KUNGL SKOGSHÖGSKOLANS SKRIFTER Nr 4 BULLETIN OF THE ROYAL SCHOOL OF FORESTRY STOCKHOLM, SWEDEN 1949 OM RÖTSKADOR I GRANSKOG OCH DERAS BETYDELSE VID FRAMsTÄLLNING AV KEMISK PAPPERS MASSA OCH SILKEMASSA DE CAY INJURIES IN SPRUCE FORESTS AND THE IR IM P ORTANCE FOR THE PRO DUCTION OF CHE MICAL PAPER PULP AND RAYON PULP AV ERIK BJÖRKMAN OLOF SAMUELSON ERIK RINGSTRÖM TRYGGVE BERGEK ERIK MALM AB KARTOGRAFisKA INSTITUTET Essete AB Stckhm 1949
Om rötskadr 1 granskg ch deras av kemisk betydese vid framstäning pappersmassa ch sikemassa Av ERIK BJÖRKMAN OLOF SAMUELSON TRYGGVE BERGEK ERIK RINGSTRÖM ERIK MALM En av de största värdeminskande faktrerna i vårt skgsbruk utgör trädens rötskadr, ehuru meningarna vid ika tidpunkter varit starkt deade m streksrdningen av den värdenedsättning rötrna förrsaka En ständig önskan från den svenska sågverks ch massaindustriens sida har emeertid atid varit att framstäa prdukter av så hög kvaitet sm möjigt, varför det ckså i rege synts sjävkart att skadr av ika sag icke as eer endast i mycket begränsad utsträckning fått förekmma i råvaran Även virke med reativt betydiga rötskadr har såunda vanigen kasserats såsm massaved eer nedkassats ti ägre kvaitet I tider med sämre tigång på virke bir emeertid frågan m graden av den skada rötrna verkigen förrsaka mycket aktue, då det kan tänkas att en de av den endast betydigt rötade ved, sm tidigare icke utnyttjats, vid närmare undersökning skue kunna visa sig fut användbar Ett strt anta undersökningar över betydesen av ika rötskadr särskit vid framstäning av pappersmassa ha tidigare utförts, i Sverige framför at av DAviD JHANssN (1933, 1935, 1942), varvid i synnerhet ved angripen av s k rtröta (framkaad av Pyprus annsus Fr) undersökts I ikhet med andra frskare, sm utfört mtsvarande prvkkningar, t ex STORCH & MuN DEN (1937), HLZER (1941), fann JHANssN för sådan ved, sm hårt angripits av rtröta, att massautbytet räknat i prcent av vedvikten bev betydigt ägre ch att en stark försämring av den framstäda massans kvaitet både beträffande håfasthet ch renhet gjrde sig gäande Några ingående undersökningar över inverkan av ika stadier i en ch samma rötskadas utvecking ha veterigen hittis icke framagts Just beträffande rtrötan, sm utan jämförese trde utgöra den viktigaste rötskadan i granskg i Skan
2 ERIK BJÖRKMAN M FL dinavien, kunna ika stadier i utveckingen urskijas, av vika de minst avancerade vanigen upptaga större deen av rötveden (jfr fig g) Ett betydande intresse knyter sig därför speciet ti dessa dears värde ur massaframstäningssynpunkt Inm enskida företag, t ex M & Dmsjö AB, har detta även tidigare bserverats ch prvkkningar utförts, men hänsyn trde i dessa fa mera säan ha tagits ti rötskadans bigiska natur ch nödvändigheten av nggranna vymviktsbestämningar, så att utbytet av ika vä definierad rötved kunnat tifredsstäande beräknas i förhåande ti utbytet av mtsvarande frisk ved Vid många företrädesvis nrrändska industrier trde emeertid betydande praktisk erfarenhet ha vunnits av inbandning i begränsad mfattning av rötskadat virke i frisk ved vid massativerkning i samband med att den avtagande tigången på råvara gjrt användningen av dyikt virke nödvändig De erfarenheter, sm härvid framkmmit, synas genmgående ha taat för att de stränga bestämmeserna med hänsyn ti rötskadr (skgsrötr) vid inmätning av massaved brde kunna indras Dessa stränga bestämmeser stå för övrigt i skarp kntrast ti den terans man i många fa visar t ex i vedgårdarna gentemt agringsröta i massaveden, sm under gynnsamma förhåanden mycket ätt kan uppkmma ch hastigt få betydigt större mfattning ch skadeverkningar än skgsrötarna (jfr fig 8 ch BJÖRKMAN 1946) I samband med önskemået m reviderade bestämmeser för inmätning av massaved även från andra utgångspunkter, t ex ämpigheten av att erhåa mera enhetiga reger, har därför skgsrötamas bedömning tidragit sig ett icke ringa intresse från både skgsägare ch industrimän För utredning av dyika inmätningsfrågr förrdnade skgsstyresen år 1945 en särskid expertkmmitte med uppgift att ti vägedning för styresen utarbeta försag ti nya inmätningsbestämmeser När denna kmmitte i sutet av år 1947 framade ett preiminärt sådant försag (se NRDQUIST 1948), åg emeertid inga nya undersökningar rörande ika röttypers ch rötstadiers verkiga betydese ti grund för de föresagna nya bestämmeserna beträffande rötskadad ved Då förf tidigare syssat med undersökningar mfattande b a prvkkningar av massaved skadad av ika agringsrötsvampar ch i samband därmed även börjat intressera sig för ika skgsrötrs betydese för massautbytet ch massakvaiteten, ansågs ämpigt att sammankppa dessa undersökningar med den pågående utredningen beträffande nya inmätningsbestämmeser för massaved i vad de avsåga tiåten förekmst av ika rötskadr Undersökningarna igångsattes först i samarbete med M & Dmsjö AB:s frskningsabratrium, sm prvkkade fis uthuggen på skgshögskan av granved, i ika hög grad angripen av Pyprus annsus (i det föjande benämnd annsusved) samt några andra särskit i Nrrand amänna rötsvampar Sedan Wermändska Inmätningsföreningen anmät sig icke kunna gdkänna det av Expertkmmitten framagda försaget ti nya mätningsbestämmeser ch icke ansåg tiräckig mtivering föreigga för kmmittens stäningstagande i b a rötfrågan, uppdrgs i december 1947 åt en särskid värmändsk utrednings
RÖTSKADORS BETYDELSE VID MASSAFRAMSTÄLLNJNG kmmitte med brgmästare G LINDsKOG i Karstad såsm rdförande att utföra en undersökning över betydesen av rötangrepp av Pyprus annsus i ika utveckingsstadier för framstäning av sufatpappersmassa ch sikemassa Denna undersökning skue samrdnas med M & Dmsjöutredningen ch rganiseras på samma sätt Uttagning av ämpiga rötgranar mbesörjdes såunda enigt en särskid instruktin utarbetad av förf, sm ckså uttg representativa prv av ika rötstadier för närmare bigisk, fysikaisk ch kemisk anays Den bigiska anaysen utfördes på skgshögskans btaniska institutin, den fysikaiska i samarbete med fi ic PAUL LANGE vid Svenska Träfrskningsinstitutet ch den kemisktekniska i frm av prvkkningar des vid Bieruds AB:s frskningsabratrium i Säffe ch des vid Uddehms AB:s ceusafrskningsabratrium i Skgha Dessutm tikm senare prvkkningar vid Svenska Ceusaaktiebagets frskningsabratrium i Skönsmn Då nya mätningsbestämmeser av ika anedningar skue föreigga senast hösten