Utbildningsmanual SVELAV Pro 1 Version 1 ( )

Sida 1 Utbildningsmanual SVELAV Pro 1 Version 1 (2016 01 10) REVIDERINGAR... 2 UTBILNINGSINFORMATION... 3 SCHEMA... 6 TEORI 1 INTRODUKTION... 7 TEORI 2 LAVINER... 10 TEORI 3 TERRÄNG... 12 TEORI 4 KAMRATRÄDDNING... 14 PRAKTIK 1 KAMRATRÄDDNING... 17 PRAKTIK 2 TERRÄNG... 19 TEORI 5 SAMMANFATTNING DAG 1... 20 TEORI 6 PLANERING INFÖR DAG 2... 21 TEORI 7 SNÖTÄCKE OCH VÄDER... 22 TEORI 8 VÄGVAL OCH SÄKER FÄRDSEL... 25 PRAKTIK 3 TERRÄNG OCH VÄGVAL... 28 PRAKTIK 4 GRÄVTEKNIK OCH TESTPROFIL... 29 PRAKTIK 5 ÖVNING... 30 TEORI 9 SAMMANFATTNING DAG 2... 31 TEORI 10 BEDÖMNING AV LAVINFARA... 32 EXAMINATION 1 KAMRATRÄDDNING... 34 EXAMINATION 2 TERRÄNG OCH VÄGVAL... 35 TEORI 11 LAGSTIFTNING... 36 TEORI 12 SAMMANFATTNING DAG 3... 40 TEORI 13 AVSLUTNING OCH UTVÄRDERING... 41

Sida 2 REVIDERINGAR Från: SLAO Lavin 1 version 15 (2015 01 27) Till: SVELAV Pro 1 version 1 (2016 01 08) SVELAV Pro 1 fyller samma huvudsakliga syfte som SLAOs tidigare kurs Lavin 1. Följande förändringar har gjorts: Ny huvudman Ny administration Nytt tillvägagångsätt för kursintyg och för kursutvärderingar Nytt namn på kurs Ny inriktning främst till yrkesverksamma Ny formulering av kursmål. Nytt moment Lagstiftning Lavinprognoser presenteras och förklaras. De används vid de dagliga sammanfattningarna av snötäcket om det finns en prognos för området. Förändringar i presentationsmaterialet för enskilda teorilektioner Tillägg till examinationen av kamraträddning (lavinsöket) förutom tiden för söket utvärderas deltagarnas metodik.

Sida 3 UTBILNINGSINFORMATION Övergripande utbildningsmål Efter avslutad Pro 1 ska deltagarna vara förberedda för yrkesmässigt arbete i lavinterräng, under ledning eller med stöd av arbetsrutiner. De ska ha kunskap och förmåga att ta ansvar för sin egen säkerhet och kunna identifiera lavinrisker i sin arbetsmiljö. Detta utan att nödvändigtvis kunna kvantifiera lavinfaran. De ska kunna använda riskreducerande åtgärder. De ska självständigt kunna genomföra en kamraträddning, kunna överlämna ansvaret till organiserad räddning och kunna delta i en organiserad räddning under ledning. Detaljerade utbildningsmål Deltagarna ska efter utbildningen: Kunna identifiera och undvika lavinfarlig terräng (Examineras) Kunna använda riskreducerande åtgärder i lavinterräng Kunna beskriva hur mänskliga faktorer påverkar beslut och handling Kunna genomföra en effektiv och säker kamraträddning. (Lavinsöket Examineras) Tolka, använda och förmedla information om lavinfarlig terräng. Tolka, använda och förmedla information om den aktuella lavinfaran. Tolka och använda väderinformation. Känna till grunderna i snö och snöstabilitetsbedömning Känna till hur man rapporterar olyckor och incidenter och var man rapporterar intressanta observationer. Känna till styrande lagstiftning (produktsäkerhetslag och arbetsmiljölagstiftning) Känna till SVELAV:s övriga lavinutbildningar Förkunskapskrav deltagare Deltagarna bör kunna åka offpist samt ha god kondition alternativt kunna köra skoter i brantare fjällterräng. Deltagarna bör även ha tränat sökning med transceiver innan kursen. Utrustning deltagare Alternativ 1 Tur Skidorna bör vara alpina skidor/i stegsbindning, snowboard/snöskor, alpina turskidor (randonné) eller telemarksskidor samt stighudar (alternativt skoter lämplig för brantare terräng). Klädseln bör vara lämplig för fjällbruk. Ryggsäck omkring 40 liter. Förstärkningsplagg (varm väst/jacka). Termos, solglasögon och skidglasögon. Digital transceiver, sond och spade.

Sida 4 Alternativ 2 Liftbunden Skidor eller snowboard. Klädseln bör vara lämplig för fjällbruk. Ryggsäck omkring 40 liter. Förstärkningsplagg (varm väst/jacka). Termos, solglasögon och skidglasögon. Digital transceiver, sond och spade. Alternativ 3 Snöskoter Snöskoter (Freeride eller motsvarande) Klädseln bör vara lämplig för snöskoteråkning inkl. skyddsutrustning. Ryggsäck omkring 40 liter. Termos, solglasögon och snöskoterglasögon. Digital transceiver, sond och spade. Förkunskapskrav instruktör: SVELAV eller SLAO Lavininstruktörsutbildning Kursboken ordentligt inläst Utrustning instruktör DVD spelare eller dator DVD "The Fine Line" (Skidåkning) i svensk översättning alt. https://vimeopro.com/fjallsakerhetsradet/lavinfilmer DVD 15 minuter (Snöskoter och lavinsäkerhet) alt. https://vimeo.com/15196949 Alternativa filmer Know before you go (Utah Avalanche center) https://vimeo.com/144545554 Throttle decisions (Avalanche Canada) https://vimeo.com/avalanchecanada/videos/ Whiteboard eller motsvarande Transceiver/sond/spade, snösåg, meterstock, termometer, fältbok Karta/kompass, GPS/Höjdmätare, Första hjälpen ABS Hjälm 1 övningstransceiver per 2 deltagare och plattor 40x40 cm Kurslitteratur Lavinsäkerhet (Bruce Jamieson svensk översättning Stefan Mårtensson, 2009) eller Lavinsäkerhet (Mårten Johansson, 2009/2015) Tid 3 dagar eller 22 timmar

Sida 5 Allmänt Antalet deltagare per instruktör får inte överstiga 8 st under praktikmomenten Antalet deltagare per instruktör får inte överstiga 24 st under teorimomenten Momenten bör genomföras i den ordning som anges i utbildningsmaterialet Momentens start och slut ska tydligt framgå för kursdeltagaren (viktigt om kursen genomförs uppdelad på längre tid än tre dagar) Kursen får enbart genomföras med tillgång till lavinterräng och realistiska snöförhållanden Kursen får inte genomföras inoma lavinområden

