BUDGET Beslutad Oktober Söderhamns Kommun FÖR MER INFORMATION: Kommunalråd, Sven-Erik Lindestam (s),

Transkript

1 Söderhamns Kommun BUDGET Beslutad Oktober 2011 FÖR MER INFORMATION: Kommunalråd, Sven-Erik Lindestam (s), Kommunchef, Margareta Högberg Ekonomichef, Carl-Göran Ericsson Söderhamns kommun Söderhamn Tel Fax E-post

2 3 4 Inledning Förord PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Vision Varumärke Inriktningsmål Ledstjärnor i vårt arbete Verksamhetsledningsprocessen i Söderhamns kommun Omvärld och förutsättningar God ekonomisk hushållning Ekonomistyrregler Budget- och planeringsförutsättningar EKONOMISK SAMMANSTÄLLNING Resultatbudget Balansbudget Kassaflödesbudget Nämndernas nettoramar Investeringsbudget NÄMNDERNA Kommunfullmäktige Revisionen Kommunstyrelsen Överförmyndarnämnden Valnämnden Kultur- och samhällsutvecklingsnämnden Bygg- och miljönämnden Barn- och utbildningsnämnden Nämnden för lärande och arbete Socialnämnden Omvårdnadsnämnden BOLAGEN Söderhamn NÄRA AB Söderhamn Elnät AB Söderhamn Stadshus AB Faxeholmen AB Layout och tryck: Bok & Tryck AB, Söderhamn 2012 Illustratör: Anna Ödlund

3 INLEDNING Allmänt Söderhamns kommuns budgetdokument är kommunfullmäktiges verktyg för att styra och leda den kommunala nämndsverksamheten och kommunens bolag. Bolagen styrs även via ägardirektiv. Budgeten är lagd för fyra år med koppling till mandatperioden. Dokumentet vänder sig i första hand till nämnds- och bolagspolitiker samt till verksamheternas personal. Dokumentet innehåller nämndernas driftsbudgetar och investeringsbudgetar samt eventuella uppdrag till nämnden från kommunfullmäktige. Budgeten för är även starten för arbetet med det nya varumärket, som fokuserar på tre utvecklingsteman; skärgården, flexibelt lärande och entreprenörskap. Vision Söderhamn tillsammans med dessa tre teman genomsyrar de sex nya inriktningsmål som ska vara styrande för utvecklingen av Söderhamn under För att möjliggöra detta har kommunfullmäktige beslutat att senarelägga fastställande av respektive nämnds och bolagsstyrelse verksamhetsplaner. På så vis får nämnder och bolagsstyrelser möjlighet att arbeta in inriktningsmålen i de ordinarie verksamheterna. Budgeten i korthet Ekonomiskt kan det sägas vara en normalbudget där utgångspunkt varit att kompensera nämnderna för den pris- och löneutveckling som nu kan bedömas för budgetperioden. Budgeten innehåller inga nya besparingar men några nämnder måste arbeta för att uppnå balans i budgeten. INLEDNING Det budgeterade resultatet uppgår till knappt 2 % av kommunens skatteintäkter inklusive extra avsättning med 4 mkr varje år för intjänade pensioner före 1998 (ansvarsförbindelsen). Detta motsvarar ett resultat på 80 mkr för hela budgetperioden vilket anses vara det resultat en kommun normalt behöver ha för att ha en ordnad ekonomi. Utöver detta resultat finns en konjunkturreserv på sammanlagt 12 mkr som ligger i slutet av budgetperioden för att ytterligare kunna möta minskade skatteintäkter vid en konjunkturnedgång. För kommunens deltagande i olika projekt och utvecklingsarbete finns totalt 18 mkr för hela budgetperioden avsatt. När nämnderna i slutet av 2011 arbetat med handlingsprogrammen för inriktningsmålen kan en del av dessa medel komma att fördelas till nämnderna för att arbeta med genomförandet av inriktningsmålen. Investeringsbudgeten för hela budgetperioden uppgår till drygt 250 mkr och är anpassad så att investeringarna kan egenfinansieras dvs utan upplåning. De största investeringarna är rustning av skolor samt satsningar på utveckling av Söderhamns kommun. De främsta ekonomiska osäkerheterna är hur södra europas och USA:s skuldkris utvecklas samt hur djup konjunkturnedgången i världen blir. Lägre tillväxt med ökad arbetslöshet som följd påverkar kommunernas skatteintäkter negativt. Kommunens skatteintäkter är budgeterade efter en befolkningsminskning om 200 personer per år. Redan i mitten av augusti 2011 överstiger befolkningsminskningen denna nivå. Historiskt har dock befolkningsminskningen uppgått till i genomsnitt 200 personer per år. En befolkningsminskning med 100 personer innebär minskade skatteintäkter med i genomsnitt 4 mkr varje år. SÖDERHAMNS KOMMUN BUDGET

