Söderhamns Kommun BUDGET Uppdaterad juni 2012

Söderhamns Kommun BUDGET 2012-2015 Uppdaterad juni 2012

3 4 Inledning Förord 5 6 11 13 16 20 22 24 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Vision Varumärke Inriktningsmål Ledstjärnor i vårt arbete Strategiska nyckeltal Verksamhetsledningsprocessen i Söderhamns kommun Omvärld och förutsättningar God ekonomisk hushållning Ekonomistyrregler Budget- och planeringsförutsättningar 27 28 29 30 31 32 EKONOMISK SAMMANSTÄLLNING Resultatbudget Balansbudget Kassaflödesbudget Nämndernas nettoramar Investeringsbudget 33 34 35 36 38 39 40 41 42 44 45 46 NÄMNDERNA Kommunfullmäktige Revisionen Kommunstyrelsen Överförmyndarnämnden Valnämnden Kultur- och samhällsutvecklingsnämnden Bygg- och miljönämnden Barn- och utbildningsnämnden Nämnden för lärande och arbete Socialnämnden Omvårdnadsnämnden 47 48 48 49 49 BOLAGEN Faxeholmen AB Söderhamn NÄRA AB Söderhamn Elnät AB Söderhamn Stadshus AB Layout och tryck: Bok & Tryck AB, Söderhamn 2012 Illustratör: Anna Ödlund

INLEDNING Allmänt Söderhamns kommuns budgetdokument är kommunfullmäktiges viktigaste verktyg för att styra och leda den kommunala nämndsverksamheten och kommunens bolag. Bolagen styrs även via ägardirektiv. Budgeten är lagd för fyra år 2012-2015 med koppling till mandatperioden. Dokumentet vänder sig i första hand till nämnds- och bolagspolitiker samt till verksamheternas personal. Dokumentet innehåller nämndernas driftsbudgetar och investeringsbudgetar samt eventuella uppdrag till nämnden från kommunfullmäktige. Budgeten för 2012-2015 är även starten för arbetet med det nya varumärket, som fokuserar på tre utvecklingsteman; skärgården, flexibelt lärande och entreprenörskap. Vision Söderhamn tillsammans med dessa tre teman genomsyrar de sex nya inriktningsmål som ska vara styrande för utvecklingen av Söderhamn under 2012-2015. Budgeten i korthet september 2011 Ekonomiskt kan det sägas vara en normalbudget där utgångspunkt varit att kompensera nämnderna för den pris- och löneutveckling som nu kan bedömas för budgetperioden. Budgeten innehåller inga nya besparingar men några nämnder måste arbeta för att uppnå balans i budgeten. Det budgeterade resultatet uppgår till knappt 2 % av kommunens skatteintäkter inklusive extra avsättning med 4 mkr varje år för intjänade pensioner före 1998 (ansvarsförbindelsen). Detta motsvarar ett resultat på 80 mkr för hela budgetperioden vilket anses vara det resultat en kommun normalt behöver ha för att ha en ordnad ekonomi. Utöver detta finns en konjunkturreserv på sammanlagt 12 mkr som ligger i slutet av budgetperioden för att kunna möta minskade skatteintäkter vid en konjunkturnedgång. INLEDNING Investeringsbudgeten för hela budgetperioden uppgår till drygt 250 mkr och är anpassad så att investeringarna kan egenfinansieras dvs utan upplåning. De största investeringarna är rustning av skolor samt satsningar på utveckling av Söderhamns kommun. Nyheter från budgetuppdatering juni 2012 Omvårdnadsnämnden ges utökad budgetram för att inrätta ett gruppboende om 5 platser inom socialpsykiatrin med början 1 juli 2013. 2014 budgeteras för att alla platser är fyllda till en beräknad kostnad om 5 mkr. Till ett kommunalt kunskapslyft sker en satsning om 6,5 mkr årligen för att stöjda det resultatförbättringsarbete som pågår i skolorna i Söderhamn. För att möjliggöra feriejobb/helgjobb för unga avsätts 0,5 mkr under åren 2013 och 2014. En extra satsning om 1 mkr, kulturmiljonen, sker under 2013 för att stärka Söderhamns kulturliv. Resultatnivån vid uppdateringen 2012 uppgår inte riktigt till beslutad målsättning om 80 mkr. Bedömningen är dock att nu budgeterad nivå är tillräcklig mot bakgrund av att konjunkturen förväntas stärkas de närmaste åren vilket därmed bör leda till ökande skatteintäkter. Räknas skattereserven om 12 mkr in i resultatet så överensstämmer dock det budgeterade resultatet redan nu med det finansiella målet. Från och med 2013 planeras en överföring av hemsjukvården från landstinget till kommunerna. Förändringen finansieras genom skatteväxling om 22 öre mellan landstinget och kommunerna. Från och med höstterminen 2013 beslutades att införa en programbaserad budgeteringsmodell för gymnasieskolan. Under 2013 ska barn- och utbildningsnämnden, i samråd med kommunstyrelsen, ge förslag på vilka gymnasieprogram som ska erbjudas i kommunen from läsåret 2013/14. SÖDERHAMNS KOMMUN BUDGET 2012-2015 UPPDATERAD JUNI 2012 3

NU GÅR VI VIDARE NU GÅR VI VIDARE I Söderhamn arbetar vi sedan 2008 med en fyraårsbudget. Såväl mål som ekonomi beslutas vid ett tillfälle för hela budgetperioden. Vi gör det här för att skapa långsiktighet i planeringen av våra verksamheter. Söderhamn ska ha en ekonomi som skapar förutsättningar för morgondagens välfärd. Sunda finanser, hållbar miljö och god välfärd ska alltid ses som en helhet. Fler ska bli nöjda med vår barnäldre- och handikappomsorg. I det arbete som pågått med att uppdatera den här budgeten har vi haft kommunens vision, varumärke och de sex inriktningsmålen framför ögonen. Kärnan i vårt varumärke är skärgården som tillsammans med ett aktivt entreprenörskap och att erbjuda flexibelt lärande ska dra kommunen mot en positiv utveckling. Vi tar nu initiativet till ett kommunalt kunskapslyft för att förbättra resultaten för våra elever i skolan och lägger i en riktad satsning 6,5 miljoner kronor inför 2013. En satsning som kommer att stödja det goda arbete som pågår i våra förskolor och skolor. Vi kommer också att se hur pengar från den sociala investeringsfonden kan användas för att höja kunskapen och förhindra framtida utanförskap. Ska vi nå ett hållbart Söderhamn är det nödvändigt att samtidigt värna miljön, bekämpa orättvisor, bejaka mångfalden och därmed skapa en social hållbarhet. Det betyder att människor ska kunna känna trygghet i att leva, bo och röra sig fritt i vår kommun. Vi måste även hålla oss inom de ramar som ekosystemen sätter. Vår vision är att ge alla söderhamnare lika goda möjligheter! Vi kommer också att jobba vidare tillsammans i regionen och med näringslivet för att få till ett dubbelspår efter ostkustbanan. Medborgarna ska bemötas som hela människor och ses utifrån hela sin livssituation. De kommunala verksamheterna måste vara lättillgängliga, serviceinriktade och präglas av en helhetssyn som ger möjlighet att utnyttja befintliga resurser på ett effektivt sätt. Kommunens verksamheter finns till för söderhamnarna och inte tvärtom. Jag ser med stark framtidstro fram mot det kommande året. Vi har ett bra geografiskt läge, en unik skärgård och vi skapar vår egen framtid! Under det kommande året vill vi fortsätta med att aktivt jobba för att företagsklimatet förbättras i kommunen och fler jobb kommer till. Tre av de saker vi gör är att vi gått in i ett projekt tillsammans med fastighetsägarna, Etablera i Söderhamn. Vi är med och finansierar mentorskap för nya företagare tillsammans med Nyföretagarcentrum och jobbar vidare brett i Drivkraft som är en satsning på entreprenörskap från förskola till vuxenutbildning. Vi avser också att avsätta pengar till en kulturmiljon inför nästa år för att även satsa på kultur. Vi vill skapa en framåtanda och förutsättningar för alla flickor och pojkar, män och kvinnor att leva ett gott liv. Söderhamn ska präglas av solidaritet. Sven-Erik Lindestam, kommunstyrelsens ordförande 4 SÖDERHAMNS KOMMUN BUDGET 2012-2015 UPPDATERAD JUNI 2012