Sida 6 SCHEMA Dag 1 TID PASS INNEHÅLL INLÄSNING BILDSPEL FM 1 tim Teori 1 Introduktion 1. Intro 0,5 tim Teori 2 Laviner 4. Lavinegenskaper 2. Laviner 0,5 tim Teori 3 Terräng 5. Lavinterräng 3. Terräng 0,5 tim Teori 4 Kamraträddning 9. Lavinräddning 4. Kamraträddning 2,0 tim Praktik 1 Kamraträddning LUNCH 0,5 tim Lunch EM 3 tim Praktik 2 Terräng 0,5 tim Teori 5 Sammanfattning dag 1 0,5 tim Teori 6 Planering inför dag 2 Dag 2 FM 0,5 tim Teori 7 Snötäcke Väder 6. Snötäcket 5. Snötäcke & Väder 0,5 tim Teori 8 Vägval 8. Gå på tur 6. Vägval Säker färdsel 2,0 tim Praktik 3 Terräng Vägval LUNCH 0,5 tim Lunch EM 1,0 tim Praktik 4 Grävteknik och testprofil OGRS 2.2 och 2.7 3,0 tim Praktik 3 forts Terräng Vägval 1 tim Praktik 5 Övning 0,5 tim Teori 9 Sammanfattning dag 2 Dag 3 FM 1 tim Teori 10 Bedömning av lavinfara 7. Identifiering av lavinrisk 10. Lavinfara 2,5 tim Examination 1 Kamraträddning LUNCH 0,5 tim Lunch EM 3 tim Examination 2 Terräng Vägval 0,5 tim Teori 11 Lagstiftning Utbildningsmanual 11. Lagstiftning 1 tim Teori 12 Sammanfattning dag 3 12. Sammanfattning 0,5 tim Teori 13 Avslutning och utvärdering Observera att även om kursen fördelas över längre tid än tre dagar ska momentens omfattning alltid följas. Även ordningsföljden på momenten bör följas.

Sida 7 TEORI 1 INTRODUKTION 1 tim Innehåll: Presentation av kursledare och deltagare (15 min) Genomgång kursens målsättning (5 min) Genomgång av kursplan (5 min) Genomgång praktiska detaljer (5 min) Genomgång av SVELAV:s övriga lavinkurser (10 min) Film skoter: 15 minuter https://vimeo.com/15196949 Film skidor: The Fine Line, Förutse laviner https://vimeo.com/58445068, alternativt Know Before You Go (UTAH Avalanche center) https://vimeo.com/144545554 Bildspel: SVELAV_Pro_1_1_Intro Huvudman svenska lavinutbildningar Ny huvudman för svenska lavinutbildningar är Naturvårdsverket. Utbildningarna bygger vidare på SLAOs lavinutbildningar och vidareutvecklas i samarbete med branschens aktörer, SVELAV instruktörer och efter återkoppling av kursdeltagare. SLAO har tillsvidare ansvar för viss administration av utbildningarna. SVELAVS tre utbildningsgrenar: Pro kurser riktade till yrkesverksamma Lavinräddningskurser riktade till yrkesverksamma Friåkningskurser (allmänheten) SVELAV Pro 2 (Lavintekniker) Tid: 7 dagar eller 50 timmar Förkunskapskrav SVELAV Pro 1, SLAO 1 eller validering. Utbildningslitteraturen är till stor del engelskspråkig. Övergripande utbildningsmål Utbildningen vänder sig främst till den som i sitt arbete måste bedöma faran för laviner antingen på skidanläggning, som guide eller i andra verksamheter. Efter avslutad Pro 2 utbildning ska deltagarna vara förberedda för självständigt yrkesmässigt arbete i lavinterräng.

Sida 8 SVELAV Lavinräddning 1 (Lavinräddare) Tid: 2 dagar eller 16 timmar Förkunskapskrav Utbildning i första hjälpen i terräng (minimum två dagar inklusive HLR) Övergripande utbildningsmål Utbildningen riktar sig främst till de som genom sin yrkesroll kan komma att ingå i en organiserad lavinräddning. Det gäller exempelvis fjällräddare, skidpatrullörer, guider, skidlärare med flera. Efter avslutad utbildning ska deltagarna kunna påbörja en lavinräddning, identifiera risker och vidta relevanta riskreducerande åtgärder. SVELAV Friåkning 1 (Preliminär och endast som test 2015/2016) Tid: 2 dagar eller 16 timmar Förkunskapskrav Inga Övergripande utbildningsmål: SVELAV Friåkning 1 ska ge grundläggande kunskaper om laviner, lavinfara och ge deltagarna en metod och beslutstöd för riskhantering, (främst Avaluator). Deltagarna ska efter utbildningen på egen hand, men med hjälp av olika beslutstöd, kunna reducera risken vid aktiviteter i fjällterräng. De ska kunna söka och tolka information om lavinfara, (terrängklassning, lavinprognoser) och kunna använda den för att minska de egna riskerna. De ska kunna identifiera lavinterräng och självständigt kunna hitta lavinsäkra vägval. Deltagarna ska självständigt kunna genomföra en kamraträddning. SVELAV Friåkning 2 (Preliminär och endast som test 2015/2016) Tid: 4 dagar (32 timmar) Förkunskapskrav Grundläggande lavinutbildning och viss erfarenhet Övergripande utbildningsmål Fördjupade kunskaper och förmågor att hantera sitt risktagande i lavinterräng. Deltagarna introduceras även till mer självständiga och oberoende metoder som bygger på att egna observationer och som påminner om hur professionella arbetar. De kan användas för att förfina den officiella informationen eller där officiell information saknas. Deltagarna ska självständigt kunna genomföra en kamraträddning, larma och känna till hur en överlämning till organiserad räddning går till. De ska, med stöd, kunna värdera den egna säkerheten under kamraträddningen och kunna vidta riskreducerande åtgärder. Utbildningen täcker inte kraven för yrkesmässigt arbete i lavinterräng.

Sida 9 SVELAV Lavininstruktör Tid: 3 dagar (24 timmar) Förkunskapskrav SVELAV Pro 2 eller SLAO Lavin 2 samt meriterande erfarenhet. Kursen har också en antagningsdag. Övergripande utbildningsmål Instruktörskursen består av teoretiska och praktiska genomgångar och syftar till att förbereda nya SVELAV instruktörer.