4 Nu siktar vi framåt! NU SIKTAR VI FRAMÅT I Söderhamn arbetar vi sedan 2008 med en fyraårsbudget. Såväl mål som ekonomi beslutas vid ett tillfälle för hela budgetperioden. Vi gör detta för att skapa långsiktighet i planeringen av våra verksamheter. Söderhamn ska ha en bärkraftig ekonomi som skapar förutsättningar för morgondagens välfärd. Sunda finanser, hållbar miljö och god välfärd ska alltid ses som en helhet. I det jobbet ska fler bli nöjda med vår barn- äldre- och handikappomsorg. I det arbete som pågått med att jobba fram denna budget har det också arbetats med att föra samman kommunens vision och varumärke med de sex inriktningsmålen. Kärnan i vårt varumärke är skärgården som tillsammans med entreprenörskap och ett flexibelt lärande ska dra kommunen mot en positiv utveckling. Under de kommande fyra åren vill vi aktivt jobba för att företagsklimatet förbättras i kommunen. Det arbetet ska också leda till att vi får fler företag som är verksamma och att de som är verksamma ska växa i vår kommun. För att det arbetet ska lyckas så är det avgörande att kommunen blir lättare att komma i kontakt med och att vi på kommunen blir än mer serviceinriktade. Jobb skapas inte av kommunen själv men vi ska ge förutsättningarna. Ska vi nå ett hållbart Söderhamn är det nödvändigt att samtidigt värna miljön, bekämpa orättvisor, bejaka mångfalden och därmed skapa en social hållbarhet. Vi måste även hålla oss inom de ramar som ekosystemen sätter. Vår vision är att ge alla söderhamnare lika goda möjligheter jämlikhet, rättvisa och solidaritet är förutsättningar för hållbar utveckling. Vi kommer också att tillsammans med regionen, näringsliv och andra kommuner jobba hårt för att få till en bättre infrastruktur, inte minst ska vi arbeta för att få till ett dubbelspår efter ostkustbanan. Medborgarna ska bemötas som hela människor och ses utifrån hela sin livssituation. De kommunala verksamheterna måste vara lättillgängliga, serviceinriktade och präglas av en helhetssyn som ger möjlighet att utnyttja befintliga resurser på ett effektivt sätt. Söderhamns Kommuns verksamheter finns till för söderhamnarna och inte tvärtom. Jag ser med stark framtidstro fram mot de kommande fyra åren och känner att det är Söderhamns tur nu att få bekräftelse på det vi vet, att vi har ett bra geografiskt läge, en unik skärgård och att vi skapar vår egen framtid! Vi vill under den kommande budgetperioden se en förändring och förbättring av stadens centrum. Därför vill vi under perioden aktivt arbeta för en uppfräschning och ge vårt centrum mer av skärgårdskänsla. Det arbetet har redan påbörjats med den nya statstrafiken, den nya bussomstigningsplatsen och den nya bron in mot centrum. En utvecklad centrumhandel är också en viktig del i detta arbete Vi vill under de kommande fyra åren utveckla kommunen på ett långsiktigt hållbart sätt. Vi vill skapa en framåtanda och en bärkraft som ger förutsättningar för alla medborgare att leva ett gott liv. Söderhamn ska präglas av solidaritet. Det betyder att människor ska kunna känna trygghet i att leva, bo och röra sig fritt i vår kommun. Sven-Erik Lindestam, kommunstyrelsens ordförande 4 SÖDERHAMNS KOMMUN BUDGET

5 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR SÖDERHAMNS KOMMUN BUDGET

6 VISION Varumärke inriktningsmål LEDSTJÄRNOR I VÅRT ARBETE PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Visionen med dess strategier beskriver söderhamnarnas önskebild av kommunen som en plats att leva och bo på och är ett resultat av många söderhamnares arbete. Gemensamt har de bidragit med sin kunskap om nuet, sina drömmar om framtiden och, inte minst, sin idérikedom om hur man vill och kan skapa en framtid för Söderhamn. Sammanlagt har 250 personer från alla delar av samhället deltagit i visionsgrupper, breda samlingar och analysgrupper. Dessutom har alla högstadie- och gymnasieklasser gett sin syn på Söderhamn av idag och imorgon. Kommunfullmäktige har nu antagit en varumärkesplattform där skärgård, flexibelt lärande samt entreprenörsskap är bärande utvecklingsteman. I utvecklingen av Söderhamn är det i första hand kring dessa teman som kraftsamling ska ske. Genom att koncentrera resurser får vi betydligt bättre förutsättningar att skapa ett för Söderhamn starkt varumärke. På sikt blir just kombinationen av skärgård, entreprenörskap och utbildning tongivande för hur Söderhamn upplevs. Rätt utvecklad ger den vår kommun unika fördelar i konkurrensen med andra platser. Med visionen som ledstjärna och varumärkesplattformens utvecklingsteman har kommunfullmäktige formulerat sex inriktningsmål som ska vara styrande för utvecklingen av Söderhamn under perioden Fr o m 2012 benämns visionen Vision Söderhamn. Öppna Söderhamn något att längta till! Betyder att Söderhamn ska ha ett öppet och tillåtande klimat som gynnar alla. Söderhamnarna känner engagemang, delaktighet och ansvar i samhällets olika delar. I Söderhamn unnar vi varandra framgång och alla hjälps åt Individer, företag och organisationer lyfter Söderhamn. Idéer tas väl emot och vi unnar varandra framgång. Alla hjälps åt och Jante är begravd för gott. Söderhamnarna driver samarbete över alla gränser I Söderhamn samarbetar vi inåt och utåt för kvalitet, effektivitet och goda relationer. I samarbetet ställs krav på resultat och kompromissvilja utan att ge avkall på den egna identiteten. Lärande och mångfald får det att sjuda av skaparkraft och glädje Lärande och mångfald är den viktigaste inspirationskällan för nyskapande och utveckling av individer och företag. I Söderhamn finns tillgång till utbildning och lärande av hög kvalitet för skiftande behov. Våra företag växer och alla bidrar till utvecklingen Söderhamn har ett innovativt och dynamiskt näringsliv och alla har arbete. Näringslivsfrågorna prioriteras och entreprenörskap präglar skolan. Det är verkligen full fart här Allting är möjligt, det omöjliga tar bara lite längre tid! Strategier För att uppnå visionen har sju strategier eller handlingsvägar tagits fram, vilka delats in i tre områden: Tillgångar som växer Stimulera entreprenörskap och företagsutveckling. Vidareutveckla det lärande Söderhamn. Utveckla attraktiva livsmiljöer. Nätverk som stärker Riv murar och bygg broar. Fokusera på möten mellan människor. Kraftsamla för ett starkt kultur- och föreningsliv. Förebilder som lyfter Synliggör framstegen. Kommunens varumärke I februari 2011 antog kommunfullmäktige kommunens varumärkesplattform. Den har sin grund i en vilja att hejda utflyttningen från Söderhamn och samtidigt öka antalet inflyttare. Söderhamn är en bra kommun att leva och bo i och det vill vi visa upp och fortsätta utveckla. Vi vill tydliggöra vad som är bra och unikt, genom att ge Söderhamn ett tydligt varumärke. Vi har så mycket som är vackert, fantastiskt och värt att uppmärksamma i Söderhamn. Därför har vi i över ett års tid haft dialog med 100-tals söderhamnare, gjort analyser och tagit hjälp av extern expertis, för att välja ut vilka tillgångar som vi ska använda för att bygga vårt varumärke. Nu handlar det inte om slogans, inte om reklamkampanjer, utan nu är det ett flerårigt utvecklingsarbete som ligger framför oss. Vi ska tillsammans bygga ett starkt varumärke, ett Söderhamn vi är stolta över. Skärgård, flexibelt lärande och entreprenörskap Vi har valt att fokusera på tre olika utvecklingsteman i varumärkesarbetet. Det första temat är skärgården, det andra handlar om flexibelt lärande medan det tredje är relaterat till entreprenörskap. När vi utvecklar Söderhamns varumärke är det i första hand kring dessa teman vi ska kraftsamla. Naturligtvis är inte detta de enda aspekter av Söderhamn som förtjänar att lyftas fram, men genom att koncentrera våra resurser får vi betydligt bättre förutsättningar att skapa ett för Söderhamn starkt varumärke. Varje tema bottnar i förhållanden som är unika för Söderhamn och därmed har vi mycket gratis redan från början. Det som är unikt för Söderhamn gör skillnad, det som inte är unikt gör inte lika stor skillnad. Vi har valt teman som stöttar varandra och som på så sätt ger oss ännu större utväxling på varumärkesarbetet. På sikt blir just kombinationen av skärgård, entreprenörskap och utbildning tongivande för hur Söderhamn upplevs. Rätt utvecklad ger den mixen oss unika fördelar i konkurrensen med andra platser. 6 SÖDERHAMNS KOMMUN BUDGET

