SAMMANFATTNING Bakgrund Vattenfall Eldistribution AB ansöker om förlängning av nätkoncession för linje för befintlig luftledning mellan ställverken i Tibro och Sventorp, Tibro och Skövde kommuner. Ledningen gick ursprungligen hela vägen mellan Tibro och Skövde, men i samband med att Skövde kommun har för avsikt att bebygga ett område där befintlig kabel går i Skövde, kommer Vattenfall att rasera ledningen mellan Sventorp och Skövde, varför förlängning av nätkoncession söks för sträckan Tibro-Sventorp. Den miljöpåverkan ledningen har på människors hälsa, naturmiljö, kulturmiljö, samt övriga resurser har utretts och beskrivs i denna miljökonsekvensbeskrivning. För att bygga och nyttja elektriska starkströmsanläggningar i Sverige krävs att nätägaren har särskilt tillstånd, nätkoncession för linje. Ansökan om nätkoncession för linje prövas av Energimarknadsinspektionen (Ei) och tillstånd beviljas vanligtvis tills vidare, med möjlighet till omprövning efter 40 år. Om förlängning av nätkoncession för linje inte ges innebär det att ledningen skulle rivas. Eftersom behovet av ledningen är stort ur elförsörjningssynpunkt skulle den behöva ersättas med ny ledning i annan sträckning med åtföljande miljökonsekvenser. Beskrivning av ledningen Ledningen betecknas TL133 och är ca 5,5 km lång. Ledningen är uppförd som luftledning. Befintlig skogsgata är ca 40 m bred. Befintlig luftledning är uppförd i trästolpar som antingen är kreosot- eller saltimpregnerade. Bedömning av konsekvenser för hälsa och miljö Ledningen passerar vid Sventorp genom ett område som är av riksintresse för naturvård, samt tangerar ett hörn av en lövskog enligt länsstyrelsens och Skogsstyrelsens inventeringar. Vid Sventorp går ledningen också nära en fornlämning. Då ledningen är befintlig, bedöms de negativa konsekvenser för naturmiljön som kan uppstå vid drift och underhåll bli små. Det finns studier som tyder på att naturmiljön tenderar att vara artrikare i en kraftledningsgata än i omgivande miljöer, främst beroende på att ljuskänsliga växter får förbättrade livsvillkor. Ledningen går till största delen genom skogsmark, öppen mark och områden med gles bebyggelse. Närmaste bostad ligger ca 26 m från luftledningen. Magnetfältet är störst mitt under luftledningen och minskar sedan snabbt med avståndet från ledningen. Trots mångårig forskning finns det ännu inga säkra, entydiga resultat som besvarar frågan om huruvida de magnetiska fälten kring kraftledningar kan påverka oss människor negativt. Landskapsbilden kommer inte att förändras i och med förlängningen av koncessionen. Eftersom ledningen funnits under en lång tid kan den ses som en del i landskapet och inverkan på landskapsbilden bedöms som liten. Störningar som kan uppkomma vid drift av ledningen är i samband röjning och reparation och är svåra att begränsa. Röjning och reparationer sker under en kortare tid normalt med flera års intervall, vilket innebär att konsekvenserna för miljö och hälsa av de uppkomna ljudeffekterna bedöms bli små. Miljökonsekvenserna av att bibehålla ledningen i befintlig sträckning och utförande bedöms bli små, i förhållande till att ersätta den med en ny ledning i en annan sträckning.
INNEHÅLL 1 BAKGRUND...1 1.1 SYFTE...1 1.2 FÖRUTSÄTTNINGAR...1 1.3 LEDNINGENS UTFÖRANDE OCH UNDERHÅLL...2 1.4 GÄLLANDE TILLSTÅND...4 1.5 VATTENFALL ELDISTRIBUTIONS MILJÖARBETE...4 2 ALTERNATIV...5 2.1 NOLLALTERNATIV...5 2.2 BEFINTLIG LEDNINGSSTRÄCKNING - HUVUDALTERNATIV...5 3 SAMRÅDSREDOGÖRELSE...6 3.1 SAMRÅD...6 3.2 BESLUT OM BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN...6 4 BESKRIVNING AV LEDNINGENS STRÄCKNING SAMT BEDÖMNING AV KONSEKVENSER FÖR MILJÖ OCH HÄLSA...8 4.1 LEDNINGENS STRÄCKNING...8 4.2 LANDSKAPSBILD...8 4.3 KOMMUNALA PLANER...9 4.4 NATURMILJÖ...10 4.5 KULTURMILJÖ...13 4.6 FRILUFTSLIV...14 4.7 BEBYGGELSE...15 5 HÄLSA OCH SÄKERHET... 16 5.1 ELEKTRISKA OCH MAGNETISKA FÄLT...16 5.2 SÄKERHET...17 5.3 MATERIAL...17 5.4 LJUDEFFEKTER...19 6 SAMLAD MILJÖBEDÖMNING... 20 6.1 SAMMANFATTADE KONSEKVENSER...20 6.2 JÄMFÖRELSE MED NOLLALTERNATIV...20 6.3 JÄMFÖRELSE MED MILJÖMÅL...20 6.4 JÄMFÖRELSE MED ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER...20 7 LITTERATUR... 22 BILAGOR M1 Kartmaterial över befintlig sträckning M2 Natur- och kulturmiljö nära ledningens sträckning M3 Samrådsredogörelse M4 Foton från sträckningen M5 Samrådsredogörelse kompletterande samråd 2015 M6 Beslut om betydande miljöpåverkan avseende sträckan närmast station Sventorp