Sida 10 TEORI 2 LAVINER 0,5 tim Innehåll: Introduktion till laviner och en presentation av triangelmodellen för lavinfara. Typer Utlösning Triangelmodellen, lavinfara: stabilitet, terräng, väder och människor Förberedelser: Lavinsäkerhet kap 4 Bildspel SVELAV_Pro_1_2_Laviner Typer Lössnölavinen är den mest kända typen bland deltagare. Tona därför ned lössnölavinen och fokusera på snöflaklavinen i stället. Undvik även att diskutera underklasser som till exempel våt/torr. Snöflaklavin Ett flak av sammanbunden snö lossnar som helhet och bryts upp. Tydlig brottkant. Ett flak av hårdare och starkare snö ovanpå ett lager av svagare och mjukare snö. Brottet i snön som leder till lavinen startar i det svaga och mjuka skiktet. Brottet fortplantar sig i det svaga och mjuka skiktet. Förklara att snöflaklaviner är mer eller mindre förutbestämda och kan utlösas överallt på flaket. Visa grafiken för hur lavinfaran varierar över fjället vid ex betydande lavinfara, men förklara att det inte går att veta exakt på vilka de platser man kan starta laviner på är. Vad gör att en flaklavin utlöses? Flak svagt skikt/bindning belastning. Belastningen i ett svagt skikt överskrider hållfastheten. Själva utlösningen startar med en initiering av ett brott i ett svagt område. Brottet utbreder sig sedan i det svaga skiktet med hög hastighet (jfr synliga sprickor, whumpfljud) Naturlig påverkan: snöfall/regn, vindtransport, ökande temperatur, hängdrivor. Artificiell påverkan: skidåkare, snöskoteråkare, sprängämnen. De allra flesta lavinolyckor orsakas av personen/gruppen själv.

Sida 11 Rörelse/kraft Torra 50 200 km/h Våta 20 100 km/h För att betona de enorma vikter det rör sig om, ta upp följande exempel. o En brottkant med 40 cm djup på en yta av 30x30 m väger ca 100 ton. (Varje kubikmeter snö i det fallet ca 300 kg.) Lössnölavin Dålig bindning i ytsnön Punktutlösning Päronformad bana och kägla Rita en lössnölavin Lavintriangeln Rita upp en lavintriangel. De tre sidorna namnges "Stabilitet", "Terräng" och "Människor". "Människor nederst och gärna i röd färg. Förklara att det här är den modell kursen kommer att utgå ifrån.

Sida 12 TEORI 3 TERRÄNG 0,5 tim Innehåll: Förberedelser: Lavinsäkerhet kap 5 Lutning i startzonen Viktigaste faktorn Snöflaklaviner är vanligast i lutningar 25/30 45 grader Skoter/skidåkarutlösta laviner är vanligast i lutningar 37 39 grader. Visa mätning med stavar och med klinometer. Form Konkav: stödjer sig till stor del själv Konvex: lätt att påverka där spänningarna är som störst. Rita upp båda formerna och rita in banankartonger på ytan för att exemplifiera i vilken typ av form de ligger kvar. Betona att effekten blir mindre på stora sluttningar. Väderstreck Bland annat hängdrivor indikerar vindriktningen. Vindsidan: tunnare snötäcke Läsidan: ackumulerar flera gånger mer än bara snöfall, vindtransporten i sig orsakar dessutom flakbildning. Solpåverkan syd: värms upp och påverkas snabbare Solpåverkan nord: långsammare stabilisering, svaga skikt bevaras längre. Terrängfällor Terrängfällor kallar vi platser där det är särskilt farligt att råka ut för en lavin En liten lavin i en terrängfälla kan vara lika farlig som en stor lavin. Viss terräng skadar, fördjupar begravningen eller försvårar flykt. Svackor, raviner, rännor, klippor, bäckraviner, träd, stenar med mera. Svackor/raviner: Lavinen tvingas in i centrum vilket ger djupare begravda. Samlar snö från olika håll. Området precis vid trädgränsen är ofta särskilt svårt att hantera då det är vanligt att laviner går ned i skogen

Sida 13 Storlek Stora sluttningar ger stora laviner Påpeka dock att många lavinolyckor sker på små sluttningar. Underlag/vegetation Buskar, träd, stenar, klippor ovanför snötäcket stabiliserar till viss del om de är många. Översnöade stenar, klippor kan dock vara svaga områden. För att skog ska vara säkert måste det vara så mycket träd att det inte går att åka skidor mellan dem. Höjd Snötäcket skiftar på olika höjd. På högre höjd blåser det mer, det blir mer snödrev, och det är oftast kallare och mer snö På lägre höjd kan värmen orsaka varmt/svagt snötäcke snabbare. Tecken på lavinterräng Brottkanter Lavinkäglor Träd: saknas, avbrutna, saknade/brutna grenar, upphuggna gator i skog Lavinstråk = startzon, lavinbana och utloppsområde/zon Rita lavinstråk

Sida 14 TEORI 4 KAMRATRÄDDNING 0,5 tim Innehåll: Överlevnadstider för helt begravda i laviner Presentation av utrustning: transceiver, spade, sond Kort genomgång av kamraträddning med transceiver, sond och spade Åtgärder vid lavinolycka, kamraträddning Agerande som privatperson i samband med pågående organiserad räddning Förberedelser: Lavinsäkerhet kap 9 Instruktionsbok för använd transceivermodell Överlevnadstider Rita upp följande överlevnadskurvor. Diagrammet visar överlevnadskurvor för människor helt begravda i laviner i Kanada och Schweiz. Skillnaden mellan länderna beror på olika lavinklimat och terrängförhållanden. I Kanada sker mer skid och skoteråkning i trädbevuxen terräng. Förklara de olika klassiska faserna av främst syrebrist (dödsorsaker och förutsättningar): 18 min = 91 % Trauma 18 35 min Kvävning Saknar luftficka 35 90 min = 34 % Har luftficka runt ansiktet 90 130 min Långsam kvävning och nedkylning 130 min = 7 % Luftficka och kanal till ytan Poängtera det positiva med de första 15 18 minuterna oavsett kurva. Kommentera bokens statistik som är från nordamerikanska förhållanden (sidan 63) Betona att enda sättet att finna någon som är helt begravd inom 15 minuter är med transceiver, sond och spade.