7 Huvudarbetsuppgifter och inriktningsmål För att tillgodose medborgarnas behov av kommunal service på ett bra sätt har kommunens verksamhet delats in i fyra huvuduppgifter: För att driva utvecklingen inom kommunens verksamhet under fyraårsperioden så har kommunfullmäktige fastställt sex inriktningsmål fördelade på de olika huvuduppgifterna: Tillhandahålla Omsorgstjänster Möjliggöra Lärande och utveckling av individen Utveckla Förutsättningarna för en bra livsmiljö Skapa Förutsättningar för arbete och tillväxt Inriktningsmål för Söderhamns kommun under budgetperioden Nöjdheten med barn- äldre och handikappomsorgen hos medborgarna i Söderhamn ska årligen öka utifrån 2011 års resultat och minst uppnå 90 procent 2015 Varför: Målet syftar till att förbättra dialogen mellan kommunen och dess kunder, brukare. Det ska göra det lättare att prioritera i verksamheten utifrån vad som är viktigast för de som tar del av barn-, äldre- och handikappomsorgen. All personal ska arbeta efter ett individanpassat förhållningssätt. Syftet är att brukare, så långt möjligt, ska behålla sin identitet och sina funktioner. Ledstjärnan är trygghet och förtroende med individen i centrum. Tillhandahålla omsorgstjänster PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Mätmetod: Inom barnomsorg genomförs mätningen genom en urvalsundersökning där 800 brukare inom förskola och fritidsverksamhet tillfrågas. Inom äldreomsorg sker mätningen vis SKL:s projekt öppna jämförelser där man kan jämföra information om kvalitet, resultat och kostnader inom vissa verksamhetsområden som kommuner ansvarar för. Syftet med öppna jämförelser är att stimulera landsting och kommuner att analysera sin verksamhet, lära av varandra, förbättra kvaliteten och effektivisera verksamheten. Inom handikappomsorgen genomförs mätningarna (utom socialpsykiatri) riktad till samtliga personer i särskilt boende och samtliga personer med daglig verksamhet. Mätningarna genomförs i samband med Nätverksprojektet Jämföra (under ledning av Sveriges Kommuner och Landsting) där Söderhamn deltar tillsammans med sju andra kommuner. SÖDERHAMNS KOMMUN BUDGET