1 BAKGRUND 1.1 Syfte Vattenfall Eldistribution AB är ett dotterbolag till det statligt ägda bolaget Vattenfall AB. Företaget äger lokalnät och regionnät som används för distribution av elektricitet samt svarar för nätets drift, underhåll och förlängning inom sitt verksamhetsområde. För att bygga och nyttja elektriska starkströmsanläggningar i Sverige krävs att nätägaren har ett särskilt tillstånd, nätkoncession för linje. Ansökan om nätkoncession prövas av Energimarknadsinspektionen (Ei) och tillstånd beviljas vanligtvis tills vidare, med möjlighet till omprövning efter 40 år. Syftet med denna miljökonsekvensbeskrivning är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som förlängningen av nätkoncessionen mellan Tibro och Sventorp kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Beskrivningen ska göra det möjligt att ge en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. 1.2 Förutsättningar Tidigare gick ledning TL133 hela vägen mellan Tibro och Skövde. Syftet med ledningen från Skövde var att ställverket TT1333 Sventorp skulle matas från två håll. Som följd av Skövde kommuns planer på att bygga i det område där ledningen gick genom Skövde stad, beslutade Vattenfall då att, istället för att dra ledningen i en annan sträckning genom Skövde, ersätta ledningen mellan Skövde och Sventorp med en ny parallell ledning mellan Sventorp och Tibro. Den nya matningen från Tibro till TT1333 Sventorp skulle därmed utgöra en reserv för den befintliga ledningen mellan Tibro och Sventorp. I ett senare skede har Vattenfall återigen sett över nätstrukturen och beslutat att inte bygga den planerad parallella ledningen, utan endast behålla befintlig ledning mellan Tibro och Sventorp. Ledningen mellan Skövde och Sventorp är idag tagen ur drift och kommer att raseras. Denna MKB behandlar förlängning av koncession för linje avseende den befintliga 40 kvledningen, TL133, i nuvarande sträckning och utförande mellan stationerna OT76 Tibro och TT1333 Sventorp i Tibro och Skövde kommuner, Västra Götalands län. Syftet med ledningen är att mata el från stationen OT76 Tibro till stationen TT1333 Sventorp och vidare ut till lokalnätet i området. Ledningssträckningen finns markerad i Figur 1 och Bilaga M1. 1
Figur 1. Översiktskarta över ledningssträckningen mellan Tibro och Sventorp för vilken förlängning av nätkoncession för linje sökes. 1.3 Ledningens utförande och underhåll 1.3.1 Befintlig luftledning Ledningssträckningen utgörs av en ca 5,5 km lång luftledning. Ledningen är uppförd i portal eller enbenta trästolpar som antingen är kreosot- eller saltimpregnerade. I Figur 2 och Figur 3 visas olika typer av stolpar som förekommer längs sträckningen. 2
Typ LP (Linepost) Typ Krok Figur 2. Exempel på raklinjestolpar typ LP (Linepost) och Krok. Figur 3. Bilden visar två typer av stolpar som förekommer längs ledningssträckningen. 1.3.2 Underhåll Ledningen underhålls genom besiktning med därpå erforderliga åtgärder. Ledningen besiktas varje år genom en s.k. driftbesiktning. Vart åttonde år genomförs jordtagsbesiktning samt rötskade- och underhållsbesiktning. Ledningsgatan röjs från träd för att klara kraven på trädsäkerhet. Detta sker efter planlagd röjningsbesiktning. En ledningsgata består av en skogsgata och sidoområden. Skogsgatan är det röjda markområde, som ligger under och bredvid kraftledningen. Ledningen är utförd i så kallat 3
trädsäkert utförande, vilket innebär att inga högväxande träd tillåts komma upp och riskera att komma för nära fasledarna. Även vissa högväxande träd i sidoområdena kan behöva tas ned om de riskerar att skada ledningen. Skogsgatan för den befintliga ledningen är ca 40 m bred. 1.4 Gällande tillstånd Genom beslut 31 januari 1980 erhöll Vattenfall Eldistribution AB (dåvarande Statens Vattenfallsverk) nätkoncession för linje för bibehållande av den befintliga 40 kv-ledningen TL133, med anläggningsnummer 403 AYl, mellan Skövde och Tibro, inom Skövde och Tibro kommuner i Västra Götalands län. Vidare erhölls tillstånd 7 september 1982 om att ändra sträckningen från Lilla Tolsby inom Skövde kommun till transformatorstationen OT76 Tibro i Tibro kommun. Koncessionstiden för nämnda ledning löpte ut 2000-01-31. Ansökan om förlängning av nätkoncessionen inlämnades 1998-06-22. I samband med Ei:s begäran om en komplettering, hösten 2006, meddelade Vattenfall att ledningen skulle raseras mellan ställverken OT72 Skövde och TT1333 Sventorp. Öster om ställverket TT1333 Sventorp skulle ledningen kablifieras och luftledningen flyttas en kortare sträcka. Ei bedömde då att förändringen var så stor att den gamla ansökan om förlängning av nätkoncession inte ansågs vara aktuell. Därför inlämnas en ny ansökan för förlängningen av nätkoncession samt ny koncession för delsträckan närmast Sventorp in i februari 2008. Energimyndighetens diarienummer för ärendet är 7331-08-100086. Den förändring av ledningen, som planerades med start 2006, innebar att sträckan mellan stationerna Sventorp och Skövde skulle raseras och istället ersättas med en