TRAFIKSTRATEGI ÖCKERÖ KOMMUN

TRAFIKSTRATEGI ÖCKERÖ KOMMUN Dokumenttyp Dokumentnamn Beslutsdatum Beslutande Giltighetstid Strategi Trafikstrategi 2015-06-11 Kommunfullmäktige 2019-2022 Ansvarig Version Publiceras Samhällsbyggnadschef 1 Hemsidan 1

INNEHÅLL Sammanfattning 4 Kapitel 1 : Varför en trafikstrategi? 5 Kapitel 2: Förutsättningar och kunskapsunderlag 7 Kapitel 3: Nulägesanalys 11 Kapitel 4: Utmaningar 24 Kapitel 5: Mål för trafiksystemet 27 Kapitel 6: Strategier 30 Kapitel 7: Underlag för trafikprogram med planer 38 Bilaga Konsekvenser och målkonflikter 40 Öckerö Kommun Kommunstyrelsen/samhällsbyggnad Postadress: Öckerö kommun, 475 80 Öckerö Besöksadress: Sockenvägen 13, Öckerö Telefon (växel): 031-97 62 00 E-post: diarium.sb@ockero.se Dnr: 0279/13 Datum: 2015-05-29 Webb: http://www.ockero.se/ Projektledare Robert Svensson, samhällsbyggnadschef Konsultstöd Ramböll Sverige AB, Åsa Kinell och Anna Lundqvist Kartor: Copyright Öckerö kommun och Metria/Lantmäteriet avtalsnr MS2009/08302 Samtliga bilder publiceras med medgivande från upphovsmän 2 3

SAMMANFATTNING Trafikstrategin fördjupar de delar i översiktsplanen som berör trafikfrågor. Öckerö kommuns trafikstrategi är ett planeringsdokument med helhetssyn, vars grundläggande uppgift är att visa hur kommunen ska arbeta för att trafiksystemet ska kunna utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt, socialt, ekonomiskt och miljömässigt. Centralt i trafikstrategin är hanteringen av sambanden mellan markanvändning, bebyggelse, trafiksystemet och människors val av transportsätt. Till grund för arbetet med trafikstrategin ligger nationella, regionala och lokala målsättningar, där kommunens översiktsplan och kommunens vision för 2025 är de viktigaste. I samband med framtagandet av Översiktsplanen 2005 ställdes krav från bland annat länsstyrelsen kring åtgärder för att åstadkomma ett hållbart resande. Kraven har aktualiserats med ökande problem på väg 155. Trafikstrategin visar vägen för att minska dessa problem och skapar samtidigt förutsättningar för fortsatt tillväxt. Öckerö kommun står inför ett antal utmaningar som trafikstrategin behöver hantera för att en hållbar utveckling ska vara möjlig. Utmaningarna handlar om klimat och miljö, befolkningsökning och utveckling av de icke sammanbyggda öarna, omvärldens påverkan och hur omvärlden påverkas, etablering, utveckling och tillväxt hos företagen samt utvecklad besöksnäring. Öckerös trafikstrategi utgår ifrån kommunens vision en levande skärgårdskommun med människan i centrum. Utifrån visionen med stöd av nulägesanalysen har tre mål formulerats. Tidsperspektivet är detsamma som för visionen, år 2025. Mål 1: Levande skärgårds kommun hela kommunen ska leva Öckerö trafikstrategi ska bidra till en levande skärgårdskommun som du kan bo och verka i samt besöka året runt. Transporter av människor och gods ska kunna ske på ett hållbart sätt inom samt till och från Öckerö kommun. Det är viktigt att alla öar knyts närmare varandra. Kollektivtrafiken behöver utvecklas på land och till sjöss. Mål 2: Människan i centrum Öckerö trafikstrategi ska sätta människan i centrum. Hon ska vara utgångspunkt för den fortsatta planeringen. Varje människa med dess behov sätts i fokus. Skalan och utformningen ska anpassas till människan. Planeringen för bilen och dess framfart ska ske med hänsyn till människan. Förutsättningarna för alternativa färdmedel förbättras, vilket leder till att de negativa konsekvenserna av biltrafiken minskar. Mål 3: Utveckla centra Öckerö trafikstrategi ska skapa förutsättningar för en fortsatt utveckling av kommunen och skapa möjligheter för förtätning, näringsliv och service i de naturliga noderna hamnarna, på alla öar. Boende och rekreation prioriteras i nyttjandet av kommunens begränsade yta. Administrativa och kommersiella centrum utvecklas för att minimera transportbehovet. Centrum ska utformas för att skapa mötesplatser för alla medborgare och besökare. Förutsättningarna för lokala arbetstillfällen förbättras. Vägen till målen för trafiksystemet beskrivs i ett antal strategier, vilka ska utvecklas i ett trafikprogram med tillhörande planer. KAPITEL 1 : VARFÖR EN TRAFIK- STRATEGI? 1.1 BAKGRUND Trafikstrategin fördjupar de delar i översiktsplanen som berör trafikfrågor. Den ska samordna trafikfrågor och tydliggöra dessa i förhållande till andra intressen i planeringen. Som en del av övriga inriktningsdokument ska trafikstrategin bidra till att utveckla Öckerö kommun i önskad riktning. Den ger berörda aktörer möjligheten att vidta de åtgärder som främjar den önskade utvecklingen. Öckerö kommuns trafikstrategi har utvecklats med stöd av TRAST trafik för en attraktiv stad framtagen av Sveriges kommuner och landsting och Trafikverket i nära samarbete med Energimyndigheten. 1.2 TRAFIKSTRATEGIN SOM VERKTYG Öckerö kommuns trafikstrategi är ett planeringsdokument med helhetssyn, vars grundläggande uppgift är att visa hur kommunen ska arbeta för att trafiksystemet 1 ska kunna utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt, för att kommunens övergripande mål ska kunna uppnås. Av särskild vikt är att den tydliggör hur kommunens utveckling kan främjas genom en väl avvägd hantering av trafikfrågorna och att sambandet mellan markanvändning, bebyggelse, trafiksystemet och människors val av transportsätt lyfts fram. Transporter sker alltid i ett system med individer, fordon och infrastruktur. Det finns flera delar i ett transportsystem 2 och för att de ska fungera behövs goda förutsättningar för att delarna ska kunna samverka. En förutsättning för att kommunen ska fungera är att trafiksystemet fungerar bra, för alla trafikanter. I planeringen av trafiksystemet är det därför viktigt att utgå ifrån människan. Utvecklingen av trafikstrategin bidrar till: Att skapa insikt om sambandet mellan kommunens utveckling och utvecklingen av trafiksystemet. Att få kunskap om trafiksystemets möjligheter och begränsningar. Att få kunskap om hinder och framgångsfaktorer för att utveckla trafiksystemet. Kunskapsutveckling för berörda intressenter, såväl kommunala som enskilda. Att omsätta Öckerö kommuns vision, politiska övergripande mål och andra utvecklingsdokument i ett dokument som fångar de övergripande inriktningsmålen och tillämpar dem på trafiksystemet. Att få en gemensam målbild med helhetssyn där målkonflikter har klarlagts och avvägts. Att få uttalade mål för trafiksystemet. Att få ett politisk ägt styrdokument för trafiksystemet som ger beslutsfattarna och tjänstemännen ett tydligt dokument som de kan ta stöd i. Att få ett inriktningsdokument som ger stöd för verksamhetsplaneringen lokalt och regionalt. Att få till stånd en lokal och regional samverkan kring utveckling av trafiksystemet. 1 Trafiksystem = infrastruktur, fordon/farkost, individ 2 Transportsystem = system för förflyttning av personer, djur eller varor från en plats till en annan 4 5

