Krisstöd: Att stärka människors motståndskraft

Relevanta dokument
Materialet får endast användas tillsammans med korrekt hänvisning till författaren. Det är främst framtaget för kursdeltagare som tagit del av

Materialet får inte kopieras utan korrekt hänvisning till källan. Om du önskar mer fördjupning samt referenser rekommenderas boken Krisstöd (Natur &

Vanliga reaktioner efter en svår händelse

Krisstöd - att stärka människors motståndskraft

Kris och krishantering. Regionhälsan Ebba Nordrup, beteendevetare

Krisstöd vid allvarlig händelse

Praktisk stress och krishantering Peter Jonsson, säkerhets och krishanteringsexpert

Krisstöd. Filip Arnberg Docent i klinisk psykologi Programdirektör, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Modern krishantering:

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut.

Ur Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter AFS:1999:07 går följande att läsa.

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig?

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Vad. Hur kan man hjälpa hjälparna?

När huvudet kommer i vägen vad kan jag göra med de förlossningsrädda?

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

KÄNNER DU DIG OROLIG? Verktyg för att övervinna oro

Att vara närstående vid livets slut

Arbetsmetoder & material för arbete med flyktingar

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Trauma och återhämtning

Det nyfödda barnet -amning & omvårdnad. Föräldrautbildning på mödravården

FOKUSOMRÅDE. Tvärkulturell krishantering Föreläsning med Ulf Lidman. 16 maj Lagar, styrdokument och överenskommelser

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)

år kropp och den nya tidens justeringar

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand

Vad är psykisk ohälsa?

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Psykiskt trauma och dess inverkan på brottsoffrets beteende under det straffrättsliga förfarandet

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

Bemötande av patienter med särskilda behov. Samarbete mellan tandsköterska och psykolog. Shervin Shahnavaz, leg. psykolog

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Att ställa frågor om våld

Råd till föräldrar som ska föda eller har fött för tidigt

Information om förvärvad hjärnskada

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

Agenda AKUT SMÄRTA. Två olika typer av smärta Hur kommer smärtan till hjärnan? Långvarig smärta är inte akut smärta

Del 1 introduktion. Vi stöttar dig

Traumamedveten omsorg

TRYGGHET & RÄDSLA. - så funkar vi

Södra Älvsborgs Sjukhus. Visualisera

Bemötande aspekter för nyanlända.

Rutin vid bältesläggning

SCHENSTRÖM VÄGAR TILL MINDFULNESS RÅD FÖR EN BÄTTRE VECKA BONNIER FAKTA

Kopplingen mellan hälsan och användningen av digitala medier. Jenny Folkesson Folkhälsoutvecklare Region Kronoberg

Kopplingen mellan hälsan och användningen av digitala medier. Jenny Folkesson Folkhälsoutvecklare Region Kronoberg

NÄR KROPPEN SÄGER IFRÅN Program för självhjälp

Trauma och Prostitution

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården. Stress. av DIANA THORSÉN

Det här jobbet handlar om hur man pratar om tankar och känslor i sina familjer. medforskare, 9 år

Handlingsplan vid KRISSITUATIONER. Små Hopp i Boden

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Till dig som just fått barn. När barnet skriker se

Omvårdnad vid förestående och inträffad död. Annette Holst-Hansson 2017

Att förstå posttraumatisk stress

Situationen i ett nötskal. Forskning visar att. Inse att det INTE handlar om:

Samtal med den döende människan

Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn. Information till föräldrar

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Smakprov ur Prata med barn i sorg, utgiven på Fantasi & Fakta, fantasifakta.se

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

Session Sorg. Efterlevandestöd Ny forskning i sorg Barn och familj i sorg och saknad en gruppintervention

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Kliniska riktlinjer för omvårdnad vid bältesläggning

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Stress & Muskelsmärta. Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet

Mentaliseringsbaserad terapi - MBT. Kvällens schema. MBT-teamet:

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom

Besluts- & Upplevelseavdelning. Informationsavdelning

Vid tryck mot rygg och buk sammanpressas bröstkorgen och hämmar lungornas kapacitet att expandera och därmed försämras syresättningsförmågan.