I948, std icke fut I år ti förfgande för rötundersökningarna En uttömmande undersökning av ika röttypers betydese kunde av naturiga skä icke på denna krta tid medhinnas, men genm att det mest tidsödande arbetet prvkkningarna fördeades på 4 ika frskningsabratrier, vika städe erfrderig frskarch abratriepersna ti förfgande, kunde dck ett strt materia hinna bearbetas Föreiggande sammanstäning utgör en redgörese för det utförda arbetet, sm emeertid är avsett att frtsättas speciet beträffande inverkan av andra rötar än Pyprus annsus samt betydesen av ika rötskadr för tiverkning av mekanisk massa För undertecknad, sm anförtrtts uppdraget att sammanhåa undersökningen, är det vid detta tifäe en angenäm pikt att få framföra ett tack ti de ika företag, sm väviigt åtagit sig utföra de tidsödande ch kstsamma undersökningarna i sina frskningsabratrier, samt ti ika medarbetare Band den skgiga expertisen vi jag främst tacka skgschefen NILs BERGSJÖ, dispnent GösTA DJURBERG, skgscheferna GösTA EKMAN, SVEN EKMAN ch ALLAN WALLGREN samt jägmästarna ERIC RNGE, FRENNE SILVEN ch GösTA HALLMANs ch band teknisk expertis främst medarbetarna i denna avhanding prfessr OLOF SAMUELSON, civiingenjörerna ERIK RINGSTRÖM ch TRYGGVE BERGEK samt dipmingenjör ERIK MALM ch dessutm tekn dktr HILDING TYDEN, överingenjörerna ARNE W ALLER ch RUNE AXLING samt civiingenjör INGVAR BERNSON För värdefu hjäp av skgstekngisk art tackar jag prfessr GuNNO RINNMAN ch preparatr BERTIL Buww vid skgshögskan samt ingenjör BIRGER ARVIDSON vid Skgsmästarskan i skinnskatteberg ch för skgstaxatariska uppgifter prfessr ERIK HAGBERG vid Skgsfrskningsinstitutet sutigen vi jag tacka fi ic PAUL LANGE, sm stät 3 ftgrafier ti förfgande Ett särskit tack uttaar jag ti prfessr ERIK HÄGGLUND vid Svenska Träfrskningsinstitutet för värdefua diskussiner rörande rötskadrs betydese vid massaframstäning 3
4 ERIK BJÖRKMAN M FL Kapite V rörande M & Dmsjös prvkkningar har författats av O SAMUELSON, rörande Uddehms prvkkningar av E RINGSTRÖM, rörande Bieruds prvkkningar av T BERGEK samt rörande Ceusabagets prvkkningar av E MALM Övriga kapite ha författats av undertecknad Tryckningen av arbetet har bekstats av Fnden för skgig frskning Experimentafätet i maj 1949 ERIK BJÖRKMAN
5 RÖTSKADORS BETYDELSE VID MASSAFRAMSTÄLLNING Innehå I Någt m tiämpningen av ika inmätningsbestämmeser för massaved beträffande rötskadad gran 6 II Om rötfrekvensen i våra barrskgar 8 III Någt m ika rötr ch röttyper hs gran ch ta 12 IV Bigisk anays av annsusrötan i ika utveckingsstadier 2 0 V Kemiskteknisk anays (prvkkningar) av annsusrötan i ika utveckingsstadier 2 7 A Undersökningsmateria 2 7 B Prvkkningar I M & Dmsj ös prvkkningar a Obekt sufitpappersmassa b Bekt sufitpappersmassa c Obekt sikemassa d Bekt sikemassa 28 28 29 34 36 38 2 Uddehms prvkkningar Obekt ch bekt sufatpappersmassa 3 Bieruds prvkkningar Bekt sikemassa 4 Ceusabagets prvkkningar a Obekt ch bekt sufitpappersmassa b Obekt ch bekt sufatpappersmassa c Obekt ch bekt sikemassa 39 39 49 49 55 59 59 6 VI Några synpunkter på praktisk tiämpning av undersökningsresutaten 66 Anförd itteratur 70 Summary 71
6 ERIK BJÖRKMAN M FL I Någt m tiämpningen av tka inmätningsbestämmeser för massaved beträffande rötskadad gran De inmätningsinstruktiner, sm hittis tiämpats i ika dear av Sverige, innehåa mycket ika föreskrifter för bedömning av rötskadr Då dessa bestämmeser här icke kunna i detaj återgivas, hänvisas i stäet ti föreiggande tryckta instruktiner sm utgivits av inmätningsföreningar ch enskida företag För att giva en förestäning m vissa tidigare tiämpade instruktiners inverkan på aptering ch utbyte i annsusskadade granbestånd ch samtidigt i detta avseende beysa det ursprungiga försag, sm den s k Expertkmmitten utarbetat i ktber 1947, utfördes i nvemberdecember samma år under edning av ingenjör BIRGER ARVIDSON vid Statens skgsmästarska en försöksinmätning av ett ch samma rötskadade granparti bestående av 27 träd i ika diameterkasser, avverkade inm samma trakt i ett ca 90årigt bestånd i skinnskatteberg i Västmanand (de träd, sm faa inm diameterkassen 3035 cm ha dck tagits från ett annat bestånd) Rötskadrna vr mycket regebundet utbidade ch kunde btaniskt ch virkestekniskt vä definieras Denna undersökning utsträcktes hösten 1948 ti att på samma försöksmateria tiämpa även skgsstyresens nya mätningsbestämmeser för massaved, 3 B 1948 ch 2 A 1949, samt Wermändska Inmätningsföreningens instruktin för inmätning av massaved i fast mått, Aj48 Genm att tiämpa de ika instruktinerna ch instruktinsförsagen på samma försöksmateria erhö man en uppfattning m skinaderna i här jämförda avseenden mean de gama ch de nya bestämmeserna Givetvis är dck försöksmateriaet för itet för att generet kunna representera dessa skinader Försökets uppäggning ch materiaets bearbetning kan i krthet beskrivas på föjande sätt Från ett granbestånd utvades så vitt möjigt typrena exempar av annsus"skadade granar ti ett anta av 5 st i varje 5cm:s diameterkass av brösthöjdsdiametern De utvada granarna ha sedan sektinerats i 1meterssektiner, ch från varje sektinsgräns har en stamtrissa uttagits Med edning av dessa trissr ha sedan stamanayser uppagts, på vika utsträckningen av de ika rötskadegraderna (ösröta, mörk ch jus faströta samt aniinved) markerats Därefter har a aptering utförts på de så upprättade stamanayserna Vid apteringen ch den efterföjande prvinmätningen ha de ika mätningsinstruktinernas måttenheter tiämpats (frånsett inmätning i travat mått, där istäet den mittmätta kubikmassan använts för att kmma från den fekäa, sm igger i fastmasseprcenten) Givetvis ha ckså de ika mätningsinstruktinernas bestämmeser rörande avdrag för fe, bestraffningar ch miniridimensiner tiämpats så nggrant sm möjigt De vid inmätningen erhåa kubikmassrna ha därefter fördeats på ika srtiment