1.3 GENOMFÖRANDE Trafikstrategin är ett politiskt långsiktigt dokument. Viktigt är att samtliga aspekter av hållbar utveckling genomsyrar hela strategiarbetet. Trafikstrategin ska därför bidra till att Öckerö kommun utvecklas på ett positivt sätt: socialt, ekonomiskt och miljömässigt. För att inhämta sakkunskap och säkerställa att strategin omfattar de statliga, regionala och mellankommunala frågor som krävs för helhetsperspektivet har tidiga samråd med berörda myndigheter och verk genomförts. Figur 1 Öckerö kommun. Samrådet finns sammanställt i en separat samrådsredogörelse. I arbetet har även fokusgrupper utgjort ett stöd för att skapa en rättvisande nuläges analys. Med stöd av trafikstrategin ska Öckerö kommun ta fram ett kommunöver gripande trafikprogram. Trafikprogrammet ska innehålla de planer som krävs för att utvecklingen mot ett hållbart trafiksystem ska kunna omsättas till kostnadseffektiva konkreta åtgärder i det befintliga trafiksystemet. För att programmet och planerna ska kunna genomföras måste trafikstrategin förankras i den kommunala organisationen. KAPITEL 2: FÖRUTSÄTTNINGAR OCH KUNSKAPSUNDERLAG Trafikstrategier spänner över flera områden vilket gör att det normalt finns ett flertal ämnesområden som är viktiga att beröra. Nedan redovisas relevanta dokument och utredningar som påverkar trafikstrategin. 2.1 NATIONELLA TRANSPORT - POLITISKA MÅL Regeringen har fastställt transportpolitiska mål som visar politiska prioritetsområden och ger vägledning i myndigheternas arbete (Regeringens proposition 2008/09:93). De fungerar också som inspiration för samhällsplaneringen på både kommunal och regional nivå. Det övergripande målet för den svenska transportpolitiken är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Utifrån detta har två likvärdiga mål formulerats: funktionsmålet och hänsynsmålet. Funktionsmålet fokuserar i huvudsak på att transportsystemet ska bidra till en god tillgänglighet, för både personer och gods, i hela Sverige. Transportsystemet ska också vara jämställt. Hänsynsmålet fokuserar på transportsystemets säkerhets-, miljö- och hälsoaspekter. Transportsystemet ska bidra till ökad hälsa, förverkligandet av miljömålen, samt till att ingen människa skadas allvarligt eller omkommer i trafiken. 2.2 REGIONALA MÅL K2020 Förbundsstyrelsen vid Göteborgsregionens kommunalförbund antog 2009 ett kollektivtrafikprogram kallat K2020. Syftet med K2020 är att skapa en gemensam framtidsbild för utvecklingen av kollektivtrafiken i Göteborgsregionen. Detta gäller för Göteborgs och Mölndals stad, Partille kommun och övriga delar av regionen som ingår i Göteborgs lokala arbetsmarknadsområde (inom ett pendlingsavstånd på en timme från Göteborg). Detta omfattar Öckerö kommun, där en absolut majoritet av kommunens pendlare har Göteborg som målpunkt. Kollektivtrafiken ska utvecklas genom att knyta samman fler områden, erbjuda tät trafik, göra resan snabbare, utveckla knutpunkterna och säkerställa kvalitet och service. GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Syftet med mål- och strategidokumentet Hållbar Tillväxt mål och strategier med fokus på regional struktur, antagen av förbundsfullmäktige juni 2013, är att lägga en stabil grund för det gemensamma arbetet inom GR-kommunerna (kommunerna tillhörande Göteborgsregionens kommunealförbund) med att utveckla Göteborgsregionen på ett hållbart sätt (GR, 2013). Följande urval av mål och strategier ur ovanstående dokument bör ligga till grund för Öckerös trafikstrategi: Vi vill stärka de kvaliteter som gör att vi vill leva och verka i samt besöka Göteborgsregionen. Stads- och tätortsmiljöer ska utformas så att de inbjuder till ett rikt vardagsliv med gott boende och attraktiva mötesplatser. Närheten till kust, hav, skogar och sjöar ska tas tillvara för att utveckla regionens attraktionskraft och tillgängligheten till dessa miljöer säkras. Livsmiljöerna ska värnas från skadlig påverkan - alla ska tillförsäkras ren luft och friskt vatten 6 7

Förutsättningarna för resor och transporter mellan stråken ska förbättras och tvärförbindelser är en del av regionens transportsystem. Minst 40 % av resorna i Göteborgsregionen ska göras med kollektivtrafik år 2025. Det Västsvenska paketet ska genomföras vilket bland annat innebär utbyggnad av Västlänken och Marieholmstunneln. Vi vill skapa en stark och långsiktigt hållbar regional struktur som utgår från storstadsområdets möjligheter. Kärnan ska stärkas med ytterligare 45 000 boende och 60 000 arbetsplatser till 2030. Det sammanhängande stadsområdet, huvudstråken och kustzonens större tätorter ska till samma tidpunkt stärkas med 135 000 boende och 50 000 arbetsplatser. VÄSTSVENSKA PAKETET Västsvenska paketet är en överens kommelse mellan Trafikverket, Västra Götalands - -regionen, Region Halland, Göteborgsregionens kommunalförbund, Göteborgs Stad och Västtrafik. I överenskommelsen ingår satsningar på vägar och järnvägar för alla trafikanter. Västsvenska paketet har antagit övergripande mål med fokus på större arbetsmarknadsregioner, attraktiva kärnor längs huvudstråken, konkurrenskraftig kollektivtrafik, god livsmiljö och förbättringar för näringslivets transporter. För att konkretisera detta har följande åtta effektmål tagits fram (Västsvenska paketet, rapport 2011:1): En mer attraktiv kollektivtrafik med ökad kapacitet Ökad andel kollektivtrafik, där 40 % av alla resor ska ske med kollektivtrafiken Minskad andel biltrafik till och i regionkärnan Snabba, trygga, enkla gång- och cykelresor Förbättrad kvalitet för näringslivets transporter Minskade utsläpp Minskat buller Frigjorda stadsytor och ett rikt stadsliv 2.3 LOKALA MÅL GÄLLANDE ÖVERSIKTSPLAN Arbetet med att ta fram en ny översiktsplan för Öckerö kommun pågår för närvarande och förväntas bli klar årskiftet 2016/2017. Öckerös gällande översiktsplan är från 2005 (ÖP05). Två avsnitt utgör ett särskilt viktigt underlag för trafikstrategin, Regionala kommunikationer och Interna kommunikationer. Frågor som lyfts här är bland annat vikten av goda kommunikationer för kommunens bebyggelse- och näringslivsutveckling, frågor kring bro- och vägreservat, behov av investeringar i gång- och cykelnätet samt förbindelse mellan Björkö och de sammanhängande öarna. Under avsnittet Allmänna rekommendationer för Öckerö kommuns utveckling rekommenderas bland annat en utökad och förbättrad kollektivtrafik, att