskilda individen. Temporära vårdplatser avlastade vårdavdelningarna Under januari rådde hög beläggning på Akademiska sjukhuset. I syfte att avlasta vårdavdelningarna öppnades den 21 januari 2016 tio temporära vårdplatser på avdelning 50 E. Platserna är för utskrivningsklara och vårdplanerade patienter, och ska hållas öppna fram till den 29 februari, då akutsjukvården planerar att öppna en ny akutvårdsavdelning med tio vårdplatser på samma ställe. Akademiska startar veteranmottagning för soldater med krigstrauman Soldater som deltagit i konflikter och krig kan drabbas av posttraumatisk stress och depression. I takt med Sveriges ökade engagemang i krigsområden har alltfler personer behov av vård och stöd för sina trauman. Den 15 januari 2016 öppnar Akademiska sjukhuset en veteranmottagning, den första i sitt slag i Sverige. Fusionsteknik ger mer träffsäker diagnos vid prostatacancer Tack vare ny mer träffsäker bilddiagnostik som kombinerar ultraljud och magnetkamera kan svåråtkomliga former av prostatacancer diagnostiseras effektivt. Som första sjukhus i Skandinavien använder Akademiska sjukhuset sedan ett år tillbaka den nya fusionsmetoden i bred skala. Drygt 80 män har undersökts hittills och under 2016 kommer fler att omfattas. Trafik I samband med det stora ombyggnadsarbetet av Flottsundsbron i södra Uppsala stängdes bron för trafik den 8-15 januari. Det innebar att tre regionbusslinjer och två stadsbusslinjer inte kunde köra ordinarie körväg. Framför allt drabbades de som reser till och från hållplatser i Ultuna och Sunnersta som reser till och från hållplatser söder om Flottsund. Ett problem var att UL fick information om avstängningen så sent att systemen som hanterar reseplaneraren på hemsidan och UL-appen inte kunde uppdateras med korrekt information för avstängningsperioden. Efter att den provisoriska bron vid Flottsund öppnades den 18 januari har det varit stora problem med köer eftersom bron bara tillåter trafik i en riktning i taget. Det är en ganska lång sträcka som är enkelriktad och trafiken regleras med trafiksignaler. För att ha marginal för gående och cyklister är det lång tid med rött ljus vilket skapar trafikköer och förseningar för de busslinjer som trafikerar bron. UL överväger därför att leda om busstrafiken och inte trafikera den provisoriska Flottsundsbron. Under tidig förmiddag den 28 januari drabbades tågtrafiken av ett större signalfel i Karlberg och det innebar att ingen tågtrafik kunde passera stationen. SL-pendeln kunde bara trafikera sträckan Uppsala Upplands Väsby under större delen av dagen och först under kvällen kunde trafiken återgå till normal omfattning.

4 Kollektivtrafikverksamheten Under februari genomförs fyra dialogmöten om förslaget till nytt linjenät för stadsbusstrafiken i Uppsala. Mötena genomförs genom att UL finns på plats där många människor vistas. Vid de två möten som genomförts i Gottsunda centrum och Fyrishov uppskattas att närmare 1 000 personer visat intresse och många har passat på att framföra synpunkter till UL:s personal. De två återstående mötena hålls i Gränby centrum och S:t Per Galleria. UL-appen fortsätter att öka både när det gäller antal användare och antal sålda biljetter. Det är 18 000-20 000 användare per dag. På ett år ökade biljettförsäljningen via appen från 30 000 till över 190 000 biljetter per månad. Kliniskt utvecklingsår 2016 87 nya sjuksköterskor startade kliniskt utvecklingsår februari 2016. Det är den andra kullen nyutexaminerade och nyanställda sjuksköterskor som får den här yrkesintroduktionen som inleddes i höstas. Det kliniska utvecklingsåret ska underlätta övergången mellan utbildning och yrkesroll och innehåller både teoridelar och möjligheter att öva på praktiska moment tillsammans med erfarna instruktörer. Mediebilden av landstinget 1 31 januari 2016 Större nyheter Akademiska sjukhuset öppnade Sveriges första mottagning för krigsveteraner, vilket gav upphov till mycket positiv medieuppmärksamhet. Frågan om framtida storregioner har engagerat lokala medier, både i Uppsala län och i andra delar av sjukvårdsregionen. Andra exempel på mediernas rapportering Positivt Förlängt avtal för Akademiska att behandla brännskador från hela landet Akademiska massutbildar i patientsäkerhet Villkoren förbättras för dem i kollektivtrafiken Nu har Hebys unga egen mottagning Ungdomsmottagning invigd Fler nyanlända erbjuds hälsokontroll Ny utbildning ska ge bättre palliativ vård i Uppsala län Negativt Höga kostnader för ökad sjukfrånvaro i landstinget Mottagningen för missbrukare stängs Facket befarar lönedumpning vid bygget av ingång 100 Dålig miljö på landstingets kontor Brister i olycksrapportering Opererades på fel sida i skallen

Neutralt Uppsalas diabetesvård behöver bli bättre Här byggs kontor för 375 personer Stenhårt tryck på vården just nu Landstinget ger ut bok om Viks slott Busstrafiken påverkas av avstängd bro Influensan sätter tryck på Ackis Fannaborna busslösa efter byggmiss Akademiska tillåts underskott på 100 miljoner Landstinget kan öppna akademisk vårdcentral Lasarettet slipper stå för höjd hyra för nya akuten Trångbott för vårdcentralen i Alunda Rättspsyk flyttar från Uppsala Brand på Östhammars vårdcentrum Lösning på gång för skolbarn som måste stå upp i buss Landstingen samarbetar om ambulansflyg Omorganisation i Uppsala skjuts upp Efter konkursen nu driver landstinget hotellet 5