8 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Möjliggöra lärande & utveckling av individer Söderhamn ska genom ett kvalitativt och flexibelt utbud av lärandemiljöer årligen utifrån 2011 års resultat förbättra sin placering i SKL:s ranking av skolverksamheten samt öka andelen elever som slutför sin gymnasieutbildning inom fyra år Varför: Utbildningsnivån har lyfts fram som en mycket viktig fråga för Söderhamn, både i visionsarbetet samt som ett viktigt utvecklingstema i vår varumärkesplattform. Anledningen är bland annat att en högre utbildningsnivå ger ungdomar bättre förutsättningar att få arbete och fortsätta sina studier samt lockar fler invånare och företag till kommunen. Mätmetod: I Öppna jämförelser grundskola kan vi jämföra resultat och resursindikatorer på kommunnivå. Skolans resultat beskrivs utifrån slutbetyg, ämnesprov och omvärldskunskap och resurserna utifrån uppgifter om kostnader och personal. Möjligheten till jämförelser av olika resultat- och resursindikatorer kan bidra till kommunernas fortsatta utvecklingsarbete av grundskolan. Årligen ska tre undervisningsgrupper startas som arbetar med flexibelt lärande-teknik som används på pedagogikens villkor och där arbetet med sociala medier utvecklas. Utifrån detta arbete ska minst ett gott exempel spridas varje år bland kommunens skolor. Utveckla förutsättningar för en bra livsmiljö Söderhamns kommun ska utvecklas till ett långsiktigt hållbart samhälle med attraktiva livsmiljöer för alla som bor och verkar i kommunen genom att årligen klättra på Miljöaktuellts kommunranking för att senast 2015 nå lägst plats 50, samt årligen förbättra sin placering enligt SCB:s nöjd medborgarindex Varför: Det här målet är övergripande för hela processen Utveckla förutsättningarna för en bra livsmiljö och bidrar till att möjliggöra ett långsiktigt hållbart samhälle som tillfredställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. En av kommunens viktigaste utmaningar är den demografiska utvecklingen. Det är därför viktigt att medborgarna trivs och vill bo kvar och att andra vill flytta hit vilket ett samhälle med goda förutsättningar för en bra livsmiljö bidrar till. Mätmetod: Miljöaktuellts kommunrankning För tredje året i rad rankar Miljöaktuellts Sveriges kommuner ur miljö- och hållbarhetsperspektiv. Rankningen har med hjälp av experter utvecklats för att på bästa sätt spegla kommunernas arbete med hållbar utvecklingen. I rankingen ingår ett flertal olika källor, bland annat andra rankingar från bland annat Gröna bilister och Svenska Naturskyddsföreningen samt Miljöaktuellts egen undersökning. Syftet med rankingen är att få en årlig mätning på tillståndet i Sveriges kommuner - att identifiera de goda exemplen, de som ligger i täten och väcka och motivera dem som fortfarande inte har kommit så långt. 8 SÖDERHAMNS KOMMUN BUDGET

9 Söderhamn upplevs senast 2015 som en attraktiv skärgårdskommun med ett levande stadscentrum med stark skärgårdskänsla Varför: I takt med att skärgården blir en mer påtaglig del av livet i Söderhamn påverkas också stadens identitet. Vi vill kunna betrakta skärgården både som ett nyskapande kunskapsfält och som en regelrätt tillväxtsektor. Mycket av det som besökare tycker är fantastiskt i Söderhamn tar vi som något självklart eftersom det är en del av vår vardag. Genom att bli bättre på att betrakta Söderhamn med en besökares ögon får vi många fler chanser att lyfta fram Söderhamn. Att ha ett levande centrum med mötesplatser, där besökaren känner skärgårdskänslan ger positiv effekt på hela kommunen genom att vi lyfter fram något som är unikt och får fler att trivas i Söderhamn. Mätmetod: SCB:s medborgarundersökning Upplever du att centrum präglas av att Söderhamn är en Skärgårds kommun? Upplever du att Söderhamn har ett levande stadscentrum? Senast 2015 ska Söderhamn ha ett bättre företagsklimat med fler företag vilket bidrar till ytterligare arbetstillfällen jämfört med 2011 Varför: Tillväxt och god arbetsmarknad är viktiga faktorer för Söderhamn och möjligheten att ge kommunal service. Målet bidrar till att kommunen lyssnar mer på näringslivets behov, vilket ger bra förutsättningar för tillväxt. Att marknadsföra Söderhamn både som en bra ort att etablera sin verksamhet i samt att livsvillkoren i övrigt är synnerligen goda är en viktig del av målet. Att sätta Söderhamn på kartan och göra inte bara potentiella etablerare intresserade av Söderhamn, är minst lika viktigt som att befintliga företag stärks i sin övertygelse om de goda förutsättningar som finns i Söderhamn. Mätmetod: Målet kommer att mätas årligen dels genom Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet samt andelen företag/1000 invånare samt andelen nystartade företag/1000 invånare. Företagarna får betygsätta kommunen som företagarkommun i 16 relevanta frågor. Utveckla förutsättningar för en bra livsmiljö Skapa förutsättningar för arbete och tillväxt PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR SÖDERHAMNS KOMMUN BUDGET

10 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Skapa förutsättningar för arbete och tillväxt Söderhamns kommun ska vara pådrivande för en positiv utveckling av infrastrukturen i kommunen genom att aktivt arbeta för en utveckling av exempelvis hamnar, motorväg, bredband samt för beslut om dubbelspår på ostkustbanan Varför: För en ort som Söderhamn är goda kommunikationer av mycket stor betydelse, inte minst för näringslivet. Sverige står inför en omfattande utbyggnad av vindkraft vilket ger regionen en unik chans till en positiv utveckling av arbetsmarknaden eftersom de vindkraftparker som byggs kan generera en stor mängd varaktiga arbetstillfällen under lång tid. En förutsättning är att regionens infrastruktur är anpassad. Med förbättrade kommunikationsleder och kommunikationsmedel ligger Söderhamn även väl till inom de avstånd och tider som är acceptabla från pendlingssynpunkt. Ett av de viktigaste strategiska utvecklingsområdena är att utveckla infrastrukturen. Sveriges pulsåder när det gäller råvaruförsörjning för produktion och export går genom länet via Söderhamn i form av E4:an och Ostkustbanan och trafiken förväntas öka kraftigt under de närmaste åren. Att Ostkustbanan förses med dubbelspår för att möjliggöra den gods- och persontrafikutveckling och E4:an får fyrfilsstandard hela vägen från Stockholm är av stor strategiskt betydelse. Mätmetod: Deltagande i möten för ändamålet Nätverk Medlem i organisationer som arbetar för utveckling av infrastrukturen i regionen STRATEGISKA NYCKELTAL Kommunfullmäktige beslutade under förra budgetperioden att ta fram vissa nyckeltal. Syftet med nyckeltalen är att vara ett kompletterande verktyg för kommunfullmäktige att se hur den kommunala verksamheten utvecklas. Utgångspunkten för de valda mål-/nyckeltalen är att de ska vara av väsentlig betydelse för kommunen under en längre tid. Därför är det ofrånkomligt att flera av nedanstående nyckeltal antingen utgör ett inriktningsmål eller ingår i inriktningsmålens handlingsprogram. Inriktningsmålens nyckeltal kommer därmed att fortsätta redovisas trots eventuella förändringar av inriktningsmål under nästkommande budgetperiod. Nyckeltalen inklusive uppföljning av dessa redovisas i 2011 års årsredovisning. 10 SÖDERHAMNS KOMMUN BUDGET