parkeringsplatser inte ska prioriteras vid konflikt med annan byggnation och att utbyggnadsområden ska vara väl integrerade i trafiknätet. I samband med framtagandet av Översiktsplan 2005 yttrade sig länsstyrelsen angående borttagande av broreservatet mellan Öckerö kommun och Hisingen, vilket var ett resultat av en folkomröstning och en enig politik. Länsstyrelsen bedömde att om broreservatet togs bort skulle frågor som berör mark- och vattenområden och som angår angränsande kommuner behöva behandlas utförligare med avseende på en strategi för hur ett hållbart regionalt resande ska klaras på kort och lång sikt. Även frågor kring utveckling av sjötransporter och färjedrift skulle behöva behandlas betyd ligt mer utförligt med konkreta förslag. De åtgärder som krävdes i länsstyrelsens ytt rande har inte genomförts. Det har inne burit att länsstyrelsen meddelat att myndigheten överväger att ta in detaljplaner för prövning om inte dessa bidrar till att minska konsekvenserna av framförallt pendlings trafiken med bil. Inkomna yttranden beträffande Öckerös Översiktsplan 2005 behandlade även en utökad dialog med Göteborgs regionens kommunalförbund, Västra Götalands regionen, Trafik verket och Göteborgs Stad till följd av problemen längs väg 155. Snabbussar har införts från de sammanbyggda öarna samt ett försök med snabbfärja till Göteborg har genomförts men inte resulterat i någon permanent trafik. Ytterligare krav som ställdes i yttrandena för Översiktsplan 2005 var att två utredningar angående regionala transporter skulle tas fram av Öckerö kommun i samråd med Göteborgs Stad, Göteborgs regionens kommunalförbund samt Västra Götalandsregionen. Den första skulle kartlägga framtida trafikmängder, den andra skulle föreslå åtgärder för att bemöta dem. En trafikutredning påbörjades men av slutades innan politisk behandling. Utredningar omfattande framtida trafikmängder och åtgärder för att bemöta dem har inte genomförts. I arbetet med ny översiktsplan som startades 2013 är inriktningen att broreservat ska återinföras efter krav från länsstyrelsen. Öckerö kommun planerar dock för fortsatt färjedrift. VISION 2025 Öckerö kommuns vision för år 2025 lyder En levande skärgårdskommun med människan i centrum. Visionen utgör det viktigaste lokala underlaget i arbetet med trafikstrategin och återfinns på nästa sida. GENOMFÖRDA OCH PÅGÅENDE UTREDNINGAR Flera studier har genomförts, pågår eller kommer att startas avseende färjeförbindelser mellan öarna. En förstudie har initierats för utvecklad personfärjetrafik. Inom ramen för Västsvenska paketet stimuleras kollektivtrafiken, bland annat anläggs busskörfält längs väg 155. En parkeringsnorm har fastställts, vilken ligger till grund för bygglov avseende verksamheter. En bullerutredning har genomförts där det konstateras att det finns bullerutsatta miljöer. Många av de åtgärder som beskrivs i Översiktsplan 2005 avseende infrastrukturen har ännu inte påbörjats. Det innebär att förutsättningarna för en fortsatt hållbar befolkningstillväxt försvåras och att de åtgärder som blir konsekvensen av Trafikstrategin kan komma att behöva genomföras skyndsamt. Länsstyrelsen skriver i sitt yttrande vid aktualitetsprövningen av Översiktsplan 2005 att deras synpunkter vid antagandet av Översiktsplanen fortfarande i hög grad är aktuella i frågan om infra struktur. 8 9

VISION 2025 En levande skärgårdskommun med människan i centrum EN LEVANDE SKÄRGÅRDSMILJÖ Natur, kulturarv och historiska miljöer bevaras och utvecklas för kommande generationer. Åretruntboende, i olika boendeformer, erbjuds på alla öar. Förtätning och byggande av högre bostadshus underlättas. Boende och rekreation prioriteras i nyttjandet av kommunens begränsade yta. Hamnar är attraktiva och levande med inriktning på näringsliv och turism. All energi som förbrukas i kommunen är förnybar. KOMMUNINVÅNARNA En modern skola väl förankrad i skärgårdssamhället erbjuder en individ anpassad undervisning. DEMOKRATI OCH INFLYTANDE Respekt och medmänsklighet genomsyrar all verksamhet i kommunen. Ingen främlingsfientlighet finns. Den lokala demokratin utvecklas i en levande dialog mellan föreningar, öråd, medborgare och förtroendevalda. Kommuninvånarna, särskilt de unga, känner att de har inflytande och är del aktiga i samhället. Jämställdhet råder i all kommunal verksamhet. Föreningar erbjuder goda möjligheter till engagemang. NÄRINGSLIV OCH TURISM Ett positivt företagsklimat bidrar till nyetablering och utveckling av näringslivet och besöksnäringen. KAPITEL 3: NULÄGESANALYS 3.1 KOMMUNENS KARAKTÄR Öckerö kommun räknas till Göteborgs norra skärgård. Kommunen består av tio bebodda öar; Hönö, Öckerö, Fotö, Hälsö, Bohus- Björkö, Grötö, Kalvsund, Hyppeln, Källö- Knippla och Rörö. Bohus-Björkö benämns ofta Björkö. Öckerö är jämte Gotland den enda kommunen i Sverige som saknar fast landförbindelse. Till Bohus-Björkö respektive Hönö går avgiftsfria färjeförbindelser från Lilla Varholmen i Göteborgs kommun. Från Hönö finns broförbindelse till Öckerö och Hälsö samt till Fotö. De fyra öarna kallas ibland för de sammanbyggda öarna. Från Burö färjeläge på Hälsö går ytterligare en färjeförbindelse till de så kallade Nordöarna Källö-Knippla, Hyppeln och Rörö. Två av öarna är bilfria Kalvsund och Grötö. Dessa trafikeras med avgiftsbelagd personfärja från Öckerö och Björkö. Kommunikationerna innebär en särskild utmaning dels när det gäller transporter inom kommunen dels mellankommunalt. En aktiv samverkan finns mellan skola och näringsliv där entreprenörskap är en naturlig del i undervisningen. Alla barn är trygga och alla föräldrar känner trygghet i sitt föräldraskap. Öckerö kommun är ett centrum för hållbart och ansvarsfullt fiske. Alla barn och unga har en aktiv och meningsfull fritid. Det finns goda möjligheter till boende och aktiviteter för besökare. Brottslighet, drogmissbruk, främlingsfientlighet och segregation förebyggs i ett tidigt skede. Det finns en tydlig och gemensam värdegrund som präglar alla områden där barn och unga är engagerade. KOMMUNIKATIONER Kommunikationerna mellan öarna har förbättrats och restid för pendling har minskat. Björkö är sammanlänkad med de samman byggda öarna. Alla invånare ska kunna känna gemenskap, trygghet och kunna åldras med värdighet och god omvårdnad i ett samhälle anpassat för alla. Det är attraktivt och säkert att åka kollektivt, cykla och gå. Det finns tillgång till framtidsäkert bredband på alla öar. Det finns en fast förbindelse mellan Hyppeln och Rörö. Figur 2 Öckerö kommun består av tio bebodda öar. 10 11