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2016-03-01 4 (52) 45 Dnr CK 2016-0018 Kompetensförsörjningsprocessen informationsärende Ärendet Eva Wikström, HR-direktör, informerar om landstingets kompetensförsörjningsprocess.. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2016-03-01 5 (52) Handläggare: Marianne Rutqvist Dnr CK 2016-0142 46 Från flyktingförläggning till fikarum Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar att uppdra till landstingsdirektören att ta fram en handlingsplan kring landstingets insatser för nyanländas etablering på arbetsmarknaden, senast till landstingsstyrelsens sammanträde i maj 2016. Ärendet Det är en stor utmaning för svensk sjukvård och landstingen att klara den långsiktiga kompetensförsörjningen. Därför är det av flera skäl viktigt att fånga upp nyanlända som bär med sig kompetens och erfarenhet, från bl.a. vården. Även andra kompetenser är viktiga att ta tillvara, inte minst för den enskildes möjlighet till etablering på arbetsmarknaden. Ombildningen till regionkommun 2017 kommer att skapa nya möjligheter och bredda arbetsfältet. Det pågår ett arbete inom landstinget med att underlätta för läkare och sjuksköterskor som fått uppehållstillstånd. De landstingsövergripande medel som finns avsatta har använts för att betala lön och handledning under perioder med praktik- och provtjänstgöring. Landstingsövergripande medel har också använts för att komplettera språkutbildning. Samarbete och samverkan med Arbetsförmedlingen, kommunerna i länet, Uppsala universitet och Folkuniversitetet pågår. Under mars månad påbörjas ett arbete med att ta fram en SFI-utbildning, skräddarsydd för läkare och sjuksköterskor som fått uppehållstillstånd. Landstingets del i det arbetet kommer att vara tillhandahållande av praktikplatser. Inom Socialstyrelsen pågår ett arbete med att ta fram en ny process för personer med legitimationsyrken utbildade utanför EU/EES. Förslaget innebär stora förändringar i valideringsprocessen, bl.a. kommer alla att få göra ett kunskapsprov. Det kommer även i fortsättningen att finnas perioder av praktiktjänstgöring för samtliga, innan svensk legitimation utfärdas. Landstingets HR-direktör har lämnat synpunkter på innehållet i valideringsprocessen vid intervju som initierats av Socialstyrelsen. Inriktning för fortsatt arbete För att få en uppfattning om antal asylsökande med kompetens och erfarenhet av vårdarbete från hemlandet, kan en inventering göras redan vid hälsoundersökningen. För att det ska vara möjligt att bereda praktikplatser i landstingets verksamheter ska ett systematiskt arbete påbörjas med att ta fram sådana platser. För att ge möjlighet till personer med vårdutbildning att komplettera sin utbildning ska särskilt anpassade kurser tas fram. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2016-03-01 6 (52) För att ytterligare belysa frågan om nyanländas etablering och sprida kunskap i frågan ska en kommunikationsplan upprättas som vänder sig till medarbetare inom landstinget. För en fortsatt god samverkan med inblandade aktörer och för ett tydliggörande av alla aktörer i regionen ska en kartläggning av dessa göras. Finansiering av såväl personella resurser som resurser för praktikplatser osv. ska under en uppstart vara landstingsövergripande. Kopia till: HR-direktören Sjukvårdsförvaltningarna Registrator, Akademiska sjukhuset Exp. 2016- Sign. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2016-03-01 7 (52) Handläggare: Agneta Eklund Dnr CK 2016-0033 47 Läkemedelskommitténs verksamhetsplan 2016 Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar att anta läkemedelskommitténs verksamhetsplan för 2016. Ärendet Landstingets läkemedelskommitté fastställer årligen en verksamhetsplan med fokusområden, mål och insatser för att säkerställa en ändamålsenlig, säker och kostnadseffektiv läkemedelsanvändning i landstinget. Föreliggande verksamhetsplan har fastställts av landstingets läkemedelskommitté den 22 januari 2016. Kopia till: Sjukhuschefen, Lasarettet i Enköping Primärvårdsdirektören Sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset Förvaltningschefen Hälsa och habilitering Ordförande i läkemedelskommittén Registrator Akademiska sjukhuset Exp. 2016- Sign. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

Dnr CK 2016-0033 Läkemedelskommitténs verksamhetsplan 2016 Läkemedelskommittén arbetar på uppdrag av Landstingsstyrelsen. Enheten för kunskapsstöd utgör kommitténs administrativa stöd i samarbete med Läkemedelsavdelningen och Klinisk farmakologi på Akademiska sjukhuset. Vision: Läkemedelsanvändningen och läkemedelshanteringen i landstinget ska vara ändamålsenlig, säker och kostnadseffektiv FOKUSOMRÅDEN: Läkemedelskommittén har följande fokusområden för 2016: Kvalitetsutveckling och patientsäkerhet Ekonomisk styrning, ordnat införande samt uppföljning Fortbildning och kunskapsstöd 1. Kvalitetsutveckling och patientsäkerhet A. Mål: Ändamålsenlig behandling med särskilt fokus på patienter med omfattande och komplex läkemedelsterapi. Aktiviteter: - Aktivt arbeta för att minska olämplig läkemedelsbehandling och onödig polyfarmaci i samarbete med de kliniska apotekarna. Apotekarna fokuserar också på de läkemedelsindikatorer i öppna jämförelser där stor förbättringspotential finns. - Stödja landstingets patientsäkerhetsarbete kring läkemedelslista, läkemedelsgenomgångar och läkemedelsberättelse. - Fortlöpande informera om författning angående läkemedelsgenomgångar för patienter över 75 år med 5 eller flera läkemedel. - Genomföra information och fortbildning enligt fokusområde 3. - Marknadsföra reviderad regional behandlingsrekommendation Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.lul.se

