Svårare för skolorna att rekrytera lärare Rektorernas upplevelser av rekryteringsmöjligheterna av lärare 2012-09-19

Svårare för skolorna att rekrytera lärare Rektorernas upplevelser av rekryteringsmöjligheterna av lärare 2012-09-19

Inledning Enligt Sveriges Kommuner och Landstings, SKL:s, prognoser behöver man rekrytera 80 000 lärare fram till 2020 bland annat för att täcka de stora pensionsavgångarna. Var fjärde lärare kommer att gå i pension inom 10 år. De nyutexaminerade lärare som ska ersätta dem kommer dessvärre att vara alltför få. Unga studenter väljer bort läraryrket till förmån för bättre betalda yrken. SCB räknar med att Sverige kommer att ha en brist på ca 43 000 lärare år 2020. Det kommer att bli svårt att hitta behöriga lärare vilket i sin tur kan leda till fler obehöriga lärare i skolan samt att gruppstorlekarna ökar. Lämnar fler lärare yrket blir bristen större. I en mätning som Lärarförbundet tidigare presenterat uppger 80 000 lärare att de överväger att byta yrke. Sverige står inför en nationell lärarkris. Därför är den pågående avtalsrörelsen en angelägenhet för alla. Den pekar ut vägen för Sveriges framtid som kunskapsnation. Om inte lönerna höjs, vem ska då stå i klassrummen och ge våra barn livsnödvändiga kunskaper om 10, 20 och 30 år? I denna undersökning framgår det tydligt att rektorer runt om i landet upplever att det redan idag har blivit svårare att rekrytera lärare än för fem år sedan. Den nationella lärarbristen knackar redan på dörren. 2

Slutsatser och sammanfattning Grundskolerektorer runt om i landet upplever att det har blivit svårare att rekrytera lärare än för fem år sedan. Det visar denna undersökning som Exquiro gjort på uppdrag av Lärarförbundet. Upplevelsen av rekryteringssvårigheterna skiljer sig åt beroende på kommungrupp. Jämfört med för fem år sedan upplevs rekryteringsproblemet har ökat mest i glesbygdskommuner och varuproducerande kommuner. I storstäderna är bilden blandad. Rektorerna i Stockholm upplever att det har blivit klart svårare att rekrytera lärare de senaste fem åren. I Göteborg har rekryteringsläget knappast förändrats under perioden, medan rektorerna i Malmö bedömer att det har blivit något svårare än för fem år sedan. Generellt över hela landet anses estetiskt-praktiska lärare vara den lärarkategori som är svårast att rekrytera. Därefter är det grundskollärare av olika slag med inriktning mot naturvetenskapliga ämnen och matematik, grundskollärare för senare år med inriktning mot språk, speciallärare, förskollärare och fritidspedagoger. Storstäderna och deras förorter avviker dock genom att det är lätt att rekrytera estetiskt-praktiska lärare där. Däremot är det extra svårt i dessa kommuner att rekrytera grundskollärare med inriktning mot tidigare år i matematik och naturvetenskap samt förskollärare. 3

Resultatredovisning Nästan alla Sveriges skolor behöver rekrytera lärare varje nytt läsår. Viss rörlighet är naturlig, men att nästintill varje skola behöver rekrytera visar på ett problem, att lärarbristen kryper allt närmare. Allt för många skolor har redan idag inte behörig personal i den utsträckning som de borde ha. Problemet kommer också att bli större genom skärpta behörighetsbestämmelser i kombination med att det kommer att uppstå lärarbrist. Nästan alla skolor har försökt rekrytera lärare På frågan Har ni försökt rekrytera någon lärare till höstterminen 2012? svarar sammantaget 93 procent av de tillfrågade rektorerna ja. De kommungrupper där det är vanligast att man har behövt rekrytera är i storstäderna och dess förorter, där 94 respektive 93 procent har försökt rekrytera till höstterminen i 2012 (i Stockholm är det till och med 96), om man även ser till föregående läsår så är det 99 procent av skolorna i storstädernas förorter som har försökt rekrytera. Vad för slags lärare har man försökt rekrytera Den direkta frågan var Vad för slags lärare sökte skolan vid den senaste rekryteringen? och den ställdes endast till de skolor där det skett en rekrytering. 60 50 40 30 20 10 0 Förskollärare Fri4dspedagog Lärare åk 1-3 Lärare åk 4-6 Lärare åk 7-9 Lärare prak4skt- este4ska ämnen Annan lärare Alla skolor Skolor som inte har högstadium Skolor som har högstadium Skolor som inte har förskola, förskoleklass eller fri4dshem 4

