DET SVENSKA LAVINSÄKERHETSARBETET

Transkript

1 DET SVENSKA LAVINSÄKERHETSARBETET Nordisk Konferens om Snöskred och Friluftsliv Tromsö 4 November, 2011 Stefan Mårtensson Luleå Tekniska Universitet Svenska Liftanläggningars Organisation och Naturvårdsverket

2 Disposition 1. Historik svenskt lavinsäkerhetsarbete 2. Svensken och laviner 3. Svenska lavinutbildningssystemet 4. Nationella lavinprognoser i Sverige

3

4 Lavinkommitén (motsv. Fjällsäkerhetsrådet), 1950

5 Sveriges Meteorologiska Hydrologiska Institut, 1959

6 Lavinkommitén (motsv. Fjällsäkerhetsrådet), 1971

7 Naturvårdsverket, 1983

8 Naturvårdsverket, 1984

9 Naturvårdsverket, 1984

10 Skidsäkerhetsrådet och tidningen Åka Skidor, 1987

11 Naturvårdsverket, 1988

12 Skidsäkerhetsrådet och tidningen Åka Skidor, 1997

13 Naturvårdsverket (Fjällsäkerhetsrådet), 2000

14 Naturvårdsverket (Fjällsäkerhetsrådet) och Svenska Liftanläggningars Organisation (SLAO), 2009

15 2. Svensken och laviner

16 Svenskar döda i laviner År Datum Land Norge Frankrike Frankrike Frankrike Österrike Österrike Nepal Nepal Sverige Sverige Frankrike Österrike Schweiz Schweiz Frankrike Sverige Schweiz Schweiz Sverige Schweiz Kanada Kanada Österrike Ort Breidalen Val D'Isère Val D'Isère Val D'Isère S:t Anton S:t Anton Ama Dablam Ama Dablam Låktatjåkko Åre Val D'Isère S:t Anton Zermatt Zermatt Val Thorens Kårsavagge Andermatt Champex Vittjåkk/Arvidsjaur Bruson Fernie Fernie Ischgl Kön Man Man Man Man Man Man Man Man Man Man Man Man Man Man Man Man Man Man Man Man Kvinna Kvinna Kvinna Ålder Aktivitet 33 Skidor 45 Skidor 50 Skidor 40 Skidor 19 Snowboard 21 Snowboard 27 Klättring 41 Klättring 17 Skoter 30 Snowboard 19 Skidor 24 Skidor 34 Skidor 45 Skidor? 40 Skidor 37 Skidor 29 Skidor 51 Skidor 28 Skidor 41 Skidor 27 Skidor 25 Skidor 22 Snowboard

17 Fördelning mellan länder svenska lavindöda

18 80 % dör av svenskarna dör utomlands. Relativt duktig skidåkare, men med dålig fjällvana. Vant sig med felaktigt höga lavinrisker på svenska skidanläggningar (riskinflation). 0,5 döda/år i Sverige (2 miljoner åkare/år). 2 döda/år utomlands ( åkare/år). = 40 gånger större risk för en svensk skidåkare att dö i en lavin utomlands än i Sverige. = Sverige exporterar lavinoffer.

19 3. Svenska lavinutbildningssystemet

20 Hösten 2003 gav Svenska Försvarsmakten Polisens Fjällräddning Svenska Bergsguideorganisationen (UIAGM) Skidlärarföreningen (ISIA) m.fl. uppdraget åt Svenska Liftanläggningars Organisation (SLAO) att som huvudman organisera de svenska lavinutbildningarna.

