Basfakta om programmet

Basfakta om programmet Uppgifter/kommentarer Programmets namn: Konstnärligt masterprogram i filmisk gestaltning regi och produktion Ansvarig programledare/studierektor: Dan Sandkvist Omfattning (hp): 120 Nivå (grund/avancerad): avancerad Examensbenämning: Konstnärlig masterexamen i filmisk gestaltning regi och produktion Startår i sin nuvarande form: HT 2006 Huvudsakliga deltagande institutioner: Filmhögskolan Studietakt (helfart/halvfart): helfart Campus/distans: campus Verksamhetsförlagd utbildning i hp: 0 Programmet genomförs helt/delvis/ej på Ej på engelska engelska: Antagning till programmet (varje Varannan höst termin/varje höst/varje vår/annat): Platstilldelning föregående/senaste läsår 8 (hst) termin/år: Ungefärlig medelstilldelning till 284 000 kr per student (mediepeng) programmet/år: Eventuell samordning med andra Konstnärligt masterprogram i teater, fördjupat program: skådespeleri Relevanta webblänkar (utbildningsplan, www.film.gu.se/utbildning/masterprogram/ kursplaner mm): Ev kommentarer till uppgifterna ovan: 1

I. Studentrekrytering, uppföljning och studentstöd A. Rekrytering och söktryck 1. Planeringstal, antal sökande och faktiskt antagna på programmet vid de senaste två antagningstillfällena samt programmets dimensionering i relation till utbildningsutbud och arbetsmarknad. Planeringstal 6 Godkända ansökningar; 2008 var det 12 stycken som sökte och 8 antogs. 2010 var det 25 stycken som sökte och 8 antogs. (62 anmälda på studera.nu) Tyvärr har vi inte några motsvarande program i landet att jämföra med. Stockholms dramatiska högskola kommer troligen att starta ett masterprogram inom film hösten 2012. Det är väl egentligen bara Finland som har ett etablerat masterprogram inom film i norden. Det är redan etablerade filmskapare som studerar på programmet, en fördjupning av deras konstnärskap. Dimensioneringen är m a o neutral. 2. Planeringstal, antal sökande och faktiskt antagna på programmet vid de senaste två antagningstillfällena vad gäller internationella studenter (för program som ges på engelska). Idag har vi inget masterprogram på engelska. Vi har haft diskussioner om detta genom åren men har kommit fram till att vi inte kan garantera en tillräckligt hög kvalitet på utbildningen om vi skulle hålla den på engelska. Vi strävar dock att i framtiden kunna erbjuda masterprorammet på engelska. I och med kommande institutionsammanslagning finns det intressanta tankar kring ett masterprogram som till viss del kan slås samman med de andra ämnena, tex fri konst, litterär gestaltning, foto och då till viss del ges på engelska. 3. Rekryteringsinsatser (breddad rekrytering, marknadsföring etc). Annonsering i betydande branschpublikationer, Filmhögskolans facebookgrupp, utskick av nyhetsbrev, offentliga studentfilmvisningar vid bla filmfestivaler, Filmhögskolans deltagande vid filmfestivaler, debatter. Vi har märkt att skolans nuvarande och fd studenter ofta nämner Filmhögskolan i offentliga sammanhang som en tongivande utbildning för filmens utveckling. Deltagande i div. utbildningsmässor. Besök och närvaro på flertalet betydande filmarrangemang i Norden, där de flesta av våra blivande masterstudenter deltar på ett eller annat sätt. B. Studentuppföljning och studentstöd 1. Genomsnittlig genomströmning på programmet (hpr i relation till hst) senaste året. 2

