Rapport från inspektion 20-21/ på det enskilt drivna Fritidshemmet Otto på, Folkparksvägen 99, Hägersten

Relevanta dokument
Kvalitetsredovisning läsåret 2012/2013. Fritidshemmen i Ulvsby skolområde

PLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM

Rapport av inspektion från Gröndals förskoleområde, april 2009

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet

Rapport från inspektion av skolbarnomsorgen på Fria Maria Barnskola 21/4 23/4 2008

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Rapport från inspektionen på förskolan Greven den 26/9 5/

Kvalitetsredovisning 2010/2011

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Förskolebarns framtidstro - vår utmaning

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2017/2018

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

för Rens förskolor Bollnäs kommun

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Kvalitetsrapport för

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Rosen

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Neglinge gårds förskola. Nacka kommun

Daggkåpans förskola. Nacka kommunen

Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola skola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Arbetslagets kvalitetsredovisning för verksamhetsåret 2011/2012

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Kvalitetsredovisning. för läsåret 2015/2016. Fritidshem

Observationsrapport Saltängens förskola Nacka kommun

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för Reviderad

Kvalitetsredovisning ht vt 2010

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans fritidshem läsåret 2016/2017

Lokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola

Kvalitetsanalys för Växthusets förskola läsåret 2013/14

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov reviderad

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Arbetsplan för Lilla Skyttes Fritidshem

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Västerhejde skolas fritidshems verksamhetsplan

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2017/18. Nattis. Förskolan Lyckan

Inspektion av förskolorna Slingan - Svartviksslingan 53 Tangen - Svartviksslingan 89 Galaxen - Johannnesfredsvägen 27 Bromma stadsdel

Kvalitet på Sallerups förskolor

Lokal arbetsplan 14/15

Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011

Kvalitetsredovisning 2005/2006 Dalhem, Barlingbo, Endre

Mål Vi vill att barnen utvecklar sin förmåga att visa hänsyn och respekt mot varandra.

Beslut för fritidshem

Arbetsplan. Killingens förskola

Målbild för Hökåsenskolans fritidshemsverksamhet 2016/2017

Systematiskt kvalitetsarbete

Rapport från inspektion av skolbarnomsorgen Tyska skolan 26/8-28/8-08

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Vi erbjuder en förskoleverksamhet som lägger grunden för barnets livslånga lärande

Älta skola med förskolor. Verksamhetsplan för förskoleklasserna på Älta Skola

Verksamhetsplan Förskolan Bränningevägen 2015

Arbetsplan för Långareds fritidshem Läsåret 2014/2015

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Skogsgläntans förskola

SMEDJEBACKENS KOMMUN Barn- och utbildningsförvaltningen Södra Utbildningsområdet. Kvalitetsredovisning för Söderbärke fritidshem 2009/10

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande

Arbetsplan för Violen

Arbetsplan Pilen handlingsplan Överenskommelse

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lokal arbetsplan 14/15

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolans Arbetsplan 2016/2017

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rapport från inspektion av skolbarnsomsorgen vid Vittra Södermalm 22/9-24/9 2009

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Fritidshemmets uppdrag

Skolplan för Tierps kommun

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken

Verksamhetsplan för Rots skolas fritidshem i Älvdalens kommun

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson

Samhälle, samverkan & övergång

Mål & Aktivitetsplan Förskolor Sturefors Junibacken & Norrgården

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94)

Fjällängsskolans fritidshem

Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin

Kvalitetsredovisning. Förskola. Uppgifter om enheten. Orgona förskola, Wåga & Wilja AB, Reggio Emilia inspirerad filosofi

Fyrklöverns förskolor

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal

Transkript:

UTVÄRDERINGSAVDELNINGEN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN INSPEKTÖR SKOLBARNSOMSORG RAPPORT Sid 1 04-04-21 Robert Lundh tfn 070-46 33 638 Rapport från inspektion 20-21/1 2004 på det enskilt drivna Fritidshemmet Otto på, Folkparksvägen 99, 126 39 Hägersten Uppdraget Utvärderingsavdelningen har i uppdrag att kontrollera att verksamheten bedrivs i enlighet med de lagar föreskrifter och riktlinjer som gäller för verksamheten. Tillsynen skall säkerställa att verksamheten fortlöpande bedrivs baserat på de underlag och uppgifter på vilka tillståndet grundas. Tillsynen skall tjäna både som kontroll av och återkoppling till verksamheten. Utvärderingsavdelningen har till uppgift att utvärdera kvalitet och säkerhet i den enskilt drivna verksamheten genom att kontrollera måluppfyllelsen gentemot Stockholms stads riktlinjer för tillståndsgivning och de nationella målen i form av skollag, läroplan och allmänna råd för fritidshem utifrån inhämtat faktaunderlag ge underlag för åtgärdsförslag och utvecklingsinsatser Uppdraget utförs genom inläsning av material som fritidshemmet ställt till förfogande observationer och samtal intervjuer med barn, personal och ledning. Centralt är att granska måluppfyllelsen, det vill säga att få en så heltäckande bild som möjligt av hur målen i styrdokumenten tolkas och förverkligas på fritidshemmet. Detta har gjorts utifrån en prioritering av mål från läroplanen, allmänna råd för fritidshem samt Stockholms stads riktlinjer för tillståndsgivning. Målen har bland annat valts för att undersöka om verksamheten ute på fritidshemmen erbjuder barnen en god säkerhet och om fritidshemmen arbetar målstyrt och ger barnen möjlighet till en meningsfull fritid i samverkan med skola och fö räldrar. Avdelningen för utvärdering Box 22 049, 104 22 Stockholm, Besöksadress: Hantverkargatan 2 Tfn: 508 33 000, Fax: 508 33 637 E -post: robert.lundh@utbildning.stockholm.se

RAPPORT Sid 2 En inspektion av det här slaget har till uppgift att värdera. Bedömning utgår ifrån att hög kvalitet innebär att fritidshemmets verksamhet utmärks av att det väl: strävar mot och uppfyller nationella mål svarar mot stadens krav och riktlinjer uppfyller andra mål, krav och riktlinjer som är förenliga med de nationella ( t. ex. verksamhetsplan, lokal arbetsplan och andra lokala planer) kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån de förutsättningar man har Fritidshemmets förutsättningar I tabellen nedan redovisas förhållandet barn och personal på fritidshemstid efter skoldagens slut. EM betyder eftermiddag. Antal Antal Antal personal Barn/ personal Andel fritidsped. el barn heltider på EM exl. resurs på EM motsvarande Otto 46 4,25 4,8 9,5 41 % Fritidshemmet Otto drivs som handelsbolag. Ägarna tillika verksamhetsledare arbetar själva på fritidshemmet. Utöver dem finns det tre fysiska personer till i arbetsgruppen. Arbetsgruppen är stabil och de flesta har arbetat många år tillsammans. Fritidshemmet är en fristående byggnad som på den ena sidan gränsar till Folkparksvägen i Solberga och på den andra sidan mot ett litet skogsparti. Tomten är relativt stor och omgärdad av ett staket. En del av tomten är överbyggd med ett tak till syfte att skapa ett uterum för barnen. Bostadsbeståndet intill fritidshemmet består till största delen av hyresfastigheter och de flesta barnen kommer ifrån närområdet. Barnen är i åldrarna 6-9 år och de går alla i Solbergaskolan, vilket är ett villkor för att börja på fritidshemmet. Fritidshemmet Otto har cirka 37 % av Solbergaskolans F-3 barn inskrivna i sin fritidshemsverksamhet. Av okända anledningar har fritidshemmet tillstånd för 45 barn men 46 barn är inskrivna. Tillståndshandläggare Gun Larsson på utbildningsförvaltningens planeringsavdelning är informerad om förhållandet. Utdrag ur belastningsregistret Ansvarig anordnare har registerutdrag från belastningsregistret för all personal anställd efter 2001-01-01.

