Fler vägar till läraryrket

Transkript

1 Fler vägar till läraryrket

2 2 (22) Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Lärarbrist ett växande problem... 4 Förändrade villkor för behörighet... 9 Den nya lärarutbildningen Särskilda lärarutbildningar för att öka andelen behöriga lärare Förslag fler vägar till läraryrket... 17

3 3 (22) Sammanfattning Det finns i dag brist på utbildade lärare inom i stort sett alla lärarkategorier och bristen kommer att förvärras under de kommande decennierna. Lärarutbildningen har lågt söktryck och till vissa inriktningar finns det i stort sett inga sökande. Gör vi inget kommer det att leda till en nationell lärarkris. Det har genomförts flera satsningar på särskilda lärarutbildningar för att öka andelen behöriga lärare i skolorna. Flera av dessa har i utvärderingar bedömts uppfylla sitt syfte och leda till goda resultat. Regeringens senaste satsning Lärarlyftet II har inte fungerat då studievillkoren varit för dåliga. Avgörande för framgång med korta lärarutbildningar är de studerandes ekonomiska villkor under studietiden. Vi ser att studiemedelssystemet inte är tillräckligt och i regeringsställning kommer vi ta fram särskilda villkor för studerande till lärare via korta lärarutbildningar. Regeringen har dragit ned antalet utbildningsplatser på högskolor och universitet med sedan 2011 och planerar en fortsatt neddragning med till För att öka tillgången på behöriga lärare genom korta lärarutbildningar krävs det fler utbildningsplatser på högskolor och universitet. Regeringens nedmontering av den högre utbildningen måste stoppas och fler ska ges möjlighet att studera, till lärare och andra yrken. För att attrahera fler till läraryrket så att vi kan möta den nationella lärarkrisen krävs huvudsakligen två saker: läraryrkets attraktivitet behöver höjas och det behövs fler vägar till läraryrket. I denna rapport presenterar vi tre vägar för att öka tillgången på behöriga lärare i skolan. 1 Akademiker och yrkesutbildade ska attraheras till läraryrket 1) Bättre väg för akademiker som vill bli lärare 2) Bygg ut Teach for Sweden för unga akademiker 3) Gör det mer attraktivt för yrkesutbildade att bli lärare 2 Lärare ska ges möjlighet att bli behöriga i fler ämnen och årskurser 1) Obehöriga lärare ska bli behöriga lärare 2) Lärare ska ges möjlighet att bli behöriga i fler ämnen och fler årskurser 3 Fler utbildningsplatser på lärarutbildningar där det finns fler sökande som vill studera till lärare - bland annat förskollärare, speciallärare och specialpedagog

4 4 (22) Inledning Forskningen visar att läraren är den enskilt viktigaste faktorn för att öka elevers kunskapsresultat. I ett läge med dramatiskt sjunkande resultat i den svenska skolan är därför investeringar i att utveckla lärarna och läraryrket viktigare än någonsin. Sverige ligger enligt den senaste PISA-undersökningen under OECD-genomsnittet i alla kunskapsområden som mäts och den svenska skolan har den sämsta kunskapsutvecklingen i hela OECD. Samtidigt är flera bedömare, SCB, SKL och lärarfacken, samstämmiga kring att behovet av utbildade lärare kommer att öka och att vi med dagens utbildningstakt inte kommer att kunna möta efterfrågan. Särskilt allvarlig är bristen på ämnesutbildade lärare inom naturkunskap och matematik. För att vända den negativa utvecklingen måste rekryteringen till läraryrket breddas och fler av dem som arbetar som lärare utan tillräcklig utbildning måste ges möjlighet att bli behöriga. I denna rapport tar vi ett helhetsgrepp kring den bristsituation som riskerar att utvecklas till en nationell lärarkris. Vi presenterar här förslag för fler vägar till läraryrket. Lärarbrist ett växande problem Efterfrågan på förskollärare, fritidspedagoger, speciallärare, gymnasielärare och lärare för grundskolans senare år förväntas öka markant de närmaste åren. Samtidigt väntas tillgången på utbildad personal inom dessa kategorier att minska. SCB uppskattar att det kommer att finnas brist på närmare lärare år Redan om sex år, 2020, spår SCB att det kommer att finnas brist på lärare. Lärarförbundet varnar för att situationen håller på att utvecklas till en nationell lärarkris. 2 1 SCB (2011) Trender och prognoser Lärarförbundet (2013) Höj lönen hejda lärarkrisen.