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR SÖDERHAMNS KOMMUN BUDGET 2012-2015 UPPDATERAD JUNI 2012 5

VISION Varumärke inriktningsmål LEDSTJÄRNOR I VÅRT ARBETE PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Visionen med dess strategier beskriver söderhamnarnas önskebild av kommunen som en plats att leva och bo på och är ett resultat av många söderhamnares arbete. Gemensamt har de bidragit med sin kunskap om nuet, sina drömmar om framtiden och, inte minst, sin idérikedom om hur man vill och kan skapa en framtid för Söderhamn. Sammanlagt har 250 personer från alla delar av samhället deltagit i visionsgrupper, breda samlingar och analysgrupper. Dessutom har alla högstadie- och gymnasieklasser gett sin syn på Söderhamn av idag och imorgon. Kommunfullmäktige har nu antagit en varumärkesplattform där skärgård, flexibelt lärande samt entreprenörsskap är bärande utvecklingsteman. I utvecklingen av Söderhamn är det i första hand kring dessa teman som kraftsamling ska ske. Genom att koncentrera resurser får vi betydligt bättre förutsättningar att skapa ett för Söderhamn starkt varumärke. På sikt blir just kombinationen av skärgård, entreprenörskap och utbildning tongivande för hur Söderhamn upplevs. Rätt utvecklad ger den vår kommun unika fördelar i konkurrensen med andra platser. Med visionen som ledstjärna och varumärkesplattformens utvecklingsteman har kommunfullmäktige formulerat sex inriktningsmål som ska vara styrande för utvecklingen av Söderhamn under perioden 2012-2015. Fr o m 2012 benämns visionen Vision Söderhamn. Öppna Söderhamn något att längta till! Betyder att Söderhamn ska ha ett öppet och tillåtande klimat som gynnar alla. Söderhamnarna känner engagemang, delaktighet och ansvar i samhällets olika delar. I Söderhamn unnar vi varandra framgång och alla hjälps åt Individer, företag och organisationer lyfter Söderhamn. Idéer tas väl emot och vi unnar varandra framgång. Alla hjälps åt och Jante är begravd för gott. Söderhamnarna driver samarbete över alla gränser I Söderhamn samarbetar vi inåt och utåt för kvalitet, effektivitet och goda relationer. I samarbetet ställs krav på resultat och kompromissvilja utan att ge avkall på den egna identiteten. Lärande och mångfald får det att sjuda av skaparkraft och glädje Lärande och mångfald är den viktigaste inspirationskällan för nyskapande och utveckling av individer och företag. I Söderhamn finns tillgång till utbildning och lärande av hög kvalitet för skiftande behov. Våra företag växer och alla bidrar till utvecklingen Söderhamn har ett innovativt och dynamiskt näringsliv och alla har arbete. Näringslivsfrågorna prioriteras och entreprenörskap präglar skolan. Det är verkligen full fart här Allting är möjligt, det omöjliga tar bara lite längre tid! Strategier För att uppnå visionen har sju strategier eller handlingsvägar tagits fram, vilka delats in i tre områden: Tillgångar som växer Stimulera entreprenörskap och företagsutveckling. Vidareutveckla det lärande Söderhamn. Utveckla attraktiva livsmiljöer. Nätverk som stärker Riv murar och bygg broar. Fokusera på möten mellan människor. Kraftsamla för ett starkt kultur- och föreningsliv. Förebilder som lyfter Synliggör framstegen. Kommunens varumärke I februari 2011 antog kommunfullmäktige kommunens varumärkesplattform. Den har sin grund i en vilja att hejda utflyttningen från Söderhamn och samtidigt öka antalet inflyttare. Söderhamn är en bra kommun att leva och bo i och det vill vi visa upp och fortsätta utveckla. Vi vill tydliggöra vad som är bra och unikt, genom att ge Söderhamn ett tydligt varumärke. Vi har så mycket som är vackert, fantastiskt och värt att uppmärksamma i Söderhamn. Därför har vi i över ett års tid haft dialog med 100-tals söderhamnare, gjort analyser och tagit hjälp av extern expertis, för att välja ut vilka tillgångar som vi ska använda för att bygga vårt varumärke. Nu handlar det inte om slogans, inte om reklamkampanjer, utan nu är det ett flerårigt utvecklingsarbete som ligger framför oss. Vi ska tillsammans bygga ett starkt varumärke, ett Söderhamn vi är stolta över. Skärgård, flexibelt lärande och entreprenörskap Vi har valt att fokusera på tre olika utvecklingsteman i varumärkesarbetet. Det första temat är skärgården, det andra handlar om flexibelt lärande medan det tredje är relaterat till entreprenörskap. När vi utvecklar Söderhamns varumärke är det i första hand kring dessa teman vi ska kraftsamla. Naturligtvis är inte detta de enda aspekter av Söderhamn som förtjänar att lyftas fram, men genom att koncentrera våra resurser får vi betydligt bättre förutsättningar att skapa ett för Söderhamn starkt varumärke. Varje tema bottnar i förhållanden som är unika för Söderhamn och därmed har vi mycket gratis redan från början. Det som är unikt för Söderhamn gör skillnad, det som inte är unikt gör inte lika stor skillnad. Vi har valt teman som stöttar varandra och som på så sätt ger oss ännu större utväxling på varumärkesarbetet. På sikt blir just kombinationen av skärgård, entreprenörskap och utbildning tongivande för hur Söderhamn upplevs. Rätt utvecklad ger den mixen oss unika fördelar i konkurrensen med andra platser. 6 SÖDERHAMNS KOMMUN BUDGET 2012-2015 UPPDATERAD JUNI 2012

