Anvisningen har inte uppdaterats så att den överensstämmer med den ändrade markanvändnings- och bygglagen (som träder i kraft 1.9.2014). BYGGNAD (F1) BOSTADSPLANERING (G1) ANVISNING GODKÄND AV HELSINGFORS BYGGNADSNÄMND 21.1.2014 Ersätter den anvisning som godkändes 31.8.2010. INNEHÅLL 1. ALLMÄNT OM BYGGANDE 1. ALLMÄNT OM BYGGANDE 1 2. BOSTADSPLANERING UR ETT TILLGÄNG- LIGHETSPERSPEKTIV 1 3. BYGGNAD SOM INBEGRIPER SERVICE- OCH ARBETSUTRYMMEN UR ETT - HETSPERSPEKTIV 6 4. REPARATIONSBYGGANDE 8 NÄRMARE INFORMATION 11 Den här anvisningen granskar byggnaders tillgänglighet på tre olika nivåer: Nivå 1: Ovillkorligen bindande bestämmelser Nivå 2: Bestämmelser som inkluderar övervägande från fall till fall Nivå 3: Rekommendationer Med bindande verkan avses att miniminivån i bestämmelserna måste uppfyllas vid ansökan om tillstånd. Man kan ansöka om undantag från bestämmelserna på det sätt som föreskrivs separat. Med prövning från fall till fall avses att bestämmelserna är flexibla. Man tar därmed ställning till om de flexibla bestämmelserna ska tolkas med tanke på främjande av tillgängligheten eller med någon annan utgångspunkt. Med rekommendationer avses att man genom att följa dem har möjlighet att med tanke på tillgängligheten nå ett slutresultat som är klart bättre och mer rekommendabelt än den nuvarande bestämmelsenivån. 2. BOSTADSPLANERING UR ETT HETS- PERSPEKTIV Höghus och småhus har olika ställning ur ett tillgänglighetsperspektiv. 1
2.1. HÖGHUS Bostadshöghus har minst två våningar och mer än en bostad. De utrymmen som hör till olika bostadslägenheter är placerade ovanpå varandra i bostadshöghuset. Bild 1: Vid höghusets gatusida finns en tillräckligt svagt sluttande ramp. Med tanke på tillgänglighetsbestämmelserna indelas höghus i två grupper: a) hus där det finns ingångar till bostadslägenheter på tredje våningen eller högre upp, inklusive det våningsplan där entrén finns (= byggnader med tre eller flera våningar) b) hus där det finns ingångar till bostadslägenheter på högst två våningar. 2.1.1 Ovillkorligen bindande bestämmelser Bestämmelserna gäller i synnerhet följande saker: Bild 2: Gården är formad så att passagen till ytterdörren är tillgänglig. Bild 3: Med hjälp av en ramp har det ordnats en tillgänglig entré. den passage som leder från tomtgränsen samt från den bilplats som är avsedd för rörelsehindrade till byggnaden den passage som leder till lekplatser och vistelseområden bilplatser: en del av byggnadens bilplatser måste vara anpassade för personer som använder rullstol krav på hiss; kravet gäller de höghus med bostäder som avses i punkten a) ovan bostädernas gemensamma utrymmen: kravet gäller de bostadshöghus som kräver hiss såsom avses i punkten a) ovan passagen till det nödvändiga utrymme som tjänar boendet dörrars och passagers fria bredd dimensionering av toalett- och tvättutrymmen: kravet gäller de bostadshöghus som kräver hiss såsom avses i punkten a) ovan Innehållet i bestämmelserna kan läsas utförligare i del G1 Bostadsplanering och F1 Hinderfri byggnad i Finlands byggbestämmelsesamling. I del F2 Säkerhet vid användning av byggnad finns bestämmelser om bland annat ramper, trappor, räcken och ledstänger (www.ymparisto.fi). 2.1.2 Bestämmelser som omfattar prövning från fall till fall I bostadslägenheter kan för rullstolar användas en vändcirkel på 1300 mm, utomhus och framför bostadslägenhetens ytterdörr måste vändcirkeln vara 1500 mm. Bild 4: Genom att forma höghusets gård har det ordnats en tillgänglig entré till byggnaderna. Då man gör entrévåningen till en så kallad överlevnadsvåning i bostäder i två våningar i bostadshöghus som kräver hiss, räcker det att entrévåningen är tillgänglig. På överlevnadsvåningen ska det förutom ett badrum dimensionerat för rullstolar även finnas kok- och övernattningsmöjlighet för minst en person. 2