parallellgående ledning från station Sventorp till Tiåsen, strax väster om Tibro. För att kunna ansluta till stationen vid Sventorp behövde man göra detta med markförlagda kablar ca 200 m närmast stationen och även göra förändringar på den befintliga ledningen. Vattenfall lämnade en ny ansökan 2008 som omfattade både förlängningen av befintlig ledning samt flytt och delvis kablifiering av ledningen närmast station Sventorp. Beslut om förlängning och delvis ny sträckning erhölls för den befintliga ledningen 2009-12- 17. Beslutet överklagades sedan till regeringen där Vattenfall, under handläggningen hos regeringen, redogjorde för att Vattenfall inte längre avsåg att genomföra de förändringar av TL133 som angivits i ansökan. Vattenfall redogjorde för Ei att man på grund av ändrade förutsättningar i området beslutat att inte bygga den nya parallella ledningen. Som en följd av detta planerar Vattenfall att behålla befintlig ledning vid Sventorp som luftledning och avsåg ändra sin ansökan så att ansökan numera ska avse förlängd nätkoncession för den existerande ledningen enligt koncession med anläggningsnummer 403 AYl, utan de ändringar som ursprungligen yrkats i ansökan som lämnades in 2008. Ei, som handlägger ärendet, har därför begärt att ärendet kompletteras genom att bl a ett nytt samråd genomförs avseende den ändrade delen av ansökan och att ansökan om förlängning av nätkoncession kompletteras med denna uppdaterade MKB. Tibro elverk och Vattenfall Eldistribution AB innehar områdeskoncession i det område där ledningen går. Rätten att bibehålla ledningen TL133 över berörda fastigheter är tryggad genom ledningsrätt. 1.5 Vattenfall Eldistributions miljöarbete Vattenfall Eldistribution AB har ett miljöledningssystem som är certifierat enligt ISO 14001:2004. 4
2 Alternativ 2.1 Nollalternativ Nollalternativet i det här fallet kan bli aktuellt om inte förlängd giltighetstid av koncessionen meddelas. Det skulle då innebära att ledningen måste rivas och ersättas med ny ledning. Både vid rivning av ledningen och vid uppbyggnad av ny ledning på annan plats uppkommer miljöpåverkan. En nybyggnation av ledningen innebär att en ny ledningsgata skulle behöva tas i anspråk, synintrycket av ledningen och påverkan från magnetfält flyttas till annan plats. Förmodligen skulle också en flytt av ledningen innebära en längre ledningssträckning. Sammanfattningsvis kan sägas att konsekvenserna av flytta ledningen i annan sträckning blir större än att låta den stå kvar i befintlig sträckning. 2.2 Befintlig ledningssträckning - Huvudalternativ Huvudalternativet innebär att TL133 går i befintlig ledningssträckning från stationen OT76 Tibro till station TT1333 Sventorp. Ledningssträckningen framgår av Figur 1 och bilaga M1. Ledningssträckningen beskrivs närmare i kapitel 4.1. Alternativa sträckningar och utformningar anses medföra större miljökonsekvenser än att bibehålla kraftledningen enligt nuvarande sträcka och utformning. Några alternativ till befintlig ledning har således inte utretts. 5
3 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 3.1 Samråd 3.1.1 Samråd inför förlängning av nätkoncession för befintlig ledning - 1998 Inför ansökan om förlängning av nätkoncession hölls under februari 1998 skriftligt samråd med berörda myndigheter, kommuner och länsstyrelsen. I skrivelserna begärdes skriftliga yttranden. I februari 1998 hölls även kortare möten med Skövde och Tibro kommuner. De skriftliga synpunkterna som framkommit under samrådet redovisas i bilaga M3. 3.1.2 Samråd för tidigare planerad flytt och delvis kablifiering av en delsträcka närmast Sventorp - 2006 Från mars till juni 2006 genomförde Vattenfall sedan samråd för sträckan som då planerades att kablifieras och delvis flyttas närmast station Sventorp. Samrådet inleddes genom möte med Tibro kommun, Skövde kommun samt Länsstyrelsen. Samråd genomfördes även skriftligt genom brev med Skogsstyrelsen och de fastighetsägare som berördes av den förändrade ledningssträckningen. Samrådet kungjordes i Skaraborgs Allehanda. En samrådsredogörelse som redovisar underlag till samråd och inkomna synpunkter finns i bilaga M3. 