11 VERKSAMHETSLEDNINGSPROCESSEN I SÖDERHAMNS KOMMUN Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och väljs i direkta val av de i kommunen folkbokförda invånarna. Kommunfullmäktige blir därmed också det organ i kommunen som ytterst företräder medborgarnas behov av kommunal service. Kommunfullmäktige uppdrar i sin tur till nämnder och bolag att ansvara för de verksamheter som ska bedrivas i kommunen. Kommunfullmäktige har beslutat om en strukturerad process för hur arbetet ska bedrivas med att ta fram en budget i kommunen med inriktningsmål och fördelning av resurser till olika nämnder. I modellen ingår även genomförande, uppföljning samt analys och förbättringsåtgärder av den kommunala verksamheten. Denna process Genomförande benämns verksamhetsledningsprocess. Utgångspunkten när kommunen planerar verksamheten är Söderhamnarnas behov och önskemål. Verksamhetsledningsprocessen beskriver lednings- och kommunikationsflödet vid verksamhetens planering, genomförande, uppföljning samt analys- och förbättringsåtgärder. I verksamhetsledningsprocessen har pensionärerna via pensionärsrådet och barn- och unga via viktiga veckan ett särskilt uttalat inflytande. Nedanstående figur visar en översiktlig beskrivning av verksamhetsledningsprocessen. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Kundernas behov och önskemål - medborgarnas - brukarnas - m fl Planering Uppföljning Nöjda kunder - medborgarnas - brukarnas - m fl Analys och förbättringsåtgärder Styrningen av den kommunala verksamheten inklusive bolag sker i två steg. Det första steget reglerar hur processerna ser ut mellan kommunfullmäktige och nämnder/bolag. Det andra steget avser hur nämnder och bolag styr verksamheterna vilket sker via en verksamhetsplan. En annan viktig utgångspunkt har varit att få en röd tråd från kommunfullmäktiges beslut via nämnder och bolag samt ända ut till den enskilde medarbetaren. Kommunens budget omfattar fyra år i taget där inriktningsmål samt ekonomi såväl på totalnivå som till nämnder läggs fast för alla fyra åren vid ett tillfälle. Här finns en koppling till att de folkvalda politikerna ska kunna utforma sin politik för den kommande mandatperioden dock med ett års eftersläpning. SÖDERHAMNS KOMMUN BUDGET

12 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Modell för verksamhetsledning Vision Söderhamn beskriver Söderhamnarnas önskebild av kommunen som plats att leva på. Vision Söderhamn öppna Söderhamn något att längta till I söderhamn unnar vi varandra framgång och alla hjälps åt. Söderhamnarna driver samarbete över alla gränser. Lärande och mångfald får det verkligen att sjuda av skaparkraft och glädje. Våra företag växer och alla bidrar till utvecklingen. Det är full fart här! Söderhamns kommuns varumärke Varumärkets bärande utvecklingsteman är skärgården, flexibelt lärande samt entreprenörskap. De teman som ingår i varumärket är utvalda för att ytterligare utveckla Söderhamn till en bra plats att bo och leva på. Under de fyra närmaste åren kommer ett intensivt arbete att ske för att utveckla innehållet i varumärket. När det gäller utvecklingen i Söderhamns kommun är det i första hand kring dessa teman som kraftsamling ska ske. Huvuduppgifter och inriktningsmål För att tillgodose Söderhamnarnas behov av kommunal service har kommunen fokuserat på fyra huvuduppgifter. Inom varje huvuduppgift formulerar kommunfullmäktige inriktningsmål som beskriver inriktning och ambitionsnivå inom varje huvuduppgift för den kommande fyraårsperioden. Till grund för detta arbete utgör visionen och varumärket viktiga ledstjärnor, men även kommunens omvärldsanalys och inspel från nämnder och bolag viktiga underlag. Inriktningsmålen ska: vara få så att de går att överblicka präglas av de fyra perspektiven, kvalitet, tillväxt, hållbar utveckling och jämställdhet ha höjd och kännas riktigt dragande för utvecklingen i Söderhamns kommun vara SMARTa (specifika, mätbara, accepterade, realistiska och tidssatta) följas upp årligen, för trendutveckling Nedanstående figur illustrerar kommunens varumärke samt huvuduppgifter. Söderhamnarnas behov & önskemål Mål 2015 Nöjda medborgare 12 SÖDERHAMNS KOMMUN BUDGET