Öckerö kommun hade en befolkning 2014-12-31 om 12 645 3 invånare (SCB, 2015). De är fördelade enligt tabell 1. Tabell 1 Antal invånare på respektive ö. Källa: SCB. Ö Invånare Andel över 65 år i % Förändring under 2014 Hönö 5 293 21,8 +53 Öckerö 3 556 21,8 +28 Hälsö 606 30,5-9 Bohus- Björkö Källö- Knippla 1 522 21,7 +30 313 38,9-24 Hyppeln 169 28,4-3 Rörö 259 44,0-2 Kalvsund 214 18,7-8 Fotö 624 21,1 +10 Grötö 75 18,6-8 På sommaren ökar befolkningen. Kommunen är dock inte en så kallad sommarkommun utan är och vill vara en levande kommun året runt. Kommunens långsiktiga planering utgår ifrån en befolkningstillväxt på mellan 70 100 personer per år. Befolknings ökningen 2014 var 70 personer. 4 I förhållande till övriga kommuner inom Göteborgsregionens kommunalförbund är det den näst lägsta ökningen. Turismen förväntas öka. Enligt Strukturbild för Göteborgsregionen är kustzonens utveckling och tillgänglighet ett gemensamt intresse. Kommunen har flera tätorter vilka utvecklats/utvecklas i anslutning till hamnarna. Hönö Klåva utgör kommunens handelscentrum och Öckerö dess administrativa centrum. Området kring Öckerö hamn har potential att utvecklas även till ett handelscentrum. I och med att Björkö utvecklas med bostäder finns förutsättningar för/behov av såväl kommunal som kommersiell service. 3.2 RESOR OCH TRANSPORTER Enligt resvaneundersökningen (RVU) 2011 framtagen inom Västsvenska paketet, genomför öckeröborna 3,7 resor per dag varav något mer än en tredjedel utgörs av pendling. Båda siffrorna är höga i jämförelse med regionen och riket. Noterbart är att förutom Göteborg har Öckerö med 59 % lägst andel biltrafik i regionen, medan andelen kollektivtrafik är mindre än genomsnittet. I figur 3 redovisas färdmedelsfördelningen för boende i Öckerö kommun. I övrig trafik ingår bland annat båt och moped, vilket kan förklara varför andelen är relativt hög. Öckerö kommun har både in- och utpendling till och från kommunen. I figur 4, hämtad från SCB, visas antalet förvärvsarbetande in- och utpendlare och lokalt anställda. Noterbart är att antalet inpendlare och lokalt anställda ökar i antal. Cirka 40 % av de förvärvsarbetande öckeröborna arbetar inom kommunen och cirka 50 % pendlar till Göteborg. Till Mölndal pendlar drygt 2,5 % och till respektive övriga grannkommuner pendlar under 1 % av de förvärvsarbetande i Öckerö kommun. De tre områden med målpunkter för de förvärvsarbetande där flest arbetar är centrala Göteborg (14 %), området norr om väg 155 runt Volvo Personvagnar (7,2 %) och området söder om väg 155 runt Volvo AB och raffinaderierna (4,4 %). Statistiken kommer från SCB och är från 2009. BILTRAFIK Vid årsskiftet 2013/2014 fanns det enligt SCB 5 603 personbilar registrerade hos invånarna i Öckerö. Det innebär 445 personbilar per 1 000 invånare, vilket är något lägre än snittet i riket, Västra Götalandsregionen och Göteborgs regionens kommunalförbund. I och med att en stor andel av befolkningen pendlar till Göteborg via väg 155 påverkas Göteborgs Stad och dess invånare av resvanorna hos Öckerös kommuninvånare. Befolkningsstrukturen visar på en förhållandevis hög medelålder och andelen äldre förväntas öka. Nordöarna har en förhållandevis hög andel invånare över 65 år. Näringslivet är till största del småskaligt med några få större arbetsgivare som Cater pillar, Ö-varvet och Öckerö kommun. De står för en stor andel av de tunga transporterna, busstrafik borträknad. 3 I förhållande till tabellen är 14 personer restförda 4 I förhållande till tabellen är 3 personer restförda. Figur 3 Färdmedelsfördelningen för boende i Öckerö kommun. (Västsvenska paketet, RVU 2011) Figur 4 Antalet förvärvsarbetande in- och utpendlare och lokalt anställda. Källa: SCB. 12 13

trafiken på väg 155. Tabell 2 visar årsmedelvärdet på väg 155 väster om infarten till Hällsviksvägen. Tabellen visar även att Öckerös andel av personbilstrafiken i samma geografiska mätpunkt ligger strax under 70 % av den totala personbilstrafiken år 2013. Figur 9, hämtad från Trafikverket, visar trafikflödet i samma geografiska mätpunkt som tabell 2. Det är tydligt att arbetspendlingstrafiken utgör en mycket stor del av trafiken på väg 155 och att det därmed är den som i stor utsträckning är orsaken till de negativa konsekvenserna. Under juni 2014 har det genomförts en kollektivtrafikanalys avseende Hönöleden och Björköleden. Figur 7 och 8 visar att det finns en stor potential för att öka antalet kollektivresenärer och samåkande. Figur 5 Trafikflöde per dygn på väg 155, vid Lilla Varholmen. Källa: Trafikverket.se (klickbara kartan). Tabell 2 Årsmedel värdet på väg 155 väster om infarten till Hällsviksvägen och Öckerös andel av personbilstrafiken. Källa: Trafikverket.se (klickbara kartan). Figur 5 visar trafikflödet per dygn på väg 155, vid Lilla Varholmen. Noterbart är att tung trafik, med stor sannolikhet busstrafik, näst intill tredubblats och att personbilstrafiken minskat 2013 en eventuell effekt av trängselskattens införande. År Personbil Tung trafik (inkl buss) Varav Öckerö personbil Varav Öckerö tung trafik (inkl buss) Trafikflödet är i mycket stor grad årstidsberoende och beroende av olika event på öarna. Figur 6, hämtad från Trafikverket, som avser 2013 visar detta i samma geografiska mätpunkt som figur 5. Trafiken till och från Öckerö kommun bidrar till problemen med pendlings- 1992 9 130 390 5 540 270 1997 8 710 420 6 270 320 2001 7 140 390 2005 10 440 500 7 560 410 2009 11 490 610 8 530 530 2013 11 440 830 7 850 690 Figur 7 Färdmedelsfördelning på Hönöleden, 2014. Figur 8 Färdmedelsfördelning på Björköleden, 2014. Figur 6 Teoretiskt medeldygnsflöde för mätpunkt 7110121, på väg 155 vid Lilla Varholmen under 2013. Källa: Trafikverket.se (klickbara kartan). Figur 9 Teoretiskt medeldygnsflöde för mätpunkt 7110683, på väg 155 vid Lilla Varholmen under 2013. Källa: Trafikverket.se (klickbara kartan). 14 15