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen?

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

(Själv)medkänsla. med oss själva och dem vi arbetar med Katja Lindert Bergsten fil. dr., leg. psykolog, leg. psykoterapeut.

Kommunikation och bemötande. Empati

Barn och trauma Konsekvenser, förståelse och bemötande

Krisstöd och förebyggande åtgärder

Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterialet på lätt svenska.

Utmattningssyndrom Information till dig som närstående

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Stöd och behandling för barn som drabbats av våld

Handlingsplan vid KRISSITUATIONER. för Kyrkvillans förskola

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Tar du hand om någon som är sjuk? Låt oss få ta hand om dig

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

PERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson

Doftkänslighet. -medicinska aspekter. Lena Hillert. Institutionen för miljömedicin/ Centrum för arbets- och miljömedicin

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Regionalt kunskapscentrum Kris-& Katastrofpsykologi (RKK) Att möta vuxna, barn och ungdomar efter allvarliga händelser

Downs syndrom och autism eller ADHD LÄTTLÄST

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Transkript:

Krisstöd: Att stärka människors motståndskraft Sara Johansson Beteendevetare och författare, tidigare teknisk rådgivare vid internationella Röda Korset Gilla på Facebook: Creative Mammals

Satellitbild, jordbävningsdrabbat område Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Det är inte situationen i sig som avgör hur en människa reagerar, utan individens upplevelse av situationen. Första hjälpen vid psykiska reaktioner Sara Klevmar 2006-11 3

Vad gör en händelse svår att hantera? Stark aktivering i nervsystemet under händelsen. Upprepat hot, förlängd tidsperiod. En annan människa är ansvarig för det som hänt. Den svåra händelsen sker tidigt i livet och skadar vår tillit och anknytning till andra människor.

Logik eller panik?

Kunskap om mänskliga beteenden räddar liv Vi flyr inte främst ifrån fara, utan också till dem vi har nära band med.

Alla måste prata ut om det svåra

Mark Seery: terroristdåden den 11 september 2001 De som uttryckte sina känslor mest i akutskedet mådde sämst, både fysiskt och psykiskt, på sikt (Seery et al, 2008).

Vanliga antaganden om krisreaktioner De som pratar mycket i akutskedet mår bättre på sikt. Man måste alltid bearbeta en svår händelse. Avsaknad av eller minimal sorgereaktion är ett tecken på sjukdom. Samtliga av dessa antaganden saknar vetenskapligt stöd (Bonanno & Boerner, 2005; Wortman & Boerner, 2007; Seery et al, 2008)

Modern kunskap om krisstöd Nästan alla människor drabbas av potentiellt traumatiserande händelser. Tidiga reaktioner är signaler på stress och på rädsla, inte symtom. Avrådan från debriefing och avlastningssamtal (ISTSS, WHO, Socialstyrelsen, Hobfoll et al 2007).

Varför inte debriefing? 1. En enda intervention förutsätter att alla har samma behov. 2. Deltagarna kan uppleva att de egentligen inte vill prata, men att detta indirekt förväntas inom ramen för samtalet. 3. Påträngande interventioner riskerar att störa den naturliga återhämtningen. 4. Det akuta skedets fysiologi: Markant skillnad att uttrycka sig verbalt och få påträngande frågor ställda till sig under tiden det biologiska stressvaret fortfarande pågår.

Hobfolls fem principer med empiriskt Att främja lugn stöd (2007) Att främja säkerhet och trygghet Att främja tillit till den egna och till samhällets förmåga Att främja sociala relationer och socialt stöd Att främja hopp

Minnesregel: STUBBE Krisstöd (ST) Uppföljning (U) Bedömning (BE) Behandling (B).