Huvudarbetsuppgifter och inriktningsmål För att tillgodose medborgarnas behov av kommunal service på ett bra sätt har kommunens verksamhet delats in i fyra huvuduppgifter: För att driva utvecklingen inom kommunens verksamhet under fyraårsperioden så har kommunfullmäktige fastställt sex inriktningsmål fördelade på de olika huvuduppgifterna: Tillhandahålla Omsorgstjänster Möjliggöra Lärande och utveckling av individen Utveckla Förutsättningarna för en bra livsmiljö Skapa Förutsättningar för arbete och tillväxt Inriktningsmål för Söderhamns kommun under budgetperioden 2012 2015 Nöjdheten med barn- äldre och handikappomsorgen hos medborgarna i Söderhamn ska årligen öka utifrån 2011 års resultat och minst uppnå 90 procent 2015 Varför: Målet syftar till att förbättra dialogen mellan kommunen och dess kunder, brukare. Det ska göra det lättare att prioritera i verksamheten utifrån vad som är viktigast för de som tar del av barn-, äldre- och handikappomsorgen. All personal ska arbeta efter ett individanpassat förhållningssätt. Syftet är att brukare, så långt möjligt, ska behålla sin identitet och sina funktioner. Ledstjärnan är trygghet och förtroende med individen i centrum. Tillhandahålla omsorgstjänster PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Mätmetod: Inom barnomsorg genomförs mätningen genom en urvalsundersökning där 800 brukare inom förskola och fritidsverksamhet tillfrågas. Inom äldreomsorg sker mätningen vis SKL:s projekt öppna jämförelser där man kan jämföra information om kvalitet, resultat och kostnader inom vissa verksamhetsområden som kommuner ansvarar för. Syftet med öppna jämförelser är att stimulera landsting och kommuner att analysera sin verksamhet, lära av varandra, förbättra kvaliteten och effektivisera verksamheten. Inom handikappomsorgen genomförs mätningarna (utom socialpsykiatri) riktad till samtliga personer i särskilt boende och samtliga personer med daglig verksamhet. Mätningarna genomförs i samband med Nätverksprojektet Jämföra (under ledning av Sveriges Kommuner och Landsting) där Söderhamn deltar tillsammans med sju andra kommuner. SÖDERHAMNS KOMMUN BUDGET 2012-2015 UPPDATERAD JUNI 2012 7

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Möjliggöra lärande & utveckling av individer Söderhamn ska genom ett kvalitativt och flexibelt utbud av lärandemiljöer årligen utifrån 2011 års resultat förbättra sin placering i SKL:s ranking av skolverksamheten samt öka andelen elever som slutför sin gymnasieutbildning inom fyra år Varför: Utbildningsnivån har lyfts fram som en mycket viktig fråga för Söderhamn, både i visionsarbetet samt som ett viktigt utvecklingstema i vår varumärkesplattform. Anledningen är bland annat att en högre utbildningsnivå ger ungdomar bättre förutsättningar att få arbete och fortsätta sina studier samt lockar fler invånare och företag till kommunen. Mätmetod: I Öppna jämförelser grundskola kan vi jämföra resultat och resursindikatorer på kommunnivå. Skolans resultat beskrivs utifrån slutbetyg, ämnesprov och omvärldskunskap och resurserna utifrån uppgifter om kostnader och personal. Möjligheten till jämförelser av olika resultat- och resursindikatorer kan bidra till kommunernas fortsatta utvecklingsarbete av grundskolan. Årligen ska tre undervisningsgrupper startas som arbetar med flexibelt lärande-teknik som används på pedagogikens villkor och där arbetet med sociala medier utvecklas. Utifrån detta arbete ska minst ett gott exempel spridas varje år bland kommunens skolor. Utveckla förutsättningar för en bra livsmiljö Söderhamns kommun ska utvecklas till ett långsiktigt hållbart samhälle med attraktiva livsmiljöer för alla som bor och verkar i kommunen genom att årligen klättra på Miljöaktuellts kommunranking för att senast 2015 nå lägst plats 50, samt årligen förbättra sin placering enligt SCB:s nöjd medborgarindex Varför: Det här målet är övergripande för hela processen Utveckla förutsättningarna för en bra livsmiljö och bidrar till att möjliggöra ett långsiktigt hållbart samhälle som tillfredställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. En av kommunens viktigaste utmaningar är den demografiska utvecklingen. Det är därför viktigt att medborgarna trivs och vill bo kvar och att andra vill flytta hit vilket ett samhälle med goda förutsättningar för en bra livsmiljö bidrar till. Mätmetod: Miljöaktuellts kommunrankning För tredje året i rad rankar Miljöaktuellts Sveriges kommuner ur miljö- och hållbarhetsperspektiv. Rankningen har med hjälp av experter utvecklats för att på bästa sätt spegla kommunernas arbete med hållbar utvecklingen. I rankingen ingår ett flertal olika källor, bland annat andra rankingar från bland annat Gröna bilister och Svenska Naturskyddsföreningen samt Miljöaktuellts egen undersökning. Syftet med rankingen är att få en årlig mätning på tillståndet i Sveriges kommuner - att identifiera de goda exemplen, de som ligger i täten och väcka och motivera dem som fortfarande inte har kommit så långt. 8 SÖDERHAMNS KOMMUN BUDGET 2012-2015 UPPDATERAD JUNI 2012

Söderhamn upplevs senast 2015 som en attraktiv skärgårdskommun med ett levande stadscentrum med stark skärgårdskänsla Varför: I takt med att skärgården blir en mer påtaglig del av livet i Söderhamn påverkas också stadens identitet. Vi vill kunna betrakta skärgården både som ett nyskapande kunskapsfält och som en regelrätt tillväxtsektor. Mycket av det som besökare tycker är fantastiskt i Söderhamn tar vi som något självklart eftersom det är en del av vår vardag. Genom att bli bättre på att betrakta Söderhamn med en besökares ögon får vi många fler chanser att lyfta fram Söderhamn. Att ha ett levande centrum med mötesplatser, där besökaren känner skärgårdskänslan ger positiv effekt på hela kommunen genom att vi lyfter fram något som är unikt och får fler att trivas i Söderhamn. Mätmetod: SCB:s medborgarundersökning Upplever du att centrum präglas av att Söderhamn är en Skärgårds kommun? Upplever du att Söderhamn har ett levande stadscentrum? Senast 2015 ska Söderhamn ha ett bättre företagsklimat med fler företag vilket bidrar till ytterligare arbetstillfällen jämfört med 2011 Varför: Tillväxt och god arbetsmarknad är viktiga faktorer för Söderhamn och möjligheten att ge kommunal service. Målet bidrar till att kommunen lyssnar mer på näringslivets behov, vilket ger bra förutsättningar för tillväxt. Att marknadsföra Söderhamn både som en bra ort att etablera sin verksamhet i samt att livsvillkoren i övrigt är synnerligen goda är en viktig del av målet. Att sätta Söderhamn på kartan och göra inte bara potentiella etablerare intresserade av Söderhamn, är minst lika viktigt som att befintliga företag stärks i sin övertygelse om de goda förutsättningar som finns i Söderhamn. Mätmetod: Målet kommer att mätas årligen dels genom Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet samt andelen företag/1000 invånare samt andelen nystartade företag/1000 invånare. Företagarna får betygsätta kommunen som företagarkommun i 16 relevanta frågor. Utveckla förutsättningar för en bra livsmiljö Skapa förutsättningar för arbete och tillväxt PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR SÖDERHAMNS KOMMUN BUDGET 2012-2015 UPPDATERAD JUNI 2012 9