3.1.3 Kompletterande samråd för sträckan närmast Sventorp - 2015 Den planerade kablifieringen och flytten av en delsträcka av luftledningen var en följd av att Vattenfall planerade att rasera befintlig ledning mellan Sventorp och Skövde samt uppföra en parallell ledning från strax väster om Tibro fram till Sventorp. Ansökan för den planerade nya parallella ledningen har tagits tillbaka av Vattenfall, vilket också medför att den planerade kablifieringen och delvisa flytten av TL133 närmast Sventorp uteblir och även den ansökan har tagits tillbaka. Däremot kommer raseringen av luftledningen mellan Sventorp och Skövde att ske. Nu har Vattenfall kompletterat tidigare gjorda samrådet med samråd för delen närmast station Sventorp enligt Figur 1 i det kompletterande samrådsunderlaget i underbilaga KS1 till Bilaga M5 Samråd genomfördes genom att inbjudan till samråd tillsammans med samrådsunderlag skickades till de vars fastigheter (direkt) berörs av ledningssträckningen, samt till Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Skövde kommun. En samrådsredogörelse för det kompletterande samrådet finns i Bilaga M5. Även hyresgäster, arrendatorer, rättighetshavare efterfrågades i det följebrev som utgick tillsammans med samrådsinbjudan. Då samrådet bara berörde 350 m av en redan befintlig ledningen beslutades att någon annonsering inte skulle göras. 3.2 Beslut om betydande miljöpåverkan 3.2.1 Förlängning av koncession för befintlig ledning mellan Tibro och Skövde Länsstyrelsen i Västra Götaland tog beslut 2006-06-12 om att den befintliga luftledningen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan, se samrådsredogörelsen och Länsstyrelsens yttrande i bilaga M3. Som grund för detta beslut låg det samråd som genomfördes i samband med den ursprungliga ansökan om förlängning av nätkoncessionen 1998. 6
3.2.2 Tidigare planerad flytt och kablifiering av en delsträcka av TL133 närmast Sventorp Länsstyrelsen i Västra Götaland tog beslut 2006-04-28 om att flyttningen av luftledningen och den nya kabeln inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan, Bilaga M3. 3.2.3 Bibehållandet av befintlig sträckning närmast Sventorp Länsstyrelsen beslutade 2016-02-04 om att bibehållandet av befintlig ledning närmast station Sventorp inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Se Bilaga M6. 7
4 BESKRIVNING AV LEDNINGENS STRÄCKNING SAMT BEDÖMNING AV KONSEKVENSER FÖR MILJÖ OCH HÄLSA 4.1 Ledningens sträckning Ledningen är ca 5,5 km lång och utgår från stationen OT76 Tibro. Ledningen går västerut parallellt med 40-kV-ledningen TL178 ca 1 km, genom skogsmark och över åkermark, fram till Tiåsen. TL178 viker här söderut. TL133 fortsätter västerut genom skogsmark fram till Lövhult, där den går ut över öppen mark. Efter ca 2,6 km passerar ledningen kommungränsen. Strax väster om kommungränsen vinklar ledningen mot sydväst över åkermark ca 1,4 km. Ledningen går sedan ca 200 m genom ett skogsområde och sedan ut över åkermark ca 170 m. Därefter passerar ledningen väg 3011 och ansluter till station TT1333 Sventorp. Ledningssträckningen framgår av Figur 1 och bifogad karta, se bilaga M1. I bilaga M4 och bild 3, 4, 6 och 7 nedan visas foton från ledningssträckningen. 4.2 Landskapsbild Ledningsträckningen går både genom odlingslandskap och genom ett skogsområde. Landskapsbilden kommer inte att förändras i och med förlängningen av koncessionen. Eftersom ledningen funnits under en lång tid kan den ses som en del i landskapet och inverkan på landskapsbilden bedöms som liten. Inga åtgärdsförslag föreslås. Figur 4. Befintlig ledning västerut vid Stockerhult. 8
4.3 Kommunala planer 4.3.1 Tibro kommun Tibro kommun har en översiktsplan, Översiktsplan ÖP 2020, som vann laga kraft 2012-04-21 Tibro kommun har även en fördjupad översiktsplan för Tibro tätort, Boken om Tibro tätort, som är antagen av kommunfullmäktige 2003-10-27. Ledningssträckningen berör inget detaljplanelagt område. Ledningen bedöms vara förenlig med gällande planer. 4.3.2 Skövde kommun Skövde kommun har en översiktplan ÖP2025, som vann laga kraft 2012-07-19. Ledningssträckningen berör inget detaljplanelagt område. Ledningen bedöms vara förenlig med gällande planer. 4.3.3 Miljömål 15 miljökvalitetsmålen antogs av Sveriges riksdag 1999 och ytterligare ett miljömål antogs 2005. De 16 miljökvalitetsmålen beskriver hur vår miljö och våra natur- och kulturområden ska bevaras för att främja en hållbar utveckling. Eftersom vi ska främja en hållbar utveckling för nästkommande generationer ska de betydande miljöproblemen vi har idag vara lösta när nästa generation tar över. Miljömålssystemet består av ett övergripande generationsmål, 16 miljökvalitetsmål och i dagsläget 24 etappmål. Syftet med miljömålssystemet är att skapa goda förutsättningar för ett strukturerat miljöarbete och en systematisk uppföljning av miljöpolitiken. Uppföljningen av miljökvalitetsmålen och tillståndet i miljön ger regeringen, länsstyrelserna, kommuner, statliga myndigheter och andra kunskap som används både i den strategiska planeringen och i åtgärdsarbetet. De 16 nationella miljökvalitetsmålen är: 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 9
