Välkomna till en föreläsning om pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, med ett extra öga på språkstörning!

Relevanta dokument
Pedagogisk utredning av läs och skrivsvårigheter/dyslexi Växjö 11 augusti 2015

Pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

En interventionsstudie för elever med läs- och skrivsvårigheter en femårig uppföljning

Handlingsplan. Trollbäckens skolors handlingsplan i syfte att skapa förutsättningar för en god läs-och skrivutveckling

Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Tidiga tecken på läs- och skrivsvårigheter

Fyra presentationer med följande innehåll

hjklzxcvbnmqwertyuiopasdfg-

Rektor med vetande 15 mars 2017

Att utveckla en skriftspråklig förmåga och orsaker till lässvårigheter

Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår

Läs- och skrivsvaghet

Modell för en fungerande studiesituation

Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi

osäkra läsare och nysvenskar Ingela Lewald Fil. dr. Gustaf Öqvist-Seimyr Docent Mikael Goldstein

Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning. Stockholm

Åsa Elwér, universitetslektor LiU Karin Nilsson, leg. logoped och doktorand LiU

Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan läsåret

Läsförståelse definitioner och svårigheter. Åsa Elwér, Institutionen för beteendevetenskap och lärande (IBL)

Läs- och skrivutredningar. 31 augusti 2015, Stöd- och hälsoenheten

Kan man bli bra på att läsa och skriva med hjälp av appar? Idor Svensson IKEL

Riktlinjer för stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU

Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi. Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg

Dyslexi hos barn och ungdomar Tester och insatser

När det inte bara är dyslexi språklig sårbarhet och lärande. Den språkliga grunden. Definition av dyslexi (Lundberg, 2010)

Individanpassad pedagogik Vägen till kunskap. Simon klarade skolan mot alla odds

Tidig upptäckt Tidiga insatser Linköping 12 oktober 2016

Hur kan vi se på läs- och skrivsvårigheter och dyslexi?

SPRÅKSTÖRNING I SKOLÅLDERN. Lina Holmén, Jessica Axelsson, Martina Carlsson Leg. Logopeder Elevhälsan

PIL - Patientforum i Lund Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped

Handlingsplan för läs- och skrivutveckling. År F 9

Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser

Bornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda. Utbildningsförvaltningen

Språkstörning Agneta Bäck-Lilja, Carola Lindbom, Camilla Schmidt Gradin

Elevhälsoplan 2013/2014

Vägen till effektiv läsinlärning. för lite äldre elever. Dysleximässan i Göteborg den 23 oktober Föreläsare Maj J Örtendal

Åtgärdsplan och utförandeplan kopplad till Utredning om och hur stöd till barn med särskilda behov kan förbättras

få barn/ elever barn/elever med språk-, läsoch/eller barn/elever med svårigheter vid språk- läs- och skrivinlärning alla barn/elever

Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM

Läs- och skrivinlärning Danderyd 15 augusti 2017

En ljusare framtid för elever med

SBU:s sammanfattning och slutsatser

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER

Remiss - Utredning av språklig förmåga

OM SPRÅKSTÖRNING. Sv Dyslexiföreningens utbildningskonferens april Astrid Frylmark 1. Språkliga svårigheter under skolåldrarna

LAGERSBERGSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR LÄS-,SKRIV- OCH MATEMATIKUTVECKLING. Elevhälsoteamet Lagersbergsskolan

Läsförståelseproblem i tidig skolålder. Åsa Elwér Linköpings universitet

Uppföljning och diagnosticering av läs- och skrivfärdighet.

Modell för utredning av läs- och skrivsvårigheter

Läsning. - en del av att vara människa! m. undervisning och ihärdig träning. är r en produkt av tre faktorer: A x F x M. God läsutveckling.

OM SPRÅKSTÖRNING. Sv Dyslexiföreningens dag om språkstörning 13 januari Astrid Frylmark 1. Språkliga svårigheter under skolåldrarna

Central elevhälsa i Kalmar erbjuder

Forskning vid Linnéuniversitetet. Interventionsstudier i syfte att främja. läsutveckling

Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet. anna.fouganthine@specped.su.se

FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM

Vad är ett screeningtest och varför genomförs det?