Förr och nu Symtom på sjukdom Fasta mönster Behandling Auktoritet Hjälplöst offer Adekvata behov Individuell takt Stöd Likvärdighet Kompetent människa

Den nya forskningen säger inte att människor inte ska ha någon hjälp efter svåra händelser. Däremot säger den att människor delvis ska ha en helt annan slags hjälp, än vad vi hittills har trott. PFA-MODUL ICC NORWAY CREATIVE MAMMALS/H HERMANSSON & S JOHANSSON

Frysreaktion PFA-MODUL ICC NORWAY CREATIVE MAMMALS/H HERMANSSON & S JOHANSSON

Kamp/flykt PFA-MODUL ICC NORWAY CREATIVE MAMMALS/H HERMANSSON & S JOHANSSON

Underkastelse PFA-MODUL ICC NORWAY CREATIVE MAMMALS/H HERMANSSON & S JOHANSSON

Kamp- och flyktreaktionen Ökad puls och blodtryck. Vidgade pupiller. Syresatt blod går till hjärta, lungor, ben och armar. Perifera blodkärl dras ihop, denna blodförsörjning prioriteras ned. Kroppens energiförsörjning ställs om, vi använder redan nedbruten föda. Mål: Redo för närkamp och för att fly PFA-MODUL ICC NORWAY CREATIVE MAMMALS/H HERMANSSON & S JOHANSSON

Frysreaktionen Puls och blodtryck sänks, (liksom kroppstemperaturen). Frånvänd blick. Säger inte ifrån verbalt. Tonisk immobilitet: man kan inte röra sig även om man vill. Mål: att inte göra motstånd för att överleva PFA-MODUL ICC NORWAY CREATIVE MAMMALS/H HERMANSSON & S JOHANSSON

Underkastelsereaktionen Kraftig sänkning av blodtrycket. Tappar all muskeltonus. Svimmar av och blir medvetslös. Mål: att kraftigt omprioritera kroppens resurser, att visa att vi inte är ett lämpligt byte. Att överleva. PFA-MODUL ICC NORWAY CREATIVE MAMMALS/H HERMANSSON & S JOHANSSON

Att överleva mentalt: dissociation Vid svåra händelser hjälper dissociation oss att överleva mentalt. Det känns som om det händer någon annan eller på en film. Uttalad dissociation, dissociation ofta och tidigt i livet kan leda till långsiktiga skador och ett mer permanent sätt att dela upp självet. Både frysreaktionen och dissociation är vanligare ju yngre vi är. PFA-MODUL ICC NORWAY CREATIVE MAMMALS/H HERMANSSON & S JOHANSSON

För lejonets hjärna är händelsen över. Så är det inte för människan. National Geographic

Lugna nervsystemet: Normalisera reaktioner. Skydda från insyn och från skrämmande intryck. Skyl kroppen. Kontroll istället för kontrollförlust. Var särskilt noga med värdighet och integritet.

Viktigt att veta om läkemedelsbehandling Behandling med bensodiazepiner i det akuta skedet rekommenderas ej pga ökad risk för PTSD (Hobfoll et al 2007). Tidig administrering av morfin, ex. på olycksplats, minskar risken för PTSD. Det finns dock ingen generell rekommendation om att ge morfin på denna indikation ännu (Saxe et al 2006; Holbrook et al 2010).

Fråga för att förstå de individuella behoven: När vill du ha mer information om X? (senare idag eller imorgon?) Hur vill du ha din information? (Skriftligt, muntligt, eller både och, behov av tolk, funktionsnedsättning som gör det svårt att ex. läsa eller höra) Vill du ha någon här med dig när vi informerar? (Sambo, pojkvän, chef) Är det här jag berättar till hjälp för dig just nu? (eller pratar jag kanske bara för att jag tror att det här är efterfrågat) PFA-MODUL ICC NORWAY CREATIVE MAMMALS/H HERMANSSON & S JOHANSSON

Patienter behöver inte perfekta professionella De behöver professionella som tar ansvar för när det inte blev bra! Hur var det för dig att jag var tvungen att hålla fast dig när x hände? Är du fortfarande arg på mig? Det var fruktansvärt för mig. Jag hoppas att det här inte händer igen.

