Statstska centralbyrån SCBDOK 3.2 (34) Industrns förbruknng av nköpta varor (INFI) 2006 NV006 Innehåll 0 Allmänna uppgfter... 2 0. Ämnesområde... 2 0.2 Statstkområde... 2 0.3 SOS-klassfcerng... 2 0.4 Statstkansvarg... 2 0.5 Statstkproducent... 2 0.6 Uppgftsskyldghet... 2 0.7 Sekretess och regler för behandlng av personuppgfter... 2 0.8 Gallrngsföreskrfter... 2 0.9 EU-reglerng... 3 0.0 Syfte och hstork... 3 0. Statstkanvändnng... 3 0.2 Uppläggnng och genomförande... 4 0.3 Internatonell rapporterng... 4 0.4 Planerade förändrngar kommande undersöknngar... 4 Överskt... 5. Observatonsstorheter... 5.2 Statstska målstorheter... 8.3 Utflöden: statstk och mkrodata... 9.4 Dokumentaton och metadata... 9 2 Uppgftsnsamlng... 0 2. Ram och ramförfarande... 0 2.2 Urvalsförfarande... 0 2.3 Mätnstrument... 4 2.4 Insamlngsförfarande... 4 2.5 Databerednng... 5 3 Statstsk bearbetnng och redovsnng... 8 3. Skattnngar: antaganden och beräknngsformler... 8 3.2 Redovsnngsförfaranden... 28 4 Slutlga observatonsregster... 29 4. Produktonsversoner... 29 4.2 Arkverngsversoner... 29 4.3 Erfarenheter från senaste undersöknngsomgången... 29 NV006_DOK_2006
Statstska centralbyrån SCBDOK 3.2 2 (34) 0 Allmänna uppgfter 0. Ämnesområde Ämnesområde: 0.2 Statstkområde Statstkområde: Närngsverksamhet. Närngslvets struktur. 0.3 SOS-klassfcerng Tllhör (SOS) För undersöknngar som ngår Sverges offcella statstk gäller särsklda regler när det gäller kvaltet och tllgänglghet, se Förordnngen om den offcella statstken (200:00). 0.4 Statstkansvarg Myndghet/organsaton: Statstska centralbyrån, SCB Postadress: 70 89 Örebro Besöksadress: Klostergatan 23 Kontaktperson: Catarna Nordström Telefon: 09-7 60 77 Telefax: 09-7 69 64 E-post: fornamn.efternamn@scb.se 0.5 Statstkproducent Myndghet/organsaton: Statstska centralbyrån, SCB Postadress: 70 89 Örebro Besöksadress: Klostergatan 23 Kontaktperson: Catarna Nordström Telefon: 09-7 60 77 Telefax: 09-7 69 64 E-post: fornamn.efternamn@scb.se 0.6 Uppgftsskyldghet Uppgftsskyldghet förelgger enlgt lagen (200:99) om den offcella statstken och SCB:s föreskrft SCB-FS 2007:7. Samråd har skett med Närngslvets Regelnämnd (NNR). 0.7 Sekretess och regler för behandlng av personuppgfter I myndgheternas särsklda verksamhet för framställnng av statstk gäller sekretess enlgt 9 kap. 4 sekretesslagen (980:00). 0.8 Gallrngsföreskrfter Det fnns nga gallrngsföreskrfter.
Statstska centralbyrån SCBDOK 3.2 3 (34) 0.9 EU-reglerng INFI omfattas e av någon EU-reglerng. 0.0 Syfte och hstork INFI ngår som en betydelsefull del den ekonomska statstken. Det övergrpande syftet med undersöknngen är att ge Natonalräkenskaperna (NR) bättre underlag för beräknng av bruttonatonalprodukten (BNP) tllgångs- och användnngstabeller. Med hälp av statstken erhålls den detalerade nformaton som krävs av underlaget tll nput- och outputtabeller för ndustrn. Behovet av nputdata gäller samtlga ndustrföretag från 0 anställda och uppåt. NR är dagsläget den enda användaren och undersöknngen har ännu aldrg publcerats. INFI är en årlg undersöknng och har som egen undersöknng genomförts för åren 999-2006. Tdgare var INFI en delundersöknng tll Företagens Ekonom (FEK). Olka branscher undersöks olka år enlgt ett rullande schema. Eftersom uppgftslämnandet roterar mellan branscherna nnebär det att ett ensklt företag som mest behöver lämna uppgfter vart trede år. De branscher som undersöks, ndelnng enlgt SNI 2002, är 0-37. För årgångarna 999-2004 undersöktes alla företag ndustrbranscher med mnst 50 anställda. För resterande företag modellberäknades råvaruförbruknngen med hälp av de blankettundersökta företagens redovsnng. Samtlga företag som ngck urvalet fck blankett både INFI och FEK vlket underlättade undersöknngens gransknngsarbete. Ansatsen gav dock en skev täcknng mellan branscherna och därför gordes urvalsdesgnen om. Sedan produktonsomgång 2005 är INFI ett frstående urval, men utgår fortfarande från FEK:ens populaton. Den stora skllnaden är att INFI numera går ut tll företag som nte blankettundersöks FEK. Samma år som urvalsdesgnen gordes om flyttades även fördelnngen av externa kostnader från INFI tll FEK. Eftersom dessa uppgfter är tydlgt kopplade tll FEK så sågs flytten av varablerna som en förenklng både för undersöknngen sg, men framför allt för uppgftslämnarna då det framgck att det ofta var nköpsansvarg som besvarade delen om råvaror medan ekonomansvarg besvarade delen om externa kostnader. Sedan produktonsomgång 2005 samlas endast uppgfter n som avser ndustrns råvaruförbruknng specfcerat på varugruppsnvå och den nya urvalsmetoden utgår från att samtlga branscher ska ha samma täcknngsgrad. Täcknngsgraden ska vara crka 70 procent vlket betyder att 70 procent av branschens totala råvaruförbruknng ska samlas n undersöknngen. Modellberäknng sker för resterande företag. 0. Statstkanvändnng Användare av statstken är Natonalräkenskaperna.
Statstska centralbyrån SCBDOK 3.2 4 (34) 0.2 Uppläggnng och genomförande INFI avser att mäta ndustrns förbruknng av nköpta varor. På en detalerad varunvå samlas företagens råvarukostnad n per kalenderår vlket slutlgen redovsas på NR:s branschaggregat. INFI ger ett bättre underlag tll NR för beräknng av BNP där ndustrn står för drygt 20 procent. Undersöknngen är ntermttent och en trededel av tllverknngsndustrn undersöks vare år. För att få en komplett produktonscykel krävs därmed nsamlng för tre produktonsomgångar. Branscherna är ämnt fördelade över treårsperoden, så att urvalsstorleken blr ungefär densamma vare år. De flesta företagen som ngår undersöknngen får blankett under våren. Företag med brutet räkenskapsår får blankett först august. Tre påmnnelser går ut tll företag som nte nkommer med svar. För att förenkla uppgftslämnandet för företagen används branschspecfka blanketter med förslag på varugrupper som är vanlga nom respektve branschgrupp. 0.3 Internatonell rapporterng - 0.4 Planerade förändrngar kommande undersöknngar SCB har ett egenutvecklat verktyg för elektronsk datansamlng (ELIS). Fr.o.m. årgång 2007 ska INFI böra använda sg av ELIS.