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Skapa förutsättningar för arbete och tillväxt Söderhamns kommun ska vara pådrivande för en positiv utveckling av infrastrukturen i kommunen genom att aktivt arbeta för en utveckling av exempelvis hamnar, motorväg, bredband samt för beslut om dubbelspår på ostkustbanan Varför: För en ort som Söderhamn är goda kommunikationer av mycket stor betydelse, inte minst för näringslivet. Sverige står inför en omfattande utbyggnad av vindkraft vilket ger regionen en unik chans till en positiv utveckling av arbetsmarknaden eftersom de vindkraftparker som byggs kan generera en stor mängd varaktiga arbetstillfällen under lång tid. En förutsättning är att regionens infrastruktur är anpassad. Med förbättrade kommunikationsleder och kommunikationsmedel ligger Söderhamn även väl till inom de avstånd och tider som är acceptabla från pendlingssynpunkt. Ett av de viktigaste strategiska utvecklingsområdena är att utveckla infrastrukturen. Sveriges pulsåder när det gäller råvaruförsörjning för produktion och export går genom länet via Söderhamn i form av E4:an och Ostkustbanan och trafiken förväntas öka kraftigt under de närmaste åren. Att Ostkustbanan förses med dubbelspår för att möjliggöra den gods- och persontrafikutveckling och E4:an får fyrfilsstandard hela vägen från Stockholm är av stor strategiskt betydelse. Mätmetod: Deltagande i möten för ändamålet Nätverk Medlem i organisationer som arbetar för utveckling av infrastrukturen i regionen 10 SÖDERHAMNS KOMMUN BUDGET 2012-2015 UPPDATERAD JUNI 2012

STRATEGISKA NYCKELTAL Kommunfullmäktige beslutade under förra budgetperioden att ta fram vissa nyckeltal. Syftet med nyckeltalen är att vara ett kompletterande verktyg för kommunfullmäktige att se hur den kommunala verksamheten utvecklas. Utgångspunkten för de valda mål-/nyckeltalen är att de ska vara av väsentlig betydelse för kommunen under en längre tid. Därför är det ofrånkomligt att flera av nedanstående nyckeltal antingen utgör ett inriktningsmål eller ingår i inriktningsmålens handlingsprogram. Inriktningsmålens nyckeltal kommer därmed att fortsätta redovisas trots eventuella förändringar av inriktningsmål under nästkommande budgetperiod. Nyckeltalen inklusive uppföljning av dessa redovisas i varje års årsredovisning. Brukarnas nöjdhet med barn-, äldre-, och handikappomsorgen Andel invånare >80 år med plats på äldreboende Andel invånare >80 år med hemtjänstinsats Antal barn och unga 0-20 år som erhållit individuellt behovsprövade öppna insatser Antal vårddygn barn och unga 0-20 år (institutionsplacering) Andelen (%) hushåll som erhållit ekonomiskt bistånd under minst tio månader av året Andelen elever i grundskolan med godkända betyg i samtliga ämnen Andelen gymnasieelever som når grundläggande behörighet till högskolan Söderhamns placering för målgruppen arbetslösa ungdomar i Arbetsförmedlingens rankinglista Andel elever som i åk 2 fortfarande läser på IM-programmet (tidigare individuella programmet) Grundskolans effektivitet i förhållande till övriga kommuner Andelen personer som tre år efter avslutad gymnasieutbildning har övergått till högre studier PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Kommunmedborgarnas nöjdhet med Söderhamn som plats att bo och leva på Kommunmedborgarnas upplevda trygghet i Söderhamn som plats att leva och bo på Nettoutsläppet av koldioxid från kommunens egen verksamhet Antalet tillskapade mindre centrumnära lägenheter och byggda vattennära bostäder Kommunmedborgarnas upplevda trygghet i Söderhamn som plats att leva och bo på Vakansgrad - Faxeholmen. SÖDERHAMNS KOMMUN BUDGET 2012-2015 UPPDATERAD JUNI 2012 11

Placering på Svenskt Näringslivs företagsklimatsmätning. Andelen elever som startar UF-företag på Staffangymnasiet Andelen av invandrade personer i åldersgruppen 18-64 år i Söderhamn som efter fyra år befinner sig i arbete eller utbildning. Antal gästnätter i skärgården per år. Antalet studerande vid eftergymnasiala yrkesutbildningar i Söderhamn. Antal nystartade företag per tusen invånare Antal företag per tusen invånare PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Ekonomiska nyckeltal Utvecklingen av skatter och generella statsbidrag jämfört med nettokostnader. Nettobudget per nämnd /antal invånare i Söderhamn. Jämförelse mot strukturkostnad och med jämförbara kommuner Nämndernas nettokostnader i jämförelse med jämförbara kommuner och länet 12 SÖDERHAMNS KOMMUN BUDGET 2012-2015 UPPDATERAD JUNI 2012

VERKSAMHETSLEDNINGSPROCESSEN I SÖDERHAMNS KOMMUN Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och väljs i direkta val av de i kommunen folkbokförda invånarna. Kommunfullmäktige blir därmed också det organ i kommunen som ytterst företräder medborgarnas behov av kommunal service. Kommunfullmäktige uppdrar i sin tur till nämnder och bolag att ansvara för de verksamheter som ska bedrivas i kommunen. Kommunfullmäktige har beslutat om en strukturerad process för hur arbetet ska bedrivas med att ta fram en budget i kommunen med inriktningsmål och fördelning av resurser till olika nämnder. I modellen ingår även genomförande, uppföljning samt analys och förbättringsåtgärder av den kommunala verksamheten. Denna process Genomförande benämns verksamhetsledningsprocess. Utgångspunkten när kommunen planerar verksamheten är Söderhamnarnas behov och önskemål. Verksamhetsledningsprocessen beskriver lednings- och kommunikationsflödet vid verksamhetens planering, genomförande, uppföljning samt analys- och förbättringsåtgärder. I verksamhetsledningsprocessen har pensionärerna via pensionärsrådet och barn- och unga via viktiga veckan ett särskilt uttalat inflytande. Nedanstående figur visar en översiktlig beskrivning av verksamhetsledningsprocessen. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Kundernas behov och önskemål - medborgarnas - brukarnas - m fl Planering Uppföljning Nöjda kunder - medborgarnas - brukarnas - m fl Analys och förbättringsåtgärder Styrningen av den kommunala verksamheten inklusive bolag sker i två steg. Det första steget reglerar hur processerna ser ut mellan kommunfullmäktige och nämnder/bolag. Det andra steget avser hur nämnder och bolag styr verksamheterna vilket sker via en verksamhetsplan. En annan viktig utgångspunkt har varit att få en röd tråd från kommunfullmäktiges beslut via nämnder och bolag samt ända ut till den enskilde medarbetaren. Kommunens budget omfattar fyra år i taget där inriktningsmål samt ekonomi såväl på totalnivå som till nämnder läggs fast för alla fyra åren vid ett tillfälle. Här finns en koppling till att de folkvalda politikerna ska kunna utforma sin politik för den kommande mandatperioden dock med ett års eftersläpning. SÖDERHAMNS KOMMUN BUDGET 2012-2015 UPPDATERAD JUNI 2012 13