13 Handlingsprogram För varje inriktningsmål arbetas ett handlingsprogram fram som innehåller taktik, aktiviteter för att nå målet, ekonomi samt mätmetod för att följa upp målet. I handlingsprogrammet ska berörda nämnder och bolag beskriva hur de samverkar och lägger upp taktiken för att nå inriktningsmålen. Samtliga nämnds- och bolagsstyrelser inleder arbetet med handlingsprogrammen med att ange politiska inriktningar utifrån kommunfullmäktiges inriktningsmål. En arbetsgrupp med tjänstemän från berörda nämnder och bolag arbetar därefter fram förslag på aktiviteter för att nå inriktningsmålen. För varje inriktningsmål finns en arbetsgrupp som leds av en processledare. Handlingsprogrammen fastställs därefter av respektive nämnd/bolag vilka även ansvarar för genomförandet av de åtgärder som beslutats. Handlingsprogrammet omfattar alla fyra åren men följs upp två gånger per år och korrigeras vid behov. Verksamhetsplan för nämnder och bolag I verksamhetsplanen beskriver varje nämnd den verksamhet som de planerar att genomföra det kommande året. Här ingår även åtaganden från de kommunövergripande handlingsprogrammen samt de egna mål som respektive nämnd/bolag formulerar för den verksamhet som de ansvarar för. Från kommunfullmäktige erhåller varje nämnd en nettobudgetram för all verksamhet som de ansvarar för och som den i sin tur fördelar till sina olika verksamheter. De helägda kommunala bolagen styrs ekonomiskt via avkastningskrav i stället för nettobudgetramar men i övrigt lika som nämnderna. Uppföljning På kommunnivå följs ekonomi och mål upp per sista augusti (delårsrapport) och sista december (årsredovisning). Nämnderna följer upp ekonomi 7 gånger per år i en månadsrapport som även sammanställs och delges kommunstyrelse/kommunfullmäktige. Analys och förbättringsåtgärder Analys och utvärdering sker bl a genom analysdialoger. 2 gånger per år träffar tjänstemän från kommunstyrelsen förvaltningarnas och bolagens centrala ledningsgrupper. På politisk nivå sker en analysdialog mellan kommunstyrelsen och samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Analysdialoger sker även på förvaltningsnivå gentemot verksamheterna men även i koncernlednings- och ordförandegrupp. De förbättringsåtgärder som framkommer och prioriteras läggs in i nästa års verksamhetsplan. Kommunstyrelsens ledningsidé Kommunstyrelsen i Söderhamns kommun ska på kommunfullmäktiges uppdrag: Styra och leda kommunens verksamhet utifrån en strategisk inriktning Utveckla medborgar- och brukarperspektivet Stärka kommun- och koncernnyttan Fokusera på resultat, analys och utveckling Tydliggöra ansvar och befogenheter på alla nivåer i kommunen PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Verksamhetsplanen utgör nämndens/bolagsstyrelsens styrning av verksamheterna inom sitt ansvarsområde. SÖDERHAMNS KOMMUN BUDGET

14 OMVÄRLD OCH FÖRUTSÄTTNINGAR PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Omvärldsanalys Kommunstyrelseförvaltningen uppdaterar löpande kommunens omvärldsanalys. Dokumentet med aktuell omvärldsanalys kan hämtas i kommunstyrelsens diarium. Nämnder och bolag arbetar med en egen omvärldsanalys, med den kommungemensamma analysen som grund. Bedömning av Sveriges ekonomi Efter finanskrisen blev tillväxten i den svenska ekonomin rekordartad under En ljusare internationell bild, företagens och hushållens positiva förväntningar inför framtiden samt en stark sysselsättningsuppgång gjorde att svensk ekonomi bedömdes fortsätta att växa under åren 2011 och 2012 för att sedan stabiliseras på en normal nivå. Under sommaren 2011 förändrades konjunkturen snabbt. Svagare realekonomisk utveckling i framför allt USA parallellt med stigande oro för den statsfinansiella situationen i både Europa och USA gjorde att återhämtningen av den svenska ekonomin stannade av. SKL räknar nu, augusti 2011, med att tillväxttakten för svensk BNP under innevarande och kommande tre kvartal hamnar ner mot 1,5 procent i årstakt. Det innebär en halvering jämfört med deras tidigare beräkningar. Tillväxten för helåret 2011 beräknas trots denna nedjustering bli relativt hög. BNP beräknas öka med 4,5 procent För 2012 begränsas tillväxten till 2,0 procent. Med en svagare ekonomisk tillväxt följer att sysselsättningens utveckling försvagas. Sedan slutet av 2009 har antalet arbetade timmar i den svenska ekonomin ökat med bortemot 4 procent. En fortsatt uppgång förutses under andra halvåret i år. Men under 2012 avstannar denna utveckling och sysselsättningen minskar. Mot denna bakgrund stiger arbetslösheten. Den öppna arbetslösheten beräknas uppgå till i genomsnitt 7,7 procent 2012 jämfört med 7,6 procent i år. Att ökningen inte blir större förklaras av att ett antal personer väljer att lämna eller inte träda in i arbetskraften när chanserna att få arbete minskar. Eftersom det i utgångsläget förekommer lediga resurser, exempelvis i form av arbetslösa, kommer produktion och sysselsättning att under åren växa snabbare än vad som är normalt. Till följd av den nedjustering SKL gör i prognosen för 2012 blir dessa tillväxttal högre än i föregående prognos. Utgångsläget 2012 ligger lägre, men målet om konjunkturell balans 2015 ligger kvar på samma nivå som förut. Det låga resursutnyttjande som präglat den svenska ekonomin alltsedan finanskrisen bröt ut har bidragit till att pris- och löneökningarna blivit lägre än normalt. Underliggande inflation och löneökningstakt beräknas först 2015 nå upp till 2 respektive 4 procent när ekonomin når jämvikt. Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges BNP* 5,3 5,4 4,5 2,0 3,4 3,9 3,5 Sysselsättning, timmar* 2,4 1,7 1,6 0,1 1,0 1,4 0,9 Öppen arbetslöshet, nivå 8,4 8,4 7,6 7,7 7,1 6,3 5,8 Timlön, nationalräkenskaperna 2,8 1,1 3,5 2,9 3,2 3,7 4,0 Timlön, konjunkturlönestatistiken 3,4 2,5 2,3 2,8 3,2 3,7 4,0 Konsumentpris, KPIF 1,7 2,0 1,4 1,3 1,7 1,9 2,0 Konsumentpris, KPI 0,5 1,2 2,9 1,6 2,3 2,5 2,3 *Kalenderkorrigerad utveckling. Källa: Sveriges Kommuner och landsting, Söderhamn kommuns ekonomi I den budget som läggs fram för perioden budgeteras ett resultat som överensstämmer med god ekonomisk hushållning dvs ett resultat som uppgår till ca 2 % av kommunens skatteintäkter (inkl extra avsättning till pensioner). Därutöver finns en konjunkturreserv om 12 mkr fördelade med 6 mkr vardera åren Det finns därmed marginal för fortsatt konjunkturnedgång och andra oförutsedda händelser. Kommunen fortsätter sin strategi att avsätta extra pengar för de pensionskostnader som hänför sig till ansvarsförbindelsen (pensioner intjänade före 1998). För hela budgetperioden avsätts ytterligare 16 mkr. De osäkerheter som finns beror till stor del på hur konjunkturen kommer att fortsätta utvecklas. En fortsatt avmattning eller nedgång slår direkt på kommunens ekonomi i form av minskade skatteintäkter. En annan viktig faktor för kommunens intäkter är befolkningsutvecklingen. Söderhamns befolkning har under de senaste 10 åren minskat med i snitt drygt 200 invånare per år. En minskning med 200 invånare betyder schablonmässigt en minskning av skatteintäkterna med cirka 8 mkr per år. Beloppen ackumuleras med nästa års förändring. Budgeten för baseras på en årlig befolkningsminskning om 200 personer. Minskar befolkningen mer innebär detta där- 14 SÖDERHAMNS KOMMUN BUDGET