16. Ett rikt växt- och djurliv Länsstyrelsen har en samordnande roll i det regionala arbetet för att, tillsammans med kommuner, näringsliv, ideella organisationer och andra aktörer, uppnå de svenska miljömålen. 4.4 Naturmiljö Naturmiljö är ett vidsträckt begrepp och omfattar bland annat berggrund, jordlager och dess ytformer, yt- och grundvatten, skilda naturmiljöer både på land och i vatten samt växter och djur. Naturmiljöer kan vara såväl skyddade områden som andra naturmiljöer vilka kan vara viktiga som ekologiska spridningskorridorer eller på annat sätt ha betydelse för det biologiska livet. 4.4.1 Riksintressen, Natura 2000 och naturreservat Ledningen går genom ett område med riksintresse som heter Sventorp (NRO 14088), se RNv i Figur 5 och Bilaga M2. En del av området ingår även i kommunens naturvårdsprogram. Området består av ändmoräner som ingår i det mellansvenska ändmoränstråket. Området kallas 5908 Moränryggar och hagmarker vid Stora Björstorp och Oxelbacka. Beskrivning: Vid Sventorp finns en större samling ändmoräner av vilka dessa ryggar utgör en del. De flesta är orienterade i öst-västlig riktning men ryggen norr om Stora Björstorp löper nästan i nord-sydlig riktning. Denna rygg är vackert bevuxen med björkar. Hagen sydväst om Lillstugan betas. Skog, bebyggelse och åker är annars vanligast på ryggarna. En grustäkt finns i den östra delen. Området är klass 2 (mycket högt naturvärde). Se bild 4 ovan och bilderna 4-6 i Bilaga M4, som är tagna i området. Ledningen hade funnits på platsen sedan 1960-talet, vilket är långt innan riksintresset för naturvård inrättades. 10
Figur 5. Natur- och kulturmiljöområden längs ledningssträckningen. 4.4.2 Övriga intressen Ledningssträckningen berör ett objekt i inventeringen av ängs- och betesmarker, en lövskog enligt lövskogsinventeringen och ett naturvärde enligt Skogsstyrelsens inventeringar, se Tabell 1, Figur 5 och Bilaga M2. 11
4.4.3 Åtgärdsförslag Länsstyrelsen påpekar att särskild hänsyn bör beaktas vid lövskogsområdet Stockerhult. Detta görs genom att bärande träd och buskar sparas eller beskärs i möjligaste mån, samt att död ved lämnas och körskador undviks. I skogsmark krävs en ledningsgata på totalt ca 40 m för den befintliga ledningen. Röjning utförs inom hela skogsgatans bredd. I skogsgatan röjs, där ej särskilda överenskommelser träffats med markägare eller annan part, all högväxande vegetation. Det viktigt att ha insikt om hur röjning skall ske på bästa sätt för att minimera skador. Särskild hänsyn tas vid arbete i områden med extra höga naturvärden. Vid allt arbete i ledningsgatorna måste dock elsäkerheten alltid komma i första hand. Genom att ledningen redan är byggd och det finns en skogsgata där återkommande röjning och annat nödvändigt underhåll sker, föreslås inga ytterligare åtgärder. 4.4.4 Konsekvenser Genom att ledningen redan är byggd och det finns en skogsgata, där återkommande röjning och annat nödvändigt underhåll sker, bedöms de negativa konsekvenser som uppkommer genom att ledningen finns bli små. Det finns t o m studier som visar på att kraftledningsgator kan ha en positiv inverkan på naturmiljön. Störningståliga arter gynnas i och med den kontinuerliga röjningen och successionen går mot ett växtsamhälle där träd saknas. Hur slutstadiet ser ut beror på omgivningens förhållanden. Hjortdjur som älg och rådjur utnyttjar kraftledningsgatorna som födobiotoper i mycket stor utsträckning. De försök som har gjorts med att förbättra gatorna som hjortbiotoper har varit framgångsrika. Då ledningen är en befintlig ledning och planeras att stå kvar i nuvarande sträckning och utförande bedöms de negativa konsekvenser för naturmiljön som uppkommer genom att ledningen finns bli små. 4.5 Kulturmiljö Med kulturmiljö avses samtliga spår, lämningar och uttryck för människans påverkan och bruk av den fysiska miljön. Med kulturmiljö menas miljöer som speglar vår historia och som berättar om människans verksamhet i förfluten tid. Det är viktigt att de utvecklingsprocesser som format Sverige kan upplevas och följas. Kulturmiljövården syftar till att bevara, vårda och levandegöra vår kulturmiljö, där helhetsmiljöer och historiska samband är lika viktiga som enskilda fornlämningar. 4.5.1 Riksintressen och kulturreservat Ledingssträckningen berör inget riksintresse för kulturmiljö eller kulturreservat. 4.5.2 Övriga intressen Det finns två fornlämningar i närheten av ledningens sträckning och sträckningen passerar ett område med bevarandeplan för odlingslandskap, se Figur 5 och Tabell 2. 13