5 5 (22) Förvärvsarbetande och tillgång på arbetskraft 2009 samt beräknad tillgång och efterfrågan på arbetskraft 2030 Samtliga Utbildning Förvärvsarbetande 2009 Tillgång 2009 Efterfrågan 2030 Tillgång 2030 Brist 2030 Förskollärare Fritidspedagog Grundskollärare, tidigare år Grundskollärare, senare år och gymnasielärare Speciallärar- och specialpedagog Yrkeslärare Summa lärare Källa: SCB Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, pekar också på ett ökat rekryteringsbehov de kommande åren. SKL bedömer att det fram till år 2019 kommer att behöva rekryteras grundskollärare, förskollärare och gymnasielärare. 3 Det ökade rekryteringsbehovet är en följd av ett ökat antal barn i förskole- och grundskoleålder och stora pensionsavgångar. I grundskolan väntas pensionsavgångar årligen och i gymnasieskolan, där hälften av alla lärare idag är äldre än 50 år, väntas lärare nå pensionsåldern varje år fram till Ökningarna i de yngre årskullarna förväntas framförallt ske i storstadsområdena, vilket innebär att behoven av personal kommer att vara större där än i övriga delar av landet. 4 SCB:s analys av arbetsmarknaden i de tre storstadsregionerna visar att efterfrågan förväntas öka mest i Stockholms län och att det är där som den framtida bristen riskerar att bli störst. SCB bedömer att det kommer att finnas en brist på lärare och förskollärare i Stockholms län Även i Skåne och Västra Götaland förväntas en ökad efterfrågan på personer med pedagogisk utbildning och lärarutbildning. För Skåneregionen handlar det om lärare och för Västra Götalandsregionen om lärare. 5 3 SKL (2011) Här finns Sveriges viktigaste jobb. En rekryteringsprognos för välfärdssektorn. 4 Ibid. 5 SCB (2011) Trender och prognoser 2011

6 6 (22) I rapporten Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden gör Högskoleverket med hjälp av statistik från Prognosinstitutet vid SCB bedömningar av utvecklingen fram till 2030 inom olika yrkeskategorier. 6 Nedan följer en sammanfattning för läraryrkena. Fritidspedagoger I den nya lärarutbildningen ingår inriktningen mot fritidshem inom grundlärarexamen. Idag examineras ungefär hälften så många fritidspedagoger som rekryteringsbehoven på arbetsmarknaden. Den redan stora bristen på utbildade fritidspedagoger bedöms tillta under de kommande åren. Förskollärare Rekryteringsbehovet av förskollärare påverkas av att antalet barn ökar, men också av att det finns en ambition att öka andelen personal inom förskolan med pedagogisk högskoleutbildning. Arbetsgivare uppger att det under den senaste tioårsperioden har varit brist på yrkeserfarna sökande förskollärare. Efterfrågan på förskollärare förväntas fortsätta att öka fram till Grundskollärare, tidigare år Rekryteringsbehovet av lärare för grundskolans tidigare årskurser styrs av elevkullarnas storlek och pensionsavgångar, och dessa förhållanden förändras under prognosperioden. Arbetsgivarna bedömer att det finns en balans mellan tillgång och efterfrågan på yrkeserfarna och nyutexaminerade grundskollärare. Den beräknade framtida pensionsavgången är relativt låg för denna yrkesgrupp. Från och med 2015 kommer rekryteringsbehovet att minska och istället riskeras ett överskott av grundskollärare för de lägre årskurserna. Grundskollärare, senare år och gymnasielärare Behovet av lärare inom denna utbildningsgrupp beräknas i början av prognosperioden vara relativt oförändrat, men kommer att öka i takt med att fler elever börjar i de högre årskurserna och gymnasiet. Behovet ser emellertid olika ut inom olika ämnen. Det är exempelvis brist på lärare med ämneskompetens inom matematik och naturvetenskap, medan tillgången på lärare inom historia och samhällskunskap är god. På sikt bedöms det totalt sett finnas brist på ämneslärare, men bakom den bilden döljer sig både överskott och underskott beroende på ämnesinriktning. Speciallärare och specialpedagoger 6 Högskoleverket (2012) Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden. Ett planeringsunderlag inför läsåret 2013/14. Rapport 2012:22 R.