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Modell för verksamhetsledning Vision Söderhamn beskriver Söderhamnarnas önskebild av kommunen som plats att leva på. Vision Söderhamn öppna Söderhamn något att längta till I söderhamn unnar vi varandra framgång och alla hjälps åt. Söderhamnarna driver samarbete över alla gränser. Lärande och mångfald får det verkligen att sjuda av skaparkraft och glädje. Våra företag växer och alla bidrar till utvecklingen. Det är full fart här! Söderhamns kommuns varumärke Varumärkets bärande utvecklingsteman är skärgården, flexibelt lärande samt entreprenörskap. De teman som ingår i varumärket är utvalda för att ytterligare utveckla Söderhamn till en bra plats att bo och leva på. Under de fyra närmaste åren kommer ett intensivt arbete att ske för att utveckla innehållet i varumärket. När det gäller utvecklingen i Söderhamns kommun är det i första hand kring dessa teman som kraftsamling ska ske. Huvuduppgifter och inriktningsmål För att tillgodose Söderhamnarnas behov av kommunal service har kommunen fokuserat på fyra huvuduppgifter. Inom varje huvuduppgift formulerar kommunfullmäktige inriktningsmål som beskriver inriktning och ambitionsnivå inom varje huvuduppgift för den kommande fyraårsperioden. Till grund för detta arbete utgör visionen och varumärket viktiga ledstjärnor, men även kommunens omvärldsanalys och inspel från nämnder och bolag viktiga underlag. Inriktningsmålen ska: vara få så att de går att överblicka präglas av de fyra perspektiven, kvalitet, tillväxt, hållbar utveckling och jämställdhet ha höjd och kännas riktigt dragande för utvecklingen i Söderhamns kommun vara SMARTa (specifika, mätbara, accepterade, realistiska och tidssatta) följas upp årligen, för trendutveckling Nedanstående figur illustrerar kommunens varumärke samt huvuduppgifter. Vision Söderhamn Öppna Söderhamn något att längta till Söderhamnarnas behov & önskemål Mål 2015 Nöjda medborgare Tillväxt, kvalitet, hållbar Tillväxt, kvalitet, hållbar utveckling, jämställdhet utveckling, jämställdhet 14 SÖDERHAMNS KOMMUN BUDGET 2012-2015 UPPDATERAD JUNI 2012

Handlingsprogram För varje inriktningsmål arbetas ett handlingsprogram fram som innehåller taktik, aktiviteter för att nå målet, ekonomi samt mätmetod för att följa upp målet. I handlingsprogrammet ska berörda nämnder och bolag beskriva hur de samverkar och lägger upp taktiken för att nå inriktningsmålen. Samtliga nämnds- och bolagsstyrelser inleder arbetet med handlingsprogrammen med att ange politiska inriktningar utifrån kommunfullmäktiges inriktningsmål. En arbetsgrupp med tjänstemän från berörda nämnder och bolag arbetar därefter fram förslag på aktiviteter för att nå inriktningsmålen. För varje inriktningsmål finns en arbetsgrupp som leds av en processledare. Handlingsprogrammen fastställs därefter av respektive nämnd/bolag vilka även ansvarar för genomförandet av de åtgärder som beslutats. Handlingsprogrammet omfattar alla fyra åren men följs upp två gånger per år och korrigeras vid behov. Verksamhetsplan för nämnder och bolag I verksamhetsplanen beskriver varje nämnd den verksamhet som de planerar att genomföra det kommande året. Här ingår även åtaganden från de kommunövergripande handlingsprogrammen samt de egna mål som respektive nämnd/bolag formulerar för den verksamhet som de ansvarar för. Från kommunfullmäktige erhåller varje nämnd en nettobudgetram för all verksamhet som de ansvarar för och som den i sin tur fördelar till sina olika verksamheter. De helägda kommunala bolagen styrs ekonomiskt via avkastningskrav i stället för nettobudgetramar men i övrigt lika som nämnderna. Uppföljning På kommunnivå följs ekonomi och mål upp per sista augusti (delårsrapport) och sista december (årsredovisning). Nämnderna följer upp ekonomi 7 gånger per år i en månadsrapport som även sammanställs och delges kommunstyrelse/kommunfullmäktige. Analys och förbättringsåtgärder Analys och utvärdering sker bl a genom analysdialoger. 2 gånger per år träffar tjänstemän från kommunstyrelsen förvaltningarnas och bolagens centrala ledningsgrupper. På politisk nivå sker en analysdialog mellan kommunstyrelsen och samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Analysdialoger sker även på förvaltningsnivå gentemot verksamheterna men även i koncernlednings- och ordförandegrupp. De förbättringsåtgärder som framkommer och prioriteras läggs in i nästa års verksamhetsplan. Kommunstyrelsens ledningsidé Kommunstyrelsen i Söderhamns kommun ska på kommunfullmäktiges uppdrag: Styra och leda kommunens verksamhet utifrån en strategisk inriktning Utveckla medborgar- och brukarperspektivet Stärka kommun- och koncernnyttan Fokusera på resultat, analys och utveckling Tydliggöra ansvar och befogenheter på alla nivåer i kommunen PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Verksamhetsplanen utgör nämndens/bolagsstyrelsens styrning av verksamheterna inom sitt ansvarsområde. SÖDERHAMNS KOMMUN BUDGET 2012-2015 UPPDATERAD JUNI 2012 15