Bostadsterrasser och balkonger: när det till enskilda bostäder i bostadshöghus som kräver hiss hör både en balkong och en tak- eller bostadsterrass, ska någondera av dessa ha en tillgänglig passage. Nödvändiga utrymmen som tjänar boendet: INNERGÅRD De gemensamma utrymmenas terrasser ska vara tillgängliga för alla med hjälp av en ramp eller lyftanordning som finns färdigt på plats Inventarieförråd: en del av förrådsutrymmena för inventarier ska vara vara tillgängliga Bostadsbastur: dörröppningens fria bredd på 800 mm kan strukturellt göras så att minimibredden vid behov kan verkställas senare utan att konstruktioner och vattenisolering förstörs. Passager: GATA Bild 5 och planritning: På gatusidan av höghuset finns en stor öppning där ramperna som leder till andra våningen har placerats. om nivåskillnaden överskrider våningshöjden ska den rörelsefria passagen ordnas med hiss; förutsättningen gäller fall där det annars skulle finnas en orimligt lång ramp utanför. om detaljplanen tillåter att man bygger fast i gatulinjen och kräver att den första våningens golvnivå lyfts högre upp än vanligt för att undvika insyn, ska man i regel ordna en tillgänglig passage till trapphuset från gatusidan. Undantag utgörs av de fall där den tillgängliga ingångspassage som ordnas från gårdssidan inte blir över 50 meter lång och lösningen är naturlig med beaktande av byggnadens läge. Lösningarna prövas från fall till fall. 2.1.3 Rekommendationer Bostäder i två våningar i höghus: INNERGÅRD I bostäder i två våningar i bostadshöghus som kräver hiss rekommenderas att entrévåningen planeras som en så kallad överlevnadsvåning; på överlevnadsvåningen ska det förutom ett badrum dimensionerat för rullstolar även finnas kok- och övernattningsmöjlighet (för minst en person). Samma rekommendation om överlevnadsvåning gäller för bostäder i två våningar i bostadshöghus som inte kräver hiss; även om bestämmelserna inte kräver att badrummet är dimensionerat för rullstol, rekommenderar man att det är det. rekommendationer lyder att man med hiss ska nå bägge våningsplan. I höghus som inte kräver hiss rekommenderas att när det till enskilda bostäder hör både en balkong och en tak- eller bostadsterrass, ska någondera av dessa ha en tillgänglig passage. GATA Bild 6 och planritning: På gatusidan har placerats en ramp som löper parallellt med fasaden under taket. Det rekommenderas att man i anslutning till de gemensamma utrymmena placerar ett tillgängligt wc-utrymme. Som vändutrymme i tamburen rekommenderas 1500 mm. Bostädernas gemensamma utrymmen genomförs så att man beaktar att de även kan användas av rörelsehindrade. 3
PARKERINGSHALL GÅRD GATA Planritning: En tillgänglig entré till höghuset från gatan har ordnats med hjälp av en genomgående hiss. Planritning: Från gården finns en tillgänglig entré via en ramp. 2.2. SMÅHUS PARKERINGSHALL HISS- RESERVERING Med småhus avses med tanke på tillgänglighetsbestämmelserna ett annat hus än höghus. Exempelvis ett radhus är ett småhus även om det har avsevärt många bostäder. Begreppet småhus sammankopplas i tillgänglighetsgranskningen inte med antalet bostäder. I småhus är utrymmen som hör till olika bostäder vanligtvis inte placerade ovanpå varandra. Radhus eller småhus i höghuskvarter: tolkas enligt bestämmelserna för småhus (ej hiss) även om byggnaden är fast i ett höghus. 2.2.1 Ovillkorligen bindande bestämmelser Bestämmelserna gäller endast följande saker: GATA Planritning: I till exempel townhouse-hus ordnas en tillgänglig entré både från parkeringshallen och gatan med hjälp av en genomgående hiss. den passage som leder från tomtgränsen samt från bilplatsen på marknivå: byggs så att den är anpassad för rörelsehindrade om det är möjligt med beaktande av terrängens form och höjdskillnader dörrar och passager: den fria bredden ska vara minst 800 millimeter; bestämmelsen gäller inte utrymmen som inte är nödvändiga utrymmen som tjänar boendet. 4