2 (6) Läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. - Föreläsa/informera på större möten med pensionärsföreningar/patientföreningar. - Marknadsföra 1177 vid behov av patientinformation. - Marknadsföra Phase20 personal- respektive patientversion. - Utveckla väntrums-tv angående läkemedelslista, läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse. - Utveckla styrning via regelbok och verksamhetsuppdrag. B. Mål: Rationell och patientsäker läkemedelshantering utifrån landstingsövergripande riktlinjer Aktiviteter: - Fortsatt stöd till det lokala arbetet att implementera riktlinjer samt säkerställa att de hålls aktuella. - Verka för säker läkemedelshantering i vårdens övergångar. C. Mål: Utvecklad klinisk farmaci Aktiviteter: - Säkerställa att läkemedelsgenomgångar genomförs med hög kvalitet, att läkaransvaret poängteras samt att informationen går vidare till nästa behandlande enhet. - Säkerställa att apotekarna som arbetar med klinisk farmaci har fortsatt fokus på onödig polyfarmaci och olämpliga läkemedel. - - Säkerställa speciella insatser till vårdcentraler, verksamhetsområden och Sä-Bo med hög förskrivning av olämpliga läkemedel samt onödig polyfarmaci. D. Mål: Läkemedelskommittén samarbetar med berörda aktörer i smittskyddsfrågor och antibiotikafrågor Aktiviteter: - Fortsatta informations- och uppföljningsinsatser angående optimal användning av antibiotika i samarbete med Strama-gruppen. - Samarbete med vaccinationsrådet.

3 (6) E. Mål: Ändamålsenlig läkemedelsanvändning för barn Aktiviteter: - Fortsatt arbete med terapigrupp barn och läkemedel med speciellt fokus på utbildning/kunskapsöverföring till primärvården om läkemedelsbehandling av astma/allergi. - Verka för införande av E-ped (kunskapsstöd för läkemedelsbehandling till barn). - Revidera Uppsala/Örebroregionens Barnreklista. - Genomföra översyn av läkemedelshantering via kliniska apotekare. F. Mål: Säker och optimal användning av dosdispensering Aktiviteter: - Revidera lokala/regionala riktlinjer angående dosdispensering med särskilt fokus på behov av omprövning av indikation. - Stöd till förskrivare angående Pascal vid behov. G. Mål: Implementerade rekommendationer avseende läkemedel utifrån aktuella nationella riktlinjer Aktiviteter: - Implementera lokala riktlinjer angående antikoagulantiabehandling samt uppföljning. - Verka för optimal läkemedelsbehandling vid osteoporos. - Via programråden verka för optimal läkemedelsbehandling vid hjärtsvikt, diabetes, astma, KOL, stroke och depression. 2. Ekonomisk styrning, ordnat införande samt uppföljning A. Mål: Läkemedelskommittén utgör ett stöd till förvaltningsledningar/privata utförare för att möjliggöra en säker och kostnadseffektiv läkemedelsanvändning Aktiviteter: - Erbjuda besök på vårdcentraler med stor förbättringspotential samt då särskilda önskemål finns. - Identifiera enheter med stor förbättringspotential samt utgöra ett konsultativt stöd till verksamhetschefer på Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Vid behov, och efter överenskommelse med verksamhetschef, kan även möten

4 (6) hållas med läkare på berörda enheter. - Följa förskrivningsmönster, kostnadsutveckling och avvikelser samt kommunicera detta på olika nivåer. - Fortsätt arbete med ekonomisk ersättning för läkemedelskostnader till sjukhus och vårdcentraler i länet kopplat till landstingsbudgetprocessen. - Fortsätta arbetet med standardrapporter för läkemedel i LIS/SAS i samarbete med Beslutstöd. - Fortsätta arbetet med att utveckla landstingsgemensamt vårddatalager angående läkemedelsuppföljning i samarbete med Beslutstöd. - Implementera REK-listan 2016-2017 enligt speciell kommunikationsplan. B. Mål: Arbete med ordnat införande av nya läkemedel inom LUL Aktiviteter: - Hantera aktuella läkemedel inom ramen för den landstingsövergripande fastställda processen kring ordnat införande av nya läkemedel inom landstinget. - Samverkan kring ordnat införande av nya läkemedel med TLV och SKL. - Utveckla och marknadsföra Plats i terapin. C. Mål: Läkemedelsmodulen i Cosmic är ett stöd för kostnadseffektiv och patientsäker läkemedelsförskrivning Aktiviteter: - Säkerställa att rekommenderade och upphandlade läkemedel markeras i Cosmic i samarbete med EPJ-förvaltningen. - Säkerställa fortsatt arbete med landstingsgemensamma läkemedelsmallar i samarbetet med EPJ-förvaltningen. - Stödja implementeringen av läkemedelsmodulen i nya versionen av Cosmic R8.1.