H10 läste 8 studenter på programmet och V11 var det 7 studenter (ett studieuppehåll under våren). Hpr 8,5 och hst 8,5. 2. Uppföljning av studenter på programmet (avhopp, retention). Vi har än så länge inget avhopp på masterprogrammet. Att studenterna inte blir examinerade på sista kursen är till viss del att en anställning eller en fortsatt karriär inom filmområdet inte är beroende av en examen. Samt att formen för examinationen, en skriven text (mer eller mindre akademisk) ofta känns främmande för en filmskapare. Formen för examen är något vi på Filmhögskolan vill titta över och att den i framtiden motsvarar de formerna våra studenter är vana att uttrycka sig med. Dessutom ser filmbranschen ut så att en student ibland kan vara tvungen att avbryta studierna för att han/hon har erhållit externt finansiering till filmprojekt. 3. Metoder för att identifiera studenters behov av särskilt stöd. Metoden för att identifiera dessa behov är vår ansökningsprocess, närhet till studenterna och individuell handledningen. Vi ser positivt till att studenter med behov av särskilt stöd studerar hos oss. Detta bl a för att bredda konsten, t ex att berättelserna av filmare med behov av särskilt stöd ges plats och att deras uttryck i filmerna kan bryta de gängse formerna. II. Innehåll och utformning A. Innehåll 1. Metoder för att säkra kursplanernas kvalitet, t ex förekomst av regelbundna kursplanerevideringar Lärarkollegiediskussioner, kursplaneworkshopar. Kontakten och tillgången till branschen gör att vi har tillgång till en extern kontinuerlig revidering. Utbildning av lärarkåren i högskolepedagogik. Skriftliga och muntliga kursvärderingar. 2. Metoder för att säkra att innehållet i programmet svarar mot Högskoleförordningens examensmål (dvs. att kursplanernas lärandemål sammantaget uppfyller examensmål) Deltagande i kursplaneworkshopar och studier i högskolepedagogik gör att lärandemålsfrågan ständigt hålls aktuell och leder till fortsatta lärarkollegiediskussioner på s.k. pedagogiska möten, som schemaläggs ca 2 ggr per termin. Skriftliga och muntliga kursvärderingar. B. Vetenskaplig/konstnärlig kvalitet 1. Metoder för att säkra vetenskaplig/konstnärlig kvalitet 3

Lärarkåren består av aktiva filmare och aktiva konstnärer samt externa gästlärare från vår egen och andra discipliner. Externa opponenter vid examinationerna. Även i antagningsprocessen finns minst en extern bedömare med från branschen. Att vi är så nära branschen blir en kvalitetssäkring i sig. Studenternas konstnärliga arbeten exponeras och bedöms ständigt i medierna. Deltagande och medlemskap i internationella filmskolorganisationer, Cilect och Nordicil. 2. Metoder för integrering av aktuell och relevant forskning Den aktuella och relevanta forskningen är den som sker på skolan. Lärare arbetar med egen forskning, VR-projekt, KU-projekt, PU-projekt samt doktorandforskning. Lärare på masterprogrammet deltar i NKUs arbete. Vi blir delaktiga i formerandet av forskningsbegreppet. Utbildningen och ämnet är forskningsinriktad i sig. I Filmhögskolans kompletta miljö tar samtliga studenter, oberoende utbildning och kursnivå, del av skolans forskning i olika seminarier. Detta sker bla på våra gemensamma regiseminarier som vi har 5 gånger per läsår. C. Utformning 1. Undervisningsformer som används inom programmet, andelsmässig fördelning (ungefärlig) mellan olika undervisningsformer samt ev variationer under programmet 2/6 seminarier och föreläsningar 1/6 workshopar 1/6 individuell handledning 3/6 individuellt arbete 2. Examinationsformer som används inom programmet, andelsmässig fördelning (ungefärlig) mellan olika examinationsformer samt ev variationer under programmet Muntliga och skriftliga redovisningar, individuellt och i grupp under större delen av programtiden. Avslutande examination är i form av ett eller flera filmiska verk, liksom en dokumentation och presentation av studentens arbete. 3. Ungefärligt antal timmar/vecka som utgörs av lärarledd tid under programmets första år - samt eventuella variationer under programmet Ungefär 7-15 h per vecka. Något högre siffra under examensarbetet. 4. Metoder för pedagogiskt utvecklingsarbete inom programmet Lärare deltar i kurser i högskolepedagogik. Återkommande pedagogiska möten inom 4