Statstska centralbyrån SCBDOK 3.2 5 (34) Överskt. Observatonsstorheter I INFI observeras förbruknngen av nköpta varor nom tllverknngsndustrn enlgt slutregstret för undersöknngen FEK 2006. För 2006 observerades fölande branschgrupper INFI: Branschgruppskod och benämnng 50 SLAKTERI OCH KÖTTVARUINDUSTRI Omfattar branscherna (SNI2002-kod) 5. Kreatursslakt 5.2 Stycknng av kött 5.20 Fäderfäslakt, berednng och hållbarhetsbehandlng av fäderfäkött 5.30 Charkuter- och annan köttvarutllverknng 520 FISKBEREDNING 5.200 Berednng och hållbarhetsbehandlng av fsk och fskprodukter 530 FRT-, BÄR- OCH GRÖNSAKSINDUSTRI 5.30 Berednng och hållbarhetsbehandlng av potats 5.320 Juce- och safttllverknng 5.330 Annan berednng och hållbarhetsbehandlng av frukt, bär och grönsaker 540 OLJE- OCH FETTINDUSTRI 5.420 Framställnng av raffnerade vegetablska och anmalska olor och fetter 5.430 Matfettstllverknng 550 MEJERIER OCH GLASSINDUSTRI 5.5 Osttllverknng 5.52 Annan meervarutllverknng 5.520 Glasstllverknng 560 KVARNAR OCH STÄRKELSEINDUSTRI 5.6 Möltllverknng 5.62 Tllverknng av frukostflngor, mxer och andra lvsmedelsberednngar av kvarnprodukter 5.620 Stärkelsetllverknng 570 INDUSTRI FÖR DJURFODER 5.70 Framställnng av beredda fodermedel 5.720 Framställnng av mat tll sällskapsdur 58 BAGERIER 5.80 Tllverknng av mukt matbröd och färska bakverk 582 KNÄCKEBRÖD- OCH KEXINDUSTRI 5.82 Knäckebrödstllverknng 583 SOCKERINDUSTRI 5.830 Sockertllverknng 5.822 Tllverknng av kex och konserverade bakverk 584 CHOKLAD- OCH KONFEKTINDUSTRI 5.84 Tllverknng av sockerkonfektyrer 5.842 Tllverknng av choklad och chokladkonfektyrer 589 ÖVRIG LIVSMEDELSINDUSTRI 5.860 Framställnng av te och kaffe 5.870 Tllverknng av senap, ketchup, kryddor och andra smaksättnngsmedel 5.890 Framställnng av andra lvsmedel 590 DRYCKESVARUINDUSTRI 5.90 Framställnng av destllerade, alkoholhaltga drycker 5.920 Framställnng av råsprt ur ästa råvaror 5.960 Framställnng av öl
Statstska centralbyrån SCBDOK 3.2 6 (34) Branschgruppskod och benämnng Omfattar branscherna (SNI2002-kod) 5.970 Framställnng av malt 5.980 Framställnng av mneralvatten och läskedrycker 600 TOBAKSINDUSTRI 6.000 Tobaksvarutllverknng 79 GARNINDUSTRI 7.20 Tllverknng av bomullsvävnader o.d. 7.250 Annan vävnadstllverknng 7.300 Bleknng, färgnng och annan textlberednng 749 TEXTILVARUINDUSTRI 7.40 Sömnad av gardner 7.402 Sömnad av sängkläder och lnnevaror 7.403 Tllverknng av presennngar, tält, segel o.d. 7.50 Tllverknng av mattor 7.530 Tllverknng av bondad duk 7.54 Tllverknng av band och snörmakerer 7.549 Dverse övrg textletllverknng 7.600 Tllverknng av trkåväv 7.70 Tllverknng av strumpor 800 BEKLÄDNAD OCH PÄLSINDUSTRI 8.20 Tllverknng av arbets-, skydds- och överdragskläder 8.22 Tllverknng av andra gång- och ytterkläder för män och pokar 8.222 Tllverknng av andra gång- och ytterkläder för kvnnor och flckor 8.23 Tllverknng av skortor och underkläder för män och pokar 8.233 Tllverknng av gördlar, bysthållare, korsetter o.l. 8.234 Tllverknng av andra underkläder för kvnnor och flckor 8.240 Tllverknng av andra beklädnadsvaror och tllbehör 900 GARVERIER 9.00 Garvnng och annan läderberednng 9.200 Tllverknng av reseffekter, handväskor, sadeltyg m.m. 9.300 Tllverknng av skodon 200 SÅGVERK 20.0 Sågnng 20.02 Hyvlng 2020 TILLVERKNING AV FANÉR M.M. 20.20 Tllverknng av fanér, kryssfanér och lamellträ 20.202 Tllverknng av spånskvor 20.203 Tllverknng av träfberskvor 2030 TILLVERKNING AV TRÄHUS OCH SNICKERIER 2040 TILLVERKNING AV TRÄFÖRPACKNINGAR 20.30 Tllverknng av monterngsfärdga trähus 20.302 Tllverknng av byggnads- och nrednngssnckerer 20.400 Träförpacknngstllverknng 2050 ÖVRIG TRÄVARUINDUSTRI 20.50 Övrg trävarutllverknng 2 MASSAINDUSTRI 2. Tllverknng av mekansk eller halvkemsk massa 2.2 Sulfatmassatllverknng
Statstska centralbyrån SCBDOK 3.2 7 (34) Branschgruppskod och benämnng Omfattar branscherna (SNI2002-kod) 2.3 Sulftmassatllverknng 22 PAPPER- OCH PAPPINDUSTRI 2.2 Tllverknng av tdnngs- och ournalpapper 2.22 Annan tryckpapperstllverknng 2.23 Tllverknng av kraftpapper och kraftpapp 2.29 Övrg tllverknng av papper och papp 220 TILLVERKNING AV PAPPERSVAROR 2.2 Tllverknng av wellpapp och wellpappförpacknngar 2.29 Övrg tllverknng av pappers- och pappförpacknngar 2.220 Tllverknng av hushålls- och hygenartklar av papper 2.230 Tllverknng av skrvpapper, kuvert o.d. 2.240 Tapettllverknng 2.250 Tllverknng av andra pappers- och pappvaror 2440 LÄKEMEDELSINDUSTRI 24.40 Tllverknng av farmaceutska basprodukter 24.420 Tllverknng av läkemedel 3000 TILLVERKNING AV KONTORSMASKINER OCH DATORER 30 TILLVERKNING AV ELMOTORER M.M. 30.00 Tllverknng av kontorsmaskner 30.020 Tllverknng av datorer och annan nformatonsbehandlngsutrustnng 3.00 Tllverknng av elmotorer, generatorer och transformatorer 320 TILLVERKNING AV 3.200 Tllverknng av eldstrbutons- och ELDISTRIBUTIONSAPPARATER M.M. elkontrollapparater 330 TILLVERKNING AV ELEKTRISK TRÅD 3.300 Tllverknng av elektrsk tråd och kabel OCH KABEL 340 TILLVERKNING AV BATTERIER M.M. 3.400 Batter- och ackumulatortllverknng 350 TILLVERKNING AV BELYSNINGSARMATUR M.M. 3.50 Tllverknng av belysnngsarmatur 3.502 Glödlamps- och lysrörstllverknng 360 ÖVRIG ELEKTROINDUSTRI 3.60 Tllverknng av övrg elapparatur för motorer och motorfordon 3.620 Dverse övrg tllverknng av elapparatur 340 MOTORFORDONSINDUSTRI 34.00 Motorfordonstllverknng 3420 TILLVERKNING AV KAROSSER FÖR MOTORFORDON 3430 TILLVERKNING AV DELAR TILL MOTORFORDON 34.200 Tllverknng av karosserer för motorfordon; tllverknng av släpfordon och påhängsvagnar 34.300 Tllverknng av delar och tllbehör tll motorfordon och motorer 350 SKEPPSVARVSINDUSTRI 35.0 Byggande och reparaton av fartyg 35.20 Byggande och reparaton av frtdsbåtar 3520 RÄLSFORDONSINDUSTRI 35.200 Tllverknng av rälsfordon 3530 FLYGPLANSINDUSTRI 35.300 Tllverknng av luftfartyg och rymdfarkoster 3549 MOTORCYKEL- OCH CYKELTILLVERKNING 35.40 Tllverknng av motorcyklar 35.420 Tllverknng av cyklar 35.430 Tllverknng av nvaldfordon 360 MÖBELINDUSTRI 36.0 Tllverknng av sttmöbler och säten 36.20 Tllverknng av andra kontors- och butksmöbler 36.30 Tllverknng av andra köksmöbler