RÖTSKADORS BETYDELSE VID MASSAFRAMSTÄLLNING 7 Tabe 1 Resutat av försöksinmätning av ett ch samma rötskadade (Pyprus annsus) granparti I detta parti ingå sammanagt 27 granar med medediambfrarna I0,9, I5,8, 20,4, 25,6, 30,3 ch 33,z cm resp ( 5 träd av vardera gruppen utm av den sistnämnda, mfattande endast 2 träd) ch med medevymen faströta+ ösröta = 24,2% Bedömningen utförd enigt ika mätningsinstruktiner Sammandrag för hea materiaet Skinnskatteberg I947 ch I948 Summa vym har beräknats enigt i tabeen angivet mätningssätt (f!f3 = fttningskubikft dm3 mi= uppmätt i kubikdecimeter mittmått) I den redvisade vymen ingår hea trädets vym upp ti minimidiametern för sekunda sufitved, varför partiet utan rötskada skue ha ämnat r vymprcent massaved Minsta avdrag rf3 Samtiga kampar ha ansetts äga erfrderig fytbarhet Resnits f test measurement n the same rt damaged spruces (damaged by Pyprus annsus) These trees cmprise 27 spruces with average diameters f r g, 158, 204, 256, 303 and 33 cm respectivey (5 trees in eachgrup except fr 2 in the ast grup) and with a mean vume firme rt+ sft rt= z4z % Measurements carried ut in accrdance with varius instructins Summary f the tta materia skinnskatteberg 1947 and 1948 Mätningsinstruktin Measurement instructin issued by Mått Vymprcent i srtimentsgrupp Vume percentage in assrtment grup Därav %masenhet i V ō Sum saved Unit Massaved Bränn 1 ma /c Of f measurement Pup wd d Lump ymc ve which Cu avdrag Tta % Fue hutt Vume wd in I:a 2:a wd reduc f tin pup skgsstyresens 3 B 1948 dm3 mi " 2 A 19491 f3 mi Wermändska Inmätnför A/48 1948" Umeå Tumningsförenings 1943 ff3 M & ch Dmsjö AB:s instruk tin 1943 Ångermanävens Tumningsför enings 1932 skgsstyresens 3 A 1944 dm3 mi Expertkmmittens 1947 f3 mi s 13 25 3 9 sr O 6 II 52 27 56 19 66 II Sufit Sufat f3 mi 6 27 30 42 52 9 23 13 I I 2 3 2 8 7 II 7 II 100!00 100 100 100 IOO 6r sr 47 79 75 77 1 Vid jämförese mean skgsstyresens cirkuär 3 B ch 2 A finner man, att summa massaved i strt sett bir ika Däremt bir det någt mera prima massaved vid aptering enigt 2 A Detta kan ha sin förkaring i att des minimidimensinen är ika för prima massaved ch des apteringen bättre kan anpassas efter den högre kvaiteten vid aptering i ft än vid aptering (ch umpning) i standardängder 2 Instruktin A/48 upptager endast srtimenten sufit ch sufat, varför den icke utan vidare kan jämföras med övriga instruktiner För sufaten gäer sm rötmaximum 33 % av stckens massa, icke sm i vissa andra instruktiner en viss prcent av ändytan På grund härav kan man genm att öka stckängden ckså minska rötprcenten Den stra andeen massaved vid mätning enigt A/48 förkaras härav
8 ERIK BJÖRKMAN M FL samt mräknats ti reativa ta för att möjiggöra en direkt jämförese1 Resutatet kan a v äsas i ta b r Av tab I framgår, att utfaet i srtimentsgruppen prima ch sekunda sufitved kunde variera mean 63 ch 47 % av hea kubikmassan medan srtimentsgruppen brännved samtidigt varierade mean 30 ch 52 % Av tab I framgår vidare, att tiämpningen av Expertkmmittens ursprungiga försag gav ti resutat, att av samma virkesparti 79 % av kubikmassan hänfördes ti prima ch sekunda sufitved ch endast g % ti brännved skgsstyresens nya _ inmätningsbestämmeser ha ifråga m rötskadrnas bedömning utarbetats på grundva av föreiggande utrednings resutat beträffande annsusrötan Vid inmätning av ifrågavarande parti enigt dessa bestämmeseruppgickutfaet i srtimentsgruppen prima ch sekunda sufitved ti 77 resp 75 % vid inmätning i fast resp travat mått Brännvedsutfaet uppgick samtidigt ti resp I3 ch 23 % av kubikmassan Wermändska Inmätningsföreningens instruktin, A/48, ger ännu högre utfa massaved, eer 87 % Denna instruktin upptar dck icke kvaiteterna prima ch sekunda sufitved utan srtimenten sufit ch sufat för massaveden, varför taen icke utan vidare är jämförbara Även m i tab I diskuterade värden av förut nämnda skä icke få generaiseras, visa de dck tydigt, att avsevärt mera rötskadad massaved än tidigare ansetts kunna gdtagas t m sm prima sufitved Innan en redgörese ä nas för de undersökningar, sm utförts ti edning för ståndpunktstagandet m rötrnas bedömning vid utfärdandet av mätningsinstruktiner för massaved, må först en krt rientering givas m rötskadrnas frekvens i våra skgar samt rörande ika rötr ch röttyper II Om rötfrekvensen t våra barrskgar Beträffande frekvensen av rötskadr i våra skgar är vi mycket dåigt underrättade Det enda fficiea materia sm föreigger tprde vara riksskgstaxeringens uppgifter Genm timötesgående av prf E HAGBERG ha uppgifterna i tab 2 rörande frekvensen rötskadade träd (ta ch gran) i ika än ch änsdear i Nrrand ch Daarna sammanstäts Såsm rötskadaderedvisas de träd, vika visat röta i brrspånet vid brösthöjd eer varit så misstänkta beträffande röta i fråga m trädens yttre habitus vid rtbasen, att dessa måst kntrbrras innan kvaitetsbedömning kunnat ske Vissa träd med röta vid rten kunna ha funnits utan att de ingått i redvisningen Likaså kunna träd med röta vid brösthöjd ha funnits, sm ej träffats av brrspånet Härjämte ha redvisats uppenbara vrak, vika varit så starkt skadade att de ej kunnat hänföras ti annat än sekunda barrved Dessa skadr ha ti adees övervägande de utgjrts av rötskadr För Nrrbttens äns app 1 Hur aptering ch kubering i detaj utfördes framgår av riginaprtk förvarade i Skinnskatteberg, där de stäas ti förfgande för intresserade Vid dessa arbeten biträddes ing ARVIDsN av hrr KJELL JNssN, M PETTERssN, P0 NRDSTRÖM m f
Tabe 2 Rötskadade träd jämte vrak i I ta ch i prcent av ttaa stamantaet för ta ch gran i skida än ch änsdear inm Nrrand (exk Nrrbttens appmark) Samtiga ägsag Enigt I938I942 års riksskgsstaxering Rt damaged trees and waste wd in r s and in % f the tta number f trunks fr pine and spruce in varius prvince:, and districts in Nrth Sweden (Nrrand except the Nrrbtten Lapand territry) Frm the Natina Frest Survey rg38rg42 D i a m e t e r k a s s Trädsag Län e Prvinc I O Tre e I Pin e Nrrbttens kustand Väster bttens kustand Ta Gran 45 S:a Q:?: >j " "" > tj % 2,8 2,9 53 6, 17,4 g84 3g5 422 552 r8r 85 23 24 2 666, 8 Vrak 4g2 2gi 152 g 67 2g 20 12, 3 I 476 686 574 642 248 I I4 I 43 36 3 8rg 140 685 54 07I I8 z6r 5 8s 14,0 I I,8 II, 3 g, I 31 220 807 7 d m age Rt d a trees Stamanta i I 000ta Rötskadr % Rötskadade träd Vrak Stamanta i I 000ta Rötskadr % Rötskadade träd Vrak Summa and, Nrth Nrr COdS ta d istricts 40, 9 Summa 35 0,4 Tta Spruce 30,6 Summa Gran 25 Rötskadr % Rtd arnages Rötskadade träd d Wa ste w and, rr Nrth N casta t k s d istr 20 c m 163 g7g m ber f trunk s Nu Ta 15 c as s 000ta Stamanta i e t e r am D i Stamanta i I 000ta Rötskadr % Rötskadade träd Vrak Summa I,4 I g70 g8 685 4,6 I IO 2 487 2 4 8 3 317 g48 46 g42 I 7, rg 717 6 253 I 460 r 6 r 366 380 83 I3g 337 6g6 153 25, 406 8Ig 8 6 gii rg 45 IO 8 283 12 3 68g g28 217 51 20 II 3 402 r 313 66 z88 35 Oj! I4 gzg 823 137 33 233 341 0,4 1,2, g, 8 2,2 7, 7g5 315 224 33 r8 112 j60 8 38 21 rg 3 7 II 448 I, 5 4 132 875 353 245 52 21 14 136 z6z 51 226 17 6g z88 272 51 12 269 I6 17,2 8, 47 41 I 6 285 53 42 I II 830 I 3,2 7,2 4 360 3 688 I I, I 5 312 g55 g54 357 r6 45 5 314 4 045 z 6r 757 13,4 712 172 r 20,9 41 3 I 844 276 2 120?: " I, I b:j tt1 >j ><: tj tt1 r< " tt1 < 6 > " 3, I Ij?: 7 " >j!,6 4,, 8 O, I ;>: r< r< z z (), 9 212 032 485 j, 2 0,7 12 557 5,9 I 072 I O