Den lärargrupp som är mest eftersökt är lärare i årskurserna 4-6, följd av lärare i årskurserna 1-3 samt lärare i praktiskt estetiska ämnen. På skolor med äldre elever (finns högstadium) eller som saknar förskola mm (ofta renodlade högstadieskolor) är det lärare i årskurserna 7-9 och praktiskt estetiska ämnen som är mest efterfrågade. Om vi ser på hur efterfrågan på lärare är fördelad på de olika kommungrupperna framträder vissa saker tydligt. Det skiljer sig åt vilken slags lärare som söks. Här har vi valt att gruppera de tio kommungrupperna i fyra grupper, storstadsområdena, större städer med sina förorter, glesbygd/glesbefolkade plus turismkommuner och slutligen övriga. 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Alla Storstadsområdena Större städer+förorter Glesbygd/glesbefolkad + turism Övriga kommuner Förskollärare Fri4dspedagog Lärare åk 1-3 Lärare åk 4-6 Lärare åk 7-9 Lärare prak4skt- este4ska ämnen Annan lärare Behovet av olika slags lärare skiljer sig åt. I storstadsområdena, och i viss mån gruppen övriga kommuner, är det i hög utsträckning lärare mot de yngre åren som söks. I de större städerna med förorter är det mer jämt spritt och i glesbygdskommuner är det en övervikt åt lärare mot de senare åren, inte minst praktiskt-estetiska lärare. 5

Är det svårt att rekrytera lärare Bilden av om det är svårt eller lätt att rekrytera är långtifrån entydig. Den beror på vilkens sorts lärare som söks och var någonstans i landet skolan ligger. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Vid senaste rekryteringen Generellt i kommunen I dag jämfört med för fem år sedan 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1=Mycket svårt au rekrytera behöriga lärare 2 3 4 5=Mycket läu au rekrytera behöriga lärare Vet ej Medelvärde (höger skala) (5=100, 4=75, 3=50, 2=25, 1=0) Generellt kan det inte sägas vara lätt att rekrytera lärare. På det skapade indexet (där 5=100, 4=75, 3=50, 2=25 och 1=0) är medelvärdet 54, vilket motsvarar svaret varken lätt eller svårt. Generellt i kommunen är värdet 52, vilket motsvarar samma svar. Värt att notera är dock skillnaden i spridning mellan svaren på de båda frågorna. På den generella är det mycket färre som använder sig av extremvärdena än när det handlar om den specifika rekrytering som de gjorde senast. Det tyder på att det råder stor skillnad i att rekrytera olika slags lärare vissa är svårrekryterade och andra lättrekryterade. Tydligt är dock att rektorerna bedömer att det har blivit svårare att rekrytera lärare idag än vad det var för fem år sedan, men nästan tre av tio anser att det är svårare än tidigare och indexet hamnar på 45. 6

Hur upplevs det att rekrytera behöriga lärare i olika slags kommuner? För att jämförelsen ska bli enkel väljer vi här att presentera indexvärdena för varje kommungrupp. Senaste rekryteringen Generella bilden Jämfört med för fem år sedan Storstäder 55 54 44 Storstadsförorter 57 56 47 Större städer 55 53 46 Förorter till större städer 48 56 44 Pendlingskommuner 57 47 41 Turism- och besöksnärings 48 45 46 Varuproducerande 38 43 39 Glesbygdskommuner 41 34 38 Tätbefolkad region 66 60 53 Glesbefolkad region 55 48 53 Stockholm 54 56 39 Göteborg 59 57 49 Malmö 51 41 46 På frågan hur rekryteringsläget ser ut generellt i kommunen har glesbygdskommunerna det allra svårast. Men även kommuner i glesbefolkad region, turism- och besöksnäringskommuner, varuproducerande kommuner och pendlingskommuner har ett indexvärde under 50. Lättast går det för skolor i kommuner i tätbefolkad region. För storstadsområdena och större städer och deras förorter (i många fall nära en högskola med lärarutbildning) är det något lättare. När det gäller storstäderna avviker dock Malmö där rektorerna bedömer att det generellt är svårrekryterat. Jämfört med för fem år sedan anger rektorerna att rekryteringsproblemet har ökat mest i glesbygdskommuner och varuproducerande kommuner. I storstäderna är det dock en stor skillnad mellan Stockholm, där det är det har blivit väsentligt svårare att rekrytera och Göteborg där det knappast har förändrats jämfört med för fem år sedan. I Malmö bedömer rektorerna att det har blivit något svårare, men försämringen är inte lika kraftig som i Stockholm. 7