Gunnarsbo/Sandhems skolområde År F-5

om läs- och skrivundervisning för yngre elever, som läsforskarna Karin Taube, Ulf Fredriksson och Åke

Studiepaket språkstörning moment 2

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation:

Handlingsplan. För språk-, läs- och skrivutveckling

Engelska när man inte vill och kan

BRAVKOD. Läsning- det viktigaste inkluderingsinstrumentet i skolan? Dramatisk ökning av måluppfyllelsen!!

Information om Specialpedagogiska skolmyndighetens särskilda satsning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF

Specialpedagogiska skolmyndigheten välkomnar en revidering av läroplan för förskolan och lämnar här synpunkter på valda delar.

Handlingsplan. För tidig upptäckt av läs-, skriv- och matematiksvårigheter Åk F-6, Mellanvångsskolan Staffanstorp

Hur kan vi se på läs- och skrivsvårigheter?

En likvärdig utbildning för alla. En rättighet vi främjar genom kunskap, stöd och utveckling

Varmt välkomna till konferensen Läsa, skriva, räkna en garanti för tidiga stödinsatser Stockholm den 25 mars 2019 Wifi-lösenord:

Vilka rutiner finns för identifiering/kartläggning?

Disposition. En definition av språk. Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa. Disposition DEFINITION. Språkets olika delar

Handlingsplan för barn/elevers språk- läs- och skrivutveckling inom Strövelstorps rektorsområde.

Ljungbackens skola Föräldrafrukost Tisdagen den 27 september 2016

Information om Specialpedagogiska skolmyndighetens särskilda satsning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande utredning vid misstanke om dyslexi 1

Studieteknik Hur lär jag mig att lära?

Överenskommelse mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande utredning vid misstanke om dyslexi 1

En likvärdig utbildning för alla

Dyslexi och språkstörning ur ett flerspråkighetsperspektiv

Uppdragsutbildning Pedagogisk utredning av elevers läsoch skrivutveckling

Det var en gång en villrådig student

Barn och elever med språkstörning

Fredag 23 oktober 2015

Åtgärdsplan Hur vi förebygger läs och skrivsvårigheter

VÄLKOMNA! Mötet med elever i språklig sårbarhet/språkstörning. Innehåll idag

Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA

Steg för att skapa en tillgänglig lärmiljö & möta olikheter. Ju mer KASAM ju färre behöver stödinsatser på individnivå

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2012/2013

Barn med långsam start i skolan - hur utvecklas deras läsning fram till åk 6?

Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan. Läsåret

Handlingsplan för kvalitetssäkring av barns/elevers språk- läs- och skrivutveckling

Samspråk. Stöd i kommunikation tillsammans med barn med synnedsättning i kombination med ytterligare funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan Norrbottens läns landsting och Norrbottens kommuner om ansvarsfördelning vid utredning av språk-, läsoch skrivproblematik

Yttrande över La sdelegationens beta nkande Barns och ungas la sning ett ansvar fo r hela samha llet SOU 2018:57

Exempel på hur assisterande teknik kan öka delaktigheten för elever med läsnedsättning. Tina Sand

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt

Dyslexi hos barn och ungdomar

Transkript:

Välkomna till en föreläsning om pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, med ett extra öga på språkstörning! Uppsala den 15 september 2015 Innehåll Vad är dyslexi? Pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Överlappning mellan dyslexi och språkstörning Svårigheter på ett kontinuum 2015-09-02 Gunilla Salo 1

Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för att barn, unga och vuxna, oavsett funktionsförmåga, ska nå målen för sin utbildning. Det gör vi genom specialpedagogiskt stöd undervisning i specialskolor tillgängliga läromedel statsbidrag. 2015-09-02 Gunilla Salo 2

Nå målen med kunskap om tillgänglighet Lärmiljön ska vara tillgänglig för alla barn och elever. Vi bidrar med kunskap om lagar och riktlinjer lärande pedagogik social miljö fysisk miljö. 2015-09-02 Gunilla Salo 3

Kontakta oss www.spsm.se Tel. 010-473 50 00 Texttel. 010-473 68 00 Följ oss på Twitter: @SPSMsverige Facebook : SPSMsverige 2015-09-02 Gunilla Salo 4

Fonem är lärmiljö! Att uppfatta dem är en sak Att skriva dem är en annan sak 2015-09-02 Gunilla Salo 5