15 med en försvagad budget. T o m mitten av augusti 2011 har befolkningen redan minskat med mer än 200 personer vilket sannolikt innebär att befolkningsminskningen på helårsbasis blir betydligt högre än 200 personer i år. Osäkerheten ligger i hur befolkningsutvecklingen utvecklas framöver och därmed hur skatteintäkterna utvecklas i budgeten. En större avtalsrörelse inleds under hösten. Totalt kommer avtal för ungefär 2,8 miljoner anställda att omförhandlas mellan september 2011 och september De flesta kommunala avtal löper ut i mars eller april Förhandlingar kommer således att genomföras under en period då det råder stor osäkerhet om den framtida efterfrågan i svensk ekonomi. Avtalsförhandlingarna kan därmed försvåras och leda till att avtalsperioderna blir kortare än tre år. En försvagad konjunktur skulle eventuellt kunna leda till att löneavtalen sluts på lägre nivåer än vad de skulle ha gjorts vid en fortsatt högkonjunktur. Den kraftigt sänkta skatteintäktsprognosen i augusti 2011 har gjort att utrymmet för att göra kommunala satsningar begränsats radikalt. Kommunen behöver ha det resultat som nu budgeterats för att kunna möta oförutsedda händelser samt ytterligare konjunkturnedgång. Konsekvensen av att inte ha en rimlig reserv blir att hela tiden hamna i kortsiktiga besparingar för att återställa underskott. Nedan visas i diagramform utvecklingen inom ett antal nyckelområden för kommunen. Syftet med diagrammen är i första hand att jämföra utvecklingen i Söderhamn över tiden. Resultatutveckling För perioden budgeteras ett resultat som överensstämmer med god ekonomisk hushållning dvs ett resultat om ca 20 mkr för extra avsättning till pensioner. Därutöver finns en konjunkturreserv om 6 mkr för respektive år, 2014 och Resultatutveckling (mkr) PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Skatteintäkter och nettokostnader Skatteintäkterna har under de senaste åren ökat på grund av en stärkt svensk konjunktur. Under sommaren 2011 förändrades konjunkturen snabbt och SKL skrev ner sin skatteprognos, vilket för Söderhamns kommun innebar 41 mkr mindre i skatteintäkter. Skatteintäkternas utveckling är beroende av konjunkturutveckling och kommunens befolkningsutveckling. Nettokostnadernas utveckling beror till hög grad på nämndernas budgetdisciplin. Så länge ökningstakten på skatteintäkterna är högre än nettokostnaderna stärks kommunens ekonomi. Skatteintäkter jämfört med nettokostnader (mkr) Skatteintäkter Nettokostnad Låneskuld (mkr) Utveckling av låneskuld De långfristiga skulderna per invånare i Söderhamn är lägre än genomsnittet för länet och beräknas under budgetperioden amorteras kraftigt. Den genomsnittliga räntan för perioden beräknas till ca 3,2 % SÖDERHAMNS KOMMUN BUDGET

16 Investeringar (mkr) Investeringar Under budgetperioden beräknas investeringarna totalt uppgå till 200 mkr (exklusive rationaliseringsinvesteringar). Fördelningen över åren beslutas till huvudsaklig del under budgetperioden PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Pensionsförpliktelserna Den del av pensionsförpliktelserna som redovisas som ansvarsförbindelse är ca 9 procent högre än genomsnittet för länet. Pensionsförpliktelser (mkr) Pensionsförpliktelser Varav intjänade t.o.m Arbetslöshet inkl arbetsmarknadsåtgärder (procent) Arbetslöshet inklusive arbetsmarknadsåtgärder Tack vare ett aktivt arbete har arbetslösheten minskat i kommunen. Arbetslösheten, både för kommunen totalt och för kommunens ungdomar, är i augusti 2011 lägre än genomsnittet för länet Kommunens ungdomar Länets ungdomar Kommunen totalt Länet totalt Befolkningsutveckling (antal) Befolkningsutveckling De senaste tio åren har befolkningen minskat med cirka 200 personer per år. För kommunen innebär en minskning med 200 personer minskade skatteintäkter om drygt 8 mkr uppgick befolkningen till total invånare i Söderhamns kommun. Söderhamn är därmed på 98:e plats i storleksordning av Sveriges 290 kommuner SÖDERHAMNS KOMMUN BUDGET