5 (6) 3. Fortbildning och kunskapsstöd A. Mål: Förskrivare och övrig berörd vårdpersonal ska ha tillgång till god producentobunden och evidensbaserad fortbildning inom läkemedelsområdet Aktiviteter: - Mellansvenskt läkemedelsforum 3-4 februari 2016. - Medverka i ST och AT-läkarutbildning. - Läkemedelsinformation och återkoppling på förskrivning på vårdcentraler samt kliniker på sjukhusen efter önskemål. - Läkemedelssamordnarmöten 1-2 gånger per termin. - Distriktsläkarutbildningar 1-2 gånger per termin. - Genomföra pilot kring alternativa former för distriktsläkarseminarier såsom t ex streamade föreläsningar. - FoU-seminarier angående aktuella läkemedelsområden, t ex diabetes, KOL, hjärtsvikt, stroke. - Medverka vid Sä-Bo-utbildningar. - Lunchseminarier på sjukhusen inom angelägna områden, t ex DOAK. - Informationsmöten med medicinskt ansvariga sjuksköterskor i kommuner samt vid behov övriga sjuksköterskor i länets kommuner. - Information för läkemedelsansvariga sjuksköterskor på Akademiska sjukhuset - Information via www.lul.se/lakemedel och DocPlus. - Recept på Behandling/Nyhetsbrev Recept på Behandling utges c:a 4 gånger per år. - Nyhetsbrev från ULIC c:a 4 gånger per år. - Marknadsföra Socialstyrelsens webbutbildningar avseende läkemedelsbehandling.

6 (6) B. Mål: Politisk ledning samt tjänstemannaledning ska erbjudas information om aktuella läkemedelsområden Aktiviteter: - Läkemedelskommittén arrangerar fortbildning/medverkar i fortbildning enligt önskemål.

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2016-03-01 8 (52) Handläggare: Ann Hammarstrand Dnr CK 2014-0426 48 Patientmatsituationen vid Akademiska sjukhuset Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att att produktions- och leveransmetod för Akademiska sjukhuset ska vara 1,2,3 servé för 80 % av patienterna, varmserverad mat till patienter inom psykiatriska och geriatriska avdelningar, kompletterat med möjlighet att välja från 1,2,3 servémodellen, projektera ett nytt produktionskök för produktions- och leveransmetoderna 1,2,3 servé, varmmatsservering för psykiatri- och geriatrikavdelningar samt personalmatsal, att finansieringen av ovanstående ska inarbetas i budget för 2017, att i samband med detta säkerställa att behovet av konferenslokaler och medicinskt bibliotek inte förbises. Landstingsstyrelsen beslutar att ge landstingsdirektören i uppdrag att utreda hur måltidsvärdar och annan vårdnära service ska samordnas. Ärendet Landstingsstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde 2014-12-15, 247, att uppdra till landstingsdirektören att utreda olika tillagningsmetoder för patientmaten vid Akademiska sjukhuset. En politiska styrgrupp tillsattes av landstingsstyrelsen i december 2014. Styrgruppen har anlitat två externa konsulter som engagerats i utredningen. Landstingsservice (LSU) har bistått med beräkningar av bland annat kostnader för dagportioner och måltidsvärdar. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2016-03-01 9 (52) Ekonomisk sammanställning Dagportionskostnad Dagportion består av två portioner lagad mat, frukost, mellanmål samt dryck. Nuläge Kalkyl 2014, justerad för volym 1,2,3 servé 80 %, Varm serverad mat 20 % 1,2,3 servé 80 %, Varm serverad mat 20 % samt 30 % av varmmatspatienterna 1,2,3 servé Dagportionskostnad kronor Årskostnad, miljoner kronor 203 182 187 190 50,8 45,5 46,8 47,5 Samtliga beräkningar bygger på 2014 års volymer och prisnivå. Av ovanstående framgår att om 1,2,3 servé-modellen erbjuds samtliga patienter ger det en dagportionskostnad på 182 kronor. Om de 13 psykiatriska och två geriatriska avdelningarna ska ha modellen varmserverad mat, medan övriga avdelningar har 1,2,3 servé-modellen, uppgår dagportionskostnaden till 187 kronor, en ökad kostnad med 5 kronor per portion eller 1,3 miljoner kronor per år. För att erbjuda de patienter som har varmmatsservering möjlighet att välja från 1,2,3 servé-menyn blir kostnadsökningen 0,7 miljoner kronor per år. Samtliga modeller ger en lägre kostnad än dagens kostnad. Ekonomisk jämförelse vid parallella produktionssystem Kalkyl 2014 Kalkyl 2015 Kalkyl 2015 plus Kalkyl 2015 plus Kalkyl 2015 plus 1-prod 1,2,3 parallell parallell parallell Server Cook produktion 30 % produktion produktion 80 % Chill 30 % 30 % för Cook Justerad för för Serve 20 psykiatrin och volym % geriatriken psykiatrin geriatriken Snittkostnad/dagportion (kr) 182 187 190 189 188 Kostnad/dp, övriga (kr) Kostnad/dp, psykiatri (kr) Kostnad/dp, geriatrik (kr) 182 182 182 187 187 187 187 200 200 187 200 187 187 187 200 Kostnad/år, övriga (mnkr) Kostnad/år, psykiatri (mnkr) Kostnad/år, geriatrik (mnkr) 36,4 6,4 2,7 37,5 6,5 2,8 37,5 7,0 3,0 37,5 7,0 2,8 37,5 6,5 3,0 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2016-03-01 10 (52) Kostnad/år, totalt (mnkr) 45,5 46,8 47,5 47,3 47,0 Vid en parallell produktion om 30 % ökar årskostnaden jämfört med tidigare framtagen kalkyl (46,8 miljoner kronor) enligt nedan: 1. då samtliga avdelningar inom psykiatrin och geriatriken utnyttjar systemet ökar årskostnaden från 46,8 miljoner kronor till 47,5 miljoner kronor, eller räknat per dagportion från 187 kronor till 190 kronor, 2. då avdelningar inom psykiatrin utnyttjar systemet ökar kostnaden från 46,8 miljoner kronor till 47,3 miljoner kronor, eller räknat per dagportion från 187 kronor till 189 kronor, 3. då avdelningar inom geriatriken utnyttjar systemet ökar kostnaden från 46,8 miljoner kronor till 47,0 miljoner kronor, eller räknat per dagportion från 187 kronor till 188 kronor. Matsystem och 7-dagars bemanning måltidsvärdar Nuläge 1,2,3 servé 1,2,3 servé 80 %, varm serverad 1,2,3 servé 80 %, Varm serverad mat 20 % samt 30 % av varmmatspatienterna Miljoner kronor mat 20 % 1,2,3 servé Matkostnad/år 50,8 45,5 46,8 47,5 Måltidsvärdar, 7-14,1 23,4 23,4 23,4 dagars bemanning, (75 % tjänster) Total 64,9 68,9 70,2 70,9 Måltidsvärdar, 7,8 7,8 7,8 100 % tjänster Total 64,9 76,7 78,0 78,7 LSU:s utredningar visar att den uppskattade årskostnaden för personal som arbetar med måltiden idag, som hel eller del av sina arbetsuppgifter, uppgå till 14,1 miljoner. 7-dagars bemanning med måltidsvärdar ger en årskostnad om 23,4 miljoner kronor en ökning med 9,3 miljoner jämfört med uppskattad kostnad. I ovanstående sammanställning är måltidsvärdarnas tjänstgöringsgrad 75 % vilket står i strid med landstingets policy att samtliga medarbetare skall erbjudas 100 % tjänster. Raden måltidsvärdar 100 % är att se som en kostnadsjustering för heltidstjänster. En fortsatt utredning avseende möjligheten att samordna måltidsvärdsuppdraget med vårdnäraservice-uppdraget bör göras. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2016-03-01 11 (52) Kostnaden för måltidsvärdar utslaget per dagportion, exklusive psykiatriavdelningar och avdelningar med få patienter, uppgår i dag enligt uppskattning till 71 kronor, med 7-dagars ökar kostnaden till 117 kronor. Kopia till: Sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset Registrator, Akademiska sjukhuset T.f. förvaltningsdirektören, Landstingsservice Exp. 2016- Sign. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