OMVÄRLD OCH FÖRUTSÄTTNINGAR PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Omvärldsanalys Kommunstyrelseförvaltningen uppdaterar löpande kommunens omvärldsanalys. Dokumentet med aktuell omvärldsanalys kan hämtas i kommunstyrelsens diarium. Nämnder och bolag arbetar med en egen omvärldsanalys, med den kommungemensamma analysen som grund. Bedömning av Sveriges ekonomi Allt fler tecken tyder på en förbättrad konjunktur. Hushållen lättar på sina plånböcker samtidigt som företagens framtidsförväntningar ljusnar. Inte bara här hemma utan också i andra länder är tongångarna nu mer positiva. Men även om många tecken pekar rätt är krisen långt ifrån över. Den senaste utvecklingen i Grekland med en instabil politisk och ekonomisk situation samt den tilltagande skuldkrisen i fram för allt Spanien medför att konsekvenserna för ekonomin är svårbedömd. Tillväxten i svensk ekonomi bedöms av Sveriges kommuner och landsting (SKL) därför inte bli mycket mer än Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges måttlig. BNP beräknas öka 0,6 procent i 2012 och 2,6 procent 2013. Stora utmaningar på arbetsmarknaden kvarstår. Den bräckliga tillväxten ger inte utrymme för någon sysselsättningsökning. Istället stiger arbetslösheten. Det fjärde kvartalet 2011 föll BNP med 1,1 procent. Även första kvartalet i år har BNP:s utveckling varit svag. Den negativa utvecklingen under vinterhalvåret drar ner tillväxttalet för 2012 som helhet. Trots att BNP från och med det andra kvartalet beräknas växa med omkring 2,5 procent i årstakt blir ökningen för helåret 2012 enbart 0,6 procent. En tillväxt på 2,5 procent bedömer SKL inte tillräcklig för att på något avgörande sätt förbättra läget på arbetsmarknaden. Arbetslösheten fortsätter därför att stiga en bit in på 2013. Uppgången i arbetslösheten blir dock måttlig. På helårsbasis handlar det enbart om några tiondels procent. 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 BNP* 5,9 4,0 1,0 2,6 3,5 3,7 3,3 Sysselsättning, timmar* 2,6 2,3 0,0 0,1 1,0 1,2 0,7 Öppen arbetslöshet, nivå 8,4 7,6 7,8 7,9 7,3 6,7 6,3 Timlön, nationalräkenskaperna 0,5 3,2 3,3 3,2 3,4 3,7 4,0 Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,6 2,5 3,2 2,9 3,1 3,7 4,0 Konsumentpris, KPIX 1,8 1,1 1,4 1,1 1,4 1,6 1,7 Konsumentpris, KPI 1,2 3,0 1,3 1,1 1,8 2,2 2,3 *Kalenderkorrigerad utveckling. Källa Sveriges Kommuner och Landsting, 2012-04-26 Ekonomin i budgeten för 2012-2015 Resultatnivån vid uppdateringen 2012 uppgår inte riktigt till beslutad målsättning om 80 mkr. Bedömningen är dock att budgeterad nivå är tillräcklig mot bakgrund av att konjunkturen förväntas stärkas de närmaste åren vilket bör leda till ökande skatteintäkter. I det budgeterade resultatet finns därtill en konjunkturreserv om 12 mkr fördelade med 6 mkr vardera åren 2014-2015. Det finns därmed marginal även för konjunkturnedgång och andra oförutsedda händelser. Räknas skattereserven in i resultatet ligger det budgeterade resultatet i nivå med det finansiella målet. Kommunen fortsätter sin strategi att avsätta extra pengar för de pensionskostnader som hänför sig till ansvarsförbindelsen (pensioner intjänade före 1998). För hela budgetperioden avsätts ytterligare 16 mkr. De osäkerheter som finns beror till stor del på hur konjunkturen kommer att fortsätta utvecklas. En fortsatt avmattning eller nedgång slår direkt på kommunens ekonomi i form av minskade skatteintäkter. En annan viktig faktor för kommunens intäkter är befolkningsutvecklingen. Söderhamns befolkning har under de senaste 10 åren minskat med i snitt drygt 200 invånare per år. En minskning med 200 invånare betyder schablonmässigt en minskning av skatteintäkterna med cirka 8 mkr per år. Beloppen ackumuleras med nästa års förändring. Budgeten för 2012-2015 baseras på en årlig befolkningsminskning om 200 personer. För 2011 uppgick befolkningsminskningen till 320 personer vilket innebär en ytterligare intäktsminskning om årligen 5-6 mkr eller 22 mkr för hela budgetperioden 2012-2015. För 2012 visar befolkningsutvecklingen t o m 16 SÖDERHAMNS KOMMUN BUDGET 2012-2015 UPPDATERAD JUNI 2012

maj 2012 på en förbättring och det är troligt att befolkningsminskningen kommer att rymmas inom de budgeterade 200 personer i år. Osäkerheten ligger i hur befolkningsutvecklingen utvecklas framöver och därmed hur skatteintäkterna utvecklas i budgeten. Avtalsrörelsens utveckling under våren visar på att de budgeterade löneökningarna om 3 % ligger i nivå med behovet. Osäkerheter består i att avtalen som slutits är på 1 år. Budgeten baseras på SKL:s antagande om löneökningar för 2013-2015. Beroende på hur konjunkturen förändras kan dessa antaganden om löneökningar förändras och därmed direkt påverka budgetens kostnader. Den sänkta skatteintäktsprognosen har gjort att utrymmet för att göra kommunala satsningar begränsats något. Kommunen behöver i ett normalkonjunkturläge ha ett resultat på ca 20 mkr (efter extra pensionsavsättning) för att kunna möta oförutsedda händelser samt ev ytterligare konjunkturnedgång. Konsekvensen av att inte ha en rimlig reserv blir att hela tiden hamna i kortsiktiga besparingar för att återställa underskott. Nedan visas i diagramform utvecklingen inom ett antal nyckelområden för kommunen. Syftet med diagrammen är i första hand att jämföra utvecklingen i Söderhamn över tiden. Resultatutveckling För perioden budgeteras ett resultat som överensstämmer med god ekonomisk hushållning. Därutöver finns en konjunkturreserv om 6 mkr för respektive år, 2014 och 2015. Resultatutveckling (mkr) 80 60 40 20 0-20 -40 2005 2007 2009 2011 2013 2015 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Skatteintäkter och nettokostnader Skatteintäkterna har under de senaste åren ökat på grund av en stärkt svensk konjunktur. Skatteintäkternas utveckling är beroende av konjunkturutveckling och kommunens befolkningsutveckling. Nettokostnadernas utveckling beror till hög grad på nämndernas budgetdisciplin. Så länge ökningstakten på skatteintäkterna är högre än nettokostnaderna stärks kommunens ekonomi. Skatteintäkter jämfört med nettokostnader (mkr) 1400 1300 1200 1100 Nettokostnad Skatteintäkter 1000 2005 2007 2009 2011 2013 2015 Låneskuld (mkr) 200 Utveckling av låneskuld De långfristiga skulderna per invånare i Söderhamn är lägre än genomsnittet för länet och beräknas under budgetperioden 2012-2015 amorteras kraftigt. Den genomsnittliga räntan för perioden beräknas till ca 3,2 % 150 100 50 0 2005 2007 2009 2011 2013 2015 SÖDERHAMNS KOMMUN BUDGET 2012-2015 UPPDATERAD JUNI 2012 17