Dyslexibegreppet Dyslexi är en nedsättning i vissa språkliga funktioner, särskilt de fonologiska (fonologi avser språkets ljudmässiga form), som är viktiga för att kunna utnyttja skriftens principer för kodning av språket. Nedsättningen/svikten ger sig i första hand tillkänna som svårigheter att uppnå en automatiserad ordavkodning vid läsning. Men den kommer också fram tydligt genom dålig stavning. Sekundära konsekvenser kan innefatta svårigheter med läsförståelse och begränsad läserfarenhet, vilket kan hämma tillväxten av ordförråd och kunskap om omvärlden. Den dyslektiska nedsättningen går i regel igen i släkten, och man har anledning att anta en genetisk disposition som kan medföra neurobiologiska avvikelser. Karaktäristiskt för dyslexi är att den är varaktig och svårbehandlad. Även om läsningen efter hand blir acceptabel, kvarstår oftast stavningsproblem. Vid en mer grundläggande kartläggning av fonologisk förmåga finner man att svagheter på detta område kvarstår upp i vuxen ålder. 2015-09-02 Gunilla Salo 6

Sex huvudsymtom så visar det sig Ordavkodningen är inte automatiserad Rättskrivningen blir osäker Nonsensord tar längre tid att läsa och är osäkrare Lässvårigheterna är resistenta, insatser ger inte alltid det resultat man önskar Det är skillnad mellan hörförståelse och läsförståelse Ärftlighet 2015-09-02 Gunilla Salo 7

Kan man förutsäga och dyslexi? En slutsats från studierna i SBU:s dyslexiprojekt Brister i fonologisk medvetenhet, snabb automatiserad benämning (RAN) samt bokstavskännedom har ett samband med dyslexi.

Pedagogisk utredning av läsoch skrivsvårigheter/dyslexi Ett stödmaterial 2015-09-02 Gunilla Salo 9

Innehåll i utredningen Allmänna data samt definition på dyslexi. Utredaren anger sin kompetens på området. 1.Bakgrund 2.Problemformulering och syfte 3.Vad fungerar bra i undervisningen 4.Elevens uppfattning, läsvanor och självinsikt 5.Föräldrarnas uppfattning 6.Ärftlighet och fysiska förutsättningar 2015-09-02 Gunilla Salo 10

Arv Miljö Språkliga faktorer Svenska som 2:a språk Fonologiska faktorer För lite övning Medicinska faktorer DYSLE XI Neuropsykiatriska faktorer LÄS- och SKRIV- SVÅRIG- HETER Brister i syn och hörsel Begåvnings -faktorer Sociala faktorer Mognad Emotionella faktorer Läs- och skrivsvårigheter skall ses i en samhällelig och pedagogisk ram 2015-09-02 Gunilla Salo 11

7. Kartläggning av den pedagogiska miljön på organisationsnivå (skolnivå) Fysisk undervisningsmiljö Tillgång till alternativa verktyg Eleven känner till mål och kunskapskrav Utrymme finns för elevmedverkan Möjlighet till olika sätt att redovisa kunskap Möjlighet att skilja lästräning från kunskapsinhämtning Möjlighet att låna inläst litteratur samt vana vid att använda dem. Tillgång till adekvata läromedel Organisation av det särskilda stödet Rutiner på skolan för tidig upptäckt samt uppföljning Handlingsplan på skolan för läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Kompetens på skolan inom dyslexi och alternativa verktyg 2015-09-02 Gunilla Salo 12

8. Kartläggning på gruppnivå Gruppens sammansättning Klimatet i gruppen, bemötande från andra elever eller vuxna Gruppstorlek, stabilitet 2015-09-02 Gunilla Salo 13

Kartläggning på individnivå 9. Utredningsmaterial på individnivå 10. Övrigt 2015-09-02 Gunilla Salo 14

11. Redovisning av resultaten Allmän språklig förståelse Fonologisk medvetenhet Ordavkodning Läsning Skrivning Övrigt 2015-09-02 Gunilla Salo 15

12. Sammanfattning och analys Det är viktigt att beskriva så precist och koncist som möjligt och på ett språk som man kan förstå även om man inte är så insatt i ämnet. Tänk även på eleven. 2015-09-02 Gunilla Salo 16

13. Slutsats Utredningen visar att NN har/inte har specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. 2015-09-02 Gunilla Salo 17

14. Förslag till åtgärder På organisationsnivå På gruppnivå På individnivå 2015-09-02 Gunilla Salo 18

När tänker vi i banor av språklig nedsättning? 2015-09-02 Gunilla Salo 19

Kännetecken i förskoleåldern Tal- och språkutveckling Kan färre bokstäver Rim Intresse för språkaktiviteter 2015-09-02 Gunilla Salo 20