21 Det svenska utbildningssystemet (2003) baserat på internationella riktlinjer. utformat så att alla intressenter och organisationer kan acceptera innehåll och struktur. bygger på samma teoretiska grund. kurser genomförs endast utomhus och i lavinterräng. instruktörer med dokumenterad snö- och lavinkompetens och som genomgått instruktörsutbildning. kurser tillgängliga både för professionella och fritidsutövare

22 Europa eller Nordamerika som utgångspunkt? Storlek på fjällområde Befolkningstäthet Centraliseringsnivå Utbildning och standardisering Ideell eller professionell bas

23 Svenska lavinkurser Lavin 0 (½ dag) Lavin 1 (3 dagar) Egen säkerhet. Terräng, vägval, mänskliga faktorer, klass I-III, kamraträddning, grävteknik Lavin 2 Lavintekniker (6 dagar) Bedömning av lavinrisk (krav). Snö, snöprofiler och stabilitetsbedömning, insamling och analys av data. Lavin 3 Lavinexpert (20 dagar) Lavinräddning 1 (1 dag) Lavinräddning 2 (3 dagar) Transceiverkurs (3 dagar) Lavininstruktör (3 dagar) Lavinsprängning (3 dagar)

24 Instruktörer Genomgått närmast högre steg och instruktörskurs samt kontrakt. Decentraliserat, helt fristående instruktörer, ett år i taget. Standardiserat (Backcountry Avalanche Awareness, O.G.R.S. och Avalanche Handbook). Omvärldsbevakning sköts centralt. Krav på deltagande i fortbildning vart annat år.

25

26

27 4. Nationella lavinprognoser i Sverige

28 Samarbete mellan Naturvårdsverket och SMHI. Ett viktigt delmål är att utbilda svenska skid- och skoteråkare i lavinsäkerhet. Testprojekt vintern 2011; februari-april (varje torsdag gällande fredag-söndag). Lokala prognoser för tre testområden; Åre/Storulvån, Hemavan och Abisko/Riksgränsen. Distribution via webb, Facebook, Twitter och på fjällanläggningar. Stort mediaintresse och genomslag.

29 Testområden 2011

30 Exempel lavinprognos (Abisko/Riksgränsen)

31 Testår 2 vintern 2012 Regionala lavinprognoser för hela svenska fjällkedjan. Symbol- och grafikbaserad kommunikation. Centraliserad prognostjänst (samarbete lavinexpert och meteorolog) placerad på SMHI. Utveckla samarbetet med norska lavinprognostjänsten (NVE).

32 Målbild

33 DET SVENSKA LAVINSÄKERHETSARBETET Nordisk Konferens om Snöskred och Friluftsliv Tromsö 4 November, 2011 Stefan Mårtensson Luleå Tekniska Universitet Svenska Liftanläggningars Organisation och Naturvårdsverket

34

35 Fjällsäkerhetsrådet 30 år av framgångsrik samverkan Per-Olov Wikberg, Naturvårdsverket Nationell samordnare Fjällsäkerhetsrådet Tromsö

36 Vilka organisationer ingår i Fjällsäkerhetsrådet CIFRO Lantmäteriet Fjälledareföreningen SFU

37 Fjällsäkerhetsrådets uppdrag Att förebygga tillbud och olyckor i fjällen genom att: - främja samordningen av de olika verksamheter som ingår i arbetet med fjällsäkerhet. - verka för information och utbildning om fjällsäkerhet - följa och stödja forskning och utvecklingsarbete om fjällsäkerhet

38 X 000 topptursåkare?

39 snöskotrar

40

41 Informationsarbetet t

42 Fjällsäkerhetsrådets internationella arbete Sverige leder de närmaste 2 åren en expertgrupp inom IKAR med uppdraget att utveckla ett nationsöverskridande samarbete för att förebygga olyckor i fjäll- och bergsmiljö. Den internationella arbetsgruppen består initialt av experter från Sverige, USA, Kanada, Norge, Österrike, Schweiz, Italien, Frankrike och Island. Uppdraget avser att utveckla arbetsformerna och identifiera viktiga nyckelfrågor för ett gränsöverskridande arbete. I detta ingår att följa forskning och utvecklingsarbete inom området. Uppdraget kommer att delredovisas under nästa års IKAR-kongress samt utvärderas under kongressen 2013.