Tabe 2 frts Län Prvince Trädsag Tree O 15 20 Stamanta i I 000ta 87 589 55 722 33 434 Rötskadr % I, 2 2,0 Ta Rötskadade träd 66g 66g Väster bt Vrak 263 151 g8 tens appmark Summa 263 8z 767 Västerbtten Lapand Stamanta i I 000ta 203 234 105 122 48 520 territry Rötskadr % 2, 2 3,7 7,3 Gran Rötskadade träd 4 471 3 8g 3 542 Vrak 5 487 2 882 I 672 Summa 9 958 6 772 5 214 StamantaJ i I 000ta!83 097 g 322 42 772 Rötskadr % 0,2 0,8 1,2 Ta Rötskadade träd 366 723 513 Vrak 549 222 140 Jämtands Jämtand, Summa 915 945 653 S f Nrrand Stamanta i I 000ta 374 395 170 020 66 979 Rötskadr % 4,0 6,3 8,7 Gran Rötskadade träd 14 976 IO 7II 5 827 Vrak 5 6!6 2 604 I 013 Summa 20 592 13 315 6 840 Stamanta i I 000ta g6 914 57 938 32 941 Rötskadr %, 5 Ta Rötskadade träd 165 Västernrr Vrak 264 227 152 ands Summa 264 227 317 Västernrrand, SE f Nrr Stamanta i I 000ta 334 767 139 282 52 212 and Rötskadr % I, 9 2,9 5,4 Gran Rötskadade träd 6 361 4 039 2 8rg Vrak 3 414 I 348 479 Summa 9 775 5 387 3 298 Diameterkass D i a m e t e r c a s s cm 17 395 7 030 2 542 790 2,I 5,I 3,8 12,3 365 66 23 359 43 97 97 14 431 402 120 III 21 468 8 768 3 253 I 220 12,6 12,8 17, I r8,9 2 705 I 122 556 231 I 002 664 426 215 3 707 I 786 g82 446 17 955 6 162 I 757 383 3, I 2,6 7, 5 7,7 557 r6 132 29 93 42 29 15 650 202 161 44 25 II6 7 927 2 384 734 II, 7 14,7 20, I 21,8 2 939 I 165 479 r6 272 142 62 519 3 458 I 437 62! 222 14 964 5 199 I 514 371 I, I I, 2 1,6 3, 6!65 62 24 66 21 15 44 13 231 r6 45 28 I6 263 4 495 I 224 268 8,4 6,g 7,9 IO, 8 I 366 310 97 29 r6g 65 27 9 I 535 Z5!24 38 334 30, 25 30 35 40 45 IOO 21 121 715 30,0 214 221 435 140 17,4 24 17 41 324 31,7 103 79 182 138 IO O 74 3 3 S:a 204 836 2 356 679 3 035 392 300 I6 731 12 569 29 300 342 588 2 504 I 107 36II 647 879 36 360 IO 307 46 667 209 979 429 799 I 228 548 585 15 021 5 5!4 20 535 % I, 2, 3 I, 5 4,3 3, 2 7, 5 0,7 0,3 I, I s, 6!,6 7, 2, 2 0,4 0,6 2,7 I, 3,7 H tt1 :;d i:>: Q: :;d rj r
Tabe 2 frts Län Prvince Gävebrgs Gävebrg, S f Nrrand Trädsag Tre e IO 15 20 Stamanta i I 000ta 131 368 75 121 43 469 Rötskadr % 0,5 0,4 0,5 Ta Rötskadade träd 657 300 217 Vrak 131 92 45 Summa 788 392 262 Stamanta i I 000ta 235 824 103 26! 41 II3 Rötskadr % 34 6,8 8,I Gran Rötskadade träd 8 0!8 7 022 3 330 Vrak I 179 529!65 Summa 9197 7 SSI 3 495 Stamanta i I Ota 198 422 IIS 165 64 134 Rötskadr % 0,2, 6 0,4 Ta Rötskadade träd 397 6gi 257 Kpparbergs Vrak 198 51 31 än (exk Särna Idre) Summa 595 742 288 Daeear tia, Stamanta i I OOta 270 398 II7 569 45 557 except the NW parts Rötskadr % 34 4,6 s 7 Gran Rötskadade träd 9 194 5 408 2 597 Vrak, I 82 326 103 Summa IO 276 5 734 2 700 Stamanta i I 000ta 20 338 12 454 7 744 Rötskadr % 1,6 3,8 Ta Rötskadade träd 199 294 Vrak 6! 42 17 SärnaIdre Summa 6! 241 3II NW parts f Daecaria Stamanta i I 000ta 12 217 5 g8 2 743 Rötskadr % 4,2 s, 10,8 Gran Rötskadade träd 513 295 296 Vrak 305 149 51 Summa 8!8 444 347 Diameterka s s D i ame te r 25 30 35 23 427 9 265 3 024, I 2, I 39 258 195 II8 22 14 5 280 209 123 4 ss8 4 179 I 142!0,2 9,7 r g, I 485 405 217 6 25 7 I 545 430 224 30 579 10 885 2 6g6 0,4 I, 6 2,0 122 29 7 6 174 54 ISI 181 6 15 251 4 192 I 062 6, I 8,0 12,7 930 335 135 6 27 II 990 362 J46 4 354 2 II9 88g s 9 8, 6 14,5 257!82 129 15 8 7 272 190 136 I 227 563 237 15,4 22,9 35, I!89 129 41 13 17 83 230 146 g6 cm c a s s 40 45 S:a % 688 205 286 567 3,8 26 I 771 0,6 3 7 319 O, I 29 7 290 8! 14,0 22,2 41!8 3 3 44 21 532 I4 34 94!8 II 2 2:1 13 282 II5 15,9 23,3 45 27 5 s! 355 32 242 14, 25,6 s 62 g II 59 73 g 91 333 333 30 30 7 IO 37 40 2 g 400 448 20 536 I 971 22 507 422 527 I 724 326 2 s 454 426 18 671 I 619 20 290 48 495 I 173 170 I 343 23 076 I 565 593 2 158 0,7 5, I, 5 5,6 0,4 O, I, 5 4 I 0,4 4 5 2,4 0,4 2,8 6, 8 2,6 94? Q: > t1 tj:i tr1 > t3 tr1 " V> tr1 < s 2:: > V> V> > >Tj? > 2:: V> >! ;:: b z z ( H H
12 ERIK BJÖRKMAN M FL mark kunna några uppgifter ej ämnas, då någn ny riksskgstaxering ej berört denna änsdel Vad södra dearna av andet beträffar ha mtsvarande uppgifter ännu ej hunnit sammanstäas Av tab 2 framgår, att det största antaet rötskadade träd förekmmer inm de högsta dimensinskasserna (jfr PETRINI 1944, sm fann det största antaet rötträd inm kassen 2030 cm) samt att rötfrekvensen för en ch samma dimensin ge nmgående är högre för gran än för ta Vad rötförekmsten i ika trakter beträffar framträda tydigt i tab 2 de mfattande rötskadrna hs ta i de gama natur bestånden i inandet (t ex inm diameterkassen 4045 cm 12, 3 % rötskadr i Västerbttens appmark ch 14, % inm SärnaIdre mt 7, 7 % i Jämtands än, 6,r% i Nrrbttens ch 7, 7 % i Västerbttens kustand samt endast 3, 6 % i Väster nrrands än, 3, 8 % i Gävebrgs ch 3, 4 % i Kpparbergs än exk Särna ch Idre; för granens de är mtsvarande siffrr r8,9, 33, 3, 21, 8, g,r, 8, (?), r,s, 14, ch 15, 9 %) Med hänsyn ti vad sm förut framhåits beträffande förekmsten av vrak samt ti den mycket grva registreringsmetden för faststäande av rötskadr är det uppenbart, att de anförda sitfrna i verkigheten är för åga Tar man emeertid hänsyn ti den ttaa förekmsten av rötskadade träd i prcent av samtiga qberende av diameterkass, finner man av tab 2 att rötfrekvensen även när vrak medräknas hs ta i medeta uppgår ti endast 0, 9 % ch i distriktet med de största skadrna (SärnaIdre) icke överskrider 3 % samt att för gran mtsvarande medeta uppgår ti 5, 7 % ch adrig överskrider r % Även m av naturiga skä dessa siffrr är tämigen säkra ch icke säga någt m arten eer mfattningen av rötskadan, trde de dck kunna ge en uppfattning m str eksrdningen av rötfrekvensen i de nrdsvenska skgarna De aktuea rötskadrna i det årigen avverkade virket kunna dck beräknas bi väsentigt större, eftersm skadade träd i första hand utstämpas Vad de syd ch meansvenska skgarna beträffar är det ett abekant faktum, att rötskadr på ta med några få undantag (särskit östra Skåne) i amänhet är mycket betydiga men att rötskadr på gran åtminstne i vissa trakter kunna vara synnerigen mfattande (särskit i Skåne ch Haand samt för övrigt även i Danmark) Närmare uppgifter m rötfrekvensen i stra drag i södra ch meersta Sverige kmma att föreigga, då riksskgstaxeringens materia hunnit bearbetas III Någt m ika rötr ch röttyper hs gran ch ta Såsm av det föregående framgått är det främst granen, sm är utsatt för ekn miskt verkigt betydesefua rötskadr, d v s sådana, sm ha en vidsträckt ut bredning i sj äva stammen ch kunna benämnas stamrötr Den viktigaste av dessa, rtrötan, förrsakad av Pyprus annsus, har erhåit sitt svenska namn på grund av att den sprider sig från angreppspunkten i rötterna upp i stammen fta ti 7 a 8 m höj d (fig g) Genm sin stra praktiska betydese hör rtrötans svamp ti de mest