Investeringar (mkr) 100 Investeringar Under budgetperioden 2012-2015 beräknas investeringarna totalt uppgå till 200 mkr (exklusive rationaliseringsinvesteringar). Fördelningen över åren beslutas till huvudsaklig del under budgetperioden. 80 60 40 2005 2007 2009 2011 2013 2015 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Pensionsförpliktelserna Den del av pensionsförpliktelserna som redovisas som ansvarsförbindelse är ca 9 procent högre än genomsnittet för länet. Pensionsförpliktelser (mkr) 1000 800 600 400 Pensionsförpliktelser Varav intjänade t.o.m. 1997 2005 2007 2009 2011 2013 2015 Arbetslöshet inkl arbetsmarknadsåtgärder (procent) Arbetslöshet inklusive arbetsmarknadsåtgärder Tack vare ett aktivt arbete har arbetslösheten minskat i kommunen. Arbetslösheten, både för kommunen totalt och för kommunens ungdomar, är fortsatt under 2012 lägre än genomsnittet för länet. 20 15 10 5 0 Kommunens ungdomar Länets ungdomar Kommunen totalt Länet totalt 2003 2005 2007 2009 2011 Befolkningsutveckling (antal) Befolkningsutveckling De senaste tio åren har befolkningen minskat med cirka 200 personer per år. För kommunen innebär en minskning med 200 personer minskade skatteintäkter om drygt 8 mkr. 2011-12-31 uppgick befolkningen till total 25 334 invånare i Söderhamns kommun. Söderhamn är därmed på 99:e plats i storleksordning av Sveriges 290 kommuner. 30000 27500 25000 22500 20000 2005 2007 2009 2011 2013 2015 18 SÖDERHAMNS KOMMUN BUDGET 2012-2015 UPPDATERAD JUNI 2012

Befolkningsutveckling bland barn/ungdomar och äldre Befolkningsutvecklingen är lik utvecklingen för flertalet av Sveriges små och medelstora kommuner. Antalet barn och ungdomar minskar medan antalet äldre ökar. Åldersgruppen 21-64 år uppgår fn till 12 600 personer och beräknas fram till 2015 minska med ca 700 st till 11 900 personer. Befolkningsutveckling barn/ungdomar och äldre (antal) 8000 7000 6000 5000 4000 Äldre (över 65 år) Barn och ungdomar (t o m 19 år) 2005 2007 2009 2011 2013 2015 Vakansgrad i allmännyttan Vakansgraden visar antalet lediga lägenheter i förhållande till det totala bostadsbeståndet i kommunens fastighetsbolag Faxeholmen AB. Vakansgraden på cirka 9 procent år 2011 är en av landets högsta. Enligt Statens Bostadskreditnämnd anses en normal vakansgrad uppgå till 2 procent. Vakansgrad i allmännyttan (procent) 25 20 15 10 5 0 2003 2005 2007 2009 2011 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR SÖDERHAMNS KOMMUN BUDGET 2012-2015 UPPDATERAD JUNI 2012 19

GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Sedan år 2000 innehåller kommunallagen regler som syftar till att kommunerna ska ha en ekonomi som är i balans. Från och med räkenskapsåret 2005 kompletterades lagen med regler om God ekonomisk hushållning. I korthet innebär reglerna att kommunen måste upprätta en budget där intäkterna överstiger kostnaderna. Det är dock i praktiken inte tillräckligt att budgetera ett nollresultat, utan reserver måste finnas för att bland annat kunna möta oförutsedda kostnadsökningar, minskade intäkter och finansiering av kommunens pensionsskuld som avser pensioner intjänade före 1998. Uppstår underskott i ett bokslut måste kommunfullmäktige fatta beslut som återställer underskottet senast tre år efter att underskottet uppstod. God ekonomisk hushållning innebär även att dagens medborgare finansierar sin egen kommunala välfärd och inte skjuter upp betalningen till kommande generationer. Mål och riktlinjer ska anges både ur ett finansiellt perspektiv och ur ett verksamhetsperspektiv. Mål ur ett finansiellt perspektiv Söderhamns kommun har fyra finansiella mål som ska säkra en långsiktig ekonomi i balans. Målen har satts för hela budgetperioden 2012-2015. 1. Årets resultat ska under perioden 2012-2015 uppgå till 80 mkr, eller 20 mkr i genomsnitt exklusive extra avsättning för framtida pensionskostnader om minst 16 mkr för hela budgetperioden. Kommentar: Syftet med detta mål är att ha en ekonomi i kommunen som klarar av svängningar i konjunkturen samt oförutsedda händelser. Det ligger därmed i sakens natur att om oförutsedda händelser inträffar eller om kommunens skatteintäkter minskar så uppnås inte resultatmålet vilket då är helt acceptabelt. En analys utifrån föregående budgetperiod 2008-2011 visar på vikten av att budgetera med resultatnivåer som föreskrivs för god ekonomisk hushållning. Utan dessa resultatmål hade verksamheterna drabbats än mer under den senaste lågkonjunkturen. 2. Investeringar ska finansieras med egna medel till 100 %. Investeringsnivån kan ökas med investeringar som genererar intäkter eller sänker kostnader. Kommentar: Syftet är att inte försämra kommunens ekonomi genom för stora investeringar utan att ligga på en investeringsnivå som svarar mot kommunens ekonomiska utrymme. För att uppfylla investeringsmålet bör investeringsnivån för hela budgetperioden ej överstiga 200 mkr exkl rationaliseringsinvesteringar. 3. Vid utgången av år 2015 ska låneskulden vara oförändrad eller lägre i förhållande till den 31 december 2011. Kommentar: Om de övriga finansiella målen hålls bör låneskulden minska kontinuerligt. 4. Minst 4 mkr ska årligen, plus reavinster från försäljning av mark, avsättas för den ansvarsförbindelse som ligger utanför balansräkningen och som avser intjänade pensionsförmåner till de anställda före år 1998. Utöver denna avsättning tillkommer reavinster från försäljning av mark. Kommentar: Vid slutet av budgetperioden beräknas totalt ca 42 mkr finnas avsatta för framtida pensionskostnadsökningar p.g.a. ansvarsförbindelsen. Mål ur ett verksamhetsperspektiv Kommunfullmäktige har för perioden 2012-2015 fastställt sex inriktningsmål som beskriver den politiska inriktningen och ambitionsnivån för kommunens huvudprocesser (huvudarbetsuppgifter). Målen utgår från kundernas/ medborgarnas behov och önskemål. Utöver detta ska nämnder och bolag fastställa mål för styrning och ledning av den löpande verksamheten. Strategiska nyckeltal Kommunfullmäktige har från och med 2009 beslutat att följa ett antal strategiska nyckeltal avseende exempelvis ekonomi, verksamhet och kundnöjdhet. Nyckeltalen är ett komplement till ledningen och styrningen av den kommunala verksamheten, men syftar även till att kunna jämföra både utvecklingen i kommunen över tid och utvecklingen i omvärlden. Balanskravet Vid ingången av år 2012 beräknas enligt nuvarande prognos att det inte finns något underskott att återställa. Med den budgeterade resultatnivån för 2012-2015 uppfyller kommunen balanskravsreglerna. Besparingskrav Budgeten för 2012-2015 innehåller inga nya sparkrav. Under föregående budgetperiod beslutade kommunfullmäktige om besparingar om totalt 108 mkr. Kvarvarande besparingar sedan föregående budgetperiod som påverkar budgetperioden 2012-2015 framgår av nedanstående tabell: (kkr) 2012 2013 2014 2015 Besparingseffekter av införande av e-handel 1 000 3 000 5 000 6 000 Lokalkostnader (lokal, energi, städ mm) 1 500 2 000 2 500 2 500 Summa 2 500 5 000 7 500 8 500 20 SÖDERHAMNS KOMMUN BUDGET 2012-2015 UPPDATERAD JUNI 2012