2.2.2 Bestämmelser som omfattar prövning från fall till fall Bostadens bastu räknas som ett utrymme som är nödvändigt för boendet. En bastu är emellertid inte obligatorisk i sig. Den fria bredden på dörren till bastuutrymmet, inklusive basturummet, ska vara minst 800 millimeter. Dörröppningen ska strukturellt göras så att minimibredden vid behov kan verkställas senare utan att konstruktioner och vattenisoleringar förstörs. HISS- RESERVERING Om det på grund av terrängens form och höjdskillnader inte är möjligt att hitta en tillgänglig lösning, krävs det inte att det finns en passage som är anpassad för rörelsehindrade från tomtgränsen eller bilplatsen till bostaden. 2.2.3 Rekommendationer GATA Planritning: Tillgänglig ingång till ett småhus i många våningar har ordnats med en hiss. Det rekommenderas att man vid planering och byggande av ett småhus eftersträvar en genuin och logisk tillgänglighet. Då ska utöver de ovillkorligen bindande bestämmelserna även följande tillämpas entrén är tillgänglig (ramp, lyftanordning osv.) trösklarnas maximala höjd är 20 mm entrévåningen görs som en så kallad överlevnadsvåning (wcoch tvättutrymmen har en vändcirkel på 1300 mm, möjlighet att laga mat, boningsrum) i byggnaden ska finns en reservplan för den hiss eller trapphiss som leder till andra våningen bostädernas gemensamma utrymmen genomförs så att man beaktar att de även kan användas av rörelsehindrade. VERANDA När man i ett enskilt småhus genomför lösningar i enlighet med det som beskrivits ovan som tillgängliga för rörelsehindrade, inte med förbehåll, tillåts 5 m² extra våningsyta. Överskridandet av byggrätten av tillgänglighetsorsaker får emellertid inte vara över 5 procent. GATA I ritningens exempel har den tillgängliga ingången till småhuset ordnats via den täckta bilplatsen, varvid en lutning på 8 procent ordnas på ett naturligt sätt. När man på motsvarande sätt gör ett rad- eller parhus tillgängligt tillåts 5 m² extra våningsyta per bostad. Överskridandet av byggrätten av tillgänglighetsorsaker får emellertid inte vara över 5 procent. Vid lösningar med hjälp av en ramp rekommenderas en höjdskillnad på högst 200 mm. Då är rampens längd med 5 procents lutning 4 meter och med 8 procents lutning 2,5 meter. Vid 8 procents lutning krävs en uppvärmd eller täckt ramp. Högre nivåskillnader ska skötas genom formande av terrängen. En höjdskillnad på 500 mm innebär en 10 meter lång ramp med 5
5 procents lutning. Dessutom behövs en minst 1500 mm djup trappavsats. Om rampen har en lutning på 8 procent blir den 6250 mm lång. Då är det naturligt att ordna en tillgänglig ingång till exempel via en täckt bilplats eller liknande. 