RÖTSKADORS BETYDELSE VID MASSAFRAMSTÄLLNING I3 Fig r Längdsnitt genm granstam angripen av n;jtröta (Pyprus annsus Fr ) p å 45 m höjd, där kärnveden utgör en jus faströta, sm mgives av tydigt mar kerade vedmantar, den s k aniinveden i övergången mean spint ch kärnved Nedti t h är en vattvedszn i spintens innersta årsringar antydd T h : på r2 m höjd, där rötan överst utgöres av mörk faströta ch nedti av ösröta Observera de tydiga vita ceusafäckarna i rötans mest avancerade dear samt de svarta >>strecken>>, vika utgöra ett karakteristikum för denna röta i granved T v: Lngitudina sectin f spruce trunk attacked by rt rt (Pyprus annsus Fr) Lejt: At 45 m height the heartwd frms a ight firm rt, surrunded by ceary marked grups f annua rings, the scaed aniine wd at the brderine between sapwd and heartwd Right: At Iz m height the upper part f the rt is dark firm rt and the wer part sft rt N B the distinct white ceuse p atches in the mst advanced p arts f the rt and the back,dashes> which frm a characteristic sign f this rt in spruce wd behandade i den skgspatgiska itteraturen I Sverige har den senast behandats av RENNERFELT (rg46), sm b a påvisat att rötskadr i gran förrsakade av Py prus annsus i strt sett avtaga från söder mt nrr, även m vissa spridda Nrr andsförekmster finnas där svampen anstäer stra skadr Företrädesvis synes rtröta uppträda på reativt gda marker med svag kakpåverkan, men exempe
ERIK BJÖRKMAN M FL Fig 2 S k stubbröta av destruktinsrätetyp utbidad i nedre deen (upp tij, m höjd över marken) av en granstam Praktiskt taget aceusa har i detta fa förtärts av svampen Scaed stump rt f the destructive rt type frmed in the wer seetian (at /z m ab e grund) f a spruce trunk In this case practicay a ceuse has been cnsurned by the fungus på kraftig utbredning i reativt magra skgsmarker finnas ckså, särskit i Mean sverige För närvarande frtsättas dessa undersökningar vid Statens skgsfrsknings institut, varvid ansträngningarna i främsta rummet inriktas på att utfrska svam pens infektins ch spridningsbigi, sm ännu icke är tifredsstäande karagd Dessa frågr kunna emeertid icke närmare diskuteras i detta sammanhang, då prbemet här i första hand gäer svampens skadegörese ur teknisk ch eknmisk synpunkt I de gama ännu reativt rörda naturbestånden av gran i inre Nrrand synes efter vad visserigen mycket fuständiga stickprvsundersökningar givit vid han den en annan svamp vara den vanigaste rsaken ti stamrötan hs gran på rt, nämigen Pyprus Pini Pers ( = Trametes A bietis Karst ), sm fta ehuru egent igt benämnes grantickan I övrigt förekmma i granstammar ett ferta andra prak tiskt betydesefua rötskadr, sm fta benämnas s t u b b r ö t r, emedan de i rege icke sträcka sig upp mer än någn meter från marken Dessa rötr, sm i rege med föra en stark brunfärgning av veden, är emeertid ännu endast fuständigt utfrskade (j fr fig z), ehuru anedning finnes att misstänka sådana svampar sm Pyprus pinica Fr, Pyprus breais Fr samt den praktiskt taget aestädes
RÖTSKADORS BETYDELSE VID MASSAFRAMSTÄLLNING I5 Fig J Tvärsnitt på f, m höjd över marken genm en granstam angripen av hnungsskiv ing (Armiaria meea) Denna nästan hesvarta röta, sm fta trde ingå i de s k kä rötrna, ger en mycket besvärig missfärgning vid massaframstäning Crss sectin at 1/z m abve grund thrugh a spruce trunk attacked by the hney fungus (Armiaria meea) This amst t tay back rt, prbaby ften frming part f the scaed stump rts, eauses a very trubesame discratin f the pup närvarande hnungsskivingen (A rmiaria meea Fr, fig 3) Härti kmma sannikt även mindre vaniga arter, företrädesvis tihörande säktet Pyprus, t ex P rseus Fr m f (j fr ERIKssN 1949) De s k k ä r ö t r n a, sm företrädesvis ases uppkmma i samband med rt vattved, förrsakas sannikt av fera ika arter LAGERBERG (1935, 1944) har iden tifierat en av de ifrågavarande svamparna, sm förekmmer i ädre ta, såsm Cniphra fusispra (Cke et E) Cke Skadrna genm käröta sträcka sig i rege icke mer än några ft upp i stammen men är å andra sidan mycket amänna, särskit i övre Nrrand (fig 4 ch 5) Enigt de undersökningar av basarötarna hs ta ch gran, vika utförts des i Engand (DA Y & PEACE 1936, PEACE 1938) ch des i Nrge (J0RSTAD & JuuL 1939, jfr även RBAK 1936), synes det ckså sannikt, att särskit Cniphraarter förrsaka dyik basa stamröta (j fr CLARA FRITZ 1923) 2938599
I6 ERIK BJÖRKMAN M FL Fig 4 Granstckar på avägg i Angermanand den I mars I948 Nästan aa stckar är behäftade med röta (>>käröta>>, >>stubbröta>> eer rtröta) Spruce trunks n a temprary banking grund in Angermanand n March r, rg48 Amst a trunks are attacked by rt (stump rt r rt rt) Fig 5 Typisk mörkbrun >>stubbröta>> i rtändan av granstck på avägg i Angermanand den I mars I948 Rötan är en typisk destruktins eer krympningsröta men sträcker sig ej ängre än några ft upp i stammen Typica dark brwn stump rt in the base f a spruce trunk n a temprary banking grund in Ångermanand n March r, rg48 The rt is a typica destructive r shrinking rt bu t des nt extend farther than abut /z m up the trunk
