EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 05-02-2003 C(2003)382fin Ärende: Statligt stöd N 789/2002 Sverige Elcertifikatsystemet Fru Minister, 1. FÖRFARANDE I en skrivelse av den 6 december 2002, registrerad vid kommissionens generalsekretariat samma dag, anmälde de svenska myndigheterna ovan nämnda åtgärder till kommissionen i enlighet med artikel 88.3 EG-fördraget. De svenska myndigheterna inkom med ytterligare upplysningar genom en skrivelse av den 29 januari 2003, som registrerades samma dag. 2. DETALJERAD BESKRIVNING Den rättsliga grunden för detta nya system är lagen om elcertifikat, som träder i kraft den 1 maj 2003. Huvudsyftet med elcertifikatsystemet är att bibehålla ekonomiskt acceptabla villkor för produktion av elektricitet med förnybara energikällor ( grön el ) i samband med att de tidigare ordningarna för investerings- och driftstöd löper ut. Endast vindkraftverk kommer även fortsatt att erhålla ett separat driftstöd, som kommer att bedömas för sig. Ett ytterligare syfte med systemet är att stimulera till nyinvesteringar i produktionen av grön el. Detta är nödvändigt för att nå målsättningen att öka användningen av sådan elektricitet med 10 TWh från 2002 års nivå fram till 2010. Målet har satts upp inom ramen för Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/77/EG av den 27 Statsrådet Anna LINDH Chef för Utrikesdepartementet Arvfurstens palats Gustav Adolfs torg 1 SE 103 23 STOCKHOLM Europeiska kommission, B-1049 Bruxelles/Wetstraat 200, B-1049 Brussel - Belgien Telefon: direktanknytning (+32-2)29.58603, växel 299.11.11. Fax: 29.61242

september 2001 om främjande av el producerad från förnybara energikällor på den inre marknaden för el 1. Slutligen är det viktigt att främja grön el för att minska utsläppen av växthusgaser. 2.1 Tilldelningen av elcertifikat Certifikaten delas ut av den nationella systemoperatören (Svenska kraftnät). Detta sker på så sätt att kraftverksägare som använder stödberättigande energikällor tilldelas ett certifikat per MWh el som produceras och rapporteras. Certifikaten förs in på ett konto och har obegränsad giltighet. Följande energikällor 2 är stödberättigande: Vattenkraft (på vissa villkor) Vindkraft Solenergi Geotermisk energi Biobränslen Vågenergi Det sammanlagda antalet stödmottagare beräknas till 1 000 1 500. 2.2 Skyldighet att köpa elcertifikat Staten skapar efterfrågan på certifikaten med hjälp av en köpskyldighet. Elkonsumenterna blir skyldiga att köpa ett visst antal certifikat per MWh elektricitet som förbrukas. All elkonsumtion, med några undantag, medför kvotplikt. Antalet certifikat som krävs per MWh benämns kvoten. Att kvoten verkligen uppfyllts under ett kalenderår skall rapporteras till Statens energimyndighet före den 1 april nästkommande år. Av administrativa skäl föreskriver lagen att konsumenterna skall låta sina elleverantörer sköta inköpen och hanteringen av certifikaten. Leverantörerna skall föra över den fulla kostnaden på konsumenterna genom att särskilt redovisa kostnaden för certifikaten och en hanteringsavgift på elräkningarna. Konsumenter som t.ex. vill köpa certifikat från en viss producent, eller bilda kollektiv för gemensamma inköp, får dock göra det. Kvoten höjs med tiden så att förbrukningen av grön el kommer att ha stigit med 10 TWh fram till 2010. 1 EGT L 283, 27.10.2001, s. 33. 2 Definitionen av förnybara energikällor är den som återfinns i rådets direktiv 2001/77/EG, dock med en mer restriktiv definition i fråga om vattenkraft.