PARKERING På Hönö Pinan finns en pendelparkering med cirka 150 bilplatser. Cykelparkering finns under tak. Pendelparkeringen är bevakad nattetid. Parke ringen har idag mycket hög beläggning. Pendelparkeringar finns även vid Burö färjeläge på Hälsö och Grönevik på Björkö. Tidsreglerade parkeringsplatser finns inom Hönö Klåva där det tillåtet att parkera på markerade platser högst tre timmar i följd, om inget annat anges. Inom området ska P-skiva användas. Parkeringsavgifter förekommer inte inom Öckerö kommun, med undantag för badplatsen på Hjälvik, Öckerö, där det sommartid finns en parkeringsautomat. Öckerö kommun har en antagen parkeringsnorm som anger vad som är skäligt antal parkeringsplatser för olika ändamål. I detaljplaner anger kommunen var parke ring ska ordnas men det är fastighetsägarens skyldighet att anordna lämplig parke ring. Öckerö kommuns parkeringstal ska tillämpas som ett minimun vid beräkning av behov. Parkeringstalet för flerbostads hus är 1,2 p-platser per lägenhet, vilket inklu derar besöksparkering. För personal gäller oavsett verksamhet 0,4 parkeringsplatser per årsmedelanställd. BILFÄRJETRAFIK Bilfärjetrafiken utförs av Trafikverket på tre leder Hönöleden, Björköleden och Nordö leden varav Hönöleden är den absolut största. Trafikverket/Färjerederiet utredde för något år sedan möjligheter och konsekvenser av att öka kapaciteten på nuvarande färjor till exempel genom att bredda/förlänga dem. Möjligheterna fanns men man avstod eftersom fler bilar per färja hade förvärrat situationen på väg 155 i riktning Göteborg. Enligt Färjerederiets kundnöjdhetsmätning på lederna inom Öckerö kommun är de viktigaste förbättringsförslagen komfort i passagerarutrymmen, service, information vid störningar, anpassning till kollektivtrafiken och uppvärmd väntsal med toalett. På Björköleden kompletteras detta med önskemål om fler avgångar. I dag finns kapacitetsbrist vid vissa tider på färjelederna, främst till Hönö men också mellan Burö och Nordöarna. Trafikverket tecknade sommaren 2013 ett avtal med kommunen om medfinansiering av ytterligare turer under högtrafik på Nordöleden vilket innebär att nuvarande fartyg nyttjas maximalt under denna tid och färjorna är fulla. En ytterligare ökning av kapaciteten innebär omfattande investeringar i andra fartyg, men även i nya färjelägen och det är, enligt Trafikverket, i nuläget inte aktuellt. I yttrande över Planprogram för Rörö skriver Trafikverket att nuvarande kapacitet på färjetrafiken för bil är en planeringsförutsättning för den bilburna trafikutvecklingen. För närvarande planerar Färjerederiet att bygga om och modernisera färjelägena på Hyppeln och Källö-Knippla, för befintliga färjor. Figur 10 Bilfärja som trafikerar Hönöleden. PERSONFÄRJETRAFIK LINJE 296 Personfärjetrafiken utförs av Öckerö kommun på uppdrag av Västtrafik. Färjan trafikerar linjen Öckerö Kalvsund Björkö/Framnäs Grötö. Figur 11 Personfärja. Resandeutvecklingen är mycket positiv och det finns kapacitet för fler passagerare. Figur 12 Resandeutveckling för personfärjetrafiken på linje 296 mellan 2010 och 2014. Källa: Västtrafik. ANROPSSTYRD BUSSTRAFIK Flexlinjen på Öckerö startade i mars 2008. Första bussen körde dagtid på veckorna, men snart ställde resenärerna krav på utökad service vilket resulterade i utökning morgon och kväll samt helger. Idag trafikeras de sammanbyggda öarna 07:00 20:00 på vardagar med två bussar samt 09:00 16:00 på helgen. Till en början fick endast passagerare över 65 år eller färdtjänstresenärer åka med, men från och med augusti 2011 är det fritt för alla att beställa och resa. Figur 13 Anropsstyrd busstrafik, flex-linjen. Det finns i dag cirka 130 mötesplatser. Samtrafiken med linje 290 och 291 är ibland omfattande, där resenärerna från ytterändarna på trafikeringsområdet hänvisas till ordinarie linjetrafik för att någonstans under vägen plockas upp av flexlinjen. Genom att på så vis tillfälligt begränsa det geografiska trafikeringsområdet för flexlinjen så utökas tillgängligheten ytterligare. Resandeutvecklingen är mycket bra. Figur 14 Resandeutveckling för den anropsstyrda busstrafiken mellan 2008 och 2014. Källa: Västtrafik. Idag utgör två bussar den så kallade flexlinjen. Mellan 20 och 30% av de som anropar transport måste för närvarande dessvärre avvisas på grund av kapacitetsbrist. Trafikering sker endast på de sammanbyggda öarna efter att ha avvecklats på Björkö 2013. Öckerö kommun finansierar sedan 2014 cirka 75 % av flexlinjens kostnader. 16 17

BUSSTRAFIK LINJE 290, 291 OCH 294 Busstrafiken mellan Öckerö och Göteborg trafikeras av linje 290 och 291 med dubbeldäckare med hög komfort och hög kapacitet. Figur 16 Resandeutveckling mellan 2007 och 2013 för Västtrafiks linjer som trafikerar Öckerö. Källa: Västtrafik. Figur 15 Linje 290 och 291 trafikeras av dubbeldäckare med hög komfort och hög kapacitet. Linje 290 trafikerar sträckan Burö Hälsö Öckerö Pinan Järnvågen Nils Ericsons terminalen. Linje 291 trafikerar sträckan Fotö Hönö Klåva Pinan Järnvågen Nils Ericsonsterminalen. Vissa av turerna, främst vid pendlingstid, är så kallade snabbussturer med en total restid om cirka 70 minuter och 45 minuter från Pinan, inklusive färjetransport. Vissa turer trafikerar endast öarna. Linjerna trafikerar centrala Götborg med cirka fyra turer per timme i morgon- och eftermiddagstrafiken och glesare under dagtid. Linjerna är optimerade för trafik till och från Göteborg. Att resa från till exempel Öckerö Centrum till Hönö Klåva medför bussbyte och väntetid på Pinan. Västtrafiks linjer som trafikerar Öckerö visar under senare år en stadig ökning i antalet resande. Under 2013 ökade antalet resande med 14,1%. Trafikverket menar dock att kollektivtrafikandelen i stråket mot Göteborg inte ökat i den omfattning som är önskvärd. Befintliga pendelparkeringar är fullbelagda. Utbyggnation av pendelparkeringar för cykel och bil har inte skett i tillräckligt stor omfattning eller i enlighet med K2020. Tillgängligheten och trafiksäkerheten för gående och cyklister till och från hållplatser anses bristfällig. Med utgångspunkt i detta genomförs en åtgärdsvalsstudie för sträckan Lilla Varholmen Gossbydal 2015. Linje 294 trafikerar Bohus Björkö mellan samhället och Gröneviks färjeläge. Linjen trafikeras med två turer per timme i vardera riktningen, dagtid på vardagar. Från 2014 har kommunen genomfört så kallat tillköp av trafik på linje 294 på Bohus-Björkö med anledning av att Västtrafik valt att avveckla dåligt belagda turer. GÅNG-, CYKEL- OCH MOPEDTRAFIK Bilden på nästa sida visar huvudstråken för gång- och cykelvägar i kommunen. En inventering har genomförts av gång- och cykelnätet under sommaren 2012 och 2013. Inventeringen visar att det finns ett sammanbyggt nät på de sammanbyggda öarna och på Björkö. Nätet är dock dåligt skyltat och underhållet. På Nordöarna blandas Figur 17 Huvudstråk för gång- och cykelvägar inom Öckerö kommun. 18 19