2.3. SPECIALBOENDE I bestämmelserna om tillgänglighet finns inga separata regler för specialboende. Således bedöms tillgängligheten utgående från om specialboendet är beläget i ett småhus eller höghus. Under förutsättning att studentinternat och motsvarande boenden planeras så att åtminstone alla gällande tillgänglighetsbestämmelser uppfylls i de gemensamma utrymmena, kan en del av bostäderna dimensioneras så att till exempel hygienutrymmena avviker från bestämmelserna i enlighet med följande tabell: internat med mindre än 20 bostäder: 5 bostäder kan avvika från bestämmelserna internat med 20 40 bostäder: 6 10 bostäder kan avvika från bestämmelserna internat med 40 80 bostäder: 10 15 bostäder kan avvika från bestämmelserna internat med 80 120 bostäder: 15 20 bostäder kan avvika från bestämmelserna internat med fler än 120 bostäder: 20 bostäder kan avvika från bestämmelserna Förutsättningen är alltid att de gemensamma utrymmena är rymliga och att det finns ett tillräckligt antal av dessa så att personer i rullstol kan komma in i tidigare nämnda utrymmen på alla våningar. Avvikande från bestämmelserna gällande ovan nämnda gränser kan tolkas som ringa, om det finns särskilda orsaker som förespråkar det. Om man vill överskrida gränserna behöver man ett undantagsbeslut. Ett undantagsbeslut behövs inte nödvändigtvis om tvättutrymmena enkelt kan ändras så att de uppfyller tillgänglighetsbestämmelserna. 3. BYGGNAD SOM INBEGRIPER SERVICE- OCH ARBETSUTRYMMEN UR ETT HETSPERSPEKTIV Situationen är olika beroende på om det är fråga om en administrations- och servicebyggnad eller annan byggnad. Beträffande andra byggnader beror tillgänglighetskraven på om det är fråga om ett affärs- eller serviceutrymme eller endast ett utrymme avsett för arbete. 3.1. ADMINISTRATIONS- OCH SERVICEBYGGNAD 3.1.1 Ovillkorligen bindande bestämmelser Bestämmelserna gäller i synnerhet följande saker: bilplatser: en del av bilplatserna måste anpassas för personer som använder rullstol en tillgänglig passage från tomtgränsen samt från bilplatserna till byggnaden och utrymmena en passage anpassad till rörelsehindrade mellan plan och avsatser som funktionellt står i anslutning till varandra dörrars fria bredd hisskrav 6
rampens maximala lutning hygienutrymmen. Innehållet i bestämmelserna kan läsas utförligare i del F1 Hinderfri byggnad i Finlands byggbestämmelsesamling (www.ymparisto.fi). 3.1.1 Bestämmelser som omfattar prövning från fall till fall I kontorsbyggnader som har många våningar ska det finnas ett wc-utrymme anpassat för rörelsehindrade på varje våning. 3.2. ANNAN BYGGNAD MED AFFÄRS- OCH SERVICEUTRYMME 3.2.2 Ovillkorligen bindande bestämmelser Bestämmelserna är i princip lika stränga som för administrations- och servicebyggnader. 3.2.1 Bestämmelser som omfattar prövning från fall till fall Det kan uppstå utrymme för tolkning i fråga om placering av tillgängliga wc-utrymmen i köpcentrum och motsvarande. Ett tillgängligt wc-utrymme måste vara placerat på ett rimligt avstånd från och även i övrigt lätt att hitta och nå från kundutrymmena. 3.3. HOTELL Hotell berörs i princip av det som redan nämnts om administrations- och servicebyggnader. Dessutom måste det finnas fullständigt tillgängliga inkvarteringsrum på varje våning och i anslutning till de gemensamma utrymmena måste det finnas ett tillgängligt wc-utrymme för besökare. Det lönar sig att ha som utgångspunkt att planera nya hotellbyggnader så att de till alla delar är tillgängliga. 3.4. ARBETSUTRYMMEN 3.4.1 Ovillkorligen bindande bestämmelser När arbetsutrymmet utgör en del av en administrations- och servicebyggnad eller ett affärsoch serviceutrymme i en annan byggnad måste det uppfylla de vanliga tillgänglighetskraven, till exempel gällande hissar. Alla underhålls- och förrådsutrymmen i byggnaden måste emellertid inte uppfylla kraven på tillgänglighet för rörelsehindrade. Vad gäller hygienutrymmen räcker det att en del av dem är anpassade för rörelse- och funktionshindrade. Sådana utrymmen ska förses med skylten för rörelsehindrade. När det är fråga om en byggnad som endast omfattar arbetsutrymmen beaktar man vid bedömningen av tillgängligheten om den är tillräcklig för arbetets karaktär och likvärdighet. 3.4.2 Bestämmelser som omfattar prövning från fall till fall Om det är tydligt att arbetet är svårt eller omöjligt att utföra för en person som sitter i rullstol, gäller inte kraven på tillgänglighet. 7