RAPPORT Sid 3 Barnsäkerhet Barnskyddsrond genomförs årligen. Detsamma gäller för arbetsmiljörond. Protokoll samt rutiner för uppföljning finns. Dokumenterade rutiner finns för barnsäkerhet. Ansvarig anordnare är väl medveten om anmälningsskyldigheten vid misstanke om att barn far illa. Fritidshemmets - styrkor och svagheter Styrkor Inspektionen av Fritidshemmet Otto har visat att fritidshemmet utmärks av ett antal styrkor, bland annat dessa: Engagerad personal och ledning Goda planeringsförutsättningar Lokalerna är väl anpassade till fritidshemsverksamhet och erbjuder goda möjligheter till vila, lugn och ro samt aktiviteter som kräver mer rörelseutrymme Materialet för pyssel och skapande är lättillgängligt Barnen är nöjda och trivs med utbudet av material och aktiviteter Relativt hög vuxentäthet Goda personella möjligheter till att dela upp barngruppen och göra aktiviteter med färre antal barn Alla föräldrar erbjuds utvecklingssamtal Tydliga regler och ett gemensamt förhållningssätt som skapar en lugn miljö för barnen Svagheter Inspektionen har visat att det finns vissa områden som Fritidshemmet Otto delvis brister i. Bland annat följande: Det finns vissa brister i uppföljning och utvärdering av verksamheten De övergripande målen kan brytas ned och göras mer konkreta. Kompetensutvecklingsplan som är kopplad till verksamhetens mål saknas Samverkan med Solbergaskolan fungerar inte

RAPPORT Sid 4 Fritidshemmets verksamhet Fritidshemmet Otto bedriver en traditionell fritidshemsverksamhet för barn mellan 6-9 år som går i Solbergaskolan. Lokalen är relativt liten i förhållande till barnantalet. Därav finns två stycken mindre byggnader, typ friggebodar, som komplement på den befintliga utegården. Trots att lokalen inte är särskilt rymlig erbjuder den ändå, på grund av verksamhetens karaktär, goda möjligheter till både vila, lugn och ro och blandade aktiviteter. I den ena änden av lokalen finns en större rörelsesal med plats för pingis, innebandy, kuddlek m.m. Varje dag innehåller en fast aktivitet som en ur personalen ansvarar för. Fritidshemmet har inte tillgång till gymnastiksal eller någon annan lokal i Solbergaskolan. Fritidshemmet Otto erbjuder sina egna barn morgonomsorg fast att det egentligen ingår i Solbergaskolans åtagande. Detta gör man för att tillfredställa både barns och föräldrars önskan om att bara behöva gå till ett fritidshem under dagen. Aktiviteter som erbjuds inomhus är i lek rörelsesalen, pyssel, bygglek och skapande verksamhet. Material finns tillgängligt för barnen att ta själva. Fritidshemmet har valt att inte ha några datorer i barnverksamheten. Barngruppen kan delas upp så att de inte är fler barn än att personalen bedömer att de på ett säkert sätt kan gå iväg med barnen. På lovdagar går fritidshemmet gärna och bowlar, badar eller går på bio. Överlag har fritidshemmet en stabil och välplanerad verksamhet. Barnen är också nöjda med aktiviteternas innehåll förutom att de i högre utsträckning skulle vilja avgöra själva om de skall gå ut eller inte. Utrymme och material finns för skapande verksamhet och pyssel. Barnen uttrycker själva att de är nöjda med de möjligheter som fritidshemmet erbjuder i form av material, spel och pysselsaker. Fritidshemmet arbetar för att varje åldersgrupp skall känna att det finns meningsfulla aktiviteter för dem. Tredjeklassarna t ex har tillgång till en egen liten Friggebod ute på tomten. För de treor som skall sluta under vårterminen finns ett särskilt utskolningsprogram. Verksamheten är strukturerad och välplanerad och erbjuder barnen en vuxenstyrd aktivitet om dagen. I övrigt präglas fritidshemmet av en verksamhet med möjlighet till lugn och ro för de barn som så önskar.