RÖTSKADORS BETYDELSE VID MASSAFRAMSTÄLLNING IJ Fig 6 Kraftigt utbidad >>tppröta>>, förrsakad av Stereum sanguinentum, hs gran På grund av rötans i yngre stadier hmgent men svagt rödaktiga färg benämnes den i vissa trakter >>rödved>>, viket är ämpigt då även andra svampar kunna framkaa en iknande färg ch dessutm begreppet rödved bör reserveras för gamma kärnved av ta Heaviy deveped sash rt, eaused by Stereum sanguinentttm, in spruce On accunt f the rt having a hmgenens but fainty red cur in its yunger stages i t is caed >>red wd> in sme districts, which is inadequa te as there are as ther fungi eausing a simiar cur and as the term red wd shud be reserved fr d heartwd f pine Vad sutigen de s k t p p r ö t a r n a hs gran beträffar, sm i rege trde förrsa kas av Stereum sanguinentum Fr (LAGERBERG 1923), kunna dessa särskit efter kraftiga tppbrtt få mycket betydande utbredning ch nå ångt ned i stammen (fig 6) Hs taen är såsm förut framhåits rötskadr av praktisk betydese mycket säsyntare än hs granen I södra Sverige kan dck rtrötesvampen förrsaka be tydande skadr även i tabestånd, varvid enstaka taar fta btt inm några få år efter infektinen trka ch dö ti föj d av svampens angrepp i kambiet Detta i förhåande ti hs granen mycket ika uppträdande medför såunda icke, såsm hs denna, en ångsam förstörese av veden utan ett reativt hastigt avdöende utan att sj äva veden nämnvärt påverkas, varför skadrna genm rtröta hs ta icke behöva speciet uppmärksammas i samband med en undersökning av här före iggande sag
I8 ERIK BJÖRKMAN M FL Fig 7 Ringröta, framkaad av Pypms pini, i kärnved hs ta Rötan är en typisk krrsins eer fäckröta (iksm rtrötanj På grund av rötans kraftigare utbidning i vissa vedmantar uppkmmer den ringfrmiga strukturen I spinten förekmmer bånad ch agringsröta Ring rt eaused by Pyprus pini in the heartwd f pine This rt is a typica crrsive r patchy rt (just as rat rt ) The heavy devepment f the rt in same grups f annua rings gives rise t the annuar structure In the sapwd ccur bue stain and strage decay Den vanigaste stamrötan hs ta på rt i de gama nrrändska naturbestånden ha vid stickprvsundersökningar b a i Muddus natinapark invid Prjus i sam arbete med statistiska avdeningen vid statens skgsfrskningsinstitut visat sig vara den förut nämnda Pyprus Pini Hs taen framkaar denna svamp en ring frmigt utbredd röta i kärnveden, sm ckså därför stundm benämnes ringröta (fig 7) I Nrrand trde för övrigt benämningen tjuka företrädesvis avse denna svamp En annan icke atför säsynt skgsrötsvamp, sm förrsakar en synnerigen svår artad röta hs ta ch ärk, är Pyprus Schweinitzii Fr, viken måhända kan kmma att visa sig vara vanigare än man hittis trtt Ur teknisk ch eknmisk synpunkt är emeertid rötrnas kemiska natur vikti gare än den svampart, sm framkaat dem Sm bekant urskij as d e s t ru k t i n s r ö tar eer k r y m p n i n gsr ö t r, k r r s i n s r ö tar eer f ä c k r ö tar samt v it r ö tar Destruktinsrötrna, vika stundm ehuru egentigt kaas brunrötr, kännetecknas av att ceusan i veden medebart angripes av svampen medan större deen av igninet ämnas kvar Krrsinsrötarna utmärkas av att både
RÖTSKADORS BETYDELSE VID MASSAFRAMSTÄLLNING rg Fig 8 Typisk agringsröta, framkaad av Stereum sanguinentum, i under 2 smrar andagrad barkad sufitved I medeta 8 % av hea vedmassan angripen av röta (jfr BJÖRKMAN I946, sid s6) Lagringsröta kan under för rötsvamparna gynnsamma för håanden mycket hastigare än skgsröta få en erhörd utbredning i veden ch bir därigenm fta av större betydese än de från skgen medföjande rötskadrna Typica strage decay eaused by Stereum sanguinentum in unbarked suphite wd grundstred fr z summers On an average B % f the tta mass f wd is rt damaged (cf BJÖRKMAN 1946, page 56) Under cnditins favurabe t rt fungi strage decay ma y attain an immense spread much faster than frest rt and has therefre ften much greater significance than the rt accmpanying the wd frm the fres t ceusan ch igninet mer eer mindre samtidigt angripas, så att mväxande vita ch bruna fäckar uppkmma i veden Vitrötarna sutigen uppkmma genm an grepp av svampar, sm huvudsakigen är speciaiserade på igninets sönderdening, varigenm den angripna veden åtminstne i ängre framskridna rötstadier ti över vägande de kmmer att bestå av ceusa Viken typ tihöra då de vanigaste skgsrötarna hs gran ch ta? Rena vitrötar av någn betydese trde knappast as förekmma; sådana utgöra däremt den ara vanigaste röttypen hs övträden De vanigaste röttyperna är såunda krr sins ch destruktinsrötr, av vika de förra trde dminera De viktigaste röt svamparna i stående träd hs granen, Pyprus annsus ch Pyprus Pini (A bietis), samt hs taen, Pyprus Pini, förrsaka såunda typiska krrsinsrötr A r miaria meea intar i viss mån en meanstäning mean vitrötr ch destruktins rötar men av annat sag än krrsinsrötarna berende på det trädsag svampen angriper; Armiariarötans kemiska natur är emeertid ännu ej i detaj utfrskad Typiska destruktinsrötar framkaas av fera av de i det föregående nämnda svam
20 ERIK BJÖRKMAN M FL parna, såsm Pypnts breais, P pinica, P Schweinitzii samt Cniphraarter ch sannikt även andra ännu kända svampar företrädesvis förrsakande basaa rötr i träden Den utan jämföres viktigaste röttypen ur teknisk synpunkt trde såunda vara krrsinsrötan ch den viktigaste svampen, sm framkaar sådan röta, Pyprus annsus i granstammarna En undersökning över användbarheten av mer eer mindre rötad vedför tiverkning av kemisk pappersmassa samt sikemassa bör såunda i främsta rummet mfatta prvkkning av annsusröta i ika utveckingsstadier En sådan U)dersöknings resutat bör även i viss mån kunna tiämpas på andra rötskadr av krrsinsnatur icke minst de efter annsusrötan amännaste hs våra barrträd nämigen Pini resp Abietis rötan, sm t m i gran är så ik annsusrötan i vissa utveckingsstadier, att den stundm kan förväxas med denna Det kan även framhåas, att de amännaste typerna av agringsröta (jfr fig 8) i barrvirke, framkaade av sådana svampar sm Pyprus abietinus Fr ch i synnerhet den nämnda Stereum sanguinentum, även är att hänföra ti krrsinstypen Lagringsrötsvampar av destruktinstyp finnas emeertid ckså, men dessa kräva i rege så ång tid för sitt förstöresearbete att deras betydese i nrmaa fa bir reativt iten En undersökning av annsusrötan kan därför i princip sägas vara representativ även för den viktiga Stereumrötan (agringsröta samt stämpingsröta ch tppröta hs gran) Dennas betydese ur massaframstäningssynpunkt har för övrigt tidigare bivit tämigen grundigt undersökt, senast i samband med en utredning rörande agringsröta i massavedgårdar I943I945 (BJÖRKMAN I946) Den föreiggande undersökningen mfattar såunda icke agringsrötar utan endast s k skgsrötar främst annsusrötan hs gran, vars