Statstska centralbyrån SCBDOK 3.2 8 (34) Branschgruppskod och benämnng Omfattar branscherna (SNI2002-kod) 36.40 Tllverknng av andra möbler 36.50 Tllverknng av madrasser Branschgrupp 2440 undersöktes första gången INFI årgång 2006. För att få fram ett bra blankettunderlag hämtades uppgfter om branschen från Utrkeshandeln på SCB. Utfrån nformaton om företagens mport framställdes lstor med varor som även verkade passa deras råvarunköp. Lstorna skckades sedan va E-post tll ett antal företag som ngck urvalet och senare skulle få blankett för synpunkter och kommentarer. När detta nkommt utformades blanketten..2 Statstska målstorheter Målobekt och populaton Målobekt är de varor som används som nsatsvaror ndustrföretag Sverge under en aktuell referensperod. Referensperoden bör avse ett kalenderår, men om företaget har brutet räkenskapsår ska uppgfterna avse den räkenskapsperod som avslutades det aktuella referensåret. Om två bokslutsperoder har upprättats under peroden så lämnas uppgfter för det senaste bokslutet. Populatonen är samtlga varor som används som nsatsvaror för ndustrell tllverknng samt legotllverknng och underentreprenader. Varabler Endast värdet på varorna undersöks. Värdet baseras på den redovsade kostnaden för nsatsvaran för företaget. Statstska mått Totalt värde (kostnad) per nsatsvara. Redovsnngsgrupper Statstken redovsas på grupper av nsatsvaror som huvudsak baseras på den kombnerade nomenklaturen (KN) på en 4-ställg nvå. För särsklt vktga nsatsvaror utgår ndelnngen från 8-ställg nvå. Statstken redovsas även på NR:s branschndelnng. Obektgrupp Varabel Mått Populaton Samtlga verksamhetsenheter Sverge nom SNI 0-37. Indelnng redovsnngs grupper Branschgrupp och bransch enlgt SNI 2002 (5-sffernvån). Varabelbenämnng och kod Råvaror och förnödenheter Konto enlgt BAS 2006 Ett stort antal nsatsvarugrupper, entydgt -- Total defnerade m.h.a. kopplng tll KN-nomenklaturen kostnad Produktemballage Trä (v320) -- Total kostnad
Statstska centralbyrån SCBDOK 3.2 9 (34) Obektgrupp Varabel Mått Populaton Indelnng redovsnngs grupper Varabelbenämnng och kod Konto enlgt BAS 2006 Produktemballage Wellpapp (v3202) -- Total kostnad Produktemballage Papper, papp, kartong (v3203) -- Total kostnad Produktemballage Plast (v3204) -- Total kostnad Produktemballage Glas (v3205) -- Total kostnad Produktemballage Alumnum (v3206) -- Total kostnad Produktemballage Stål, nkl. bleckplåt (v3207) -- Total kostnad Produktemballage Annat materal (v3208) -- Total kostnad Drekta nköpskostnader utöver varans nköpsprs, t.ex. tull, frakt, spedton (v4000) Lagerförändrng som endast används då lagerförändrng e är fördelad på varunvå (v5000) Övrgt, här ngår varor eller materal som e kunnat specfceras ovan (v6000) -- Total kostnad -- Total kostnad -- Total kostnad Summa (v9000) 40-47, 490, 4920, 4930 Total kostnad.3 Utflöden: statstk och mkrodata Observatonsregster på mkronvå (per VE) fnns INFI-databasen. Resultatet av undersöknngen är ännu e publcerat p.g.a. sekretessproblem. Endast NR tar del av resultatet..4 Dokumentaton och metadata INFI är dokumenterad enlgt SCB:s dokumentatonsmall samt MetaPlus.
Statstska centralbyrån SCBDOK 3.2 0 (34) 2 Uppgftsnsamlng 2. Ram och ramförfarande INFI:s målpopulaton är de råvaror som ndustrföretagen förbrukar sn produkton. För att komma åt råvaruförbruknngen tllfrågas de VE:er nom företag med ndustrell verksamhet om värdet på nköpta och förbrukade råvaror. Så även om målpopulatonen är råvaror, utgör VE:er ramen. INFI använder samma ram av VE:er som FEK med begränsnngen att INFI endast undersöker VE:er nom tllverknngsndustrn. Ramen utgörs av obekt från Företagsdatabasen (FDB) november månad det aktuella året (November-SAMU). Ramen kompletteras med uppgfter om antal anställda per VE från en förtecknng med lokala VE (LVE). För utförlgare detaler rörande vlka obekt som ngår FDB och andra detaler avseende ramen se dokumentatonen för FEK 2006. 2.2 Urvalsförfarande Urvalsförfarandet kan delas upp två steg där det första steget kallas för täcknngsgradsansatsen och det andra steget för modellfelsansatsen. Företag med fler än 00 anställda anses vara stort och ska alltd vara med urvalet. Om ett så stort företag nte kommer med urvalsdragnngen med täcknngsgradsansatsen eller modellfelsansatsen läggs det tll urvalet manuellt. 2.2. Täcknngsgradsansatsen Steg utgår från att alla branscher ska ha en täcknngsgrad på mnst 70 procent med avseende på varabeln Summa råvaror och handelsvaror (vgr500). Varabeln hämtas från standardserade räkenskapsunderlag (SRU), företagens skattedeklaratoner, och fnns för prncp alla VE:er ramen (ett vsst bortfall förekommer). Om vgr500 nte fnns för aktuellt år används värdet för föregående år, vgr500 t-. Utgå från de branschvsa totalsummorna av x vgr500 t- för bransch g Vare VE:s andel av den ndustrbransch som den ngår beräknas som kvoten och den önskade täcknngsgraden (TG) för den gvna branschen ges av att summera upp andelar