RAPPORT Sid 5 Kompetensutveckling Någon plan för kompetensutveckling fanns ej föregående år. I dagsläget förs diskussioner om att upprätta en sådan. Bland annat finns önskemål om Barnmassage- samt L-ABC kurser. Medel finns för kompetensutveckling. Barns ansvar och inflytande Formella strukturer som finns för barns inflytande, är samlingen och utvecklingssamtal med föräldrar. Personalen försöker vara lyhörd för barnens behov och önskemål i den dagliga verksamheten. Det som saknas och kan förbättras är en målbeskrivning för hur pedagogerna skall arbeta med barns inflytande i fritidshemsverksamheten. Normer och värden Barnen blir väl mottagna när de kommer till fritidshemmet. De känner sig trygga och tycker att det finns vuxna som är tillgängliga och öppna för att lyssna på dem när de har behov av det. Barnen känner väl till de regler som finns på fritidshemmet. Hela fritidshemmet präglas av att barnen följer och respekterar de regler som finns. Det speglas i den lugna atmosfären som finns på fritidshemmet. Barnen är medvetna om att det är viktigt att vara en bra kompis och det märks att de vuxna pratar med barnen i frågan. Personalen har pratat om och försöker att bemöta barnen lika när de har en konflikt med varandra. Fritidshemmets sätt att arbeta med normer och värden är framgångsrikt och följaktligen är det också deras styrka. Skolsamverkan Alla fritidshemsbarnen går i Solbergaskolan. För några år sedan hade en av barnskötarna klasskontakt i skolan. Samarbetet har dött ut och det begränsas till information i form av klassbrev från klasslärarna. I dagsläget finns det inte någon möjlighet till att återuppta samverkan med skolan beroende på den konkurrenssituation som råder mellan Solbergaskolan och fritidshemmet Otto. Det innebär bland annat att fritidhemmet inte får gå ut med information om sin verksamhet till närliggande förskolor. Solbergaskolan är i dagsläget inte intresserade av någon samverkan med fritidshe m- met Otto.

RAPPORT Sid 6 Samverkan med förskolorna fungerar bra när det gäller att ta emot fritidshemmets nya sexåringar. Ett inskolningsprogram finns som innebär att nybörjarna får besöka fritidshemmet fyra gånger under våren. Föräldrasamverkan Samtliga föräldrar erbjuds utvecklingssamtal en gång per termin. Föräldramöte har man bara med de nya föräldrarna. Information till föräldrarna sker förutom dörren kontakt i form av terminsbrev två gånger per år. Ovanstående förfaringssätt har personalen sen tidigare kommit överens med föräldrarna om. Det kan enligt verksamhetsledarna dock vara dags att ta upp frågan till förnyad diskussion med de nya föräldrarna. Något föräldraråd finns inte. Någon strategi eller plan på hur föräldrarna skulle kunna få ett större inflytande i verksamheten finns inte. Barn i behov av särskilt stöd Fritidshemmet har i dagsläget medel motsvarande 30 t/v barnskötare för barn i behov av särskilt stöd. För varje barn som beviljats medel upprättas ett åtgärdsprogram som följs upp och utvärderas. Fritidshemmets egna styrdokument Verksamhetsprogram och verksamhetsberättelse är desamma som funnits de senaste tre åren. Utöver dessa dokument har fritidshemmet formulerat ett antal övergripande mål för verksamheten. Målen är i enlighet med intentionerna i Allmänna råd för fritidshem även om de övergripande målen skulle kunna brytas ned och bli än mer konkreta och därmed lättare att utvärdera. I fritidshemmets målbeskrivning finns inget med om barns och föräldrars möjlighet till inflytande i verksamheten. Av skäl som nämnts i stycket Skolsamverkan saknas mål för samverkan med skolan. Gemensam tid finns avsatt för planering och utvärdering av verksamheten såväl terminsvis som veckovis. Planeringsförutsättningar finns och all personal är delaktiga vid utvärdering och framtagandet av fritidshemmets gemensamma mål. Uppföljning av verksamheten på fritidshemmet Otto sker såväl veckovis som terminsvis. Det som kan utvecklas och till som stora delar saknas är metoder för hur fritidshemmet skall arbeta mer långsiktigt med utvärderingar.

RAPPORT Sid 7 Varje fritidshem skall årligen utvärdera sin verksamhet. Det vore värdefullt om fritidshemmet i sitt fortsatta arbete formulerade mål och strategier för hur man skall gå vidare för att utveckla sitt sätt att utvärdera verksamheten. Områden att utveckla För att fritidshemmet bättre skall uppfylla målen bör följande utvecklingsområden prioriteras: Utveckla metoder för uppföljning och utvärdering av målen Bryta ned de övergripande målen på ett mer konkret för att på så sätt underlätta uppföljning och utvärdering av verksamheten Vidareutveckla arbetet med barns och föräldrars inflytande i verksamheten Till sist: Fritidshemmet Otto har en verksamhet präglad av stort engagemang för att skapa en attraktiv och lugn miljö för barnen.