skadegörese ur ika synpunkter icke bivit tiräckigt studerad IV Bigisk anays av annsusrötan i tka utveckingsstadier Enigt vad man hittis utrönt infekteras granarna genm döda rötter, varifrån svampen sprider sig upp i stammen, där i rege åtminstne ti en början endast kärnveden angripes Då svamphyferna växa uppåt, föja de nga fiberförppet, varvid den angripna veden mycket fta kmmer att begränsas av en ch samma vedmante (jfr fig I) Längst upp i stammen fta på 78 m höjd är rötan yngst ch vanigen uppöst i fera skida stråk med gråviett färg av principiet samma sag sm missfärgningen genm t ex bånad, d v s förrsakad av mörkfärgade ämnesmsättningsprdukter, sm under hyfernas inverkan bidas i veden Längre ned i stammen smäta stråken samman, så att detta rötstadium på ett tvärsnitt framträder sm en gråviett ring, viken fta mfattar vissa bestämda vedmantar (fig g) Detta yngsta stadium i rötans utvecking, sm i det föjande på grund av sin färg benämnes aniinved, karakteriseras av att veden visserigen innehåer svampens hyfer men ti sin struktur är adees påverkad
H öj d m 8 7 6 5 4 3 2 140 I Lö s röta Fig g Mörk fa s t röta 100 60 20 20 60 100 D i a m ete r Öv e rg ån gs z n r7 " A m e an m ö rk LLJ c h j u s röta Lj u s fa ströta 140 mm n i 1 nv e d " [] Ya tt n i g Z?n 1 1 n re sp mt v e d en stamanays av en granstam med typiskt utbidad rtröta (Pyprus Bjttrfrs, A vesta I947 Jfr pansch I ch fig IO ) annsus Stem anaysis f spruce trunk with typicay deveped r a t r t ( Pyprus annsus j, Bjurfrs, Avesta 1 947 Cf Pate I and Fig I D Höj d = height Lösröta = sft rt Mörk faströta = dark firm r t Ljus faströta = ight firm rt Aniin ved = aniine wd Ö vergångszn mean mörk ch jus röta = transitina zne between dark and ight rt Vattnig zn i inre spintveden = watery zne in the inner sapwd
22 ERIK BJÖRKMAN M FL Fig IO Tvärsnitt av granstam angripen av rtröta (densamma sm i fig 9) på 0, 5 m höjd (ösröta i centrum) Observera särskit den tydigt framträdande regebundet begränsade vattniga znen i spintens inre dear Dess medebart efter fäningen starkt grågröna färg bek s snart i uften ch inverkar ej skadigt vid massaframstäningen Crss seetian f spruce trunk attacked by rat rt (the same a s i n Fig 9 ) a t a height f, 5 m (sft r t i n the centre) N B especiay the ceary defined, irreguary bunded waterstained zne i n the inner part f the sapwd Its cur, which is a marked greyish green immediatey after feing, very sn beaches in the air and has n detrimenta effect n pup prductin Längre ned i stammen, där rötan är någt ädre, antar veden inm aniinvedringen en jusbrun färg, sm så småningm nedåt övergår i en mörkare nyans Dessa båda rötstadier, sm såunda utan skarp gräns övergå i varandra men båda bestå av fast ved, viken för att använda mätningsinstruktinernas definitin >>i fruset tistånd vid tryck med kantigt hårt föremå gör samma mtstånd sm intiiggande frisk ved>>, benämnas resp j u s f a s t r ö t a ch m ö r k f a s t r ö t a (fig g, pansch I ch II) I rötans ädsta dear i rten ch vid stammens bas är veden mycket fta ös ch ännu starkare mörkfärgad Denna röta benämnes ö s r ö t a I sitt sutstadium är rötan dck icke mörk utan mer eer mindre vit, nästan vaddik ch starkt vatten dränkt Stundm uppstår i stammens centraa nedre dear en håighet, varvid säker igen andra svampar främst A rmiaria meea samt bakterier fuföjt angrep
RÖTSKADORS BETYDELSE VID MASSAFRAMST ÄLLNING 23 pet, viket sker på så sätt att dessa sekundära rganismer ivnära sig på sådana substanser, sm Pyprus annsus ämnat Den skadade vedens karaktär av krrsinsröta framträder särskit på ett ängdsnitt, där i mera framskridna rötstadier veden antar en fäckig struktur Vita fäckar, i vika svamphyferna förtärt den sista resten av ignin (j_fr fig n) så att endast ceusa återstår, förekmma såunda rikigt Rtrötan kännetecknas även av vissa ftast i årsringsgränserna förekmmande svarta streck, sm i aa riktningar genmkrsas av hyfer (se fig 1) Dessa svarta streck förekmma fta ända upp i den jusa faströtans översta dear särskit närmast märgpearen ch utgöra såunda kännetecken på rtröta t m i ved, sm är så betydigt mvandad att veden för ögat synes fut frisk Ju ädre rötveden är, ju starkare markerade bi de svarta strecken Ett annat kännetecken på rtröta i granstammar är en zn av vattnig ved i spintens innersta årsringar, vika icke innehåa svampens hyfer men dck påverkats av deras enzymer Omedebart efter fäningen mörknar denna vattniga mante hastigt i snittytrna, trigen på grund av en xidatinsprcess, ch antar en fta starkt framträdande grågrön färg, sm emeertid senare nästan fuständigt bekes (fig 10) Då denna vattniga zn, sm mger rötan i stammens nedre de men ftast saknas högre upp (jfr fig g) icke är direkt påverkad av svampen eer förrsakar bestående missfärgning av veden, behandas den icke vidare i det föjande utan jämstäes med frisk ved Ett mått på rötvedens ika grad av sönderdening utgör vymvikten Sammanstäes vymvikten uttryckt i kg trrsubstans per kubikmeter rå ved ch faststäd genm beräkningar med Hgxymeter för ika rötstadier hs 5 ika prvkkade granstammar med regebundet ch typiskt utbidad annsusröta, erhåas föjande medeta: Kg trrsubstans per m3 rå ved Frisk ved Aniinved 421, Ljus faströta 36g,6 Mörk faströta 321,4 Lösröta 246, 8 I denna sammanstäning ha vymvikterna för samma rötvedsag på ika nivå i träden sammansagits för varje träd, innan medetaet uträknats Vi man söka ett uttryck för den prcentuea vymviktsminskningen genm rötangreppet i ika fa, bör man emeertid jämföra rötvedens vymvikt på en viss nivå med mtsvarande frisk ved på samma nivå, varefter medetaen för ett ch samma utveckingsstadium av rötan berende av antaet träd kunna angivas På sådant sätt ha föjande värden såunda erhåits: 1 Värdena för det icke typiska träd 8 (se föjande) ha icke medtagits Detsamma är faet beträffande frisk ved av träd 5 (jfr sid 3940)