Statstska centralbyrån SCBDOK 3.2 (34) Mnsta antalet VE:er, mn(n), väls så att 0,7. Notera att summerngen alltd börar med branschens största VE (med högst andel av branschen) och sedan fallande ordnng. Antalet VE:er som behöver summeras för att uppnå 70 procent av branschtotalen varerar mycket mellan olka branscher, vssa fall behövs bara något eller ett par företag och vssa fall krävs flera hundra. Om ett företag sälv står för mer än 70 procent av sn bransch väls alltså bara ett enda företag. 2.2.2 Modellfelsansatsen Att ha 70 procent täcknngsgrad garanterar dock nte att kvalteten skattnngarna blr desamma för alla branscher. Därför sker Steg 2 en omfördelnng av urvalsenheter mellan homogena och heterogena branscher med hälp av modellfelsansatsen. I en homogen bransch behövs färre utvalda företag för att beskrva hela branschen på ett bra sätt än en heterogen bransch. Således räcker det med att undersöka färre VE:er en homogen bransch tll förmån för fler VE:er heterogena branscher. Prncpen med 70 procents täcknngsgrad alla branscher frångås därmed, men endast då en god kvaltet kan garanteras. På detta sätt är förhoppnngen att få en smartare fördelnng av urvalsobekt. Med homogena och heterogena branscher avses branschens fördelnng av nsatsvaror över storleksklasser. För att skatta denna fördelnng används produktonsvaror från undersöknngen Industrns Varuprodukton (IVP). I IVP undersöks alla ndustrella VE:er med över 20 anställda. Anlednngen tll att IVP:s produktonsvaror används stället för exempelvs en tdgare produktonsomgång av INFI är att IVP omfattar en mycket större svarsmängd och kan således ge mer påltlga skattnngar. En annan fördel är att uppgfterna IVP är mer aktuella och således mer relevanta. Sedan antas även att värdet av VE:ens nsatsvaror och produktonsvaror är högt korrelerade. Detta testas en strukturämförelse mellan IVP och tdgare produktonsomgångar av INFI. Läs mer om detta avsntt 2.2.3 nedan. För att påvsa att en bransch är homogen eller heterogen skattas ett fel från produktonen IVP. Utgå från där är VE :s faktska produktonsvärde av vara och är VE :s totala produktonsvärde. Vdare gäller att och
Statstska centralbyrån SCBDOK 3.2 2 (34) Tälaren summerar värdet av vara en gven bransch g och nämnaren summerar värdet av samtlga varor bransch g. I modellansatsen skattas alltså en modell där är vara :s andel av hela branschens värde. fungerar således som en fördelnngsnyckel av varor för VE:er en specfk bransch medan e är ett mått på hur väl modellen har lyckats anpassats (skatta ). Summeras samtlga för en bransch täcks 00 procent av branschens varor n. För att summan av felen nte ska bl större bara för att en bransch är stor beräknas ett relatvt fel. Summera upp felen för bransch g och dvdera med g:s totala produktonsvärde enlgt Felkvoten ger ett relatvt mått på varatonen branschen. En hög felkvot betyder att felet är stort relaton tll branschens storlek. Tllsammans med täcknngsgraden beräknas det relatva felet för bransch g som Målet är att få ett mnsta gemensamma relatva fel för samtlga branscher och detta fås genom att ustera upp täcknngsgraden branscher där det relatva felet är högt. På motsvarande sätt usteras täcknngsgraden ner om det relatva felet redan från böran är lågt. 2.2.3 Strukturämförelse Ansatsen med att ustera täcknngsgraden efter det relatva felet används endast då varatonen av varuprodukton IVP överensstämmer med varatonen av nsatsvaror INFI. En varansanalys utförs för att strukturämföra IVP och tdgare årsversoner av INFI. Varerar fördelnngen av varor nom företag ungefär lka mycket IVP som INFI så används modellansatsen med dess usterng. Om ngen bra lkhet kan påvsas används stället täcknngsgradsansatsen. Strukturämförelsen är alltså en varansanalys och kan beskrvas som en ämförelse av den relatva medelkvadratsumman av felet (RMSE) mellan IVP och INFI. För både IVP och INFI räknas RMSE för vare bransch som där de n stycken varorna ses som behandlng och a stycken VE:er ses som replkat. Detta nnebär något förenklat att RMSE ger ett mått på hur stor del av den totala varatonen ( ) som är varaton mellan VE:er för
Statstska centralbyrån SCBDOK 3.2 3 (34) vare vara ( ). En mer utförlg och teknsk framställnng av varansanalys fnns kaptel 3 Desgn and analyss of experments (Douglas C. Montgomery, 976 3rd edton). Då RMSE beräknats för vare bransch både IVP och INFI ämförs deras värden. Ett gränsvärde (δ) kan anges av användaren för att bestämma hur olka varatonerna IVP och INFI får vara. Sätt Ett högt δ tllåter större skllnader varaton och kommer därmed att ustera fler urvalsstorlekar med hälp av modellansatsen. Rsken med detta är att den modell som används och grundar sg på IVP nte är särsklt bra på att förklara responsvarabeln INFI som är det ursprunglga målet. Då RMSE ofta är ett tal mellan 0 och kan ntalt välas godtycklgt tll 0,3 och sedan usteras om nte önskat resultat uppnås. Prorterng När urvalet är klart kodas varabeln Pror som talar om hur vktg en VE är för INFI. Detta görs genom att dela n urvalets VE:er Storföretag (Pror 3), Högprorterad (Pror 2), Prorterad (Pror ) och E prorterad (Pror 0). Prorterngen är gord nom vare bransch enlgt NR:s branschndelnng. Uppgfter som lgger tll grund för prorterngen har hämtats från tabellen VEUppgfter databasen FEK 2006 och varabeln som används är Råvaror och förnödenheter exklusve energ (v3005). Storföretag (Pror 3) Storföretagen tas fram och de kodas manuellt prorterngsprogrammet. Högprorterad (Pror 2) För att bl högprorterad ska en VE uppfylla något av fölande krterer: Uppgfter saknas för föregående omgång. Vara störst sn bransch med avseende på råvaror och förnödenheter. Tllhöra något av de största VE:erna med avseende på förbruknng av råvaror och förnödenheter, som tllsammans svarar för mnst 50 procent av branschens totala värde. Prorterad (Pror ) För att bl prorterad ska en VE uppfylla något av fölande krterer: Vara störst nom en enskld delbransch (enlgt 5-sffer SNI) med avseende på råvaror och förnödenheter.