7 7 (22) Speciallärare arbetar med elever i förskoleklass, grundskola, gymnasium och vuxenutbildning medan specialpedagoger arbetar tillsammans med personal och ledning med skolans pedagogiska utveckling. Utbildningar till speciallärare och specialpedagoger är påbyggnadsutbildningar om 90 högskolepoäng och rekrytering sker inom lärarkåren. Det finns idag brist på både speciallärare och specialpedagoger och situationen kommer att förvärras till följd av höga pensionsavgångar och ökande elevkullar de närmaste åren. Redan idag saknar mer än hälften som arbetar inom yrket speciallärar- eller specialpedagogutbildning. Yrkeslärare För att bli yrkeslärare krävs både yrkeserfarenhet och lärarutbildning om 90 högskolepoäng. Det har under lång tid varit brist på yrkeslärare och det sker nu omfattande pensionsavgångar. Upp emot 80 procent av yrkeslärarna är 50 år eller äldre. Omkring 1000 yrkeslärare per år beräknas gå i pension de kommande åren samtidigt som de nyutexaminerade förväntas bli cirka 400 per år. En stor andel av de lärare som idag undervisar i yrkesämnen saknar lärarutbildning. Bristsituationen förväntas kvarstå tills åtminstone Stor brist på ämneslärare inom vissa ämnen Statskontoret genomförde 2007 på uppdrag av regeringen en kartläggning av lärares utbildning. 7 Kartläggningen visade att endast hälften av undervisningen i grundskolan bedrivs av lärare som har både lärarexamen med inriktning mot skolformen och årskursen där de undervisar och tillräcklig utbildning i undervisningsämnet. Motsvarande siffra för gymnasiet var en tredjedel. Förra året publicerade Skolverket nya siffror över lärarnas ämnesutbildning som visar att situationen i grundskolan i stort sett är oförändrad sedan Det är fortfarande drygt hälften av alla lärare med pedagogisk högskoleexamen i årskurs 7-9 som har ämnesutbildning i de ämnen som de undervisar i. I gymnasieskolan har knappt två tredjedelar av ämneslärarna med pedagogisk högskoleexamen utbildning i de ämnen de undervisar i. Andelen lärare med ämnesutbildning i undervisningsämnet skiljer sig kraftigt mellan olika ämnen. Lärare i svenska, matematik och engelska har i störst omfattning ämnesutbildning i ämnet. I årskurs 7-9 är bristen på ämnesutbildade lärare störst i teknik och fysik. I gymnasieskolan är bristen störst inom teknik och naturkunskap, där bara nio procent av lärarna som undervisar i ämnena har tillräcklig utbildning. 7 Statskontoret (2007) Lärares utbildning och undervisning i skolan. Kartläggning och analys. 8 Skolverket (2013) Beskrivande data Förskola, skola och vuxenutbildning. Rapport 383.

8 8 (22) Andel (%) lärare med pedagogisk högskoleexamen i grundskolan årskurs 7-9 efter undervisningsämne 2011/12 Ämne Tillräcklig utbildning i ämnet Har utbildning i ämnet men ej tillräcklig Bild Biologi Engelska Fysik Geografi Hem- och konsumentkunskap Historia Idrott och hälsa Kemi Matematik Moderna språk, franska Moderna språk, spanska Moderna språk, tyska Moderna språk, övriga Modersmål Musik Naturorienterade ämnen Religionskunskap Samhällskunskap Samhällsorienterade ämnen Slöjd Svenska Teknik Källa: Skolverket Ingen utbildning i ämnet Andel (%) lärare med pedagogisk högskoleexamen i gymnasieskolan efter undervisningsämne 2011/12 Ämne Tillräcklig utbildning i ämnet Har utbildning i ämnet men ej tillräcklig Biologi Engelska Filosofi Ingen utbildning i ämnet

9 9 (22) Fysik Geografi Historia Idrott och hälsa Kemi Matematik Moderna språk, franska Moderna språk, spanska Moderna språk, tyska Moderna språk, övriga Modersmål Naturkunskap Psykologi Religionskunskap Samhällskunskap Svenska Teknik Källa: Skolverket Förändrade villkor för behörighet I den nya skollagen från 2011 har behörighetskraven på lärare skärpts. I 13 står att endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare för viss undervisning får bedriva undervisningen. 9 Yrkeslärare och modersmålslärare är undantagna från kravet på lärarlegitimation. För att få en lärarlegitimation måste den som ansöker, enligt gällande regler, ha en lärar- eller förskollärarexamen, samt ha arbetat som lärare alternativt förskollärare i minst ett läsår på heltid. 10 Utbildningsdepartementet har i en promemoria från december 2013 föreslagit att Skollagen ändras så att legitimation meddelas direkt efter avlagd examen. Introduktionsperioden blir då inte längre ett villkor för legitimation. 11 Från den 1 december 2013 kan legitimerade lärare och förskollärare som har undervisat i ett ämne i sammanlagt minst åtta läsår under de senaste 15 åren 9 Skollag (2010:800) Lag om ändring i skollagen. SFS 2011:

10 10 (22) komplettera med fler behörigheter. För den som fyller 57 år senast den 1 juli 2015 räcker det med fyra läsårs undervisningserfarenhet. Lärare som har behörighetsgivande utbildning och som har undervisat som obehörig lärare i sammantaget minst åtta läsår under de senaste 15 åren, ska kunna erhålla lärarexamen efter studier inom projektet för Vidareutbildning av lärare (VAL). För denna kategori lärare krävs studier i utbildningsvetenskap om 30 högskolepoäng (i stället för 60 poäng som gäller för övriga lärarstudenter) och verksamhetsförlagd utbildning och introduktionsperiod anses vara fullgjord i och med kravet på åtta års yrkeserfarenhet. Införandet av lärarlegitimation och ökade behörighetskrav kommer, enligt en rapport från SKL, att påverka det framtida rekryteringsbehovet. 12 Eftersom reglerna innebär en begränsning av ämnen och årskurser som en lärare får undervisa i kommer det behöva läggas mer resurser på att rekrytera behöriga lärare och planera för vidareutbildning av obehöriga lärare. Det innebär också att det kan bli svårt att rekrytera behöriga lärare till vissa ämnen, särskilt i mindre kommuner och glesbygd. Den nya lärarutbildningen Hösten 2011 startade lärarutbildningen i en ny form. Fyra nya lärarprogram med totalt sju olika inriktningar ersatte den tidigare sammanhållna lärarutbildningen. De nya utbildningarna leder till förskollärarexamen, grundlärarexamen (fritidshem, förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, samt grundskolans årskurs 4-6), ämneslärarexamen (grundskolans årskurs 7-9 och gymnasieskolan) och yrkeslärarexamen. Lärarutbildningen hade behöriga förstahandssökande höstterminen Av dessa ansökte 42 procent till förskollärarprogrammet, 27 procent till ämneslärarprogrammet, 26 procent till grundlärarprogrammet och 4 procent till yrkeslärarprogrammet. 13 Efter den andra antagningsomgången hade omkring studenter antagits och fått ett erbjudande om plats på något av lärarprogrammen. Omkring 10 procent av de antagna valde sedan att inte registrera sig för studier, vilket medförde att det slutligen var personer som påbörjade sin lärarutbildning höstterminen SKL (2011) Här finns Sveriges viktigaste jobb. En rekryteringsprognos för välfärdssektorn. 13 UK-ämbetet och SCB (2013) Universitet och högskolor - Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen UK-ämbetet (2014) Ökande men inte tillräckligt stort intresse för lärarutbildning. Statistisk analys.

11 11 (22) Söktrycket till lärarprogrammet har inte förändrats nämnvärt över tid och höstterminen 2013 gick det 1,4 behöriga förstahandssökande per antagen. 15 Antalet behöriga förstahandssökande till lärarutbildningen, antagna samt förstahandssökande per antagen ht Förstahandssökande till lärarutbildningen* Antagna Förstahandssökande per antagen Ht ,4 Ht ,4 Ht ,2 Ht ,1 Ht ,1 Ht ,2 Ht ,2 Ht ,2 Ht ,4 Källa: SCB/Universitetskanslerämbetet * Från och med ht 2011 har lärarexamen ersatts av fyra nya yrkesexamina: förskollärar-, grundlärar-, ämneslärar- och yrkeslärarexamen. Siffrorna från ht 2011 är en sammanställning av söktrycket till de fyra nya lärarexamina. Söktrycket skiljer sig emellertid stort mellan de olika lärarprogrammen, och inte minst mellan ämnena inom ämneslärarutbildningen. Höstterminen 2013 var det få behöriga förstahandssökande till ämneslärarutbildningen för grundskolans årskurs 7-9 i matematik, teknik, fysik, kemi och naturvetenskap. Totalt sett fanns det 48 behöriga förstahandssökande i matematik, 9 i teknik och fysik samt 6 i kemi. I naturvetenskap fanns det ingen behörig förstahandssökande höstterminen Det kan jämföras med 146 sökande i engelska och 143 i historia. 16 Särskilda lärarutbildningar för att öka andelen behöriga lärare Det har genomförts flera satsningar på särskilda lärarutbildningar sedan 2000-talets början. Satsningarna har syftat till att öka antalet behöriga lärare i skolan, oftast genom kompletterande utbildningar för obehöriga lärare som är verksamma inom 15 UK-ämbetet och SCB (2013) Universitet och högskolor - Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen Rapport från riksdagens utredningstjänst, Dnr 2014:381

12 12 (22) skolan. De kompletterande utbildningarna har anordnats av ett antal utvalda lärosäten och finansierats genom särskilda medel från regeringen. Utgångspunkten har varit att lärarna ska erbjudas individanpassade utbildningar som utgår från lärarens tidigare erfarenheter i syfte att underlätta och förkorta studietiden för den enskilde studenten. Det har även genomförts satsningar för personer som har utbildat sig inom andra områden och som vill komplettera med en praktisk-pedagogisk utbildning för att bli lärare. Det har handlat om utbildningar via Arbetsförmedlingen och länsarbetsnämnderna, aspirantutbildning för utländska akademiker och kompletteringsutbildning för arbetslösa civilingenjörer och för militärer som vill bli lärare. En satsning på särskild lärarutbildning för arbetslösa akademiker eller akademiker som riskerade arbetslöshet genomfördes för att få fler behöriga lärare i matematik, naturvetenskap och teknik. 17 Nedan följer en sammanfattning av resultaten från de kompletterande utbildningar som har anordnats från 1999 fram till idag. Särskild lärarutbildning (SÄL) Syftet med utbildningen var att ge obehöriga lärare grundskollärarexamen eller gymnasielärarexamen för undervisning i främst matematik eller naturvetenskapliga eller tekniska ämnen. Omkring 200 lärare utbildades. 18 Kompletterande utbildning (KUT) KUT var en kompletterande lärarutbildning som inkluderade förskollärare och fritidspedagoger som ville bredda sin utbildning. Utbildningen hade cirka 300 deltagare. 19 Särskild lärarutbildning (SÄL II) Syftet med SÄL II var att på kort sikt fylla behovet av behöriga lärare genom att ge obehöriga lärare möjligheten att ta examen. För att antas till utbildningen krävdes att den sökande skulle ha minst halvtidstjänstgöring i en kommun. Utbildningen skulle pågå i högst tre år, och omfatta högst 60 högskolepoäng. Sex lärosäten anordnade utbildningen och regeringen ersatte lärosätena med kronor per helårsstudent. 17 Högskoleverket (2012) Utvärdering av två kompletterande lärarutbildningar ULV och VAL I. Rapport 2012:7 R. 18 Rapport från Riksdagens utredningstjänst, Dnr 2014: ibid.