bil-, cykel- och gångtrafik då separata gångoch cykelvägar saknas. Kalvsund och Grötö är bilfria. Gång- och cykelnätet har begränsad bredd, är dåligt underhållet och belysningen är prioriterad till bilar (se figur 18). Ofta blandas gående och cyklister med buss- och biltrafik på smala vägar och cykelparkeringar är dåligt utbyggt. Samtidigt är verkligheten avseende trygghet och trivsel nedslående. I få fall är gång- och cykelvägarna skilda från vägbanorna med fysiska hinder. 3.3 TRYGGHET I Öckerö kommuns trafikstrategi omfattar begreppet trygghet såväl människors oro i trafiken som över att drabbas av brott på offentliga platser. Många av de synpunkter som inkommer till samhällsbyggnadsverksamheten berör tryggheten för framförallt fotgängare och cyklister. En ständigt återkommande synpunkt handlar om stressade färjeresenärer som försöker hinna mellan Burö och Hönö Pinan och tvärtom. En annan framträdande synpunkt är dålig belysning eller ingen belysning alls vid gång- och cykelvägar. Otrygghet påverkar och begränsar människors användning av trafiksystemet. Det handlar om att kunna lokalisera där andra människor rör sig, där synbarheten är god och att alternativa färdvägar finns när det är mörkt och få trafikanter ute. Öckerö kommun har likt andra kommuner under många årtionden prioriterat tillgängligheten för biltrafiken på bekostnad av tillgängligheten för andra trafikanter. Prioriteringsordningen tydliggörs bland annat genom att studera fördelningen av vägutrymme mellan trafikantgrupper, för vem hastigheten är anpassad och var parkeringsplatser är lokaliserade. Figur 20 visar ett exempel på att biltrafiken ofta prioriteras framför gång- och cykeltrafik. I det aktuella fallet tvingas gående och cyklister att nyttja en grus- och grässtig invid vägbanan. Framnäs men saknas till exempel på Burö. Cykeluthyrning förekommer i begränsad omfattning. Tillgängligheten påverkas av användarens förutsättning, förmåga och bakgrund, vilken kan variera till följd av ålder, funktionsnedsättning, kön och inkomst. Tillgänglighetsanpassningar av busshållplatser genomförs, men tar lång tid att genomföra. Vinter- och sommarväghållning prioriteras sedan några år tillbaka till huvudstråken för kollektivtrafik och för gång- och cykeltrafik. Många synpunkter handlar om att det borde gälla även för lokalnätet. Att så inte sker beror på kapacitets- och utrymmesbrist men är också ett resultat av ett förlegat synsätt på vad som bör prioriteras. Träd och buskar som växer in över gång- och cykelvägnätet behöver hållas efter. 3.5 TRAFIKSÄKERHET Figur 18 Separat gång- och cykelväg. Belysning i första hand prioriterad för biltrafiken. Figur 19 Gång- och cykelväg ej separerad med fysiskt hinder från biltrafiken. Trygghetsvandringar har och kommer fortsättningsvis att genomföras i kommunen. Dagens gång- och cykelnät är dåligt utbyggt, sammanlänkat, underhållet och uppfattas som otryggt. Många föräldrar väljer att skjutsa barnen till skolan i bil, vilket tyder på att trafiknätet inte upplevs som tryggt och anpassat till barnperspektivet. 3.4 TILLGÄNGLIGHET Med tillgänglighet avses med vilken lätthet medborgare, näringsliv och offentliga organisationer kan nå det utbud och de aktiviteter som de har behov av. Tillgängligheten påverkas både av bebyggelsestrukturen och av trafiksystemet, det vill säga var start- och målpunkter är placerade och hur nätet ser ut däremellan. Tillgängligheten kan således både påverkas av planeringen av framtida bostäder, verksamheter och service som av förändringar av eller användningen av trafiknäten. Figur 20 Exempel på vägsträcka där biltrafiken prioriteras framför gående och cyklister. Tillgängligheten påverkas av trängsel och kapacitet, vilket kan beskrivas som framkomlighet. Under framförallt sommarhalvåret är trängseln hög för biltrafiken på färjelederna. Upprinnelsen till denna trafikstrategi är bland annat framkomlighetsproblemen på väg 155. Idag är biltrafikens tillgänglighet till väg 155 prioriterad framför andra färdmedel. Tillgängligheten med kollektivtrafiken påverkas av hela resans tillgänglighet det vill säga från dörr till dörr, det inkluderar även anslutande gång- och cykelvägar till kollektivtrafiken och parkeringsmöjligheter. Det råder brist på skyddade cykelparkeringar. Byggnation har skett på Pinan och på Varje år inträffar olyckor till följd av de resor och förflyttningar som görs i trafiksystemet. Genom att studera polis- och sjukhusrapporterade trafikolyckor i STRA- DA (Swedish Traffic Accident Data Acquisition) kan en bild över rådande trafiksäkerhetsläge fås. Av de olyckor som inträffat de senaste tio åren är drygt två tredjedelar singelolyckor för fotgängare, cyklister eller mopedister. De allra flesta av dessa är lindriga olyckor. Orsakerna varierar men kan ofta härledas till bristande underhåll, till exempel is, snö och halt grus. Det har även inträffat ett 30-tal olyckor mellan oskyddade trafikanter och personbilar de senaste tio åren. Olyckor som ofta har en allvarligare utgång än singelolyckorna. Dessa olyckor har bland annat inträffat i korsningar där bilar korsat fotgängare cyklister och mopedisters färdväg medan andra har inträffat längs sträckor. Trafiknätens utbyggnad, utseende, utformning och underhåll har en direkt koppling 20 21

till inträffade olyckor. Genom att arbeta med utbyggnad av gång- och cykelvägnätet, hastighetssäkrade korsningspunkter, vinteroch sommarväghållning samt belysning kan trafikolyckor förebyggas. 3.6 TRIVSEL Grundläggande för att trafiksystemet ska upplevas som attraktivt är tillgängligheten och tryggheten. Men det finns även andra parametrar som påverkar attraktiviteten, här kallat trivsel. Med trivsel avses mervärden som kan skapas i trafiksystemen. Inom kollektivtrafiken kan det till exempel handla om komfort och möjlighet att arbeta under resan, vilket kan öka dess attraktivitet gentemot bilen. Vid gång- och cykelnätens utbyggnad kan trivsel handla om att tillvarata de unika lokala natur- och kulturmiljöerna, tillgången till havet och de vackra vyerna. Det kan också handla om förbättrat mikroklimat genom skydd för väder och vind. på samband mellan ökande ljudnivåer och upplevd trötthet, stress samt risk för hjärtoch kärlsjukdom. Riksdagen har fastställt riktvärden för trafik buller och har även beslutat om ett antal miljökvalitetsmål (Naturvårdsverket, 2012). Ett av målen är God bebyggd miljö vilket bland annat beskriver en god och hälsosam livsmiljö i städer, tätorter och annan bebyggd miljö. Det innebär att ljudmiljön är god där människor vistas och att betydande problem med buller från vägtrafiken inte finns. Boverket har konkretiserat målet som att riktvärdena för vägtrafikbuller, som riksdagen ställt sig bakom, ska vara uppfyllda för alla boendemiljöer. Under 2009 gjordes en översyn över utsatta trafikmiljöer i Öckerö kommun. Utredningen visar att de fastigheter som är mest utsatta för vägtrafikbuller finns främst längs med Hälsövägen, Hönövägen, Öckerö vägen samt Norgårdsvägen. Denna färjeled släpper ut betydligt mer kväveoxider jämfört med Hönöleden vars färjor har katalysatorrening. Sedan 2011 har åtgärder vidtagits vilket hittills resulterat i en reducerad bränsleförbrukning med 35 %, vilket är ett sätt att minska utsläpp. I Öckerö kommun pågår ett kontinuerligt arbete för att förbättra för miljön. 