Statstska centralbyrån SCBDOK 3.2 4 (34) Tllhöra någon av de största VE:erna med avseende på förbruknng av råvaror och förnödenheter, som tllsammans svarar för mnst 90 procent av branschens totala värde. E prorterad (Pror 0) De VE:er som e uppfyller något krterum för att bl högprorterad eller prorterad blr e prorterade. 2.3 Mätnstrument Uppgfterna samlas n va pappersblankett. I blanketterna fnns, förutom fasta varabler, förslag på varugrupper som är vanlga nom respektve branschgrupp. Det fnns 06 st branschspecfka blanketter, alla med olka förtryckta varugrupper (se Blaga för blankett som skckas tll VE:er nom bransch 5 - Slakt och köttstycknng). Det fnns även mölghet för uppgftslämnaren att skrva tll egna varor defnerade med KNnummer. 2.4 Insamlngsförfarande Då detalerade uppgfter om råvaruförbruknngen många gånger saknas företagens bokförngssystem har uppgftslämnandet ofta nneburt stora svårgheter för många företag. Tdgare ställdes blanketterna vanlgtvs tll ekonomansvarg, men numera är det önskvärt att nköpsansvarg lämnar uppgfter. Ofta tvngas uppgftslämnaren att göra uppskattnngar. I aprl skckades mssv (se Blaga 2) och blankett tll samtlga företag förutom tll företag med sent bokslut som fck mssv och blankett august. Inkomna blanketter prckas av med hälp av INFI-applkatonen. Datum då blanketterna prckas av lagras varabeln InkomDatum databastabellen VEAdm. I varabeln BlankettStatus sätts koden 2 eller 3 vd avprcknng. Kod 0 lgger alltd som ursprungsvärde. Kod 3 används för blanketter som nkommt helt utan uppgfter. Dessa uppgftslämnare kontaktas alltd av medarbetare på nsamlngsenheten DFO/FU. BlankettStatus Värde Betydelse 0 E nkommen Anstånd 2 Inkommen 3 Reakton från uppgftslämnare En skrftlg påmnnelse skckas ut tll de uppgftslämnare som e nkommt med uppgfter när ssta svarsdatum har passerat. Ytterlgare 2-3 påmnnelser görs om uppgfter nte nkommer. I trede påmnnelsen skckas även en pappersblankett tll företaget. De som då fortfarande nte
Statstska centralbyrån SCBDOK 3.2 5 (34) har svarat undersöknngen kontaktas av medarbetare på DFO/FU per telefon. I många fall krävs flera telefonkontakter. De företag som slutet av produktonsperoden nte har svarat på undersöknngen mputeras. Detta görs antngen med fördelnng från samma obekt från en tdgare produktonsomgång eller med fördelnng från ett eller flera obekt årets omgång med lkartad produkton. Går ngen av dessa metoder att genomföra görs mputerng utfrån medelfördelnngen nom aktuell bransch. 2.5 Databerednng Värden från de nkomna blanketterna regstreras och granskas därefter INFI-applkatonen. E nkomna blanketter mputeras också med hälp av applkatonen. Under gransknngs- och regstrerngsprocessen kodas vare ensklt obekt varabeln GranskStatus som lgger tabellen VEAdm. GranskStatus Värde Betydelse 0 E regstrerad Regstrerad 2 Gransknng påbörad 3 Granskad OK Varabeln GranskStatus ändras automatskt beroende på utförande. Kod 0 lgger alltd som ursprungsvärde. Regstrerng av råvaror sker under flken Råvaror INFI-applkatonen. Här regstreras företagets totala förbruknng av nköpta råvaror. Det avser varor och materal som förädlas d.v.s. råvaror, halvfabrkat, tllsatsvaror, lego- och monterngsarbete, produktemballage m.m. Även varor nköpta från annan VE redovsas här. Däremot ska energkostnader produktonen exkluderas. Produktemballage, drekta nköpskostnader och lagerförändrng regstreras under flken Produktemballage. Under flken Synpunkter regstreras eventuella synpunkter från uppgftslämnaren. I applkatonen fnns även en flk där granskaren kan kontrollera vad som fnns regstrerat IVP, IVP-varabler. Här redovsas ntäkter och varor för aktuell VE och år samt tdgare år. Flken IVP/VE används vd mputerng. Om en VE, defnerad med hälp av organsatonsnummer och löpnummer, var med INFI då branschen undersöktes senast och dessutom lämnade värden så vsas dessa en kolumn bredvd årets värden.
Statstska centralbyrån SCBDOK 3.2 6 (34) Efter att nkomna värden har regstrerats och granskats körs ett kontrollprogram. I detta program fnns 5 typer av kontroller:. Uppgfter saknas som ska eller bör fnnas med. 2. Summerngskontroll. 3. Rmlghetskontroll. 4. Samgransknng mot FEK. 5. Samgransknng mot tdgare lämnade uppgfter. De kontroller som faller ut kan åtgärdas genom rättnng eller genom att granskaren accepterar kontrollen. Vssa kontroller som t.ex. summerngskontroller kan dock nte accepteras utan måste rättas upp. Dokumentaton om accepterade kontroller och/eller ändrade värden ska skrvas n en ruta för gransknngskommentarer som kommer fram när samtlga kontroller har gåtts genom. I INFI-applkatonen görs även mputerngar. Imputerade värden flaggas genom att varabeln ImpVarde kodas. Det är också mölgt att klartext lämna en beskrvnng en ruta för mputerngenskommentarer. Det fnns tre typer av mputerngar INFI: manuell mputerng, tvllngmputerng och masknell mputerng. Vd all mputerng har totalen av råvaror och förnödenheter, nsamlad eller mputerad, vart känd antngen från GemVE-tabellen FEK 2006-databasen eller från företagets årsredovsnng. Imputerngen INFI har endast syftet att fördela ut denna total.. Manuell mputerng Granskaren lägger sälv n värden INFI-applkatonen. Om företaget har vart med en tdgare omgång kan denna nformaton användas vd mputerng efter att avstämnng har gorts mot IVP eftersom produktonen kan förändras mellan åren. Annat som kan vara tll hälp är att dskutera fram en rmlg fördelnng med uppgftslämnaren, kunskap om branschen eller nformaton från företagets hemsda. För att markera att ett värde är mputerat används knappen Tll manuell mputerng regstrerngsblden nnan värdet läggs n applkatonen. 2. Tvllngmetoden Denna metod ämför produktonen, hämtad från IVP, hos obektet som ska mputeras med produktonen hos andra obekt som har nkommt med uppgfter tll INFI. Antngen används ett obekt ensamt eller så vktas flera obekt som har samma struktur på produktonen hop. Obektet eller obektens nsatsvarufördelnng används sedan mputerngsarbetet. För att htta obekt med lkartad produkton, en s.k. tvllng, används knappen Sök tvllng under flken IVP/VE. Produktonsvkter läggs sedan n mputerngsblden som kommer fram och ett underlag skapas som har lknande produktonsstruktur som obektet som ska mputeras. Genom att sedan trycka på knappen Förslag tll mputerng och därefter Imputera accepteras de mputerade värdena. 3. Masknell mputerng
Statstska centralbyrån SCBDOK 3.2 7 (34) Denna metod används för värden som e har mputerats med hälp av de andra metoderna. Medelvärdesmputerng nom branschgruppen används eftersom mputerng med fördelnng från tdgare år, om sådan fnns, sådana fall har använts vd den manuella mputerngen. Vd medelvärdesmputerng nom branschgruppen undersöks hur många obekt det fnns med fördelnng årets produktonsomgång av INFI, detta görs på 5-sffer SNI. Fnns mnst tre obekt summeras värdena per varabel eller varugrupp nom branschgruppen och fördelnngen som blr resultatet av detta applceras på det obekt och det avsntt som ska mputeras. Fnns det färre än tre obekt används första hand 4-sffer SNI och därefter 3-sffer SNI upp tll branschgruppsnvå tlls en nvå med mnst tre obekt httas. Imputerngar kodas med varabeln ImpVarde tabellerna EmballageUppgfter, VaruUppgfter och VaruUppgfterKomplett och med varabeln ImpAvd3 tabellen TEmbUppgfterKomplett. Aktuella koder är: ImpVarde Värde Betydelse 0 E mputerad Manuellt mputerad 2 Tvllngmetoden 3 Modellbaseradmetod 4 Medelvärdesmp per 5-sfferSNI 5 Medelvärdesmp per 4-sfferSNI 6 Medelvärdesmp per 3-sfferSNI 7 Medelvärdesmp per NR-bransch 8 Medelvärdesmp per samtlga branscher 9 Annan metod