Tabell 1. Kvotens utveckling 2003-2010 År Antal certifikat per MWh 2003 0,074 2004 0,081 2005 0,104 2006 0,126 2007 0,141 2008 0,153 2009 0,160 2010 0,169 2.3 Sanktionsavgiften och garantipriset En konsument eller leverantör som underlåter att köpa det nödvändiga antalet elcertifikat före den 1 april ett år måste betala en sanktionsavgift till staten. Sanktionsavgiften uppgår till 150 % av det vägda medelvärdet på priset för certifikaten under det föregående året. Under de två första åren kommer dock sanktionsavgiften att begränsas till 175 kronor/mwh (ca 19 euro/mwh) respektive 240 kronor/mwh (ca 26 euro/mwh). Sanktionsavgiften kommer att föras in på ett nytt statligt särskilt konto som administreras av Statens energimyndighet. Medlen på kontot kommer att användas för att garantera certifikatpriset för producenterna under systemets första fem år. Enligt de svenska myndigheterna kommer det inte att finnas några överskott på kontot så länge garantipriset finns tillgängligt. Det garanterade certifikatpriset är att likna vid en garanti, som kan tillgripas under år när priset på certifikat är mycket lågt. Detta skulle kunna inträffa under nederbördsrika år med hög vattenkraftproduktion och följaktligen många certifikat på marknaden. En stödberättigad producent kan lösa in certifikat som erhållits under föregående kalenderår hos Statens energimyndighet under perioden 30 april 30 juni varje år under perioden 2004 2008. Priset per certifikat som betalas av Statens energimyndighet blir enligt nedan: Tabell 2. Garantipris per certifikat som tilldelats 2003-2007 Certifikat tilldelade år Pris SEK ( ) per certifikat Ev. kostnad, milj. SEK (milj. ) 2003 60 (6,54) 100 (10,90) 2004 50 (5,45) 80 (8,72) 2005 40 (4,36) 60 (6,54) 2006 30 (3,27) 40 (4,36) 2007 20 (2,18) 20 (2,18) 2.4 Inkomster i förhållande till produktionskostnader Den garanterade inkomsten för samtliga stödberättigade producenter består av marknadspriset på elektricitet plus marknadspriset, eller under de första fem

åren garantipriset, på elcertifikat. Denna inkomst måste jämföras med produktionskostnaderna, som varierar beroende på vilken energikälla som används. Konkurrens kommer därför att finnas mellan de förnybara energikällorna. Energikällor med de lägsta produktionskostnaderna kommer att kunna attrahera ytterligare investeringar, medan energikällor vars extra inkomster ännu är otillräckliga kommer att förlora marknadsandelar. Utvecklingen av marknadspriset på certifikat kommer att bero på faktorer som t.ex. utbud av och efterfrågan på certifikat, utvecklingen av certifikatmarknaden, teknisk utveckling och den bakomliggande utvecklingen av elpriset. I följande tabell visas den förväntade ekonomiska situationen för olika förnybara energikällor under 2003, dvs. året med det högsta garanterade priset på certifikat. De svenska myndigheterna har lämnat in uppgifter om produktionskostnader för energikällor som är redo för omedelbar medverkan i systemet. Kostnaderna för att producera elektricitet med någon annan stödberättigande energikälla skulle i vart fall bli högre. Dessutom är 200 kronor/mwh det högsta 12-månaders rullande elprismedelvärdet under perioden 1997-2001 3. Tabell 3. Skillnaden mellan produktionskostnaderna och elmarknadspriset i förhållande till det garanterade certifikatpriset år 2003 (SEK/MWh): Produktions kostnad Energikälla Elmarknads pris Skillnad Garanterat certifikatpris Andel som täcks (2) (3)=(1)-(2) (4) (4):(3) (1) Vind 350 570 200 150-370 60 16-40 % Vatten 270 500 200 70-300 60 20-86 % Biobränsledrivna 270 200 70 60 86 % kraftvärmeverk 3. BEDÖMNING 3.1 Inslag av statligt stöd enligt artikel 87.1 EG-fördraget 3.1.1 Försäljning av elcertifikat på marknaden De svenska myndigheternas avsikt är att ge producenter av grön elektricitet extrainkomster genom försäljning av elcertifikat på marknaden. Systemet utgör därför en förmån för dem. Orsaken till att förmånen ges till dessa producenter är att det av miljöskäl är önskvärt 3 Under perioden 1997-2001 låg det 12-månaders rullande elprismedelvärdet på 100 200 kronor/mwh. Variationerna beror i hög grad på årliga variationer i nederbörden och tillrinningen till vattenmagasinen.