Sida 15 Även om tid är viktigt är det viktigt att betona att 15 20 % av dödsfallen beror främst av trauma och inte av kvävning (i skogsterräng tom 70 80 %). Hjälm är alltså ett viktigt skydd. Betona att airbag halverar dödstalen (mortaliteten), om man hamnar i en lavin, från cirka 22 % till cirka 11 %. Transceiver OCH sond OCH spade Förutsättningar: alla har transceiver/sond/spade, alla har övat, alla håller avstånd. Poängtera att alla tre delarna måste användas för tillräckligt snabb räddning. En obrytbar kedja: Transceiver leder sond. Sond leder spade. Rita upp resultaten från ANENA:s försök (5 personer med snöskor söker i en lavinkägla 200x300 m efter 2 transceiver fastsatta på människofigurer på 1 m djup): Endast transceiver (och snöskor) Över 60 min Transceiver och sond 50 min Transceiver och spade 26 min Transceiver, sond och spade 16 min Digital och analog transceiver Förklara kortfattat skillnaden: o Analog = 1 antenn o Digital = 2 eller 3 antenner. Med 2 antenner kan riktning och avstånd (i ytplanet) beräknas av en enkel dator i transceivern. Med 3 antenner fås en ännu mer exakt beräkning då även djup tas med. Både analoga och digitala transceivrar sänder dock bara med en antenn (den längsta). Påtagande Genomgång av funktion, batteritest, påtagande (innanför yttersta plagget eller i en kraftig och blixtlåsförsedd byxficka), räckviddstest. Ej i närheten av metall, magneter, mobiltelefoner eller annan elektronik. Ta upp faran med spöksignaler från mobiltelefoner och radioapparater vid sökning med moderna transceivrar Sökning i tre steg Gå grovt igenom de tre sökstegen signal, grov och finsök. Visa metodiken med fältlinjesök med hjälp av fältlinjeplansch uppsatt på en vägg (helst med en träningstransceiver (TT) på 10 % reduktion vilket ger realistiska avstånd på planschen). Ha endast en mycket översiktlig genomgång av transceiverteknik inomhus eftersom det sällan ger ett bra pedagogisk resultat.

Sida 16 Organisering av kamraträddning (du är först på plats) Observera var den nödställde greps av lavinen samt plats senast sedd. Vem/vilka saknas? Tillkalla hjälp om det finns mobiltäckning. Utse en ledare Säkerställ egen säkerhet o Lavinvarnare? o Säker väg o Återsamlingsplats Alla transceiver till mottagning Markera plats senast sedd. Var är troligt sökområde/platser? Sök i fallinjen/huvudfåran enligt: o Se: sök på ytan efter utrustning, skidor, armar, ben o Lyssna: transceiver, hörsel o Känn: spontansondera vid misstänkta platser träd, stenar, huvudfåran Börja med den som har störst chans att överleva (triage). Kriterier för triage (prioritering) av flera begravda offer enligt nedan: o Terräng har något offer skadats genom högt fall, slagit i träd, stenar? o Avstånd hur långt bort från räddaren är offren begravda. o Djup på vilka djup ligger de olika offren o Livstecken sänder något av offren livstecken via sin transceiver. Hämta hjälp Om du kommer till en lavinolycka där räddning redan pågår Slå om din transceiver till mottagning Sök upp och ta kontakt med den som leder räddningen Berätta lugnt vem du är, vilken utrustning du har och vad du kan Avvakta instruktioner OBS agera inte på egen hand. Säg åt deltagarna att anteckna och göra en egen checklista. (Checklistor ska finnas på arbetsplatsen)

Sida 17 PRAKTIK 1 KAMRATRÄDDNING 2 tim Innehåll: Påtagande av transceiver Genomgång av söksteg Sond och grävteknik Förberedelser: Kamraträddning Förklara att kamraträddning är den första delen av en lavinräddning även i ett yrkesmässigt sammanhang Förklara att denna lektion kommer att handla om lavinsöket, som är en del av hela kamraträddningen. Påtagande Visa korrekt påtagande. Förberedelse inför sök Ta av ryggsäcken Ta fram spaden och sonden Ta på ryggsäcken Ta fram transceivern och sätt den på sökning. Fatta spaden och sonden i en hand. Sökning Visa och instruera ett sök i sin helhet där deltagarna får följa med. Endast digital transceiver och fältlinjesökning (Airport Approach) 1. Signalsökning Spring i slag i käglans bredd tills en signal uppfattas. Rotera transceivern i tre dimensioner. Skrik "signal" när första signalen hörs. 2. Grovsökning enligt Airport Approach: Tänk ett flygplan som ska landa på ett flygfält. Under inflygningen, hög höjd och hög hastighet Ju närmare "flygplatsen" kommer, desto lägre fart och höjd. Se meterantalet som en "höjdmätare". o Flyg försiktigt, inga skarpa svängar. o Flyg inte baklänges. Landa "flygplanet" på snön. Transceiverns släpspår i snön kan liknas vid hjulspåren efter en landning på en riktig flygplats. Kom ihåg: o Vid långt avstånd hög hastighet och liten precision o Vid kort avstånd låg hastighet och stor precision.

Sida 18 3. Finsökning med minirutnät Var noggrann med finsöket (poängtera att det enbart är avståndet som är intressant vid finsöket) Håll transceivern i samma riktning hela tiden (vrid den inte). Markera minsta avståndet med spaden. 4. Sondera Vinkelrätt mot snöytan Båda händerna Sondspiral starta i mitten och sondera sedan snabbt runt i en allt vidare cirkel med en pjäxlängds avstånd (25 cm) mellan varje sondning. Öva deltagarna Ta ut avstånden mellan grupperna så att den sökande inte har signal vid start av sök. Övning parvis med 1 2 transceiver nedgrävda per gång. Öva med transceiver nedgrävd i ryggsäck eller liknande så djupt som möjligt, minst 50 75 cm. Ta med extra transceiver så att deltagarna har möjlighet att öva att söka på transceiver om tid finns. Försök coacha varje deltagare genom ett helt sök. Introducera även metod/teknik för multipelsök beroende på transceivermodell. Lär deltagarna markera första offret med en kvist eller liknande innan de söker vidare efter det andra. Det ger en visuell referens till transceiverns sökande. Inför deltagarnas egna träning: Berätta hur examen går till och gå igenom hur deltagarna kommer att utvärderas. Gå igenom punkterna i utvärderingsmallen.

Sida 19 PRAKTIK 2 TERRÄNG 3 tim Innehåll: Inledande moment där olika typer av terräng berörs. Exempel och diskussion kring olika terrängtyper. Rör kursen så mycket som möjligt i terrängen. Diskussion och exempel på grupphantering och riskreduktion Förberedelser: Lavinsäkerhet kap 5 OBS Lavinterräng ska hela tiden undvikas i den här kursen. Ovanför, under eller bredvid men aldrig genom lavinterräng. Lavinterräng Sök upp och diskutera exempel på lavinterräng (även små sluttningar) på plats och på avstånd. Sök upp och diskutera säker terräng. Lutning Öva att bedöma lutning med hjälp av stavar. Visa mätning med klinometer. Form Sök upp och diskutera exempel på konvex terräng Väderstreck Sök upp och visa på skillnader i snötäcket mellan sluttningar i olika väderstreck. Terrängfällor Sök upp och visa på olika terrängfällor (svackor, raviner, startzoner ovan träd, stup mm). Storlek Sök upp och visa på olika storlek på sluttningar. Betona de små sluttningarna med terrängfällor. Underlag/vegetation Sök upp och visa på hur underlaget kan variera. Betona att eventuell skog inte utgör ett skydd mot laviner.