Statstska centralbyrån SCBDOK 3.2 8 (34) 3 Statstsk bearbetnng och redovsnng När observatonsregstret är slutgltgt beräknas en total för vare varabel eller varugrupp. För bortfallshanterng och resultatframställnng används programvaran SAS. 3. Skattnngar: antaganden och beräknngsformler Tll tabulerngen hämtas varabeln Summa råvaror (vgr503) från FEK 2006-databasens GemVE-tabell. Varabeln tas med beräknngarna eftersom den INFI motsvaras av varabeln Summa råvaror och förnödenheter (v9000). Modellberäknngar av nsatsvaruförbruknngen För att få fram totalen för råvaror och förnödenheter har, förutom de nsamlade och mputerade fördelnngarna blankettpopulatonen, även modellberäknade fördelnngar lämnats för obekt som lämnar SRU. Modellberäknngarna utgår från antaganden att det fnns ett generellt samband mellan vlka varor som produceras och vlka varor som förbrukas. Den metod som har utvecklats försöker därför att ta hänsyn tll skllnader produktonsstrukturen mellan verksamheter blankett- och SRU-populatonen. Informaton som utnyttas vd modellberäknngarna För alla obekt som ska modellberäknas har det totala värdet för råvaror och förnödenheter hämtats från FEK (varablerna v3003, v3005 och v302). För att få fram värden på dessa varabler för cke blankettundersökta företag har varabeln vgr503 från SRU använts. Därefter har kostnader för energ m.m. som e ska ngå räknats bort under antagande att SRU-företagen har samma kostnadsfördelnng som blankettföretagen. Uppgfter som har samlats n från de blankettundersökta obekten INFI har naturlgtvs vart en vktg nformatonskälla. Uppgfter om producerade varor har hämtats från IVP för företag som ngår denna undersöknng. Metodbeskrvnng Produktonen summeras för de obekt som ska modellberäknas per 5-sffer SNI. Med hälp av en algortm skapas sedan ett underlag bestående av obekt som har nkommt med uppgfter om råvaruförbruknngen INFI och vars produktonsfördelnng så väl som mölgt överensstämmer med den produktonsfördelnng som fnns bland de obekt som ska modellberäknas. Den algortm som används för att söka efter lämplga obekt som ska ngå underlaget börar med att söka efter obekt som har en produkton som överensstämmer med de modellberäknade på fnaste varunummernvå. Saknas överensstämmelse på denna nvå för någon vara söker algortmen
Statstska centralbyrån SCBDOK 3.2 9 (34) gen på en något grövre varunummernvå. Denna procedur upprepas på allt grövre varunummernvåer tll dess att ett komplett underlag fås. För att begränsa rsken för att stora mätfel ska slå genom underlaget är det nte bara det obekt som matchar bäst som får ngå underlaget utan även andra obekt som matchar nästan lka bra. På alla varunummernvåer söks alltd obekt bland dem som tllhör samma NR-bransch som aktuell 5- sffer SNI. Detta för att förhndra att det dyker upp för många udda nsatsvaror redovsnngen av de modellberäknade värdena. Andra metoder än den ovannämnda algortmen för att ta fram underlag har också tllämpats. Dessa utgår från de uppgfter som blankettundersökta obekt lämnat INFI. Ena metoden tar fram ett underlag baserat på totalfördelnngen närmaste bransch (enlgt SNI 2002) för de obekt som modellberäknas. Den andra metoden får fram ett underlag genom att beräkna medelfördelnngen där stora och små obekt har samma vkt och applcerar denna. Ett mått på hur väl de olka underlagens produkton matchar de modellberäknade obektens produkton på olka varunummernvåer tas sedan fram för de olka metoderna. Den metod som ger det underlag som genomsntt matchar bäst på 8-, 6-, 4- och 2-sffer KN-nummernvå väls ut för vare bransch (5-sffer SNI). Teknsk beskrvnng av modellberäknngarna De formler som beskrvs nedan är tllämplga för tvllngmputerng med INFI-applkatonen och modellberäknngen av nsatsvarufördelnngen INFI. I flertalet av de metoder som praktseras för modellberäknng och mputerng försöker ett obekt, Imputerngskanddaten (IK), tllskrvas värden genom att ttta på värden hos andra obekt, Underlagskanddater (), där fullständg nformaton fnns. En erkänd metod för detta är Nearest Neghbour mputaton där mputerng för IK:er försöker göras med värden från den som lgger närmast (mest lknar) IK:en. Nearest Neghbour-metoden har nte använts för modellberäknngar INFI. Istället har en av metoderna, Bästa matchnng-metoden, försökt att vkta hop värden från flera Nearest Neghbour-:er. Genom att vkta hop värdet från flera :er tll ett underlag kan fölande fördelar uppnås:. Beroendet av att en enskld :s värden är korrekta blr nte lka stort. 2. Två eller flera :er kombnaton kan ha egenskaper som bättre överensstämmer med en IK än vad vare gör för sg.
Statstska centralbyrån SCBDOK 3.2 20 (34) Underlaget I INFI:s fall kombneras n :er hop som producerar m olka varor så att ett underlag med en produktonsmx fås som så bra som mölgt överensstämmer med den som fnns hos IK:en. Formel. Lnär kombnaton av flera : er tll ett underlag, produktonssdan PrVkt PrVkt PrVkt ( PrAndV U PrAndV U PrAndV U) där : PrVkt Produktonsvkt för PrAndV Vara : s andel av den totala produktonen för PrAndV U Vara : s andel av underlagets totala produkton 0 PrVkt 0 PrAndV 2 n T PrAndV PrAndV PrAndV för,2,..., n och 2 2 n PrAndV n PrVkt för,2,..., n,2,..., m och m 2 PrAndVm PrAndV m m underlagskanddat PrAndV n för,2,..., n Genom att tllämpa denna formel kommer ett underlag (U) fås vars fktva produktonsandelar av olka varor är en vktad lnär kombnaton av alla ngående :ers produktonsandelar. Vllkoren som ställs för vkterna (PrVkt) ska summera tll över alla :er och måste lgga mellan 0 och för vare enskld samt att en enskld :s produktonsandelar för respektve vara summerar tll och lgger mellan 0 och gör så att underlagets produktonsandelar (PrAndVU) också lever upp tll dessa vllkor. För att se hur bra den fktva produktonen hos U:et motsvarar den faktska produktonen hos IK:en används ett mått som har döpts tll gemensam produkton (GP). Formel 2. Beräknng av gemensam produkton GP mn 2 + mn där : mn ( a, b) PrAndV U ( PrAndV U, PrAndV IK) + mn( PrAndV U, PrAndV IK) ( PrAndVm U, PrAndVm IK) Mnsta värdet av a och b Underlagets produktonsandel av vara PrAndV IK Imputerngskanddatens produktonsandel av vara 0 PrAndV U för,2,..., m och m PrAndV U 0 PrAndV IK för,2,..., m och m PrAndV IK GP kommer att lgga någonstans mellan 0, för U som nte har någon vara gemensam med IK:en, och för U vars fktva produkton andelsmässgt exakt motsvarar den produkton som fnns hos IK:en. GP kan användas 2 +
Statstska centralbyrån SCBDOK 3.2 2 (34) för att ämföra hur olka underlag passar en vss IK eller som ett slags kvaltetsmått på hur bra ett specfkt underlag passar modellberäknngen. IK:s nsatsvarufördelnng modellberäknas med hälp av den fktva nsatsvarufördelnngen som behövs för att skapa U:ets fktva produkton. Ett sätt att göra detta på är att U:et vkta :ernas nsatsvarufördelnng på samma sätt som vd vktnngen av U:ets produktonsfördelnng. Detta förfarande tar dock nte hänsyn tll att produkton av olka varor är olka nsatsvaruntensva. För att korrgera för detta räknas vare produktonsvkt som väls vd skapandet av U:et om tll en förbruknngsvkt (FbVkt). Formel 3. Omräknng av produktonsvkter tll förbruknngsvkter Fb tot PrVkt Pr tot FbVkt n Fb tot PrVkt Pr tot där : FbVkt Förbruknngsvkt för underlagskanddat PrVkt Produktonsvkt för underlagskanddat, väls då underlag skapas Fb tot Underlagskanddat : s totala förbruknngsvärde Pr tot Underlagskanddat : s totala produktonsvärde 0 PrVkt för,2,..., n och n PrVkt Efter att förbruknngsvkter har skapats för alla :er U:et kan U:ets fktva nsatsvarufördelnng beräknas. Formel 4. Lnär kombnaton av flera : er tll ett underlag, förbruknngssdan T FbVkt FbAndV FbVkt 2 FbAndV 2 FbVkt n FbAndV n ( FbAndV U FbAndV U FbAndV U) 2 FbAndV 2 m FbAndVm FbAndV m n där : FbVkt Förbruknngsvkt för FbAndV Vara : s andel av den totala förbruknngen för underlagskanddat FbAndV U Vara : s andel av underlagets totala förbruknng 0 FbVkt för,2,..., n och n FbVkt 0 FbAndV för,2,..., n,2,..., m och m FbAndV för,2,..., n Efter att Formel 4 har tllämpats fås en nsatsvarufördelnng fram som lätt går att applcera på IK:s kända totala förbruknng av råvaror och förnödenheter från FEK.