att höja den gröna elektricitetens konkurrenskraft på den avreglerade elmarknaden. En åtgärd utgör emellertid inte statligt stöd om det inte är fråga om statliga medel. Kommissionen har redan slagit fast att utdelning av gratis elcertifikat till producenter inte innebär någon förlust av statliga medel, eftersom certifikaten endast är ett bevis på att grön el har producerats 4. Inte heller i föreliggande fall tas medlen från statsbudgeten, utan dessa betalas av alla elförbrukare myndigheter, företag och enskilda som omfattas av skyldigheten att köpa elcertifikat 5. Elleverantörerna hanterar endast inköpsskyldigheten för slutkonsumenterna och får en hanteringsavgift för dessa tjänster. Följaktligen finner kommissionen att den förmån som tilldelas producenter av grön el genom försäljning av elcertifikat på marknaden inte utgör statligt stöd. 3.1.2 Garantipriset på elcertifikat Det garantipris på elcertifikat som staten lämnar under systemets första fem år får samma effekter för producenterna, i termer av förmåner och förbättrad konkurrenskraft, som försäljning av elcertifikat på marknaden. I detta fall härrör dock medlen från den sanktionsavgift som betalas av de konsumenter och leverantörer som inte uppfyllt sin kvotplikt. Dessa pengar placeras på ett särskilt statligt konto, som är jämförbart med en fond. För att kunna bedöma huruvida pengarna på det särskilda kontot utgör statliga medel, och därför statligt stöd, är det nödvändigt att se närmare på systemets egenskaper. Domstolen har i sin rättspraxis på området fastställt tre kumulativa kriterier för att bedöma förekomsten av statliga medel när pengar överförs via en fond 6. Fonden måste vara upprättad eller utsedd av staten De medel som betalas in till fonden måste bestå i avgifter som ålagts av staten. Fonden måste användas till att gynna vissa företag. För det första noterar kommissionen att fonden upprättas av staten och administreras av Statens energimyndighet. Formeln för beräkning av sanktionsavgiften har fastställts av staten. Statens roll är inte 4 T.ex. statligt stöd N 504/2000 Förenade kungariket Skyldighet att använda förnybar energi och kapitaltillskott till teknik för förnybara energikällor, EGT C 30, 2.2.2002, s. 15. 5 Jfr EG-domstolens dom av den 13 mars 2001 i mål C-379/98 PreussenElektra AG mot Schleswag AG. REG 2001, s. I-2099. 6 EG-domstolens dom av den 2 juli 1974 i mål C-173/73 Italien mot kommissionen, Rec.1974 s. 709, samt domen av den 22 mars 1997 i mål C-78/76 Steinike mot Tyskland, REG 1977 s. 595.

begränsad ren bokföring, utan är en vidare ledningsfunktion som framför allt innebär säkerställande av att leverantörer eller konsumenter gör sina inbetalningar. För det andra fastställs det i lagen att en sanktionsavgift skall betalas under vissa förutsättningar och sanktionsavgiften är därför ålagd av staten. För det tredje gynnar fonden vissa företag, nämligen producenter av grön el, vilka inte är de som ursprungligen bidrog till fonden. Följaktligen finner kommissionen att garantipriset, som finns tillgängligt som ett alternativ för producenter av grön el, utgör statligt stöd till dessa producenter när det utnyttjas. 3.2 Stödets förenlighet enligt artikel 87.3 c i EG-fördraget Detta avsnitt avser endast garantipriset på elcertifikat (punkt 3.1.2.), dvs. den del av åtgärden som utgör statligt stöd. Kommissionen har bedömt stödets förenlighet med den gemensamma marknaden mot bakgrund av artikel 87.3 c EG-fördraget, med hänvisning till avsnitt E.3.3 i gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till skydd för miljön 7. Detta avsnitt tar specifikt upp driftstöd för förnybara energikällor. Enligt alternativ 2 kan medlemsstaterna bevilja stöd till förnybara energikällor genom att utnyttja marknadsmekanismer, såsom elcertifikat. När dessa system utgör statligt stöd kan kommission godkänna dem om medlemsstaten kan visa att A. stödet är nödvändigt för att säkerställa att användningen av de ifrågavarande förnybara energikällorna är lönsam, B. systemet inte som helhet leder till alltför stora ersättningar till förnybara energikällor, C. stödet inte avhåller producenter som utnyttjar förnybara energikällor från att förbättra sin konkurrenskraft, och att D. stödet inte varar i mer än tio år. 7 EGT C 37, 3.2.2001, s. 3.