Sida 20 TEORI 5 SAMMANFATTNING DAG 1 0,5 tim Innehåll: Grupparbeten, analys av lavinfara. Förberedelser: Bedömning Diskutera dagen och försök att få fram den viktigaste informationen under diskussion. Läs lavinprognosen (om det finns för området) och gå igenom och förklara innehållet lavinfaran, rekommendationerna, lavinproblemen, lavinaktivitet och snötäcke. Diskutera eventuella lokala avvikelser i era egna observationer: Fyll i Daglig sammanfattning gemensamt och under diskussion.

Sida 21 TEORI 6 PLANERING INFÖR DAG 2 0,5 tim Innehåll: Gruppvisa förberedelser vägval inför dag 2 Förberedelser: Dela ut en bild, kopia på karta eller pistkarta över övningsterrängen till grupperna som underlag för planeringen. Planering dag 2 Ta fram den dagliga sammanfattningen från dagen innan och lavinprognosen (om sådan finns) och använd dem i planeringen av turen.

Sida 22 TEORI 7 SNÖTÄCKE OCH VÄDER 0,5 tim Innehåll: Bildande och omvandling Skikt/hårdhet Temperatur, tjocklek och processer Svaga skikt och belastning Variationer: regioner, lokalt och sluttning Lavinklimat (temperaturer, snödjup, vanliga svaga skikt) Nederbörd Vind Temperatur Förberedelser: Lavinsäkerhet kap 6 Lavintriangeln Rita upp triangeln och visa på de ämnen som ska avhandlas i dag: Stabilitet (snötäcke och väder) samt människan. Snöflaklavin Rita upp ett flak (starkt skikt) ovanpå ett svagt skikt ovanpå ett starkt. Vad är det som egentligen gör att ett skikt är svagt eller starkt. Hur bildas skiktningar i snötäcket? Snö bildas i atmosfären och faller sedan ned till marken. Nysnö faller eller blåser på en sluttning under olika förhållanden under en vinter. Beroende på förhållandena blir skikten i snön svaga eller starka. o Hårt och starkt: vindpackad, kompakt snö, snöfall/vind med lufttemperaturer kring 0 grader o Mjukt och svagt: snö som faller utan vind, stora nysnökristaller, nålar eller plattor.

Sida 23 Omvandling/gammal snö (se boken bilaga B) Så fort snön hamnat på marken påbörjas en omvandling och snön blir gammal. Beroende på främst temperaturen i snön kommer snön att antingen bli: o Svagare och mjukare runda korn omvandlas till fyrkantiga (kallt) o Starkare och hårdare fyrkantiga korn omvandlas till runda (varmt) Även hur tjockt snötäcket är påverkar: o Tunt och kallt (fyrkantiga korn) o Tjockt och varmt (runda korn) Smältning/frysning Svagt: När snötäcket värms upp till 0 Starkt: snön återfryser Rimfrost Svagt! Bildas under klara, kalla nätter med fuktig luft och svag vind. Om rimfrosten begravs förblir det svagt i flera veckor. Variationer i snötäcket På grund av olika klimat Maritimt: stort snödjup, varmt, tung nysnö, snöfall ofta och mycket, svagheter bevaras inte, laviner uppkommer oftast av svagheter i nysnön, i bindningen till den gamla eller av snabb uppvärmning. Kontinentalt: litet snödjup, kallt, torr/lätt nysnö, snöfall sällan och små mängder, svagheter bevaras under lång tid, laviner orsakas både av nysnö och gammal snö (facetter, rimfrost, bägare). Lokalt på fjället VIKTIGT Rita upp figuren på sidan 39 för att visa hur snötäcket varierar på ett berg. På själva sluttningen VIKTIGT Visa bilden längst ned på sidan 48 för att understryka de stora variationer som finns till och med på en sluttning. Betona att värdet av att gräva en profil/test är mycket begränsad.

Sida 24 Väder Skiktningen i snötäcket är en förutsättning för flaklaviner. Snötäcket är summan av vinterns väder. De olika skikten har skapats vid olika väder och förändras mycket långsamt när de är isolerade och inte längre är på snöytan. Hårdare och svagare lager finns nästan alltid i snön, men de orsakar laviner främst när rådande vädret eller senaste tidens väder försämrat snötäckets stabilitet. Vissa väderförutsättningar kan göra snötäcket instabilt på kort sikt genom: Belastningen ökar på grund av: o Snöfall o Regn o Snödrev Snötäcket blir instabilare också vid: o Snabb uppvärmning av sol, vind eller regn. o Snön värms upp till runt 0 Väder som gör snötäcket stabilare: (Långsammare process) Vädret slår om från varmt till kallt. Flera dagar med bara några minusgrader (utan vind eller nederbörd)

Sida 25 TEORI 8 VÄGVAL OCH SÄKER FÄRDSEL 0,5 tim Innehåll: DVD Fine Line, filmen Val av säker väg i lavinterräng alt via dator https://vimeo.com/58694305 Förberedelser: Lavinsäkerhet kap 8 Före turen 1. Utrustning Transceiver, sond och spade Första hjälpen Mobiltelefon Reparationssats (TUR) Extra mat och kläder (TUR) Bivacksäck (TUR) Karta, kompass, höjdmätare och satellittelefon/radio (TUR) 2. Rutt och åkplanering Alternativa rutter Reträttrutter Säkra områden 3. Informationsinsamling Innan: tidigare väder, väderprognoser, lavinfaror. På plats: fråga befolkning, personal, skidpatrull, guider med flera Titta själv: vad ser du? var ligger snön? är det mycket eller litet snö? 4. Grupp och ledarskap Bestäm innan hur ni ska fatta beslut och göra vid olika situationer. Om det inte finns någon ledare bör hela gruppen alltid vara med i beslutsfattandet. 5. Gruppsäkerhet Lämna färdmeddelande Ta ditt eget ansvar och kolla om de andra har all utrustning med. Ta ditt eget ansvar och se till att transceiver kollas Starta tidigt och håll ihop gruppen.