Landstingsstyrelsen 2016-03-01 Dnr CK 2014-0426 Slutrapport Patientmatssituationen vid Akademiska sjukhuset Uppdraget Landstingsstyrelsen beslutade på sitt sammanträde 2014-12-15, 247, att uppdra till landstingsdirektören att utreda olika tillagningsmetoder för patientmaten vid Akademiska sjukhuset. Syftet med utredningen är att säkerställa en god kvalitet och stor flexibilitet för patientmaten vid Akademiska sjukhuset. Såväl höga hygien- som säkerhetskrav ska också gälla och utgångspunkten är att sätta patienten främst och se maten som en väsentlig del av vården. Den nya tillagningen av mat ska innebära att högre miljömål kan uppnås. Utredningen ska vara förbehållslös och grundlig. Fokus ska vara att hitta det produktions- och distributionssätt som skapar bästa möjliga patientnytta. En bra måltidsupplevelse och god nutrition ska särskild uppmärksammas i utredningen. Utredningen ska genomföras med hög kompetens och professionalitet. Kostnadsnivån och ekonomiska konsekvenser för de olika metoderna ska också tydligt belysas. Gruppens arbete En politiska styrgrupp tillsattes av landstingsstyrelsen i december 2014. Gruppen har bestått av Johan Edstav Ordf, (MP), Bertil Kinnunen (S), Sören Bergqvist (V), Nina Lagh (M), Lina Nordquist (L), Annika Krispinsson (C), Miriam Eriksson (KD) till och om september och därefter Anna-Karin Klomp (KD) samt Kristina Einarsdotter (SD). Styrgruppen har anlitat två externa konsulterna som engagerats i utredningen, Erna Backlund kostekonom och storkökskonsult med lång erfarenhet från kost- och måltidsfrågor och Lars Lindstaf arkitekt SAR/MSA samt storkökskonsult, Cedervall Arkitekter AB som bland annat ritat köket i nya psykiatrins hus. Landstingsservice (LSU) har bistått med beräkningar av bland annat kostnader för dagportioner och måltidsvärdar. Styrgruppen och de externa konsulterna har genomfört studiebesök för att jämföra olika leveranssätt vid fyra olika sjukhus. De besökta sjukhusen har valts då de har vänt patienternas uppfattning om dålig mat till mycket uppskattad mat. De besökta sjukhusen har olika produktions- distributionssätt; Länssjukhuset i Kalmar, Centrallasarettet i Växjö, Ullevål universitetssjukhus och Hvidovre Hospital. Även tidigare utredningar har beaktats: Produktionsstyrelsen 2014-06-24, 81, Dnr PS 2011-0032 samt Produktionsstyrelsen 2013-05-21, 48, Dnr PS 2011-0032. Bakgrund Akademiska sjukhuset serverade 2014 ca 537 000 portioner, fördelat på lunch och middag, vilket innebar 735 portioner per lunch respektive middag per dag. Av de drygt 53 000 patienter som var inlagda på sjukhuset 2014 låg drygt 83 % inne kortare tid än en vecka. 1