institutionen, samt årliga möten mellan filmskolor i norden, Nordicil. D. Kvalitet på studentprestationer 1. Metoder för att säkra kvalitet i studenternas prestationer på examinationer (t ex förekomst av bedömnings- och betygskriterier) Externa opponenter. Bedömningskriterier utifrån lärandemål. Kontinuerlig individuell handledning av examensarbetet, görs parallellt av flera lärare/handledare. 2. Resultat som uppnåtts i förhållande till examensmålen i högskoleförordningen (efterfrågas även i samband med Högskoleverkets utbildningsutvärderingar) - Flera av mastersstudenterna, hittills, har efter utbildning debuterat med långfilm, nationellt och internationellt. Det är projekt som initierades och utvecklades under studietiden. En av dem är idag doktorand vid konstnärliga fakulteten. E. Internationella perspektiv i programmet 1. Ungefärlig andel litteratur på engelska och/eller andra språk än svenska Uppskattningsvis fifty-fifty. Andelen skiftar beroende på kursinnehåll och studenters inriktning. 2. Ungefärligt antal utbytesstudenter och lärarutbyten, utresande samt inkommande år 2010 Inga utbytesstudenter eller lärarutbyten. 3. Metoder/aktiviteter som används för att studenten efter sin utbildning ska vara väl förberedd att verka i internationella sammanhang. Studenterna är redan innan oftast en del av den internationella filmbranschen, såsom deltagande filmskapare på filmfestivaler, vid ansökningsarbete till internationella finansieringskällor, såsom Media-Desk, Nordisk Film och TV fond, europeiska pitchforum osv. Denna internationella närvaro fortskrider och utvecklas under utbildningen. Under utbildningen reser studenter bl a till internationella filmfestivaler och andra kulturevenemang. Möten med nationella och internationella filmskapare, filmproducenter, filmkonsulenter osv sker kontinuerligt under utbildningen. 4. Internationell erfarenhet hos de lärare som huvudsakligen undervisar på programmet En stor andel lärare och gästlärare har internationell erfarenhet. T ex samarbeten med 5

filmskapare i andra länder, deltagande och föredragande i internationella workshopar, internationell spridning av lärares filmer. III. Lärarkompetens 1. Andel disputerade lärare av dem som huvudsakligen undervisar på programmet Ingen av lärarna är akademiskt disputerade, men har motsvarande på konstnärlig grund. Cecilia Parsberg är förutom lärare doktorand i fri konst på Umeå universitet, Ewa Cederstam är examinerad masterstudent vid Filmhögskolan. 2. Antal professorer som undervisar på programmet och ungefärlig omfattning på deras undervisning Två, Kalle Boman, 25% (adjungerad professor) samt Göran du Reés, 40% (professor). 3. Andel av undervisande lärare som har behörighetsgivande högskolepedagogisk kompetens Cecilia Parsberg 15 hp och Dan Sandkvist 5 hp. 4. Metoder för att säkra att det finns lärare med aktuell och relevant professionsrelaterad kompetens Sakkunnighetsprövning av lärare. Kompetensutveckling för lärare. Deltidsanställda lärare som är aktiva i sin profession. IV. Studentinflytande 1. Resultat från studentundersökningar (t ex GU:s Studentbarometer 2010 om nedbrytning till programmet är möjlig), programutvärderingar och kursvärderingar Vid institutionskollegium och vid våra pedagogiska möten analyserar och bearbetar vi resultaten från våra program- och kursvärderingar och våra samtal med studenterna. 2. Metoder för samlad kvalitetsanalys (t ex kursrapport, kursbokslut, programnämnd, kurskonferens) och utveckling av programmet Individuella utvecklingssamtal med studenterna, individuella- och gruppkursvärderingar sammanställs. Kursansvarig ger en rapport för lärarkollegiet utifrån studentsamtal, kursvärderingar och prestationer vid varje lärarmöte/institutionskollegium. 3. Studentmedverkan i beredande och beslutande organ 6

Studentrepresentant deltar i institutionens lärarmöte/institutionskollegium, institutionsråd, investeringsgrupp och dylika grupper, alla organ utom ledningsrådet. V. Omvärldsanalys A. Omvärldsanalys utbildningsutbud 1. Programmets bidrag i jämförelse med program inom GU som har liknande innehåll Filmhögskolans masterprogram är unikt inom GU. 2. Programmets profil i jämförelse med liknande program vid andra svenska lärosäten Masterprogrammet har tyvärr inget liknande program i Sverige, än så länge. Stockholms dramatiska högskola planerar att starta en masterutbildning inom film, planeras att komma i gång till hösten 2012. B. Omvärldsanalys arbetsmarknad. 1. Före detta studenters bedömning av studierna i relation till vad de behöver i sitt arbete (kommentera när så är möjligt resultat från Göteborgsakademiker 2010 eller annan/lokal alumnundersökning) Inga undersökningar är genomförda än så länge på masterprogrammet. En enkät till alumner är planerad att genomföras till 2012 eller 2013 i samband med HSVs utvärdering. 2. Före detta studenters etablering inom relevant yrkesområde (kommentera när så är möjligt resultat från Göteborgsakademiker 2010 eller annan/lokal alumnundersökning) Samtliga studenter är verksamma inom yrkesområdet redan vid antagningen. 3. Modeller för samverkan med alumner och avnämare i planering, genomförande, uppföljning och utveckling av programmet, t ex programråd med externa representanter Några av våra gästlärare är fd studenter och därmed delaktiga i utvecklandet av programmet. Filmhögskolan är en av de drivande parterna av alumnverksamheten. Filmhögskolan bjuder bl a in fd studenter till samtal kring filmkonsten och hur filmhögskolans utbildningar kan vara en del av utvecklandet av den. 7