Sida 26 Lavinterrängklassning Visa terrängklassning för området om det finns. Betona att det fortfarande är en preliminär klassning och enbart ska användas som stöd. Gå igenom principerna för terrängklassningen. Enkel Krävande Mycket krävande Lutning mindre än 30 vissa sluttningar över 35 de flesta sluttningar över 35 Form plan eller konkav vissa konvexa sluttningar många konvexa sluttningar Terrängfällor få några eller lavinterräng många ovanför Vägvalsalternativ talrika flertal men förändras med tiden få Exponeringstid i lavinstråk ingen eller mycket kort Vägval Kalblåsta områden Ryggar och åsar (följ rygg var trygg) Så högt som möjligt på sluttningen Ovanför, under eller runt lavinterräng. Tät skog Var uppmärksam på vad som finns ovanför. Breda dalar (TUR) Grupphantering Förste man och kökarl Uppsikt och samband inom gruppen Säkra platser/återsamlingsplatser En i taget Avstånd och spridning på gruppen Planerad rutt och reträttväg Vända (det är ingen skam att snu) Tillfälligt återkommande

Sida 27 Mänskliga faktorer Skapa en diskussion kring mänskliga faktorer som påverkar vårt agerande i lavinterräng. Några punkter som bör belysas: o Vi är av naturen sociala och känslomässiga och de flesta beslut baseras därför på känsla, intuition och tro. o Eftersom snö och laviner för de flesta inte är en naturlig miljö kan bedömningar och beslut inte baseras på magkänsla eller tro. o I lavinterräng, precis som i andra onaturliga miljöer (börshandel, företag, flygbranschen etc) behöver vi som människor stöd av rutiner och checklistor. Exempel på mänsklig påverkan: o Överskattar sin egen förmåga. o Attityd, ego o Felaktiga antaganden. o Grupptryck o Förnekelse eller tunnelsyn o Dålig planering o Dålig kommunikation Följande sex punkter kan också användas som exempel på mänskliga faktorer (McCammon FACETS): 1. Gammal vana (Familiarity) Vi tror att ett agerande är rätt för att vi gjort det flera gånger. T.ex. om man åker samma sluttning flera gånger så blir man förtrogen med den och slutar till slut att vara uppmärksam. 2. Grupptryck (Acceptance) Vi vill bli accepterade av våra kamrater. Det är alltid lättare att följa med strömmen än att gå emot den. 3. Tunnelseende/Målfokus (Consistency) Ett för stort fokus på att fortsätta med en aktivitet trots att allt talar emot att fortsätta. T.ex. att inte kunna ge upp målet och vända. 4. Auktoritetstro (Expert Halo) Är experten verkligen en expert? Många får förtroende på andra grunder än kunskap (ålder, utseende, karisma). 5. Konkurrens (Tracks/Scarcity) Om vi upplever att något finns i underskott så börjar vi att tävla om det. T.ex. oåkta sluttningar med bra snö. 6. Någon annan har gjort det tidigare (Social Facilitation) I och med att någon annan gör eller har gjort något så rättfärdigar det att även du gör det. T.ex. tidigare spår på en sluttning.

Sida 28 PRAKTIK 3 TERRÄNG OCH VÄGVAL 5 tim Innehåll: Uppför och utför i terrängen utgåendes från dag 1:s planering Mänskliga beslutsprocessen Praktiskt vägval och säker åkning Vända! (ska genomföras med gruppen som ett exempel) Kortare tur uppför för att belysa uppförsproblem (exponeringstid, beslut) (LIFT) Orientering, karta, kompass och höjdmätare (TUR) Topptursteknik (TUR) OBS Rör kursen hela tiden så mycket som möjligt i terrängen: uppför, nedför, traverser. Informationsinsamling Använd all tillgänglig information om rådande förhållandena. Fråga skidpatrullen eller annan personal om bedömd lavinfara, vanliga lavintråk, senaste lavinerna, bekämpningsarbeten, senaste vädret, väderprognoser med mera. Gör några fältväderobservationer för att understryka vädrets inverkan på nuvarande förhållanden. Tänk på att inte använda olika snöstabilitetstester med mera. Använd små och säkra formationer (kullar, väldigt små sluttningar) för enkla stabilitetsbedömningar. Terrängbedömning Använd kontinuerligt modellen: o Lutning mer än 30 grader Ja/Nej o Terrängfällor Ja/Nej o Konvex form Ja/Nej o Få vägvalsalternativ Ja/Nej o Exponeringstid Ja/Nej Vägval Visa och gör i praktiken olika vägval Vänd minst en gång Grupphantering och ledarskap Låt förste man skifta och coacha och diskutera kontinuerligt olika alternativ med mera. Diskutera vägval, alternativ, faran i att inte vända med mera. Mänskliga faktorer Försök hela tiden hitta exempel på hur den mänskliga faktorn påverkar uppfattning och bedömning.

Sida 29 PRAKTIK 4 GRÄVTEKNIK OCH TESTPROFIL 1,0 tim Innehåll: Förevisning effektiv grävteknik. Förevisning av en testprofil: tydliga skikt, handhårdhet, temperatur. Förevisning av ett Rutschblocktest. Förberedelser: V Shaped Conveyor Belt Approach to Snow Transport (Eide och Genswein, 2008) OGRS kap 2.2 och 2.7 Lavinsäkerhet kap 8 Grävteknik (se bilaga) Instruera deltagarna i metodiken med V format snötransportband. Markera med två sonder med två meters lucka var Rutschblocket ska grävas Gräv tillsammans i allt snabbare takt tillsammans med deltagarna. Rotera regelbundet. Testprofil med Rutschblock Max 1,5 meter djup. Syftet med testprofilen är främst att åskådliggöra hur ett snötäcke ser ut med omväxlande hårda och mjuka lager. Pedagogiskt förevisande av testprofil, alltså inte någon instruktion. Notera inga kristalltyper om inte något speciellt. Mät temperaturen vid 0 cm, 50 cm och 100 cm från snöytan. Rutschblocktestet tar tid men fungerar bra som en pedagogisk modell av en lavinsituation med de olika krafterna som verkar på ett flak.

Sida 30 PRAKTIK 5 ÖVNING 1 tim Innehåll: Tillämpad kamraträddningsövning med överraskningsmoment. Förberedelser: Övningen ska vara mycket enkel och känd i förväg. Betona se lyssna känn. Dokumentera hela övningen i kronologisk ordning. Avbryt efter 30 minuter och utvärdera. Fokusera utvärderingen först och främst på egen säkerhet (L) och sedan på vad som skulle kunna har förkortat tiden.

Sida 31 TEORI 9 SAMMANFATTNING DAG 2 0,5 tim Innehåll: Grupparbeten bedömning på utdelad bedömningsmall. Förberedelser: Vilken information har samlats in om lavinfaran? Fokusera på att komma fram till var i terrängen de tror att det kan gå laviner nu Låt deltagarna gruppvis arbeta sig igenom Daglig sammanfattning och sammanställ sedan allas information. Undvik att fastna i diskussioner om dagens tester och snöprofil, fokusera i stället på de grova dragen som inhämtats tidigare. Jämför med lavinprognosen, om det finns en sådan och diskutera eventuella lokala avvikelser. Tipsa gärna lavinprognostjänsten.