Länssjukhuset i Kalmar (350 portioner, rullande matsedel) har varm mat som levereras till avdelningarna i kantiner. Centrallasarettet i Växjö (300 portioner, rullande matsedel) har brickdukning med varm mat. Ullevål universitetssjukhus (1 000 portioner, fast meny plus veckans rätter) har färdiga tallrikar som kylförvaras på avdelningen och värms när patient vill inta måltiden. Modellen kallas 1,2,3 servé. Hvidovre Hospital (500 portioner, fast meny) har brickor med varm mat. Erfarenheter från styrgruppens arbete Vid samtliga studiebesök har vi tagits emot av engagerade medarbetare som lyckats vända mindre uppskattad patientmat till mycket uppskattad patientmat. Alla fyra besökta kök drivs i egen regi av respektive landsting/region vilket bedöms vara en framgångsfaktor. Samtliga besökta kök, förutom Centrallasarettet i Växjö, har totala budgetansvaret för måltiden vilket anses vara en annan framgångsfaktor. Vid besparingskrav är det inte möjligt för en enskild avdelning att spara på maten då ansvaret för kostnaden ligger centralt. För att nå en bra måltidsupplevelse och god nutrition behövs ett nära samarbete mellan produktionsköket och avdelningsköken. Personalen i avdelningsköken i Kalmar och Ullevål är knutna till produktionsköket medan personalen i avdelningsköken i Växjö och Hvidovre är knutna till vårdavdelningen. En nära kontakt med produktionsköket menar de ansvariga är en förutsättning för att öka måltidsupplevelsen för patienten och samtidigt tillgodose de särskilda behov som vissa patienter har t.ex. i form av näringsberikad mat eller mellanmål. Flera av de besökta köken undersöker möjligheten att investera i eget bageri för att kunna erbjuda nybakat bröd Den nära kontakten mellan produktionsköket och avdelningsköken ger också möjligheter till specialkost, vilket inbegriper både allergikost och önskekost. När avdelningsköken är knutna till produktionsköket kan höga krav avseende både hygien och säkerhet uppnås genom kontinuerlig vidareutbildning av personalen. Personalen i avdelningsköken har som primär uppgift att hantera patienternas måltider. Vid 1,2,3 servé-metoden värms tallriken när patienten önskar äta och portionsstorleken kan då anpassas för den enskilda patienten. Vid varmmatsservering hanterar personalen maten när kommer från produktionsköket. För patienter med malnutrition eller dålig aptit kan portionsstorleken anpassas och samtidigt göras mer energität genom att tillsätta extra fett. Om särskilda behov föreligger kan specialkost beställas från köket. Denna hantering torde sätta patienten i centrum samtidigt som maten blir en viktig och naturlig del av vården. Vid studiebesöket i Hvidovre Hospital presenterades en matlåda som delas ut till patienter på akutmottagningen. Samtal med akutmottagningen vid Akademiska sjukhuset ger vid handen att det är en god idé men det finns idag möjlighet att ordna mat från en närliggande avdelning eller servera smörgåsar till de patienter som behöver. 2

Akademiska sjukhuset Knappt 20 % av patienterna är inneliggande längre tid än en vecka. För att erbjuda en mer varierad kost för dessa patienter har utredningen undersökt om de avdelningar som har flest långliggare kan erbjudas en alternativ serveringsmetod. Geriatriska och psykiatriska avdelningar föreslås kunna erbjudas varmserverad mat utifrån en matsedel som rullar över flera veckor. De avdelningar som har varmserverad mat kommer även att erbjuda patienterna mat från 1,2,3 servé menyn, omfattningen har antagits till 30 %. Dagportionkostnad Dagportion består av två portioner lagad mat, frukost, mellanmål samt dryck. Nuläge Kalkyl 2014, justerad för volym 1,2,3 servé 80%, Varm serverad mat 20 % 1,2,3 servé 80%, Varm serverad mat 20 % samt 30 % av varmmats patienterna 1,2,3 servé Dagportionskostnad 203 182 187 190 kronor Årskostnad, miljoner kronor 50,8 45,5 46,8 47,5 Samtliga beräkningar bygger på 2014 års volymer och prisnivå. Av ovanstående framgår att om 1,2,3 servé-modellen erbjuds samtliga patienter ger det en dagportionkostnad på 182 kronor. Om de 13 psykiatriska och två geriatriska avdelningarna skall ha modellen varmserverad mat medan övriga avdelningar har 1,2,3 servé-modell uppgår dagportionkostnaden till 187 kronor, en ökad kostnad med 5 kronor per portion eller 1,3 miljoner kronor per år. För att erbjuda de patienter som har varmmatsservering möjlighet att välja från 1,2,3 servé menyn blir kostnadsökningen 0,7 miljoner kronor per år. Samtliga modeller ger en lägre kostnad än dagens kostnad. Måltidsvärdar I olika utredningar, bl.a. Livsmedelsverkets skrift Sjukhusmåltiden en viktig del av vården, konstateras att måltidsupplevelsen består av fler delar än maten. Maten sägs stå för 40 % och bemötande och miljö står för 60 %. Samtliga besökta sjukhus har haft ett nära samarbete mellan produktionskök och avdelningskök. Ansvariga vid de besökta sjukhusen menar att det nära samarbetet är en förutsättning för en ökad måltidsupplevelse för patienten. Mot den bakgrunden föreslår utredningen att måltidsvärdar ska finnas på vårdavdelningarna. LSU:s utredning, Kostnadsberäkning merkostnad för parallella produktions system patientkost och Kostnadsberäkning av tillkommande kostnad för måltidsvärdar 2015-12-14, visar att de psykiatriska vårdavdelningarna avböjer måltidsvärdar dels på grund av att måltiden ses som en del i behandlingen med t.ex. motiverande samtal dels av säkerhetsskäl varför de psykiatriska vårdavdelningarna inte ingår i beräkningen. Även avdelningar med få patienter har exkluderats i beräkningen. 3