The simple view of reading, avkodning x förståelse Gruppen med lässvårigheter, knappt en tredjedel av alla. 1.Avkodningssvårigh eter Dyslexi 35% 3. Mixade svårigheter (SLI) 35 % f ö r s t å e l s e 2. Ospecificerade svårigheter 15 % Avkodning 4.Förståelsesvårigheter, hyperlexic 15 % Gunilla Salo 21

Läsförståelseproblem i tidig skolålder Åsa Elwér, Fil. Dr. i pedagogik. 2014 Resultat från tvillingstudien. Tvillingstudiens övergripande syfte var att titta på genetiskt och miljömässigt inflytande på tidig språklig förmåga. Barnen har testats när de var 5 år, förskoleklass, åk 1, åk 2, åk 4 och åk 8/9*. Ett stort testbatteri användes vid femårstestningen.

Resultat för barn/elever med förståelsesvårigheter Nedsättningarna bestod mest i svagt ordförråd, nedsatta grammatiska kunskaper och problem med verbala minnesuppgifter. Ett entydigt resultat är att barn med läsförståelserelaterade svårigheter utan avkodningsproblem, har nedsättningar i sitt muntliga språk vilka är stabila över tid. (5-10- årsåldern)

Mer förvånande resultat Vid fem års ålder hade barnen med förståelserelaterade problem även nedsättningar i fonologisk medvetenhet och bokstavskunskap. Dessa är, enligt annan forskning, prediktorer för avkodningsförmåga. Blir inte resultatet att barn med dessa nedsättningar utvecklar dyslexi????

Åsa förklarar: Fonologisk förmåga och bokstavskunskap är tidiga uttryck för verbal förmåga. Generell språklig nedsättning innefattar även fonologisk förmåga vid fem års ålder. Den fonologiska medvetenheten utvecklas fint med strukturerad träning, hos barnen som senare får läsförståelseproblem.

Ulrika Wolff (2005) Åtta undergrupper utifrån the simple view of reading. 9 åringar. Ett och två; 42,8 %. Goda och medelgoda läsare Tre 8,6 %; flickor mest, problem med analys av informationsmaterial Fyra 6 %; svårt med sammanhängande text, ofta annat modersmål Fem 5,6 %; låga medelvärden på allt, lågutbildade föräldrar Sex 4,5 %; låg avkodningsförmåga och ännu lägre på textläsning (SLI) Sju 4,7 %; Lågt på textläsning, bättre på information Åtta 7,2 %; låga resultat på avkodning medel på textläsning och information. Dyslexi Gunilla Salo 26

Vad säger forskarna egentligen om undergrupper? Alla är individer och svårigheterna finns på ett kontinuum. Att dela upp dyslexi i olika undergrupper är diskutabelt, då forskningen kommit fram till att de fonologiska grundproblemen går att hitta hos alla personer med dyslexi. Individer med dyslexi uppvisar olika profiler av svårigheter och kartläggningen bör kunna fastställa hur den enskilde personens profil ser ut i syfte att sätta in adekvata åtgärder som minimerar svårigheterna. (Anna Fouganthine) Språkstörning varierar över tid. (Barbro Bruce) En noggrann utredning visar att svårigheter sprider sig över ett kontinuum, där profilerna skiljer sig mycket. (Christina Hedman) 2015-09-02 Gunilla Salo 27

Insatser vid språkliga nedsättningar samt läsoch skrivsvårigheter/dyslexi Stärk den språkliga grunden. En god vokabulär kompenserar för dyslexi. Arbeta med fonologisk medvetenhet. 2015-09-02 Gunilla Salo 28

2015-09-02 Gunilla Salo 29

2015-09-02 Gunilla Salo 30

Samverka! 2015-09-02 Gunilla Salo 31

Vad kom vi fram till? Några av de elever som hade fonologiska nedsättningar i förskolan kommer att få läs- och skrivsvårigheter, några kommer också att få problem med språkförståelse. Det är extra viktigt att följa upp alla elever som hade fonologiska svårigheter i förskoleåldern, och vara uppmärksam på att detta kan leda åt flera olika håll för elevernas del. Informationen vid övergångarna är central. 2015-09-02 Gunilla Salo 32