Sida 32 TEORI 10 BEDÖMNING AV LAVINFARA 1 tim Innehåll: Förberedelser: Lavinsäkerhet kap 7 Svenska lavinskalan version 2013 (OBS använd ej skalan från 2004 på sidan 83 i boken). http://www.fjallsakerhetsradet.se/forberedelser/laviner/lavinskalan/ Introducera om möjligt även enkel reduktionsmetodik utifrån: lavinfara, terräng, väder, snötäcke och människan/gruppen Lavintriangeln Rita upp triangeln och visa på alla områden nu är avhandlade. Återkoppla till triangeln och sammanfatta vilka faktorer som måste vara uppfyllda för att lavinfara skall föreligga. o Är terrängen lavinbenägen? o Är snön instabil? o Vilka är konsekvenserna av att dras med i en lavin? Problemet är bara att mycket av skidåkningen finns i brantare terräng varför en bedömning av faran måste göras. 1. Terräng Kan det gå laviner? Är det tillräckligt brant? Finns det tecken på att det har gått laviner? 2. Snöns stabilitet Snötäcket Är snön stabil? Mycket svår fråga att besvara, svårare än terräng. Oftast är det omöjligt att säkert avgöra. För att göra bedömningen om snön är stabil eller inte måste ett antal faktorer sammanställas. Nuvarande och kommande väder Väderprognoser? Blir snötäcket instabilare eller stabilare? Förändringar under dagen?

Sida 33 Bedömning lavinfara Använd mallen Daglig sammanfattning för att göra en bedömning och prognos för den kommande dagen. Börja med att läsa gårdagens sammanfattning och/eller lavinprognosen. Klass 1 stabilitet (lavinaktivitet, försök att starta laviner, kollapser, sprickbildning, whumpfljud) Klass 2 snötäcket (lavinproblem, stabilitetstester, svaga skikt, struktur, djup, distribution) Klass 3 meteorologi (vind, nederbörd, snötemperatur, solinstrålning) Redovisa och sammanfatta all information från tidigare dagar tillsammans med gruppen. Om möjligt redovisa nattens väder och morgonens observationer. Dela ut eller redovisa dagens väderprognoser. Sammanfatta processen: Gårdagens bedömning + nattens/morgonens observationer = reviderad bedömning Reviderad bedömning + väderprognos = dagens prognos Uppgift till deltagarna Utgå ifrån all tillgänglig information: tidigare observationer, nattens väder, dagens väderprognos, m.m. Utgå ifrån gårdagens bedömning och nuvarande väder och väderprognosen för dagen och sammanfatta en enkel riskanalys och handlingsplan för dagen. Val av terräng utgående från bedömningen Bedömning av snöns stabilitet ligger till grund för val av terräng, inte på vädret, blå himmel med mera. Glöm inte bort: terrängfällor, vindpackad snö, svaga skikt, solsluttningar, sluttningar ovanför. Mänskliga faktorer Finns det något vi bör vara uppmärksamma under dagen?

Sida 34 EXAMINATION 1 KAMRATRÄDDNING 2,5 tim Innehåll: Visa prov på ett effektivt sök med transceiver och sond. Lokalisera och sonda två stycken djupt (50 75 cm) nedgrävda transceiver (i ryggsäck eller på 40x40 cm plattor) inom 5 minuter på en yta av cirka 30 x 30 m. Användning av bortmarkeringsfunktion ("mark") är tillåten. Förberedelser: Nedgrävda transceiver ska vara cirka 10 m ifrån varandra inom ytan 30x30 m Ytan ska vara trampad till fots, skidor eller skoter. Låt deltagarna trampa upp ytan som uppvärmning. Sökning Förklara att examen handlar om att göra ett effektivt och säkert sök. Lavinsöket är en del av kamraträddningen. Det finns ett tidskrav, men även metodiken utvärderas. Gå igenom vad du kommer titta på i var och ett av stegen i söket. Transceiver OCH spade OCH sond ska vara framtagna innan start. Startplatsen ska vara precis utanför signalavstånd så att deltagarna även får genomföra ett kort signalsök. Möjlighet till omprov bör ges i samband med kursen. Träningsyta bör finnas i närheten. Utvärderingspunkter: Helhetsbild Gör kursdeltagaren ett metodiskt sök av lavinområdet och har begrepp om var han/hon har sökt och inte? Enskilda moment: Signalsök Söker kursdeltagaren i slag? Ropar kursdeltagaren signal? Grovsök Följer kursdeltagaren pilarna och är uppmärksam på avståndet? Gör kursdeltagaren en korrekt inflygning enligt Airport Approach? Finsök Genomför kursdeltagaren ett korrekt korssök? Håller kursdeltagaren transceivern i samma riktning under finsöket? Sondning Sondar kursdeltagaren i spiral med ca 25 cm avstånd? Sondar kursdeltagaren vinkelrätt mot snöytan?

Sida 35 EXAMINATION 2 TERRÄNG OCH VÄGVAL 3 tim Innehåll: Tillämpad åkning (alternativt tur) där deltagaren ska identifiera och beskriva terräng samt fatta beslut om vägval i anslutning till lavinterräng. Förberedelser: OBS Vid tidsbrist kan flera examineras per gång eller genom grupparbeten. Deltagaren ska tydligt redogöra för sin bedömnings och beslutsprocess. Lavinterräng ska helt undvikas. Terrängen måste vara väl känd av kursledaren. Examinationen kan i undantagsfall göras på bilder. Genomförande Instruktören leder kursdeltagarna genom examinationsterrängen. Examinering sker vid fem valda stopp där var och en ges en betänketid och sedan individuellt redovisar sina svar för instruktören. 1. Informationsinsamling Vilken väsentlig information har deltagaren samlat in som påverkar vägvalen? 2. Terrängbedömning Vilken är lutningen? Vilken form har terrängen? Vilka terrängfällor finns det? Vilka vägvalsalternativ finns det? Hur lång är exponeringstiden? 3. Vägval Vilket vägval skulle deltagaren göra? 4. Grupphantering och ledarskap Hur skulle deltagaren välja att hantera gruppen i terrängavsnittet? 5. Mänskliga faktorer Vilka mänskliga faktorer tar deltagaren hänsyn till i sin bedömning? Examination För godkänt krävs att deltagaren tillfredsställande kunnat besvara alla fem punkterna på ett sådant sätt att instruktören själv kan acceptera och känna sig trygg med.