Statstska centralbyrån SCBDOK 3.2 22 (34) Det totala produktonsvärdet och totala förbruknngsvärdet har generellt nte någon betydelse vd skapandet av underlag. Ibland är det dock av ntresse att se förhållandet mellan någon eller båda av dessa storheter hos underlaget och mputerngskanddaten. Begreppet uppräknngstal defneras med hur många gånger en storhet underlaget måste räknas upp (vlken faktor den ska multplceras med) för att motsvara samma storhet hos mputerngskanddaten. Uppräknngstalet för produktonssdan beräknas med fölande formel: Formel 5. Uppräknngstal U UpprPr tot där : U UpprPr tot PrVkt IK Pr tot Pr tot n 2 PrVkt IK Pr tot Pr tot Uppräknngstal för totala produktonsdan hos underlaget Produktonsvkten för underlagskanddat Imputerngskanddatens totala produkton Underlagskanddat : s totala produkton För förbruknngssdan beräknas uppräknngstalet analogt. Uppräknngstal syns flken IVP/VE INFI-applkatonen där tvllngmputerngar görs. Skler sg uppräknngstalen mellan produktonssdan och förbruknngssdan åt väldgt mycket kan det antas att underlaget och mputerngskanddaten har stora skllnader produktonsprocessen, t.ex. stora skllnader bearbetnngsgrad på nsatsvarorna. Metoder att htta ett bra underlag Indvduella IK:er har nte modellberäknats var för sg. Istället slås produktonen samman för alla IK:er som har samma SNI-kod. Denna grupp av IK:er har sedan behandlats på samma sätt som en ndvduell IK behandlas formlerna ovan, den totala förbruknngen av råvaror och förnödenheter har slagts samman. I vare grupp av IK:er fnns också ett antal VE:er vars produkton är okänd p.g.a. att IVP har en cut-off. Dessa VE:er lämnar nget bdrag tll nsatsvarufördelnngen, men är ändå med och bdrar tll den totala förbruknngen av råvaror och förnödenheter. Földen blr att de teoretskt modellberäknas med samma nsatsvarufördelnng som gäller för obekten ovanför IVP:s cut-off. Tre metoder har använts för att skapa underlag. Dessa beskrvs nedan var för sg:. Medelfördelnngsmetoden U skapas av alla :er som har samma SNI-kod som modellberäknngsgruppen enlgt Formel 4. Saknas helt :er som har samma SNI-kod på 5-sffernvå som modellberäknngsgruppen tas stället alla :er med samma SNI-kod på 4-sffernvå med. Saknas :er på 4-
Statstska centralbyrån SCBDOK 3.2 23 (34) sffernvå tas alla :er på 3-sffernvå. Saknas dessa tas slutlgen alla :er på 2-sffernvå. Samtlga förbruknngsvkter för de :er som ngår U:et görs lka stora. Formel 6. Förbruknngsvkter för medelfördelnngsmetoden FbVkt där : FbVkt n n Förbruknngsvkt för Antalet ngående U För att kunna beräkna GP måste en omräknng göras från förbruknngsvkter tll produktonsvkter. Detta görs analogt som Formel 3 med ombytta platser för produktonsvkter och förbruknngsvkter, produktonsvärden och förbruknngsvärden. Formel 7. Omräknng av förbruknngsvkter tll produktonsvkter Prtot FbVkt Fb tot PrVkt n Prtot FbVkt Fb tot där : FbVkt Förbruknngsvkt för underlagskanddat PrVkt Produktonsvkt för underlagskanddat Fb tot Underlagskanddat : s totala förbruknngsvärde Pr Underlagskanddat : s totala produktonsvärde tot 0 FbVkt för,2,..., n och 2. Medelvärdesmetoden n FbVkt Denna metod fungerar på samma sätt som medelfördelnngsmetoden förutom att förbruknngsvkternas storlek är proportonell mot :ens förbruknngsvärdes relatva storlek. Formel 8. Förbruknngsvkter för medelvärdesmetoden FbVkt där : FbVkt n Fb tot n Fb tot Förbruknngsvkt för Antalet ngående U 3. Bästa matchnng-metoden Detta är den enda metod som aktvt försöker att skapa ett underlag som matchar produktonen modellberäknngsgruppen. Metoden bygger på en
Statstska centralbyrån SCBDOK 3.2 24 (34) algortm som stegvs bygger upp ett underlag genom att ta med nya :er eller öka på ngående :ers vkter genom en ämförelse med modellberäknngsgruppens produktonsfördelnng på allt grövre varunvåer. Metoden ska försöka ge ett högt värde på GP samtdgt som det får en bra sprdnng på :erna underlaget (med tanke på eventuella mätfel är det nte bra om en blr alltför domnerande underlaget). Efter vare steg läggs den del av underlaget som skapats detta steg tll den del av underlaget som skapats tdgare steg. Det beräknas hur stor del av underlaget som återstår att skapa. Detta värde kallas för restvkt. Det beräknas även hur stora andelar av modellgruppens producerade varor som täcks av underlaget och dessa andelar dras av från modellgruppens andelar nför nästa steg. Som väls alla VE:er med nkomna varuuppgfter INFI som har samma SNI-kod. Var och en av dessa :ers varufördelnng ämförs med modellberäknngsgruppens resterande fördelnng vara för vara. Jämförelsen går tll så att det räknas fram hur stor vkt som behövs för att få max värde på GP för en specfk vara. Formel 9. Beräknng av den produktonsvkt som maxmerar GP - värdet för en vara PrVktV där : PrVktV mn ( a, b) PrAndV PrAndV IK Mnsta mn(prandv / PrAndV IK,) Produktonsvkt som maxmerar GP - värdet för vara värdet av a och b : s produktonsandel av vara och Gruppen av modellberäknngskanddaters resterande produktonsandel av vara När denna vkt har räknats ut för alla varor för en enskld väls den som är mnst bland alla k vkter > 0. Formel 0. Val av produktonsvkt för en PrVkt där : PrVkt PrVktV PrVktV mn(prvktv, PrVktV 2,, PrVktV k ) Vald produktonsvkt för Produktonsvkt som maxmerar GP - värdet för vara > 0 och Med denna vkt beräknas sedan den ensklda :ens bdrag tll GP.