Matsystem och 7-dagars bemanning måltidsvärdar Nuläge 1,2,3 servé 1,2,3 servé 80%, Varm serverad Miljoner kronor mat 20 % Matkostnad/år 50,8 45,5 46,8 47,5 14,1 23,4 23,4 23,4 Måltidsvärdar, 7-dagars bemanning, (75 % tjänster) Total 64,9 68,9 70,2 70,9 Måltidsvärdar, 7,8 7,8 7,8 100 % tjänster Total 64,9 76,7 78,0 78,7 4 1,2,3 servé 80%, Varm serverad mat 20 % samt 30 % av varmmats patienterna 1,2,3 servé LSU:s utredningar visar att den uppskattade årskostnaden för personal som arbetar med måltiden idag, som hel eller del av sina arbetsuppgifter, uppgå till 14,1 miljoner. 7-dagars bemanning med måltidsvärdar ger en årskostnad om 23,4 miljoner kronor en ökning med 9,3 miljoner jämfört med uppskattad kostnad. I ovanstående sammanställning är måltidsvärdarnas tjänstgöringsgrad 75 % vilket står i strid med landstingets policy att samtliga medarbetare skall erbjudas 100 % tjänster. Raden måltidsvärdar 100 % är att se som en kostnadsjustering för heltidstjänster. En fortsatt utredning avseende möjligheten att samordna måltidsvärdsuppdraget med vårdnäraservice-uppdraget bör göras. Kostnaden för måltidsvärdar utslaget per dagportion, exklusive psykiatriavdelningar och avdelningar med få patienter, uppgår i dag enligt uppskattning till 71 kronor, med 7- dagars ökar kostnaden till 117 kronor. Styrgruppens slutsatser Utredningen har visat att det finns flera aspekter avseende patientmatsituation på Akademiska sjukhuset som behöver utredas vidare. Med denna slutrapport anser styrgruppen att uppdraget att bedöma olika produktions- och leveransmetoder utifrån de kriterier som angavs i landstingsstyrelsebeslutet 2014-12-15 är slutfört. Kriterierna i landstingsstyrelsebeslutet 2014-12-15 God kvalitet Stor flexibilitet Höga hygien och säkerhetskrav Patienten främst Maten är en väsentlig del av vården Högre miljömål kan uppnås Kostnadsnivån och ekonomiska konsekvenser för de olika metoderna Fokus ska vara Produktions- och distributionssätt som skapar bäst nytta för patienten.

God kvalitet, höga hygien och säkerhetskrav uppnås i samtliga föreslagna lösningar. Stor flexibilitet, patienten främst, maten är en väsentlig del av vården samt fokus ska vara produktions- och distributionssätt som skapar bäst nytta för patienten uppfylls bäst av den tre delade lösningen med 1,2,3 servé för 80 % av patienterna, varm serverad mat till patienter inom psykiatriska och geriatriska avdelningar kompletterat med möjlighet att välja från 1,2,3 servé modellen. Högre miljömål kan inte påvisas i dagsläget med den föreslagna modellen. Ett arbete pågår med att ta fram engångsmaterial med lägre miljöbelastning. Den största miljöpåverkan uppstår vid råvaruproduktion och transport. Det bör därför övervägas en fortsatt samverkan med Landstinget i Västmanland för inköp av råvaror för att även fortsättningsvis hålla en låg miljöbelastning. Beträffande kostnadsnivån och de ekonomiska konsekvenserna är de högre för den tre delade lösningen än för de två andra. Införandet av måltidsvärdar bidrar till att ytterligare säkerställa en god kvalitet, stor flexibilitet, patienten främst, att maten är en väsentlig del av vården och skapar bästa nyttan för patienten. En kostnadsberäkning har gjorts för införande av måltidsvärdar. Beräkningen utgår från landstingets policy om heltidstjänster, vilket innebär en kostnadsökning. För att delfinansiera detta föreslår styrgruppen en utredning avseende hur man ska samordna måltidsvärdar och annan vårdnära serviceverksamhet. En förnyad utredning bör genomföras för att säkerställa investeringsbehovet. Vad skall ingå i form av kök, personalmatsal, eget bageri, konferenslokaler och medicinskt bibliotek samt hur stor yta behövs för den föreslagna produktionsmetoden. Bilaga: Kostnadsberäkning merkostnad för parallella produktionssystem patientkost och Kostnadsberäkning av tillkommande kostnad för måltidsvärdar Akademiska sjukhuset, Politiskstyrgrupp 2015-12-14, Kostnadsberäkning dagsportionspris patientkost Akademiska sjukhuset, Politisk styrgrupp 2015-10-28 5

Kostnadsberäkning merkostnad för parallella produktionssystem patientkost och Kostnadsberäkning av tillkommande kostnad för måltidsvärdar Akademiska sjukhuset Politisk styrgrupp 2015-12-14 Landstingsservice/Jan Asklöf Sidan 1 av 6