4.7 Bebyggelse Med begreppet bebyggelse avses sådana byggnader där människor kan förväntas vistas under längre tid, så som permanentbostäder, fritidshus, industribyggnader och kontorslokaler. Inventeringen av bebyggelse längs ledningssträckningen har gjorts utifrån kartmaterial. 4.7.1 Förutsättningar Ledningen kommer att gå hela sträckningen i glesbygd. Närmaste bostadshus ligger ca 26 m från den ledningen, se Figur 7 nedan. Ytterligare sju bostadshus ligger mellan 50 och 100 m från ledningen. 4.7.2 Åtgärdsförslag Ledningarna går inom områden med gles bebyggelse, varför inga ytterligare åtgärder bedöms behövas. Se även avsnittet om magnetfält nedan, kapitel 5.1. Figur 7. Det bostadshus som ligger närmast ledningen på fastigheten Skövde 4.7.3 Konsekvenser I samband med underhåll uppkommer viss störning, genom buller för boende och verksamheter. Konsekvenserna av detta bedöms dock vara små eftersom påverkan är liten och arbetena sker under kort tid i anslutning till varje bostad och verksamhet, samt att underhållsarbeten sker relativt sällan. Konsekvenser p.g.a. magnetfält, se kapitel 5.1. 15
5 HÄLSA OCH SÄKERHET 5.1 Elektriska och magnetiska fält Elektromagnetiska fält används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Dessa fält uppkommer t.ex. vid generering, överföring, distribution och användning av el. Fälten finns överallt i vår miljö, både ute i samhället och i våra hem, och härstammar bl.a. från elapparater och kraftledningar. För kraftledningar är det spänningsskillnaden mellan fasledare och mark som ger upphov till det elektriska fältet kring ledningen. Det elektriska fältet brukar mätas i enheten kilovolt per meter (kv/m). Elektriska fält av någon storlek finns praktiskt taget bara kring högspänningsanläggningar. Vegetation och byggnader skärmar av fältet, vilket innebär att i princip inget elektriskt fält inomhus härstammar från elanläggningar utanför huset. Det elektriska fältet anses därför inte vara relevant att redovisa och diskutera. Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (µt). Fälten alstras av strömmen som flyter i ledningen och varierar med strömlasten. Den resulterande fältstyrkan beror förutom på strömmens storlek även på ledningarnas och ledares inbördes placering och avståndet emellan dem. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet till ledningen men avskärmas inte av väggar och tak. Magnetfältet inne i hus nära kraftledningar är därför ofta högre än vad som är normalt förekommande i bostäder. Styrkan är dock oftast liten i förhållande till andra magnetfält som vi utsätts för i vardagslivet, t ex. från de elapparater som förekommer i hemmen. Människan är anpassad till att leva med jordens magnetfält, vilket är ett statiskt fält d.v.s. det varierar inte över tiden. De magnetfält som skapas kring elektriska anläggningar avsedda för växelström alstrar däremot ett fält som varierar med samma frekvens som strömmen. Så vitt man vet påverkas inte människan av statiska fält i nivå med jordens. Däremot skapar ett varierande magnetfält svaga elektriska strömmar i kroppen. I Sverige är det Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, som är ansvarig myndighet för dessa frågor. På deras hemsida finns bl.a. deras allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält, http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/allmanhet/. Trots mångårig forskning runt om i världen finns ännu inga säkra, entydiga resultat som visar om växlande magnetfält påverkar oss människor negativt. Mot bakgrund av detta bedöms inte EMF ha betydande miljöeffekt. Det vetenskapliga underlaget anses fortfarande inte tillräckligt gediget för att man ska kunna sätta ett gränsvärde. I stället har fem myndigheter Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten- tagit fram en vägledning för beslutsfattare som rekommenderar följande: Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. Undvika att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer. Vattenfall ska i sitt agerande följa denna av myndigheterna formulerade försiktighetsprincip. Magnetfältet från TL133 presenteras i Figur 8. 16
5.3.2 Åtgärdsförslag Vattenfalls hantering och arbete med impregnerade trästolpar utgår från försiktighetsprincipen och krav på bästa möjliga teknik enligt miljöbalken och EU:s kemikalieförordning REACH. Då kraftledningsstolparna är uttjänta lämnas de till energiåtervinning eller till destruktion/deponi, enligt gällande lagstiftning. För att säkerställa denna hantering ställs krav i avtalet med ansvariga drift- och underhållsentreprenörer. Den teknik som används i dagsläget är den som valts utifrån det kunskapsläge, lagstiftning och materialvalsalternativ som finns i dag. I det kontinuerliga utvecklings- och underhållsarbetet så anpassas tekniken och materialval till det som anses mest lämpligt i enlighet med rådande förhållanden vid det tillfället. Därför övervägs alltid mest lämpliga teknik och materialval vid varje tillfälle för underhåll eller byte av ingående komponenter. För att kunna verka i denna anda och göra dessa substitueringar inom ramarna för gällande koncession förutsätts att miljöprestandan i princip är oförändrad eller blir förbättrad. 