13 13 (22) Ämnen och inriktningar skulle lärosätena bestämma efter samråd med berörd kommun. Målet var att utbilda minst obehöriga lärare. Närmare studenter deltog i utbildningen och fram till hösten 2005 hade omkring studenter fullföljt utbildningen med examen, studerade fortfarande och 419 hade avbrutit utbildningen. Andelen studenter som avbröt SÄL är mycket låg i jämförelse med den reguljära lärarutbildningen. 20 I Högskoleverkets utvärdering från 2007 konstateras att SÄL II var en ändamålsenlig lösning för att öka antalet behöriga lärare i skolan. 21 Över 70 procent av de kommuner som deltog i utvärderingen menade att syftet med SÄL hade uppfyllts. Totalt 82 procent av studenterna tyckte att de helt eller delvis hade blivit bättre lärare efter SÄL, framför allt tack vare ökade kunskaper, ökat självförtroende och mer respons från eleverna. En del studenter uppgav att om SÄL inte hade funnits hade de inte studerat till att bli behöriga lärare, främst för att de inte skulle ha haft möjlighet ekonomiskt. Många studenter i undersökningen nämnde dock att det hade varit svårt att få tiden att räcka till och att de praktiska förutsättningarna och de ekonomiska villkoren hade varit olika beroende på vilken kommun man arbetat i. Kommunerna hade kort sagt bidragit med olika mycket. Det fanns emellertid inte någon skyldighet för kommunen att bidra med lön, tid, litteratur och/eller resor till dem som deltog i SÄLutbildningen. Högskoleverket betonar att mindre skillnader i studenternas förutsättningar mellan kommunerna skulle ha inneburit en förbättring av utbildningen. Särskild lärarutbildning (SÄL III) Syftet med SÄL III var framför allt att utbilda obehöriga yrkeslärare som arbetade i gymnasieskolan så att de kunde ta en lärarexamen. För att delta i utbildningen fanns krav på anställning och att högst 90 högskolepoäng skulle kvarstå till en lärarexamen. Dessutom kunde den som redan hade lärarbehörighet bredda sig och bli behörig att undervisa i ytterligare ett eller flera ämnen eller inriktningar. Högskolan fick i samråd med berörd kommun eller annan huvudman bestämma vilka ämnen och inriktningar utbildningen skulle omfatta. Regeringen anslog totalt 20 Högskoleverket (2007) Utvärdering av särskild lärarutbildning (SÄL II) studenternas och kommunernas bedömning. Rapport 2007:49 R. 21 ibid.

14 14 (22) 135 miljoner kronor till de medverkande åtta lärosätena för att genomföra utbildningarna och de ersattes med kronor per helårsstudent. 22 Högskoleverkets utvärdering från 2010 visar att SÄL III på det stora hela varit en lyckad utbildningssatsning. 23 Av utvärderingen framgår att drygt studenter registrerades för utbildningen och att drygt 600 av de antagna studenterna tog examen. Satsningen innebar att kommunerna eller andra skolhuvudmän fick vidareutbildade lärare till en liten kostnad och majoriteten av deltagarna uppgav att de var nöjda med utbildningen och att den varit till nytta i deras arbete som lärare. Högskoleverket understryker emellertid att det kvantitativa resultatet var otillräckligt, både i relation till behovet av utbildade yrkeslärare och till kostnaderna för satsningen. Samtidigt var det den generösa resurstilldelningen som möjliggjorde att utbildningen innehöll mer lärarstöd, individanpassning och handledning än den reguljära lärarutbildningen. Mot bakgrund av att blivande yrkeslärare är en studieovan grupp var de tilltagna resurserna förmodligen en förutsättning för det resultat som uppnåddes. Utvärderingen visar att den främsta svårigheten med SÄL III tycks ha varit studievillkoren, och i synnerhet studenternas begränsade möjligheter att gå ner i arbetstid. De allra flesta studenterna arbetade som lärare på heltid eller nästan heltid parallellt med studierna. Studievillkoren gällande nedsättning i tjänst, möjlighet till ersättning för litteratur och resor samt tjänstledighet med lön för att kunna delta i utbildningen varierade beroende på i vilken kommun som studenten hade sin lärartjänst. Särskild lärarutbildning med inriktning på utländska lärares vidareutbildning (ULV) Satsningen syftar till att personer med utländsk lärarexamen lättare ska bli anställningsbara i svensk skola genom att de får en svensk lärarexamen eller ett behörighetsbevis. Målet för de första fyra åren var att utbildningen skulle anordnas för totalt helårsstudenter. Ersättningen till de sex lärosäten som anordnar utbildningarna var kronor per helårsstudent och kronor per helårsstudent För 2014 höjs ersättningen till kronor per helårsstudent och i samband med det införs 22 Rapport från Riksdagens utredningstjänst, Dnr 2014: Högskolverket (2010) Utvärdering av särskild lärarutbildning för lärare i yrkesämnen SÄL III. Rapport 2010:8 R.