ERIK BJÖRKMAN M FL 24 Fig II Tvärsnitt av rötskadad granved (Pyprus annsus) i >)ösröta >) Ceerna visa ingen absrptin av utraviett jus, d v s igninhaten i ceväggarna är försvinnande iten De svarta fäckarna kunna antingen utgöras av ignin eer möjigen av msättningsprduk ter vid svampens verksamhet, viket endast kan avgöras genm absrptinsmätningar vid fera vågängder Ft vid 275 mtt ch ca I ggr först P LA NGE Micrscpica seetian f rt damaged spruce wd (Pyprus annsus j in sft rt The ces shw n absrptin f utraviet ight which means that the ignin cntent f the cewas is sti negigibe The back spats ma y either be ignin r perhaps metab ic prducts f the fungus activity which can be deci ded n!y by absrptin measurements at varius waveengths Phtgraph at 275 m{1 and ab ut r tim es enarged P LANGE Vymviktsminskning i % av mtsvarande frisk veds vymvikt I,5 Aniinved Ljus faströta r2, Mörk faströta 24, r Lösröta 43, s A v dessa siffrr framgår, att den största vymviktsminskningen ägt rum i den ädsta rötveden men att å andra sidan det yngsta stadiet av rötan aniinveden sm stundm ensam mfattar en betydande de av rötvymen ch ur skadesyn punkt fta j ämstäts med den bruna rötveden, har praktiskt taget samma vym
RÖTSKADORS BETYDELSE VID MASSAFRAMSTÄLLNING 25 Fig I2 Tvärsnitt a v rötskadad granved (Pyprus annsus) i >>jus faströta>> D e fus absrberande ämnena i cemembranen är trigen sekundära prdukter bidade i samband med svampens verksamhet Ft vid 275 m# ch ca I ggr först P LA NGE Micrscpica sectin f rt damaged spruce wd (Pyprus annsus j in ight firm rt The ight absr bing substances in the cemembranes are prbaby secndary prducts frm the fungus activi ty Pht graph at 275 mp, and abut r times enarged P LANGE vikt sm mtsvarande frisk ved1 Med utgångspunkt från denna erfarenhet är det icke minst ur praktisk synpunkt av strt intresse att undersöka hur svampen an griper veden i ika utveckingsstadier av rötan För att söka få en uppfattning m det närmare förppet vid svampens sönder dening av veden ha några trjssr av rtröta i ika utveckingsstadier överämnats ti fi ic PAUL LANGE vid Svenska Träfrskningsinstitutets träkemiska avdening för anays enigt ika tekniskfysikaiska metder för igninundersökningar Dr LANGE har väviigt vat upptaga detta intressanta prbem ti närmare studium men har ännu icke varit i tifäe härti Han har dck redan nu stät några ft grafier ti förfgande, vika iustrera svampens skadegörese i ika utveckingssta dier av rötan (fig r r1 3 ) Av fig II, sm återger ett tvärsnitt genm typisk ösröta, framgår, att svampen här hunnit förtära praktiskt taget at ignin Fig 12 visar ett snitt genm j us 1 I vissa fa saknas emeertid aniinved het ch hået
z6 ERIK BJÖRKMAN M FL Fig IJ Tvärsnitt av rötskadad gran (Pyprus annsus) i ))aniinved>> En begynnande igninförstöring är antydd, men i strt sett visar tvärsnittet ett nrmat utseende beträffande igninfördeningen Ft vid 275 mf ch ca IOOO ggr först P LA NGE Micrscpica sectin f rt damaged spruce wd (Pyprus annsus j in aniine wd There are traces f an ear! y ignin destructin bu t n the whe the crss seetian shws nrma ignin distributin Pht graph at 275 m{ and abut r times enarged P LANGE faströta, där igninet ännu ti större deen finnes kvar men svampens iviga verksam het röjes genm en rik förekmst av ämnesmsättningsprdukter Fig 13 sutigen visar ett tvärsnitt genm typisk aniinved, sm i strt sett företer ett nrmat ut seende beträffande igninfördeningen men där en begynnande sönderdening dck kan spåras Angående angrepp på ceusan, sm emeertid sannikt börj ar först sedan igninsönderdeningen pågått en viss tid, kunna biderna icke ämna någn uppysning Av fig n13 framgår dck, att svampens hyfer endast betydigt inverkat på vedens struktur i aniinveden ch den jusa faströtan en erfarenhet sm vä överensstämmer med iakttageser i mikrskp I vad mån de gj rda iakttageserna även krrespndera med kemisktekniska anayser av mtsvarande rötved under söktes sutigen genm prvkkningar av pappers ch sikemassa
27 RÖTSKADORS BETYDELSE VID MASSAFRAMSTÄLLNING V Kemiskteknisk anays (prvkkningar) av annsusrötan t tka utveckingsstadier A Underrökningsmateria Sm undersökningsmateria användes endast granstammar härstammande des från Värmand ch des från Medepad ch södra Ångermanand Samtiga granar från Värmand samt de festa från Nrrand vr angripna av Pyprus annsus, medan några Nrrandsprv vr försedda med typiska stubbrötar eer kärötr För att få tifäe ti säkrast möjiga gränsdragning mean ika stadier i rötans utvecking utvades i samtiga fa träd med regebundet ch centrat utbidad röta Vidare tisågs, att trädens tiväxt varit så ikartad sm möjigt under hea utveck ingen: Av ett strt anta träd sändes Imeters sektiner ti skgshögskan för uttagande av ämpigaste prvmateria samt för enhetig uppdening i de ika röt typerna aniinved, jus faströta, mörk faströta ch ösröta Såsm förut nämnts be stämdes härefter vymvikten av ika sags rötved samt för mtsvarande frisk spintved Då årsringsbredden i amänhet var ungefär densamma i kärna ch spint, antgs att angripen kärnved ch spintved hade ungefär samma vymvikt viket även i vissa fa kunde direkt faststäas (se tab 3 ch 4) varigenm en j ämförese mean vymvikten för angripen kärnved ch frisk spintved på mt svarande höjd kunde anses berättigad För de undersökta granstammarnas vid kmmande trde för övrigt i amänhet vymvikten för frisk ved på ika höjd i stammen vara i strt sett densamma Då vymviktsvärdena, vika såsm förut nämnts kunna anses ge ett uttryck för rötangreppets intensitet, atid uttryckts såsm trrsubstans per m3 rå ved har en direkt j ämförese med samma sags ved i samma träd varit möjig En j ämförese mean ika träd i ika trakter eer i ika beståndstyper har såunda icke eftersträvats1 Givetvis kunde icke samma års ringsbredd erhåas för hea materiaet, men då j ämföresen mean rötad ch frisk ved i ika fa atid gjrts inm ett ch samma träd med mycket j ämn tiväxt, trde en viss variatin i årsringsbredden ha saknat betydese (j fr HÄGGLUND 1936) Årsringsbredden har emeertid uppmätts, för at prvkkat materia ch värdena sammanstäts grafiskt i förhåande ti vedens vymvikt I strt sett har genm aa dessa mätningar endast det kända förhåandet kunnat bekräftas, att vym vikten hs barrträd i amänhet är högre för ved med tätare årsringar Av varj e röttyp uthöggs fis av samma strek, sm nrmat förekmmer i prak tiken (i medeta ca 20 x 15 x 3 mm) ch irdningstädes bandningar (genm väg ning med hänsynstagande ti vymvikten) av ika kvantiteter rötved i mtsva rande frisk ved Härvid tisågs, att endast absut hmgen ved (utan kvistar, tjur ved etc) användes De såunda framstäda fisbandningarna sändes härefter ti de 1 En sådan synnerigen mfattande undersökning pågår sedan ett anta år i samarbete mean skgsfrskningsinstitutet ch Träfrskningsinstitutet