För små arbetsplatser med under tio anställda får tillgänglighetskravet inte utgöra ett orimligt slutresultat i förhållande till byggkostnaderna. Kravet kan anses vara rimligt när det inte ökar de totala kostnaderna för projektet med mer än 5 procent. 3.4.3 Rekommendationer Det rekommenderas att kontorsutrymmena och ett tillgängligt wc-utrymme placeras på första våningen i produktionsbyggnader och liknande byggnader. Om detta inte är möjligt ska en tillgänglig passage ordnas i enlighet med de vanliga bestämmelserna, till exempel med en vertikalhiss. 4. REPARATIONSBYGGANDE Vad gäller tillämpningen av bestämmelserna är situationen då man reparerar en byggnad en annan än då man bygger en ny byggnad. Vid reparationsbyggande följs de allmänna rättsnormerna som ger den verkställande myndigheten prövningsrätt vid tillämpningen av i princip alla bestämmelser för byggande. Tillgänglighet är därmed ett delområde bland många andra. Även byggnadens användningssyfte inverkar på hur och i vilken omfattning man bör beakta tillgängligheten i reparationsprojekt. Principen om så kallat försiktigt reparerande (118 i markanvändnings- och bygglagen) förpliktar på lagstiftningsnivå att det vid reparationer och ändringar i byggnader ska ses till att historiskt eller arkitektoniskt värdefulla byggnader inte förstörs. Det finns situationer där nivån på tillgänglighet likt den i nya objekt kan strida mot de historiska värdena. I historiskt värdefulla byggnader krävs alltid planering på hög nivå. Vid reparationsbyggande är situationen så olika från fall till fall att det är svårt att ge några allmänna planeringsanvisningar. Om det är fråga om att utvidga utrymmena i en befintlig byggnad följs de vanliga reglerna för tillgänglighet. Den tillgängliga rutten ska granskas som en helhet. Om sålunda till exempel ingången till en passage som inbegriper hiss på grund av många trappsteg inte är tillgänglig och inte rimligen kan göras tillgänglig, behöver inte heller de bostäder som finns bakom hissförbindelsen göras tillgängliga. 4.1. REPARATIONSBYGGANDE I HÖGHUS MED BOSTÄDER Gällande hissar som monteras i efterhand ska man i mån av möjlighet sträva efter en fungerande lösning med tanke på tillgängligheten. Hissen kan monteras mellan trapploppen, i ett annat utrymme som finns på våningen, utanför byggnadsstommen eller där det finns ett annat trapplopp så att nya trappor byggs utanför byggnadsstommen. Principen om försiktigt reparerande och skyddsbestämmelserna i detaljplanen kan hindra en fullständigt tillgänglig lösning. Gällande befogenheter måste man beakta den högsta förvaltningsdomstolens linjedragningar, enligt vilka en hiss som monteras i efterhand i ett skyddat värdefullt trapphus, som även 8
har bevarats i ursprungligt eller nästan ursprungligt skick, förutsätter en undantagslösning. Om däremot värdena gällande skyddet av interiören redan till stor del har gått förlorade behövs ingen undantagslösning. Bild 7: En ny hisskorg med glasväggar har monterats i ett nytt hisstorn utanför byggnadens stomme. Bild 8: Tack vare att korgen är försedd med en glasvägg har man en bra utsikt genom hisstornets fönster. Bild 9: En hiss har monterats i efterhand mellan trapploppen. I det rymliga trapphuset har man endast behövt göra det ena trapploppet aningen smalare. 9