Effektiviseringsprojekt Verksamheternas omfattande arbete med att ta fram besparingsförslag under förra budgetperioden har medfört att arbetet med effektiviseringsprojektet planeras genomföras under denna budgetperiod 2012-2015. Effektiviseringsprojektet ska inte kopplas till besparingskrav på verksamheterna utan syftar till att utveckla verksamheten vad gäller produktivitet och effektivitet. Fokus ska vara på utveckling, ständiga förbättringar, utifrån en stark förankring hos, och medverkan av, medarbetarna. Arbetet berör både nämnder och bolagsstyrelser. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR SÖDERHAMNS KOMMUN BUDGET 2012-2015 UPPDATERAD JUNI 2012 21

EKONONOMISTYRREGLER PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Allmänt Söderhamns kommun tillämpar en helhetssyn på ekonomi och verksamhet med stark fokusering på resurstilldelning och resultatkrav med ett decentraliserat arbetssätt. Resultatkravet består av att uppfylla resultatmål som omfattar ekonomi, prestationer och kvalitet. Kommunfullmäktiges styrning sker i huvudsak genom ett antal inriktningsmål samt tilldelning av nettobudgetramar till nämnderna. Genom att ange ett antal finansiella mål sätts ramarna för hur stor verksamhet som kan bedrivas. Det ekonomiska målet är överordnat andra mål. Vid konflikter mellan verksamhetsmål och resurser sätter sålunda resurserna gränsen för måluppfyllelsen. Bedöms effekterna för verksamheten vara oacceptabla ska nämnderna lyfta frågan till kommunstyrelsen för ställningstagande och ev omprioritering. Nämnder och bolagsstyrelser har ett fullt ansvar för sin ekonomi och verksamhet sett över tiden, vilket innebär att ansvaret inte bara är begränsat till det enskilda budgetåret. I budgeten finns inget centralt anslag för oförutsedda utgifter. Nämnderna ska ha en egen budgetreserv, för att enklare kunna hantera dessa frågor. Budgetreserven bör åtminstone uppgå till 0,5 procent av nettobudgeten, men storleken måste varje nämnd själv bedöma. Kommunstyrelsen kommer endast att behandla framställningar om utökade budgetramar där det framstår som helt orimligt att frågan hanteras av en nämnd eller där det finns ett kommunövergripande intresse. För nämnderna gäller att de över- och underskott som uppstår enskilda år inom budgetperioden 2012-2015 i sin helhet överförs till nästkommande år, enligt särskilda regler. Den ekonomiska styrningen av bolagen sker genom fastställande av avkastningskrav och några olika finansiella nyckeltal. Bolagen ska även verka för genomförande av Vision Söderhamn, kommunens varumärkesplattform och inriktningsmålen med handlingsprogram på samma sätt som nämnderna. Driftbudgetramar Kommunfullmäktige fördelar medel i form av en nettobudgetram per nämnd som ligger fast för alla fyra åren under budgetperioden. Inom denna ram har nämnderna att genomföra de inriktningsmål som kommunfullmäktige beslutat om samt att i övrigt genomföra den verksamhet som respektive nämnd ansvarar för. Nämnderna har stor frihet att besluta om omdisponeringar mellan verksamheter inom sin nettobudgetram, under förutsättning att inga principiella avsteg görs från av kommunfullmäktige beslutade mål och resultatkrav. När nämnder lägger förslag till kostnadsminskningar i sin verksamhet ska alltid koncernnyttan beaktas. Detta innebär att förslag som innebär väsentliga kostnadsökningar/försämringar för andra nämnder/bolag alltid måste underställas kommunstyrelsen innan de genomförs. Genomförande och uppföljning Nämnderna styr sin verksamhet genom mål och budgetanslag, vilket tydliggörs i en verksamhetsplan. I verksamhetsplanen ska även planeringen för genomförandet av kommunfullmäktiges inriktningsmål framgå. Nämnderna följer upp sin verksamhet åtta gånger per år och rapporterar till kommunstyrelsen två gånger per år inklusive årsbokslutet. För genomförandet av varje inriktningsmål finns även ett handlingsprogram, vilket är en arbetsform där kommunens nämnder och bolag samverkar och lägger upp taktiken för att nå inriktningsmålen. Handlingsprogrammen följs upp två gånger per år och rapporteras till kommunstyrelsen. I samband med delårsrapporten och årsbokslutet följs även internkontrollplaner och investeringar upp. Anslagsbindning Nämnderna beslutar fritt om hur den tilldelade nettobudgetramen ska fördelas till olika verksamheter dock efter hänsyn taget till de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige fastställt. För vissa anslag finns begränsningar i hur de får användas vilket framgår nedan. Underhåll De budgetanslag som getts från kommunfullmäktige för underhåll av byggnader och lokaler, fritidsanläggningar, gator, vägar, broar mm (konstbyggnader), gatubelysning är öronmärkta för ändamålet och får inte användas till andra ändamål. Blir det överskott mot budget ska överskottet användas till underhåll påföljande år. I en besparingssituation får inte anslagen sänkas som en del i att lösa besparingen. I samband med upprättandet av internbudget/verksamhetsplan ska uppräkning av budgetanslaget ske med av kommunen antagna prisuppräkningstal. Över- och underskott mot budget resultatbalanseras till nästa år. Uppkommer underskott kan detta återställas genom att göra mindre underhåll nästa år. Vinterväghållning, bostadsanpassning och försörjningsstöd De budgetanslag som getts från kommunfullmäktige för vinterväghållning, bostadsanpassning och försörjningsstöd är öronmärkta för ändamålet och får inte användas till andra ändamål. Kostnaderna för nämnda verksamheter varierar ofta kraftigt mellan år beroende på t ex klimat- och konjunkturfaktorer. Budgetramen är framräknad så att över- och underskott ska ta ut varandra sett över tiden. Detta innebär att ett underskott ett enstaka år är tänkt att kunna täckas av överskott kommande år. Underskott ska inte behöva täckas från andra verksamheter såvida inte nämnden bedömer det möjligt. Så snart ansvarig nämnd ser att nivån på budgeten inte räcker för att ha långsiktig budgetbalans ska nämnden besluta om förändringar inom verksamheten så att budgetbalans nås. Bedömer nämnden att det inte går 22 SÖDERHAMNS KOMMUN BUDGET 2012-2015 UPPDATERAD JUNI 2012