Innehållsförteckning Sid Hittade inga poster för innehållsförteckning.ekonomisk sammanställning, parallella produktionssystem 5 Ekonomisk sammanställning, måltidsvärdar 6 Landstingsservice/Jan Asklöf Sidan 2 av 6

Sammanfattning Landstingsservice har på uppdrag av tf produktionsdirektören beräknat merkostnaden per dagsportion och totalt för parallella produktionssystem avseende psykiatridivisionen och geriatriken samt gjort en beräkning av tillkommande kostnad för måltidsvärdar vid Akademiska sjukhuset. Utredningen avseende tillkommande kostnad för måltidsvärdar görs utifrån ett 7-dagars schema och ett 5-dagars schema. Resultatet av utredningarna visar att om 3 av 10 patienter utnyttjar det parallella produktionssystemet så uppgår merkostnaden per dagsportion och totalt till 3 kronor per dagsportion eller 0,7 miljoner kronor jämfört med Kalkyl 2015-10-28, se bilaga 1. Tillkommande kostnad för måltidsvärdar uppgår till 9,3 miljoner kronor vid ett 7-dagars schema och 7,0 miljoner kronor vid ett 5-dagars schema. Ekonomiska fakta redovisas i bild 1 och 2 under rubriken ekonomisk sammanställning. Uppdrag Landstingsservice gjorde på uppdrag av tf produktionsdirektören en beräkning av kostnaden per dagsportion för produktionsmetoden 1,2,3 Server kompletterat med varmmatsproduktion för vissa patientkategorier, se bilaga 1. Resultatet av utredningen redovisades vid den utsedda politiska styrgruppens sammanträde 2015-10-28. Vid detta sammanträde gav den politiska styrgruppen två ytterligare utredningsuppdrag, se nedan; Beräkning av merkostnad för parallella produktionssystem I den tidigare avlämnade beräkningen så uppgick den beräknade varmmatsproduktionen (Cook Serve) till 20 %. Denna varmmatsproduktion är huvudsakligen dedikerad till 13 vårdavdelningar. Av dessa 13 vårdavdelningar så är 11 avdelningar inom psykiatrin och 2 avdelningar inom den geriatriska vården. Varmmatsproduktion omfattar enbart avdelningar inom Akademiska sjukhusområdet, vilket innebär att psykiatriavdelningar lokaliserade inom Ulleråkersområdet erhåller måltider utifrån kallmatsproduktion. Anledningen till denna avvikelse är att hanteringstiden för varmmatsproduktion blir för lång. Utredningsuppdraget innebär att beräkna tillkommande kostnad med tidigare grundberäkning som bas för tre olika alternativ enligt nedan. 1. Tillkommande kostnad då samtliga dessa 13 vårdavdelningar erbjuds både enportionssystem enligt 1,2,3 Server och varmmatsystem. 2. Tillkommande kostnad då enbart den psykiatriska verksamheten på 11 vårdavdelningar erbjuds både enportionssystem enligt 1,2,3 Server och varmmatssystem. 3. Tillkommande kostnad då enbart den geriatriska verksamheten på 2 vårdavdelningar erbjuds både enportionssystem enligt 1,2,3 Server och varmmatssystem. Landstingsservice/Jan Asklöf Sidan 3 av 6

Beräkning av tillkommande kostnad för måltidsvärdar Uppdraget innebär att beräkna tillkommande kostnad för att bemanna sjukhuset med måltidsvärdar på samtliga vårdavdelningar vardagar som helger då vårdavdelningen är i drift. Psykiatridivisionens avdelningar har exkluderats mot bakgrund av att verksamhetsledningen bedömer det som en säkerhetsfråga. Tillkommande kostnad beräknas efter en fullbemanning som sedan reduceras med den personal som i dagsläget är dedikerad för denna uppgift på vårdavdelningen i enlighet med översänt uttag ur det personaladministrativa systemet. Av beräkningen skall framgå totalkostnaden för måltidsvärdar på samtliga vårdavdelningar enligt ovan, samt vilken merkostnad detta innebär i förhållande till dagsläget. Förutsättningar Beräkning av merkostnad för parallella produktionssystem utgångspunkt för jämförelse är kalkylen för 1,2,3 Server 80 procent och Cook Serve 20 procent, parallella produktionssystem beräknas för psykiatrin, 11 vårdavdelningar, och geriatriken, 2 vårdavdelningar. Sammantaget uppgår dessa avdelningar till ca 20 procent av den totala måltidsproduktionen, patienter vid vårdavdelningar inom psykiatrin och geriatriken beräknas utnyttja måltider från produktionssystemet 1,2,3 Server med 30 procent. Beräkning av tillkommande kostnad för måltidsvärdar utredningen kompletteras med ett 5-dagars schema då det är mer jämförbart med dagens situation, 7-dagars schema bemannas 07.00 18.00 på vardagar och 07.00 16.00 på helger, 5-dagars schema bemannas 07.00 18.00 på vardagar, beräkningen avser avdelningar inom akademiska sjukhusområdet, psykiatridivisionen och avdelningar med få inneliggande patienter är inte medräknade, samordning sker under helger och ledigheter för avdelningar som befinner sig inom samma byggnad, arbetsuppgifter för måltidsvärdar redovisas i bilagd processbeskrivning, se bilaga 2. Landstingsservice/Jan Asklöf Sidan 4 av 6