Bilderna 10 och 11: Den nya hissen har monterats på den plats där det andra trapploppet fanns och utanför byggnadens stomme har det byggts ett nytt trapptorn. Bilderna 12 och 13: I byggnaden har monterats en genomgående hiss i ett hisstorn som delvis ligger utanför byggnadsstommen. 10
4.2. REPARATIONSBYGGANDE I SMÅHUS Vid småhusreparationer kan åtgärder som förbättrar tillgängligheten krävas främst när småhusets våningsyta utvidgas. 4.3. REPARATIONSBYGGANDE I ADMINISTRATIONS- OCH SERVICEBYGGNADER I samband med en mer omfattande grundrenovering i en administrations- och servicebyggnad kan en förbättring av tillgängligheten krävas inom vissa gränser. Om grundrenoveringsprojektet omfattar byggnadens inomhusutrymmen och möjligen även inbegriper ändringar i rummens användningssyften, kan en förbättring av tillgängligheten krävas. Detta gäller i synnerhet affärs- och serviceutrymmen i byggnaden. Vid offentligt byggande ska man ha som utgångspunkt att ordna tillgängliga rutter. Man kan avvika från detta endast av mycket vägande skäl, till exempel för att skydda byggnaden. Principen om försiktigt reparerande kan förbigå kravet på tillgänglighet. Kraven i arbetarskyddslagen ska beaktas. 4.4. REPARATIONSBYGGANDE I KAFÉER OCH RESTAURANGER Byggnadstillsynsverket, miljöcentralen och räddningsverket har gett ut en skild anvisning för restauranger, kaféer och så vidare (www.rakvv.hel.fi). Om det finns mer än 25 kundplatser krävs ett wc-utrymme som är tillgängligt för rörelsehindrade. 4.5. REPARATIONSBYGGANDE I BYGGNADER SOM INBEGRIPER ARBETSUT- RYMMEN För byggnader som från förut inbegriper arbetsutrymmen gäller det som tidigare nämnts om reparationer i administrations- och servicebyggnader. Om utrymmen som tidigare använts för andra syften än som arbetsutrymmen börjar användas som arbetsutrymmen måste man från fall till fall ta ställning till om det med beaktande av arbetets karaktär är motiverat att kräva tillgänglighet. Vid granskningen ska man även beakta utrymmenas utgångspunkter samt framför allt projektets karaktär och omfattning. 4.6. UTVIDGNINGSPROJEKT På utvidgningsdelen i en befintlig byggnad tillämpas i regel de bestämmelser som gäller nya byggnader. Om man för passagen vill använda hissarna i den gamla byggnadsdelen ska de uppfylla kraven på tillgänglighet för rörelsehindrade. Kraven på byggnadsskydd ska emellertid beaktas. Det finns en skild anvisning för byggande av vindar (www.rakvv.hel.fi). I samband med byggande av vindsbostäder krävs inte att det byggs hissar eller att hissarna går ända upp till vindsvåningen. Det rekommenderas dock att det byggs en hiss. Däremot krävs att vindsbostaden är tillgänglig i tillämpliga delar. Kraven på byggnadsskydd ska beaktas. 11
NÄRMARE INFORMATION 12, 13, 117, 135, 171, 172 och 175 i markanvändnings- och bygglagen (www.ymparisto.fi) 51, 52, 53 och 54 i markanvändnings- och byggförordningen (www.ymparisto.fi) Delarna F1 och G1 samt F2 i Finlands byggbestämmelsesamling (www.ymparisto.fi) Esteetön rakennus ja ympäristö (Tillgänglig byggnad och miljö). Bygginfo Ab. 2007. (www. rakennustieto.fi) Ravintolan tai kahvilan perustaminen (Grundande av en restaurang eller ett kafé). Asiakasohje (Kundanvisning) (www.rakvv.hel.fi) Ullakkorakentaminen (Vindsbyggande). Asiakasohje (Kundanvisning) (www.rakvv.hel.fi) Bilder: Bilderna 1, 2, 5 och 6: Heli Virkamäki, Bilderna 3 och 4: Ulla Vahtera, Bilderna 7 och 9: Mauri Helenius, Bilderna 8, 10 och 11: Erkki Holappa, Bild 12: Sami Kivilä Ritningar: Päivi Hellman Postadress Besöksadress Telefon Fax Internet Byggnadstillsynsverket Byggnadstillsynsverket (09) 310 2611 (09) 310 26206 http://www.rakvv.hel.fi PB 2300 Broholmsgatan 13 E-post 00099 HELSINGFORS STAD Helsingfors 53 rakennusvalvonta@hel.fi 12