Olika svårt att rekrytera olika lärare 90 procent av alla rektorer anger att det finns vissa lärare som är mer svårrekryterade än andra. De mest markanta skillnaderna är att rektorer i pendlingskommuner och i glesbefolkad region tycker det i mindre utsträckning. Det finns också en skillnad beroende på om skolan har högstadium eller inte, i de fall man har det så upplever man i högre grad att vissa lärarkategorier är svårrekryterade. Vilka lärare är det då som är svåra att rekrytera? Svårast att rekrytera tycks estetiskt-praktiska lärare vara. Lättast har det varit att rekrytera lärare till åk 1-3. 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Estetiskt-praktiska lärare är den lärarkategori som anses vara svårast att rekrytera. Därefter är det grundskollärare av olika slag med inriktning mot naturvetenskapliga ämnen och matematik, grundskollärare för senare år med inriktning mot språk, speciallärare, förskollärare och fritidspedagoger. Det är naturligtvis skillnader när det gäller vilka kommuner det handlar om och beroende på vilken slags skola som rektorn basar för. Storstäderna och dess förorter utmärker sig till exempel genom att det är lätt att rekrytera estetiskt-praktiska lärare där, vilket sannolikt förklaras av det är i storstäderna som det finns större lärarutbildningar med dessa inriktningar. Att det är lärarutbildningen som är den troliga förklaringen stärks av den skillnad som är mellan de tre storstäderna, rekryteringen bedöms vara lättast i Stockholm, där lärare i alla estetiskt praktiska ämnen utbildas, och svårast i Malmö, där utbildning bara finns i några av ämnena. Samtidigt är det extra svårt i dessa kommuner att rekrytera 8

grundskollärare med inriktning mot tidigare år i matematik och naturvetenskap och förskollärare. Här är förklaringen snarare att de senaste årens växande barnkullar framför allt har handlat om storstadsområdena. Intressantast är dock skillnaden på hur man ser på rekryteringsmöjligheterna generellt alternativt uppfattar om man de facto har försökt rekrytera specifik lärare. I tabellen nedan är de celler där försökt rekrytera en viss lärare och rektorns bedömning av om det är svårt att rekrytera en sådan fetade. Försökt rekrytera Gsk lä tidig år Ma/NO Gsk lä sen år språk Gsk lä senare år NO EPlärare Speciallärare Förskollärare Gsklä senare år Ma Förskollärare 35 13 8 12 11 25 11 15 Fritidspedagog 36 9 23 10 5 16 9 35 Lärare åk 1-3 41 26 15 15 8 11 17 9 Lärare åk 4-6 37 24 15 17 10 9 13 8 Lärare åk 7-9 37 30 24 26 6 5 20 2 Estetiskt 51 32 25 14 11 7 6 7 praktisk lärare Annan lärare 31 32 21 9 21 6 7 8 Alla 38 26 17 12 11 10 9 8 Fri. ped Som vi ser är det mycket vanligare den som har sökt en specifik lärarkategori också upplever denna som mer svårrekryterad. Varannan rektor som har sökt en praktisktestetisk lärare bedömer dessa som svårrekryterade, mot drygt var tredje i snitt. Drygt var tredje rektor som har sökt en fritidspedagog bedömer dessa som svårrekryterade mot knappt var tionde av samtliga. Var fjärde rektor som har sökt en förskollärare bedömer dessa som svårrekryterade, mot var tionde i snitt. Samma förhållande gäller i det närmaste för den som har sökt en senare lärare, ungefär var fjärde anger att det är svårt att rekrytera en sådan oberoende av vilken inriktning av de svårrekryterade, mot ungefär var tionde snitt. Det är dubbelt så vanligt att den rektor som har sökt en annan lärare anser att det är svårt att rekrytera speciallärare/specialpedagoger. 9