VI. Framtid 1. Ev planerade förändringar av programmet på kort sikt På kort sikt vill vi se över kursplanerna på masterprogrammet och eventuellt revidera examinationsformen något. Vi vill även ändra arbetsprovernas innehåll något för att uppmuntra kandidatstudenter att söka masterprogrammet i anslutning till deras utbildning. 2. Programmets framtid på lång sikt (10 år eller mer) I och med kommande institutionsammanslagning finns det intressanta tankar kring ett masterprogram som till viss del kan ha ett mycket närmare samarbete med andra ämnen, tex fri konst, litterär gestaltning, foto. I skrivande stund arbetar Göran du Reés med rapport kring en möjlig framtida struktur av utbildildningsprogrammen vid Filmhögskolan. En önskan är även att kunna höja budgeten på masterprogrammet så att de undersökande studentarbetena kan vara mer praktiskt inriktade (för att täcka skådespelarlöner, teknikhyror och dylika kostnader.) VII. Övrigt av vikt om programmet 1. Organisation och ledning av programmet Under åren 2006 2010 var Göran du Reés utbildningsledare för masterprogrammet. Idag har Dan Sandkvist den uppgiften. Utbildningsledaren planerar och samarbetar med lärarna, Kalle Boman, Cecilia Parsberg och Ewa Cederstam. 2. Förekomst av särskilda identitetsskapande moment (t ex mottagningsceremonier eller examenshögtider) Gemensamma studieresor. Öppna examinationsdagar. Studenternas projektpresentationer som ligger ute på Filmhögskolans hemsida. Ett konstnärligt seminarium hålls det första året där de framför presentationer där fakulteten och allmänheten inbjuds som ett identitetsskapande moment för att komplettera utbildningens nuvarande processinriktade delar. Liknande framträdande och deltagande försöker vi även skapa i andra branschsammanhang såsom panelforum på festivaler, filmdagar och konferenser. Ett offentligt framförande skärper en professionell medvetenhet. 3. Förekomst av moment om innovation och entreprenörskap Filmskaparen är en entreprenörsroll i grunden. Studenterna är samtliga yrkesverksamma inom området och driver projekt som hela tiden diskuteras under utbildningen. Genom studenternas praxis och samtal kring den utvecklar vi hela tiden resonemang och tankar kring entreprenörskap och innovation. I varje undervisningsmoment är frågor kring entreprenörskap aktuell. Det pågår en ständig omvärldsanalys kopplat till studenternas 8

arbete. 4. Övrigt VIII. Sammanfattande bedömning 1. Programmets största styrka: Individ- och projektanpassad undervisning. Antagningsprocessen med arbetsprover och intervjuer. Hög konstnärlig kompentens bland de antagna och att de är yrkesverksamma. Detta skapar bl a en bra grund för vidareforskning samt att studenternas närhet till filmbranschen ökar förståelsen för behovet av utveckling och forskning. Det filmiska samtalet, den öppna forskande attityden. Flexibilitet och närhet till studenterna. Mycket kontakt med tidigare studenter som utgör ett slags identitetsskapande nätverk. 2. Programmets största svaghet: Att undersöka och utveckla sitt filmskapande är dyrt. Vi önskar att vi kunde erbjuda studenterna bättre ekonomiska förutsättningar för att genomföra sina studentarbeten. Många studenter har redan förbrukat sina möjligheter att ta studielån från CSN vilket kan skapa problem under utbildningen. Studenterna har problem med att få stipendier och stöd från Konstnärsnämden för de projekt de arbetar med under utbildningen. Vilket ökar risken att student hoppar av utbildningen för att kunna få ekonomiskt stöd till sina projekt. 3. Om programmet fick extra resurser från 2013 skulle dessa användas till: Ännu mer individanpassad handledning och utveckling av projektidéer samt externa gränsöverskridande samarbeten med progressiva krafter och konstellationer nationellt och internationellt. Gästärare som kan hålla längre workshopar. Erbjuda produktionsmedel till studenterna så de kan genomföra sina undersökningar, sitt forskande och experimentera mer med skådespelare, inspelning och teknik. 9