5.3.3 Konsekvenser Enligt Svenska träskyddsinstitutet (1994) har det inte gått att påvisa att hälsa och miljö påverkas allvarligt av användningen av träskyddsmedel och impregnerade träprodukter. Kreosot är en tjärprodukt och består av organiska komponenter som polyaromatiska kolväten, PAH. Kreosotimpregnerade stolpar kan få en livslängd på 50 år eller mer, (Svenska Träskyddsinstitutet et al, 1987). Urlakning från stolparna, som är begränsad, är inte beroende av marktyp. Därför blir det endast små mängder kreosot som förs bort med vattnet i våta områden. Kreosot bryts ner under syrerika förhållanden av markens mikroorganismer och svampar. Stora PAH-molekyler är svårnedbrytbara, de binds istället hårt till jordpartiklar vilket gör att rörligheten normalt begränsas (Naturvårdsverket, 1999). Undersökningar har visat att 20 mm från stolpen är kreosot knappt detekterbar (Hudson et al, 1997). Slutsatsen av de studier som var publicerade fram till 1987, är att kreosot rätt använt och hanterat inte är förenat med några stora arbetsmiljörisker. Kreosot är klassificerat som ett bekämpningsmedel som hänförs till klass 11 och skall hanteras med försiktighet och respekt vilket gäller alla kemiska produkter (Svenska Träskyddsinstitutet et al, 1987). Linjearbetare som hanterar kreosotimpregnerade stolpar kan få eksem och brännskador, speciellt varma dagar då stolparna svettas kreosot. Impregneringsprocessen har förändrats så att nytillverkade stolpar inte svettas. Däremot kan kreosot avdunsta under riktigt varma sommardagar då linjearbetare bör undvika att klättra i stolparna eftersom inandning av kreosot är hälsofarligt. Växter precis invid kraftledningsstolparna kan uppvisa effekter liknande brännskador och minskad tillväxt (Naturvårdsverket, 1999). Uttjänta kreosotimpregnerade träprodukter kan förbrännas vid 850 C varpå kreosotet bryts ner till koldioxid och vatten. Använda stolpar är utmärkta som biobränsle vilket gör användningen av dessa energimässigt försvarbar. En värdering mellan olika typer av stolpar tyder på att trästolpar impregnerade med kreosot är ett miljömässigt bra alternativ (Jernlås et al, 2000), medan betongstolpar kommer på andra plats. Övriga linjematerial bedöms inte bidra till några negativa konsekvenser vid användning eller destruktion. Metallerna är återvinningsbara. 18
5.4 Ljudeffekter 5.4.1 Förutsättningar Visst buller uppkommer under byggnation, underhåll samt rasering av befintliga ledningar. Detta buller sker dock under kort tid på varje plats och är totalt sett övergående. Ljudeffekter från en ledning alstras av koronaurladdningar, som uppstår på fasledarna när den elektriska fältstyrkan på ledarnas yta överstiger den omgivande luftens isolationshållfasthet. På en ren och torr ledning är koronaurladdningarna mycket små och det s.k. koronaljudet är då normalt inte hörbart. När fasledarna är våta vid t.ex. dimma och regn samlas en mängd vattendroppar på ledarnas undersida. Dropparna ger upphov till en förstärkning av det elektriska fältet på ledarytorna och kan då orsaka en kraftig ökning av antalet koronaurladdningar. Vid urladdningarna uppkommer ett sprakande ljud, som påminner om ljudet från ett brinnande tomtebloss eller ett lätt regn som faller på bladen i en lövskog. Ljudeffekter uppstår främst från ledningar med hög spänningsnivå (400 kv och 220 kv). Vid regn kan ljudnivåerna utomhus intill en 400 kv ledning uppgå till 40-45 dba. Ljudnivån från en 220 kv ledning ligger betydligt lägre än 40 db(a) och för en 130 kv ledning är ljudnivån ännu lägre. Ljudnivån från ledningar understigande 40-45 db(a) är svåra att upptäcka eftersom de vanligen maskeras av andra ljud. Några ljudeffekter från ledningen är därför inte relevanta att redovisa. Andra störningar som kan uppkomma sker i samband med röjning och reparation av ledningen och består av buller från motorsågar och andra maskiner och fordon som utnyttjas. Dessa ljud uppkommer bara under kortare tid med flera års mellanrum. 5.4.2 Konsekvenser och åtgärdsförslag De uppkomna ljudeffekterna är små och förekommer sällan. Det innebär att konsekvenserna för miljö och hälsa av de uppkomna ljudeffekterna bedöms bli små. Inga åtgärder bedöms vara motiverade. Buller som uppkommer i samband röjning och reparation är svåra att begränsa men uppkommer bara under en kortare tid. Röjning och reparationer sker under en kortare tid normalt med flera års intervall. 19