15 15 (22) en begränsning för ersättningen till 400 helårsstudenter per år, vilket motsvarar totalt omkring 36,2 miljoner kronor per år. 24 I Högskoleverkets utvärdering från 2012 bedöms ULV på det stora hela ha varit en lyckad utbildningsinsats. 25 Drygt 800 utländska lärare hade deltagit fram till 2012 och omkring 360 fick behörighet att arbeta i svensk skola. Nästan alla (90 procent) av dem som tog examen hade 2012 arbete som lärare och en klar majoritet (70 procent) hade en tjänst som motsvarade deras utbildning. Studenterna uppger emellertid att de haft mycket krävande studievillkor, särskilt med avseende på ekonomin. En del av utbildningen har inneburit obetald praktik utan rätt till studiemedel, vanligtvis på halvtid under ett år. Högskoleverket menar att studievillkoren troligtvis påverkat genomströmningen i utbildningen negativt. Vidareutbildning av lärare som saknar lärarexamen (VAL I) Syftet med satsningen var att ge erfarna lärare som saknar lärarexamen en möjlighet att komplettera sin utbildning till en lärarexamen. Kompletteringen fick inte överstiga 60 högskolepoäng och alla som deltog i VAL I arbetade i skolan samtidigt som de studerade. Ersättningen per helårsstudent uppgick till kronor och sammanlagt betalades drygt 71 miljoner kronor ut till de sju lärosäten som anordnade utbildningarna. 26 I Högskoleverkets utvärdering bedöms VAL I ha varit en lyckad utbildningsinsats. 27 Omkring studenter deltog i utbildningen och drygt 740 tog examen. En majoritet av studenterna inom VAL är mitt i livet när de gör sin utbildningskomplettering vilket innebär att många studenter har svårt att få utrymme för halvtidsstudier i kombination med ett arbete som lärare. De ekonomiska villkoren har skiftat beroende på skolhuvudmannens möjligheter att ge stöd. Stödet har varierat från inget stöd alls till betydande stöd i form av arbetstidsnedsättning, betald kurslitteratur och betalda resor. Högskoleverket framhåller att både ULV och VAL I har inneburit vinster i form av att erfarenhetsutbytet och samarbetet mellan de deltagande lärosätena har 24 Rapport från Riksdagens utredningstjänst, Dnr 2014: Högskoleverket (2012) Utvärdering av två kompletterande lärarutbildningar ULV och VAL I. Rapport 2012:7 R. 26 ibid. 27 ibid.

16 16 (22) vidareutvecklats och nu kan betraktas som goda exempel att ta efter i andra sammanhang. Vidareutbildning av obehöriga lärare (VAL II) VAL II är en fortsättning på VAL I som även inkluderar förskolelärare. I budgetpropositionen för 2012 angavs att 450 miljoner skulle satsas på utbildningen under perioden och att den totala utbildningsinsatsen skulle omfatta cirka helårsstudenter. Satsningen var då planerad till juni 2018, men förlängdes senare till juni Lärosätena ersätts med kronor per helårsstudent. 28 Lärarlyftet II Lärarlyftet genomfördes och var en satsning på fortbildning för behöriga lärare. Lärarlyftet II är en fortsättning på Lärarlyftet, men inriktas helt mot att lärare ska bli behöriga i de skolformer, ämnen och årskurser där de undervisar. 29 Till skillnad från Lärarlyftet I ersätter inte staten längre de deltagande lärarnas inkomstbortfall under studietiden. Istället får huvudmannen ett statsbidrag i form av ett stimulansbidrag på 500 kronor per högskolepoäng och lärare i alla ämnen utom matematik där det är 1000 kronor per högskolepoäng. Bidraget kan användas till t.ex. ersättning för resor, lön, kurslitteratur eller tjänstenedsättning. Kurserna ges på distans och det finns möjlighet att studera på deltid för att kunna kombinera studier med arbete. 30 Inför vårtterminen 2014 uppmärksammade ett flertal medier att det skett en kraftig minskning av antalet sökande till Lärarlyftet II och att flera kurser fick ställas in. 31 Antalet antagna minskade från till jämfört med året innan. En förklaring, som bland annat framförs av Lärarförbundet, är att villkoren är för dåliga. Vissa arbetsgivare använder statsbidraget för att ersätta lärarnas inkomstbortfall, medan andra låter lärarna bekosta fortbildningen själva. Det är rimligt att anta att många av de lärare som förväntas studera på fritiden och bekosta utbildningen själva väljer att inte söka sig till Lärarlyftet. 28 Rapport från Riksdagens utredningstjänst, Dnr 2014: Regeringsbeslut U2011/5531/S Bland annat SvD:

17 17 (22) Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) Utbildningen riktar sig till personer som har tidigare ämneskunskaper som är relevanta för skolans undervisningsämnen och som vill komplettera dessa med studier inom det pedagogiska och didaktiska området. Utbildningen omfattar 90 högskolepoäng, varav 60 poäng utbildningsvetenskap och 30 poäng verksamhetsförlagd utbildning, och leder till en ämneslärareexamen. Förkunskapskravet är högskoleutbildning om minst 180 högskolepoäng där ett ämne omfattar minst 90 poäng för blivande lärare i årskurs 7-9 och högskoleutbildning om minst 180 högskolepoäng där ett ämne omfattar minst 120 poäng för gymnasieskolan. 32 Förslag fler vägar till läraryrket För att attrahera fler till läraryrket så att vi kan möta den nationella lärarkrisen krävs huvudsakligen två saker: läraryrkets attraktivitet behöver höjas och det behövs fler vägar till läraryrket. Här presenterar vi tre vägar för att öka tillgången på behöriga lärare i skolan. Den första vägen handlar om att fler akademiker och yrkesutbildade ska attraheras till läraryrket. 1.1 Bättre väg för akademiker som vill bli lärare Fler akademiker, nya och yrkeserfarna, ska attraheras till läraryrket och rekryteras till att läsa in en kort kompletterande utbildning som leder till lärarexamen. Utbildningen ska i första hand rikta sig till högskoleutbildade inom ämnesinriktningar där det idag finns lärarbrist, exempelvis matematik, kemi, teknik, fysik, naturkunskap och moderna språk. I likhet med den kompletterande pedagogiska utbildningen (KPU) bör den korta lärarutbildningen omfatta 90 högskolepoäng och innehålla kurser inom den utbildningsvetenskapliga kärnan samt verksamhetsförlagd utbildning. Vi vill göra en förändring så att det ska vara möjligt att läsa in utbildningen i snabbare tempo genom att utnyttja sommaren för studier och studera deltid under den 32 Förordning (2011:686) om kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen.

18 18 (22) verksamhetsförlagda utbildningen. På så sätt skulle den korta lärarutbildningen kunna genomföras på ett år. Det är centralt att studievillkoren ses över och att de studenter som antas erbjuds rimliga studiesociala förutsättningar. Studiemedelssystemet är inte tillräckligt för denna grupp. Inte minste mot bakgrund av att målgruppen redan har längre högskolestudier bakom sig och att flera studerande kommer att befinna sig mitt i livet och ha inrättat sitt liv efter att ha en lön att leva på Det finns också flera problem med dagens KPU som behöver få en lösning. Inom KPU:n har förkunskapskravet om minst 90 högskolepoäng i ett enskilt ämne medfört att vissa programstudenter, däribland vissa civilingenjörer, inte har rätt behörighet för att komplettera sina studier med en lärarutbildning för att bli till exempel lärare i matematik. Det finns även studenter och akademiker med samhällsvetenskaplig inriktning som inte har tillräcklig gymnasiekompetens för att bli lärare inom matematik och naturkunskap. För att möjliggöra att fler studenter ska kunna antas till den korta lärarutbildningen måste antagningsvillkoren ses över. En möjlighet är att det inom ramen för utbildningen även finns utrymme att komplettera med naturvetenskapligt basår och vissa ämneskurser. Mot bakgrund av den stora bristen på behöriga ämneslärare bör lärosätena ges i uppdrag att erbjuda plats till alla behöriga sökande inom bristinriktningarna. Det kräver att utbildningsplatserna på lärosätena ökar och inte minskar. Regeringen har sedan 2011 dragit ned antalet utbildningsplatser på högskolor och universitet med och har föreslagit en fortsatt neddragning med fram till Den utvecklingen måste stoppas och fler utbildningsplatser kommer att finansieras av en socialdemokratiskt ledd regering. 1.2 Bygg ut Teach for Sweden för unga akademiker Projektet Teach for Sweden riktar sig till personer som nyligen har avlagt en akademisk examen med höga resultat och som vill utveckla sina ledaregenskaper genom att arbeta som lärare. Deltagarna utbildas i ledarskap och pedagogik och arbetar samtidigt i skolor med socioekonomiska utmaningar. Utbildningen resulterar i att deltagaren får en lärarexamen. Projektet medför en breddad rekrytering till läraryrket och fler kompetenta lärare till de skolor som behöver det mest. Socialdemokraterna har varit positiva till projektet från start och vi vill efter en