Statstska centralbyrån SCBDOK 3.2 25 (34) Formel. Beräknng av en enskld : s bdrag tll GP mn( PrAndV, PrAndV IK) + mn( PrAndV 2, PrAndV 2 IK) ( PrAndV m, PrAndV m IK) GP + + mn där : PrAndV PrVkt PrAndV PrVkt Vald produktonsvkt för underlagskanddat PrAndV Underlagkanddats produktonsandel av vara PrAndV IK Gruppen av modellberäknngskanddatens resterande produktonsandel av vara 0 PrAndV för,2,..., m och m PrAndV U 0 PrAndV IK för,2,..., m och m PrAndV IK För att se vlka :er som ger mest tll GP med mnst vkt beräknas något av dessa två ämförelsetal: en effektvtetskvot eller en relatv effektvtetskvot. Dessa beräknngar görs på fölande sätt: Formel 2. Beräknng av eff mfrlstal rel mfrlstal där : GP ämförelsetal GP /PrVkt (Alt.I, effektvtetskvot) GP /GP max (Alt.II, relatv effektvtetskvot) Underlagskanddats bdrag tll gemensam produkton PrVkt Produktonsvkt för underlagskanddat GP max Maxmala bdraget tll gemensam produkton bland alla Alla :er vars ämförelsetal överstger ett vsst värde kommer att tas med underlaget. Vlket ämförelsetal som används och hur stort gränsvärdet är ska betraktas som parametrar som kan ställas n för vare steg. Innan de :er som har kvalfcerat sg kommer med underlaget görs ytterlgare ett par usterngar. Eftersom flera :er kan kvalfcera sg p.g.a. att de har samma varor kan en eller flera produktonsandelar bl mer än täckta. Detta skulle sådana fall nnebära att produktonsandelen för någon annan vara modellberäknngsgruppen redan detta steg blockeras från att helt täckas av underlaget. För att undvka detta görs en proportonell usterng av produktonsvkterna så att alla :er som kvalfcerat sg tll underlaget tllsammans nte täcker mer än nödvändgt av alla varor.
Statstska centralbyrån SCBDOK 3.2 26 (34) Formel 3. Justerng av vkter för att undvka överskott av någon vara underlaget PrAndV IK Overskottsust, n (PrVkt PrAndV ) öust PrVkt mn(overskottsust,, Overskottsust 2,,, Overskottsust m, ) PrVkt där : Overskottsust, Justerngsfaktor m.a.p. vara och underlagskanddat öust PrVkt Den överskottsusterade produktonsvkten för underlagskandat Overskottsust, > 0 för alla och För att få sprdnng underlaget fnns också en parameter som begränsar hur stort bdrag tll underlaget som ett ensklt steg får bdra med. Om denna gräns överskrds görs en proportonell usterng av vkterna ner tll denna gräns. Formel 4. Justerng av vkter för att se tll att gränsen för stegets bdrag nte överskrds MaxBdr MaxBdrJust n öust PrVkt BdrJust öust PrVkt MaxBdrJust PrVkt där : MaxBdrJust Justerngsfaktor m.a.p. maxbdragsgränsen MaxBdr Hur stor andel av underlaget som tllåts komma från aktuellt steg Slutlgen görs en usterng så att stegets bdrag tll underlaget e överstger underlagets restvkt. Formel 5. Justerng av vkter för att se tll att restvkten nte överskrds RestVkt RestVktJust n BdrJust PrVkt RestJust RestJust PrVkt RestVktJust PrVkt där : RestVktJust RestVkt Justerngsfaktor m.a.p. underlagets restvkt Hur stor andel av underlaget som som e blvt täckt tdgare steg De restusterade produktonsvkterna för vare läggs tll de tdgare steg eventuellt skapade produktonsvkterna. En ny restvkt beräknas och underlagets produktonsandelar dras från produktonsandelarna från modellberäknngsgruppen nför nästa steg. Stegen som körs är fölande modellberäknngsnvåer:
Statstska centralbyrån SCBDOK 3.2 27 (34) Steg Modellberäknngsnvå 9. Söknng på fnaste varunummernvå, KNnr + eventuell tlläggskod från IVP. Jämförelsetalet måste vara större än 0,85 och beräknas som alternatv I, effektvtetskvot. Maxbdrag tll underlaget från detta steg är 0,5. Steg 2 Modellberäknngsnvå 8. Söknng på fnaste (8-sffrg) KNnr-nvå. Jämförelsetalet måste vara större än 0,8 och beräknas som alternatv I, effektvtetskvot. Maxbdrag tll underlaget från detta steg är 0,75. Steg 3 Modellberäknngsnvå 8_2. Ny söknng på fnaste (8-sffrg) KNnr-nvå. Jämförelsetalet måste vara större än 0,9 och beräknas som alternatv II, relatv effektvtetskvot. Maxbdrag tll underlaget från detta steg är 0,8. Steg 4 Modellberäknngsnvå 6. Söknng på 6-sffrg KNnr-nvå. Jämförelsetalet måste vara större än 0,75 och beräknas som alternatv I, effektvtetskvot. Maxbdrag tll underlaget från detta steg är. Steg 5 Modellberäknngsnvå 6_2. Ny söknng på 6-sffrg KNnr-nvå. Jämförelsetalet måste vara större än 0,9 och beräknas som alt. II, relatv effektvtetskvot. Maxbdrag tll underlaget från detta steg är. Steg 6 Modellberäknngsnvå 4. Söknng på 4-sffrg KNnr-nvå. Jämförelsetalet måste vara större än 0,8 och beräknas som alternatv I, effektvtetskvot. Maxbdrag tll underlaget från detta steg är. Steg 7 Modellberäknngsnvå 4_2. Ny söknng på 4-sffrg KNnr-nvå. Jämförelsetalet måste vara större än 0,9 och beräknas som alternatv II, relatv effektvtetskvot. Maxbdrag tll underlaget från detta steg är.
Statstska centralbyrån SCBDOK 3.2 28 (34) Steg 8 Modellberäknngsnvå 2. Söknng på 2-sffrg KNnr-nvå. Jämförelsetalet måste vara större än 0,9 och beräknas som alternatv I, effektvtetskvot. Maxbdrag tll underlaget från detta steg är. Steg 9 Modellberäknngsnvå 2_2. Ny söknng på 2-sffrg KNnr-nvå. Jämförelsetalet måste vara större än 0,9 och beräknas som alternatv II, relatv effektvtetskvot. Maxbdrag tll underlaget från detta steg är. Är nte hela underlaget skapat (restvkten > 0) efter steg 9 används medelfördelnngsmetoden för den återstående delen. Val av bästa metod Alla tre metoder tllämpas på alla modellberäknngsgrupper. En ämförelse görs sedan av metoderna genom att GP med modellberäknngsgruppen för de olka underlagen beräknas på 2-, 4-, 6- och 8-sffrg KN-nummernvå. För vare modellberäknngsgrupp på 5- sffer SNI används den metod som ger högst värde på summa GP modellberäknngen. 3.2 Redovsnngsförfaranden Resultaten redovsas tll NR en Excelfl.
Statstska centralbyrån SCBDOK 3.2 29 (34) 4 Slutlga observatonsregster 4. Produktonsversoner I det här dokumentet har framtagnngen av nedanstående slutlga observatonsregster beskrvts. Regster Regstervarant Industrns förbruknng (INFI) Råvaror Regsterverson 2006 Fortsatt dokumentaton av regstrens detalerade nnehåll, fnns på SCB:s webbplats. Där beskrvs alla varabler, värdemängder m.m. Dokumentatonen httar du på https://www.h2.scb.se/metadata. Klcka dg fram med hälp av namnen på Regster, Regstervarant och Regsterverson som är angvna ovanstående tabell. 4.2 Arkverngsversoner - 4.3 Erfarenheter från senaste undersöknngsomgången