3.8 FOKUSGRUPPERS SYNPUNKTER I arbetet med trafikstrategin har det genomförts två så kallade workshops inklusive SWOT-analyser (Strengths, Weaknesses, Opportunities och Threats). Medverkande har varit kommunens strategigrupp respektive plangrupp. I den förstnämnda ingår repre sentanter från samtliga partier som är representerade i kommunfullmäktige. I den sistnämnda ingår personal från kommunens samtliga verksamheter. I SWOTanalysen har diskuterats vilka styrkor, svagheter, möjligheter och hot som finns för trafiksystemet. Även representanter från de så kallade ö-råden/samhällsföreningarna har tidigt deltagit i en enklare workshop. Sammanfattningsvis kan konstateras att ö-rådens och samhällsföreningarnas representanter anser att trafiksäkerheten inom kommunen har brister som måste åtgärdas, särskilt när det gäller att skydda gång- och cykeltrafikanter. Befintlig kollektivtrafik till lands och till sjöss ses som en tillgång och kan utvecklas, inom och utanför kommunen. Ett taxesystem som innebär att det inte är dyrare att åka över kommungränsen skulle locka fler att nyttja kollektivtrafik. Figur 21 Exempel på sträckning av gångoch cykelväg genom värdefull naturmiljö. 3.7 MILJÖPÅVERKAN BULLER Buller är idag den miljöstörning som påverkar flest människor i Sverige och den vanligaste bullerkällan är trafiken (Länsstyrelsen i Västra Götalands län, 2006). Buller har en påverkan på människors hälsa och olika undersökningar visar LUFTFÖRORENINGAR Arbetet med att få en bättre luftkvalitet styrs både av lagkrav i form av miljökvalitetsnormer (MKN) och av politiska mål genom miljömålet Frisk luft. Både normerna och målen liknar varandra, men den stora skillnaden är att lagstiftningen är tvingande och ska följas, medan miljömålen är just målsättningar. Kommunerna ska själva eller genom samarbete med andra kontrollera att normerna inte överskrids. För att lättare kunna bevaka att normerna inte överskrids samarbetar Öckerö kommun i luftvårdsfrågor med andra kommuner inom Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen. Öckerö kommun klarar miljökvalitetsnormerna med undantag av kvävedioxid där normen överskrids. Det är MKN för dygnsmedelvärde och timmedelvärde som 2009 överskreds i delar av färjeleden Grötö Kalvsund Öckerö. Sammanfattningsvis kan konstateras att det finns goda förutsättningar att bygga ut gång- och cykelvägnätet men att dagens nät innehåller stora brister vad avser trygghet, tillgänglighet och trivsel. Det visar sig bland annat genom att många föräldrar väljer att skjutsa sina barn istället för att låta dessa ta sig till skolan på egen hand. Befintlig kollektivtrafik till lands och till sjöss ses som en tillgång och kan utvecklas, inom och utanför kommunen, men för ett ökat resande krävs en attitydförändring och att taxekonstruktionen förändras. En utveckling av Pinan som kollektivtrafiknod kan förbättra förutsättningarna för att välja kollektivtrafik. Västtrafiks neddragningar, för närvarande på Björkö, ses som direkt kontraproduktivt. En ökad expansion i Torslanda ses som ett hot mot Öckerös tillväxt eftersom trafiken ska samas om utrymmet på väg 155. 22 23

KAPITEL 4: UTMANINGAR Trafikstrategins syfte är att bidra till en ekologisk, ekonomisk och socialt långsiktig hållbar utveckling. Öckerö kommun står inför ett antal utmaningar som trafikstrategin behöver hantera för att en hållbar utveckling ska vara möjlig. Utmaningarna är av skiftande karaktär och på skiftande nivå, men gemensamt är att de påverkar och påverkas av trafiken. Genom att på ett långsiktigt och medvetet sätt hantera utmaningarna kan trafikstrategin bidra till en hållbar utveckling och samtidigt öka kommunens utvecklingskraft. 4.1 KLIMAT OCH MILJÖ För att åstadkomma en ekologisk hållbar utveckling måste transportsektorns klimatpåverkan minska. Användningen av fossila bränslen ökar koldioxidhalten i atmosfären, vilket förstärker den naturliga växthus effekten som ökar jordens medeltemperatur. Genom ny teknik, förnyelsebara drivmedel, bränslesnålare bilar med mera är det möjligt att minska koldioxidutsläppen till en viss del, men det är långt ifrån tillräckligt. För att åstadkomma tillräckligt stor minskning av utsläppen krävs en transportsnål samhällsplanering. Det betyder dels ett minskat bilberoende genom att utveckla tillgängligheten för gående, cyklister och kollektivtrafik, men det betyder också en medveten planering av bostäder, verksamheter och service som minskar behovet av transporter och resor. Bilanvändningen medför även andra negativa konsekvenser för miljön, såsom buller, andra luftföroreningar till exempel partiklar och barriäreffekter. Att skapa en ekologiskt långsiktigt hållbar tillväxt är en utmaning för Öckerö kommun. Trafikstrategin är ett viktigt strategiskt dokument som kan bidra till att det är möjligt. 4.2 BEFOLKNINGSÖKNING OCH UTVECKLING AV DE ICKE SAMMANBYGGDA ÖARNA Kommunen är beroende av befolkningsutveckling och kommunen har som mål att växa med 70 till 100 personer per år. Öckerö kommun har en befolkning med ökande medelålder och tillvägagångssätt för att förändra ålderspyramiden är att förbättra möjlig heterna för fler åretruntboende samt ökat utbud av lägenheter. Del av tillväxten planeras ske på Nordöarna. I befintliga planer finns förutsättningar för 60 80 nya bostäder på Nordöarna. Det är framförallt på Bohus-Björkö planer för större tillväxt finns, där 400 bostäder planeras. Program för Rörö och Källö-Knippla varvsområde ger förutsättningar för ytterligare 100 120 bostäder. Om tillkommande bostäder ska vara i form av åretruntboende och bidra till en positiv befolkningsutveckling, krävs goda kommunikationer. En positiv befolkningsutveckling förbättrar förutsättningarna för en långsiktig ekonomisk hållbarhet, men bidrar även till social och ekologisk hållbarhet. Då dagens biltrafiknät är hårt belastat med trängsel och köer är en befolkningstillväxt inte möjlig om det innebär ökad biltrafik. På till exempel Nordöleden är kapacitets taket nått under vissa tider på dygnet, vilket resulterar i att fordon inte kommer med färjan utan får vänta till nästa avgång. Som exempel skulle utveckling av Björkö södra samhälle med cirka 400 bostäder, om inte särskilda åtgärder för att begränsa biltrafiken vidtas, leda till att antalet fordon kommer öka med över 600 stycken och generera 2 150 bilresor per dygn 5. Detta under förutsättning att kollektivtrafik finns som alternativ. Annars ökar antalet fordon ännu mer. En utvecklad kollektivtrafik och ett utvecklat gång- och cykelnät är därför en förutsättning för en positiv befolkningstillväxt. För att det ska vara möjligt att kollektivtrafikförsörja ett bostadsområde krävs ett tillräckligt underlag av resenärer. Det medför att ju fler åretruntboende desto bättre förutsättningar för god kollektivtrafik och ju bättre kollektivtrafik desto bättre förutsättningar för fler åretruntboende. 