19 19 (22) utvärdering av projektet utöka projektets omfattning och öppnar för att öka regeringens anslag. 1.3 Gör det mer attraktivt för yrkesutbildade att blir lärare Det har under lång tid varit brist på yrkeslärare och dagens antal personer i utbildning täcker inte behoven. Söktrycket till yrkeslärarprogrammet lågt. Utbildningen om 90 högskolepoäng fokuserar på pedagogiska och didaktiska kunskaper och påminner om KPU:n i sin utformning. För att antas till yrkeslärarprogrammet krävs tidigare yrkeskunskaper vilket betyder att många studenter är äldre än andra studentgrupper och ofta har andra ekonomiska förutsättningar att bedriva högskolestudier. Studiemedelssystemet är inte tillräckligt för denna grupp och det en socialdemokratiskt ledd kommer att utveckla studievillkoren för denna studentgrupp. Lärosätena ska också ges i uppdrag att erbjuda plats till alla behöriga sökande till yrkeslärarprogrammen. Men det kräver fler inte färre - utbildningsplatser på lärosätena. Den andra vägen handlar om att lärare som befinner sig i skolan ska bli behöriga i fler ämnen och fler årskurser 2.1 Obehöriga lärare ska bli behöriga lärare För att öka andelen behöriga lärare i skolorna bör det genomföras en utbildningssatsning mot yrkesverksamma lärare som saknar behörighet. Lärarna ska få möjlighet att studera på deltid för att komplettera tidigare utbildning i syfte att bli behöriga i de ämnen som man redan undervisar i. Det är mycket tydligt att studievillkoren är avgörande för om särskilda lärarutbildningar ska bli framgångsrika. Det är uppenbart att regerings satsning Lärarlyftet II inte har fungerat. För att göra det möjligt för fler att delta i utbildningen bör huvudmännens ansvar gentemot de studerande lärarna förtydligas och studenternas studiesociala förutsättningar utvecklas. 2.2 Lärare ska ges möjlighet att bli behöriga i fler ämnen och årskurser För att skapa balans mellan tillgång och efterfrågan på lärare i olika ämnen och årskurser bör det finnas möjlighet för yrkesverksamma lärare att utöka sin behörighet. Vi vill därför investera i en utbildning för utökad behörighet.

20 20 (22) I dag finns det totalt sett brist på ämneslärare, men tillgången på lärare skiljer sig markant mellan olika ämnen. Genom att möjliggöra för ämneslärare inom överskottsinriktningar att utöka sin behörighet mot en bristinriktning får vi fler behöriga ämneslärare i skolan, samtidigt som lärares risk för arbetslöshet minskas Storleken på elevkullarna varierar över tid, i en årskurs där det ett år finns ett överskott på lärare kan det nästa år finnas en brist. Med goda förutsättningar att studera för utökad behörighet mot fler årskurser kommer det även att finnas bättre förutsättningar att möta dessa växlingar. Den tredje vägen handlar om fler utbildningsplatser på lärarutbildningar där det finns fler sökande som vill studera till lärare. 3. Fler utbildningsplatser på lärarutbildningar där det finns fler sökande som vill studera till lärare Till vissa lärarutbildningar finns det ett högre söktryck och fler lärarstudenter skulle kunna antas till dessa utbildningar. Förskollärare är en av de yrkesgrupper där bristsituationen förväntas bli som störst. Enligt SCB:s prognos kommer det att saknas drygt förskollärare år 2030 om inte tillgången ökar. Samtidigt stiger intresset för att utbilda sig till förskollärare. Söktrycket till förskollärarprogrammet var 2,1 behöriga förstahandssökande per antagen höstterminen För att kunna möta efterfrågan på förskollärare behöver förskollärarprogrammet utökas med fler platser. I vår senaste budget för år 2014 föreslog och finansierade vi utbildning av 1000 nya förskollärare årligen. Det finns idag också brist på både speciallärare och specialpedagoger och bristsituationen förväntas tillta som en konsekvens av höga pensionsavgångar och ökande elevkullar de närmaste åren. SCB spår att det kommer att finnas brist på över specialpedagoger och speciallärare Redan idag saknar också mer än hälften som arbetar inom yrket speciallärar- eller specialpedagogutbildning. Söktrycket till speciallärarprogrammet och specialpedagogprogrammet var 1,2 respektive 1,5 sökande per antagen Det finns således fler sökande lärare som vill läsa utbildningen och en utbyggnad av antalet utbildningsplatser bör göras. Det finns således ett stort behov av att utbilda och anställa fler speciallärare och specialpedagoger. I vår senaste budget för år 2014 föreslog och finansierade vi att 1000 nya specialpedagoger och speciallärare ska utbildas och anställs i grundskolan med fokus på de lägre årskurserna. För att klara utbildningsbehovet av fler specialpedagoger och speciallärare på lång sikt måste också studievillkoren och lönevillkoren ses över.

21 För att kunna utöka utbildningsplatserna på högskolor och universitet måste lärosätenas resurser ökas. Regeringen har sedan 2011 dragit ned resurserna till lärosätena och antalet utbildningsplatser på högskolor och universitet med och har föreslagit en fortsatt neddragning med fram till Den utvecklingen måste stoppas och fler utbildningsplatser kommer att finansieras av en socialdemokratiskt ledd regering. 21 (22)

22