Tidigt i livet är vi som mest utsatta och formbara

What fires wires what don t won t Återges med tillstånd av Uwe Ewald/Akademiska barnsjukhuset Ljusbehandling hud-mot-hud hos föräldern

Objektpermanens: Att förstå att det som inte syns finns Skatan har objektpermanens vid tio veckors ålder. Människan vid omkring 18 månaders ålder. Illustration av skata från bröderna von Wrights bokverk Sveriges Foglar 1828 1838.

Oxytocintoppen:

Den magiska formeln Förälderns lukt Hudkontakt Hjärtslag Ögonkontakt Kroppsrörelser Bakterier Foto: KAMCare Design

Föräldern oslagbar som intervention För tidigt födda barn som vägde mellan 2199 och 1200 gram lades direkt hud-mot-hud med föräldern, respektive i kuvös. Båda grupperna fick ett sedvanligt medicinskt omhändertagande. Samtliga barn som lades hud-mot-hud var fysiologiskt stabila inom 6 h. Detta var fallet för endast hälften av de barn som vårdades i kuvös. (Bergman et al, 2004).

Återges med tillstånd av Uwe Ewald/Akademiska barnsjukhuset.

Kunskap om mänskliga beteenden räddar liv Återges med tillstånd av Uwe Ewald Återges med tillstånd av Uwe Ewald/Akademiska barnsjukhuset

När mamma är livshotande sjukt Viktigt för både mor och barn att få vara tillsammans hudnära, även om det bara blir en enda gång. Att tillskriva barnet ett barns behov av föräldern. Den emotionella födelsen.

Genererar separation Ingen vuxensäng på barnets rum. Obekväma stolar. Omöjligt att vila: för ljust, för mycket ljud. Transporter utan föräldern. Formella eller informella besökstider. Föräldern uppfattar sig som överflödig; situationen är skrämmande. Personalen saknar motivation och/eller utbildning för att vårda barnet med föräldern.

Motverkar separation Att vara tydlig med hur viktig föräldern är. Bekväma stolar. Att det går att vila och sova på rummet. Avskildhet och möjlighet till visst privatliv. Att personalen överlämnar uppgifter tröst, tvätt och matning till föräldern. Att personalen har motivation och utbildning för att vårda barnet tillsammans med föräldern.

STRESS SVÅR HÄNDELSE STRESS STRESS INTE SÄKER DÄR MAN BEFINNER SIG SMÄRTA KAOS FÖRSTÅR INTE VAD SOM HÄNDER EXPONERAD FÖR FLER SKRÄMMANDE INSLAG KROPPSLIGT EXPONERAD SEPARATION FRÅN VIKTIGA PERSONER FÅR PÅTRÄNGANDE FRÅGOR OM VAD SOM HÄNT = ÖKAD AKTIVERING OCH ÄNNU MER STRESS!

STRESS STRESS UPPLEVELSE AV ATT VARA SÄKER DÄR MAN BEFINNER SIG NU STRESS STRESS SMÄRTLINDRAD KROPPSLIGT SKYLD SVÅR HÄNDELSE SKYDDAD FRÅN FLER SKRÄMMANDE INSLAG FÖRSTÅR VAD SOM SKA HÄNDA ERKÄNSLA FÅR VARA TILLSAMMANS MED VIKTIGA PERSONER

Kunskap om mänskliga beteenden Tack för inbjudan! räddar liv Kontaktuppgifter Sara Johansson: Telefon: 0736-79 31 16 E-post: sara.klevmar@gmail.com På Facebook: Creative Mammals Återges Återges med med tillstånd tillstånd av Uwe av Uwe Ewald/Akademiska barnsjukhuset

Krisstöd. Natur & Kultur (2013) Hedrenius, S. & Johansson, S. Mängdrabatt kan fås hos förlaget, kontakta Marie Söderberg på Natur & Kultur: 08-453 86 87