Sida 36 TEORI 11 LAGSTIFTNING 0,5 tim Innehåll: Produktsäkerhetslagen Arbetsmiljölagen Brottsbalken Lag om skydd mot olyckor Påföljder Förberedelser: Läs noggrant igenom lagtexterna innan. 1. Produktsäkerhetslagen Säkra tjänster Allmänt säkerhetskrav varor och tjänster som tillhandahålls av näringsidkare skall vara säkra. (7 ) En tjänst är säker, om den vid normal eller rimligen förutsebar användning inte för med sig någon risk för människors hälsa och säkerhet eller bara en låg risk. Denna risk måste dock vara godtagbar med beaktande av hur tjänsten används och skall vara förenlig med en hög skyddsnivå när det gäller människors hälsa och säkerhet. (8 ) Vid bedömningen av om en risk hos en tjänst skall anses som godtagbar och förenlig med en hög skyddsnivå skall hänsyn särskilt tas till o hur tjänsten utförs, o säkerhetsinformation som näringsidkaren lämnar, o risker som tjänsten kan föra med sig för vissa konsumentgrupper, särskilt barn och äldre, o den aktuella vetenskapliga och tekniska kunskapsnivån, o god sed för produktsäkerhet i den berörda branschen, och o den skyddsnivå som konsumenterna rimligen kan förvänta sig. (10, 12 ) Underrättelseskyldighet, förelägganden och sanktioner Viss underrättelseskyldighet gällande den farliga tjänsten och vilka åtgärder som vidtagits (23 ) Konsumentverket, KO, (tillsynsmyndighet) får meddela förelägganden och förbud i enskilt fall i syfte att lagen efterlevs. (27 ) Förenas med vite. (31 ) Om en näringsidkare uppsåtligen eller av oaktsamhet inte följer lagen, kan denne åläggas att betala sanktionsavgift. (37 )

Sida 37 2. Arbetsmiljölagen Arbetsmiljöns beskaffenhet Arbetsmiljön skall vara tillfredsställande med hänsyn till arbetets natur och den sociala och tekniska utvecklingen i samhället. Teknik, arbetsorganisation och arbetsinnehåll skall utformas så att arbetstagaren inte utsätts för fysiska eller psykiska belastningar som kan medföra ohälsa eller olycksfall. (2 kap. 1 ) Kan betryggande skydd mot ohälsa eller olycksfall icke nås på annat sätt, skall personlig skyddsutrustning användas. Denna skall tillhandahållas genom arbetsgivarens försorg. (2 kap. 7 ) Allmänna skyldigheter Arbetsgivaren ska systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att arbetsmiljön uppfyller föreskrivna krav på en god arbetsmiljö. Han ska utreda arbetsskador, fortlöpande undersöka riskerna i verksamheten och vidta de åtgärder som föranleds av detta. Åtgärder som inte kan vidtas omedelbart ska tidsplaneras. (3 kap. 2 a ) Arbetsgivaren skall förvissa sig om att arbetstagaren har den utbildning som behövs och vet vad han har att iaktta för att undgå riskerna i arbetet. (3 kap. 3 ) En arbetsgivare ska utan dröjsmål underrätta Arbetsmiljöverket (tillsynsmyndighet) om o dödsfall o svårare personskada o skador som drabbat flera arbetstagare samtidigt o om tillbud som inneburit allvarlig fara för liv och hälsa. o (OBS! Påföljd böter vid underlåtelse.) (3 kap. 3a ) Förelägganden och påföljder Arbetsmiljöverket får besluta om förelägganden och förbud som kan förenas med vite. (7 kap. 7 ) Uppsåtligt eller oaktsamt brott mot föreläggande eller förbud kan ge böter eller fängelse i högst ett år. ( 8 kap. 1 ) Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet inte lämnar underrättelse till tillsynsmyndigheten i enlighet med 3 kap. 3 a. (rapportera dödsfall, svårare personskada, tillbud med fara för liv och hälsa) kan dömas till böter. (8 kap. 2 )

Sida 38 3. Brottsbalken Vållande till annans död den som av oaktsamhet orsakar annans död, döms för vållande till annans död till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter. Är brottet grovt, döms till fängelse i lägst ett och högst sex år. (3 kap. 7 ) Arbetsmiljöbrott (3 kap. 10 ) 4. Lag om skydd mot olyckor Vid en anläggning där verksamheten innebär fara för att en olycka ska orsaka allvarliga skador på människor eller miljön, är anläggningens ägare eller den som utövar verksamheten på anläggningen skyldig att i skälig omfattning hålla eller bekosta beredskap med personal och egendom och i övrigt vidta nödvändiga åtgärder för att hindra eller begränsa sådana skador. Den som utövar verksamheten är skyldig att analysera riskerna för sådana olyckor som anges i första stycket. (2 kap. 4 )

Sida 39 5. Påföljder Skadestånd gentemot konsumenter o Kostnader, lyte och men, inkomstförlust o Ansvarsförsäkring utreder ansvar, betalar skadestånd och ev. försvarskostnader Straffansvar o Personligt straffrättsligt ansvar för VD (böter eller fängelse) o Ansvarsförsäkring betalar försvarskostnader. o OBS! Inget försäkringsskydd mot böter! Företagsbot (5,000 10,000,000 kr) o OBS! Inget försäkringsskydd mot böter! Konsumentverket kan vid vite förelägga en anläggning att vidta vissa åtgärder Arbetsmiljöverket kan besluta om att stänga ner en anläggning

Sida 40 TEORI 12 SAMMANFATTNING DAG 3 1 tim Innehåll: Enskild ifyllnad av "Daglig sammanfattning" Gemensam genomgång av "Daglig sammanfattning" Slutbedömning av lavinfaran för kursterrängen Sammanfattning av deltagarnas egna tankar och erfarenheter: "Knyta ihop säcken!". Förberedelser: Deltagarna fyller enskilt i mallen "Daglig sammanfattning". Gå tillsammans med gruppen igenom de olika bedömningarna. Diskutera och reflektera över lavinfara, terräng och människan. Ge deltagarna följande frågor att fundera på (cirka 15 minuter): 1. Vad var det viktigaste du lärde dig under kursen? 2. Vad tar du med dig ifrån kursen? 3. Hur kommer du att ifrågasätta dig själv, terrängen och snön i framtiden? 4. Vilka tre stycken lavin kom ihåg punkter blir din egen checklista? Låt varje deltagare redovisa sina svar på frågorna. Sammanfatta och diskutera svaren.

Sida 41 TEORI 13 AVSLUTNING OCH UTVÄRDERING 0,5 tim Innehåll: Utvärdering med hjälp av dator eller smartphone via länk från SLAO Muntlig utvärdering Uppdatering av deltagarlista Förberedelser:

Daglig sammanfattning SVELAV Pro 1 Kursplats: Kursdatum: Utförd av: Klass 1 stabilitet (lavinaktivitet, testsluttning, kollapser, sprickbildning, whumpfljud) Klass 2 snötäcket (lavinproblem, snöstabilitetstester, svaga skikt, struktur, djup, distribution) Klass 3 meteorologi (vind, nederbörd, snötemperatur) Bedömning av lavinfara (stabilitet + snötäcket + meteorologi) I vilken terräng skulle laviner kunna utlösas idag? Hur stor belastning krävs? Vilka mänskliga faktorer eller grupprocesser påverkade dig idag?