4.3 OMVÄRLDENS PÅVERKAN OCH HUR OMVÄRLDEN PÅVERKAS Öckerö kommun påverkas av omvärldens omställning mot en mer hållbar utveckling. Göteborgs stad har en tydlig inriktning mot en minskad bilanvändning, bland annat genom införandet av trängselskatt, trafik strategins målsättningar om minskad biltrafik och lägre parkeringsnormer. Då kan inte Öckerö fortsätta att planera för bilanvädning i samma utsträckning som idag eftersom en stor andel av resorna som startar på Öckerö har sin destination i Göteborg. Pendlingstrafiken från Öckerö kommun bidrar idag till negativa effekter längs med väg 155. Av dygnsmedeltrafiken på väg 155 i Hjuvik utgör pendlingstrafiken från Öckerö strax under 70 % av den totala trafiken. Under perioder är andelen högre. Det innebär svår köbildning vilket påverkar såväl öckeröbor som hjuviksbor negativt. Medborgarna har valt alternativet färja. Följden av detta val är att åtgärder måste vidtas för att minska pendlingstrafiken med bil och därmed de negativa konsekvenserna av pendlingen. 4.4 ETABLERING, UTVECKLING OCH TILLVÄXT HOS FÖRETAGEN För att skapa en jämnare fördelning mellan in- och utpendling till och från Öckerö kommun och förbättra möjligheterna att arbeta inom kommunen behöver antalet arbetstillfällen öka. Det skulle bidra till att förbättra möjlig heterna för en ekonomiskt långsiktig hållbarhet inom Öckerö kommun. Samtidigt skulle en minskad pendling bidra till en förbättrad ekologisk hållbarhet. En förutsättning för till exempel en konkurrenskraftig industri och handel, men också för all offentlig verksamhet som inbegriper varuflöden, är väl fungerande transporter och logistik. Den marina näringen och övrig industri är viktig och skapar många arbetstillfällen. För att den ska fungera och kunna växa hållbart bör kommunen styra hur detta ska ske. Om vattnet ska användas måste det finnas tillgängliga hamnar för detta. Öckerö kommun är kommunens största arbetsgivare. Verksamheten är beroende av transporter, till exempel avseende leveranser och för hemtjänsten. För att öka effektiviteten och för att minska transporterna till och från verksamheter kan en samlastningscentral vara ett alternativ. Trafikstrategin ska även bidra till att optimera trafiken. Det betyder att de resor som har goda alternativa transportsätt till bilen bör göras med andra transportsätt. Detta leder till att de resor som måste göras med bil, till exempel nyttotrafiken, får mer utrymme. På vis skapas förutsättningar för etablering av nya företag och tillväxt hos befintliga med fler arbetstillfällen som följd. 4.5 UTVECKLAD BESÖKSNÄRING Det är av stor vikt för såväl Öckerö kommun som resten av regionen att stärka besöksnäringen. Turismen är den tillväxtbransch som enligt Nationell Strategi ska dubbleras fram till år 2020. Under 2014 accelererade arbetet med att utveckla turismen tillsammans med Göteborgs Södra skärgård och Göteborg. 5 Enligt Trafikverkets trafikalstringsverktyg 24 25

Turismen är en viktig näringsgren som kan bidra till att öka arbetstillfällena inom Öckerö kommun och till den ekonomiska utvecklingen. Turismen innebär dock ett ökat resande, ett resande som i dagsläget framförallt sker med bil. Kollektivtrafikens utbud minskar under de turistiskt högintensiva perioderna sommar och helger. För de turister som kommer med bil är det långa bilköer till färjorna. Detta hämmar utvecklingen av den turism som inte kommer med båt. En utmaning för Öckerö kommun tillsammans med regionen är att utveckla en attraktiv och enkel kollektivtrafik för tillfälliga besökare och turister. Samtidigt behöver möjligheterna att ta sig runt på öarna för de som kommer utan bil förbättras, genom att öka gång- och cykelvägnätets attraktivitet. KAPITEL 5: MÅL FÖR TRAFIKSYSTEMET Öckerös trafikstrategi utgår ifrån kommunens vision en levande skärgårdskommun med människan i centrum. Utifrån visionen, kommunala politiska mål, förutsättningar och kunskapsunderlag, utmaningarna samt med stöd av nuläges analysen har tre mål formulerats. Tidsperspektivet är det samma som för visionen, år 2025. Människan i centrum Hela kommunen ska leva En levande skärgårdskommun med människan i centrum Utveckla centra Figur 22 Öckerö kommuns vision för år 2025 är utgångspunkten för de tre målen. Mål 1: Levande skärgårds kommun hela kommunen ska leva Öckerö trafikstrategi ska bidra till en levande skärgårdskommun som du kan bo och verka i samt besöka året runt. Transporter av människor och gods ska kunna ske på ett hållbart sätt inom samt till och från Öckerö kommun. Det är kommunens långsiktiga vilja att hela kommunen ska leva och utvecklas. Om detta ska förverkligas krävs en utbyggnation även på de öar som inte är sammanbyggda eftersom utbudet av olika upplåtelseformer av bostäder idag är mycket begränsat. För att fler bostäder inte ska generera mer biltrafik behöver det finnas god kollektivtrafik på och mellan öarna. Satsningar - 2025 1. Utveckla kollektivtrafiken på land och till sjöss så att den blir ett attraktivt alternativ till bilen. Det ska gå att åka kollektivt mellan Hönö Klåva centrum och Öckerö centrum utan väntetid på Pinan. 2. Planera framtida bebyggelse i kollektiv trafiknära lägen 90 % av bebyggelsen anläggs högst 300 meter från hållplatsläge/färjeläge. En god tillgänglighet till service och kollektivtrafik på samtliga öar innebär fler åretruntboende på fler öar däribland Nordöarna. Förstahandsvalet för nya invånare ska vara kollektivtrafik, varför ny bebyggelse bör planeras i kollektivtrafiknära lägen. Det är viktigt att öarna knyts närmare varandra och det gäller alla öar. Ett prioriterat behov är att Björkö knyts närmare de sammanbyggda öarna. Behovet ökar i takt med att Björkö utvecklas med ny bebyggelse. Att trafikstrategin bidrar till att hela kommunen ska leva är viktigt för integrationen och för att alla kommunens invånare ska känna sig delaktiga. Mål 2: Människan i centrum Öckerös trafikstrategi ska sätta människan i centrum. Människan ska vara utgångspunkt för den fortsatta planeringen. Varje människa med dess behov sätts i fokus. Skalan och utformningen anpassas till människan. Planeringen för bilen och dess framfart sker med hänsyn till människan. Förutsättningarna för alternativa färdmedel förbättras, vilket leder till att de negativa konsekvenserna av biltrafiken minskar. 26 27