6 SAMLAD MILJÖBEDÖMNING 6.1 Sammanfattade konsekvenser Ledningen passerar vid Sventorp genom ett område som är av riksintresse för naturvård, samt tangerar ett hörn av en lövskog enligt länsstyrelsens och Skogsstyrelsens inventeringar. Nära Sventorp går ledningen också nära en fornlämning. Ledningen är befintlig varför de negativa konsekvenser för natur- och kulturmiljön som kan uppstå vid drift och underhåll bedöms bli små. Det finns studier som tyder på att naturmiljön tenderar att vara artrikare i en kraftledningsgata än i omgivande miljöer, främst beroende på att ljuskänsliga växter får förbättrade livsvillkor. Trots mångårig forskning finns det ännu inga säkra, entydiga resultat som besvarar frågan om huruvida de magnetiska fälten kring kraftledningar kan påverka oss människor negativt. Ledningen går till största delen genom områden med gles bebyggelse. Fältet är störst mitt under en luftledning och rakt över en kabel och minskar sedan snabbt med avståndet från ledningen. Närmaste bostad ligger ca 26 m från luftledningen. Landskapsbilden kommer inte att förändras i och med förlängningen av koncessionen. Eftersom ledningen funnits under en lång tid kan den ses som en del i landskapet och inverkan på landskapsbilden bedöms som liten. Störningar som kan uppkomma vid drift av ledningen är i samband röjning och reparation och är svåra att begränsa. Röjning och reparationer sker under en kortare tid normalt med flera års intervall, vilket innebär att konsekvenserna för miljö och hälsa av de uppkomna ljudeffekterna bedöms bli små. Miljökonsekvenserna av att bibehålla ledningen i befintlig sträckning och utförande bedöms bli små, i förhållande till att ersätta den med en ny ledning i en annan sträckning. 6.2 Jämförelse med nollalternativ En MKB ska innehålla en beskrivning av nollalternativet d v s om den planerade verksamheten inte blir av. Ledningen är viktig för elförsörjningen i området. En utebliven koncession, enligt nollalternativet, skulle medföra att elleveranserna till lokalnätet inte kan upprätthållas. Om koncession inte skulle förlängas skulle det innebära att befintlig ledning måste rivas och ny ledning uppföras på annan plats. Konsekvenserna av att flytta ledningen i annan sträckning bedöms vara större än att låta den stå kvar i befintlig sträckning. 6.3 Jämförelse med miljömål Inget av miljömålen bedöms påverkas negativt. 6.4 Jämförelse med allmänna hänsynsregler Sökanden är medveten om sin skyldighet att beakta de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalkens andra kapitel. Bestämmelserna kommer att beaktas på följande sätt; 20
6.4.1 Kunskapsprincipen (2:2) Genom att anlita entreprenörer för arbetena vilka är väl förtrogna med underhåll av luftledningar kommer sökanden att säkerställa att inga misstag sker till följd av okunskap. 6.4.2 Försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik (2:3) Sträckningen har valts för att innebära så liten olägenhet för boende som möjligt. Ledningen har en lång livslängd och är väl utprovad. 6.4.3 Lokaliseringsprincipen (2:4) Sträckningen har valts, så att den ska vara så kort som möjligt samt innebära så få störningar som möjligt för närboende samt natur, kultur och friluftsliv. 6.4.4 Kretsloppsprincipen (2:5) Det mesta av materialet som används i ledningen kommer till stor del att kunna materialeller energiåtervinnas vid en rasering av ledningen. 6.4.5 Produktvalsprincipen (2:6) Kemiska produkter som medför minst risk för människors hälsa och miljön kommer i möjligaste mån att användas vid underhåll och reparation av ledningen. 21
7 LITTERATUR Boverket, Arbetarskyddsstyrelsen, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Statens Strålskyddsinstitut. 1999. Magnetfält och eventuella hälsorisker. Ellagen (1997:857) Elsäkerhetsverket. Starkströmsföreskrifterna, Elsäk-FS 2008:1 GISdata från Länsstyrelserna i Sverige, www.gis.lst.se, 2015 Hudson, N.J. Murphy, R.J 1997. Stockholm. Losses of CCA components and creosote from treated timber to soil. 2000. SwedPower AB. Miljöfrågor vid stolpval. (opubl.) Länsstyrelsen i Västra Götaland. 2000. Värdebeskrivningar. Riksintresse för naturvård. Miljöbalken (1998:808) Naturvårdsverket rapport 4963, 1999. Stockholm. Vägledning för efterbehandling av träskyddsanläggningar. Naturvårdsverket Naturens rikedom. Riksantikvarieämbetet, Fornsök, 2015 Skogsvårdsstyrelsen, Skogens pärlor, www.svo.se, 2015 Skövde kommun, Översiktsplan 2025. Svenska Träskyddsinstitutet. 1994. Stockholm. Träskyddsinstitutets miljöprojekt 1990-1994. Svenska Träskyddsinstitutet, svenska kraftverksföreningen, Statens Vattenfallsverk 1987. Sigtuna. Kreosotolja - möjligheter och problem. Statens Energiverk, Naturvårdsverk, Boverket och Vattenfall 1989. Kraftledningar i fysisk planering. Statens strålskyddsinstitut. 1996. Stockholm. Myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält. Rapport ADI 477. Tibro kommun, Översiktsplan ÖP 2020, Boken om Tibro kommun. Tibro kommun, 2003, Fördjupad översiktsplan, Boken om Tibro tätort. Vattenfall AB Elnät, 2001, Livsmiljö i kraftledningsgatan (opubl). 22