Kommissionen finner av följande skäl att det anmälda stödet uppfyller dessa villkor: A. Det framgår av kolumn 3 i Tabell 3 att ytterligare bidrag behövs för att säkerställa att användningen av de ifrågavarande förnybara energikällorna är lönsam, eftersom det 12-månaders rullande elprismedelvärdet inte täcker produktionskostnaderna. B. Det framgår av kolumn 4 i Tabell 3 att inte ens det högsta garantipriset helt täcker skillnaden mellan produktionskostnaderna och elpriset på marknaden, så att ersättningen inte kan anses vara alltför stor. C. Flera faktorer bidrar till att säkerställa att garantipriset inte avhåller producenter från att förbättra sin konkurrenskraft. För det första undanröjer garantipriset inte den motivation att sänka produktionskostnaderna och öka vinsten som är en naturlig del av all ekonomisk verksamhet. För det andra är garantipriset endast tillgängligt under de fem första åren, medan beslut om att investera i mer konkurrenskraftiga produktionsmetoder förmodligen görs på grundval av ett längre perspektiv. För det tredje minskar garantipriset väsentligt varje år. För det fjärde kommer marknadspriset på certifikat, allteftersom kvotplikten ökar och garantipriset minskar, förmodligen att vara högre än garantipriset, så att dess belopp inte avhåller producenterna från att förbättra sin konkurrenskraft. Tvärtom är inkomsten avsedd att uppmuntra producenterna att expandera så att konkurrensen mellan dem ökar. D. Garantipriset är endast tillgängligt under de fem första åren. Kommissionen noterar att de svenska myndigheterna kommer att beakta elcertifikat som getts ut i en annan medlemsstat under förutsättning att elcertifikat hade beviljats för elen i fråga om den hade varit producerad i Sverige. Dessutom har de svenska myndigheterna åtagit sig att inte träffa juridiskt bindande avtal med andra länder om ömsesidigt godkännande av elcertifikat. Kommissionen fäster i synnerhet de svenska myndigheters uppmärksamhet på medlemsstaternas skyldighet, enligt rådets direktiv 2001/77/EG, att införa ursprungscertifikat senast den 27 oktober 2003. Kommissionen anser att ursprungscertifikaten kommer att undanröja ett stort hinder för den fria rörligheten för grön el. Kommissionen förbehåller sig rätten att ompröva systemet när medlemsstaterna väl är skyldiga att lämna ursprungscertifikat. Kommissionen kommer då särskilt att bedöma om det fortfarande är motiverat att behålla begränsningarna för importerad grön el och importerade elcertifikat. Kommissionen kommer slutligen vid behov att föreslå lämpliga åtgärder i fråga om stödet för att tillse att gemenskapens regler efterlevs 8.De svenska myndigheterna skall inkomma med en årlig rapport för den del av systemet som utgör stöd. 8 T.ex. statligt stöd N 504/2000 Förenade kungariket Skyldighet att använda förnybar energi och kapitaltillskott till teknik för förnybara energikällor, EGT C 30, 2.2.2002, s. 15.

4. SLUTSATS Kommissionen har följaktligen beslutat att åtgärden delvis inte utgör stöd och delvis utgör stöd som är förenligt med EG-fördraget. Om denna skrivelse innehåller konfidentiella uppgifter som inte bör spridas till tredje part uppmanas ni att informera kommissionen om detta inom femton arbetsdagar räknat från dagen för mottagandet av denna skrivelse. Om kommissionen inte har mottagit en motiverad begäran inom den föreskrivna fristen, kommer den att anse att ni lämnat ert samtycke till att denna skrivelse kommuniceras i sin helhet till tredje part och offentliggörs på det språk som är giltigt på följande webbadress: http://europa.eu.int/comm/secretariat_general/sgb/state_aids/. Er begäran skall sändas med rekommenderat brev eller fax till: Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för konkurrens Registreringsenheten för statligt stöd B-1049 Bryssel Fax: +32-2-296 12 42. Var vänlig ange ärendets namn och nummer i all korrespondens. Högaktningsfullt, På kommissionens vägnar M. MONTI Ledamot av kommissionen