17 Befolkningsutveckling barn/ungdomar och äldre (antal) 8000 Befolkningsutveckling bland barn/ungdomar och äldre Befolkningsutvecklingen är lik utvecklingen för flertalet av Sveriges små och medelstora kommuner. Antalet barn och ungdomar minskar medan antalet äldre ökar. Åldersgruppen år uppgår fn till personer och beräknas fram till 2015 minska med ca 700 st till personer Äldre (över 65 år) Barn och ungdomar (t o m 19 år) Vakansgrad i allmännyttan Vakansgraden visar antalet lediga lägenheter i förhållande till det totala bostadsbeståndet i kommunens fastighetsbolag Faxeholmen AB. Vakansgraden på cirka 11 procent år 2010 är en av landets högsta. Prognos för 2011 pekar på ca 9 procent. Enligt Statens Bostadskreditnämnd anses en normal vakansgrad uppgå till 2 procent. Vakansgrad i allmännyttan (procent) PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR SÖDERHAMNS KOMMUN BUDGET

18 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Sedan år 2000 innehåller kommunallagen regler som syftar till att kommunerna ska ha en ekonomi som är i balans. Från och med räkenskapsåret 2005 kompletterades lagen med regler om God ekonomisk hushållning. I korthet innebär reglerna att kommunen måste upprätta en budget där intäkterna överstiger kostnaderna. Det är dock i praktiken inte tillräckligt att budgetera ett nollresultat, utan reserver måste finnas för att bland annat kunna mäta oförutsedda kostnadsökningar, minskade intäkter och finansiering av kommunens pensionsskuld som avser pensioner intjänade före Uppstår underskott i ett bokslut måste kommunfullmäktige fatta beslut som återställer underskottet senast tre år efter att underskottet uppstod. God ekonomisk hushållning innebär även att dagens medborgare finansierar sin egen kommunala välfärd och inte skjuter upp betalningen till kommande generationer. Mål och riktlinjer ska anges både ur ett finansiellt perspektiv och ur ett verksamhetsperspektiv. Mål ur ett finansiellt perspektiv Söderhamns kommun har fyra finansiella mål som ska säkra en långsiktig ekonomi i balans. Målen har satts för hela budgetperioden Årets resultat ska under perioden uppgå till 80 mkr, eller 20 mkr i genomsnitt exklusive extra avsättning för framtida pensionskostnader om minst 16 mkr för hela budgetperioden. Kommentar: Syftet med detta mål är att ha en ekonomi i kommunen som klarar av svängningar i konjunkturen samt oförutsedda händelser. En analys utifrån föregående budgetperiod visar på vikten av att budgetera med resultatnivåer som föreskrivs för god ekonomisk hushållning. Utan dessa resultatmål hade verksamheterna drabbats än mer under den senaste lågkonjunkturen. 2. Investeringar ska finansieras med egna medel till 100 %. Investeringsnivån kan ökas med investeringar som genererar intäkter eller sänker kostnader. Kommentar: Syftet är att inte försämra kommunens ekonomi genom för stora investeringar utan att ligga på en investeringsnivå som svarar mot kommunens ekonomiska utrymme. För att uppfylla investeringsmålet bör investeringsnivån för hela budgetperioden ej överstiga 200 mkr exkl rationaliseringsinvesteringar. 3. Vid utgången av år 2015 ska låneskulden vara oförändrad eller lägre i förhållande till den 31 december Kommentar: Om de övriga finansiella målen hålls bör låneskulden minska kontinuerligt. 4. Minst 4 mkr ska årligen, plus reavinster från försäljning av mark, avsättas för den ansvarsförbindelse som ligger utanför balansräkningen och som avser intjänade pensionsförmåner till de anställda före år Utöver denna avsättning tillkommer reavinster från försäljning av mark. Kommentar: Vid slutet av budgetperioden beräknas totalt ca 42 mkr finnas avsatta för framtida pensionskostnadsökningar p.g.a. ansvarsförbindelsen. Mål ur ett verksamhetsperspektiv Kommunfullmäktige har för perioden fastställt sex inriktningsmål som beskriver den politiska inriktningen och ambitionsnivån för kommunens huvudprocesser (huvudarbetsuppgifter). Målen utgår från kundernas/ medborgarnas behov och önskemål. Utöver detta ska nämnder och bolag fastställa mål för styrning och ledning av den löpande verksamheten. Strategiska nyckeltal Kommunfullmäktige har från och med 2009 beslutat att följa ett antal strategiska nyckeltal avseende exempelvis ekonomi, verksamhet och kundnöjdhet. Nyckeltalen är ett komplement till ledningen och styrningen av den kommunala verksamheten, men syftar även till att kunna jämföra både utvecklingen i kommunen över tid och utvecklingen i omvärlden. Balanskravet Vid ingången av år 2012 beräknas enligt nuvarande prognos att det inte finns något underskott att återställa. Med den budgeterade resultatnivån för uppfyller kommunen balanskravsreglerna. Besparingskrav Budgeten för innehåller inga nya sparkrav. Under föregående budgetperiod beslutade kommunfullmäktige om besparingar om totalt 108 mkr. Kvarvarande besparingar sedan föregående budgetperiod som påverkar budgetperioden framgår av nedanstående tabell: (kkr) Besparingseffekter av införande av e-handel Nedgradering av flygplatsen Lokalkostnader (lokal, energi, städ mm) Summa SÖDERHAMNS KOMMUN BUDGET

19 Effektiviseringsprojekt Verksamheternas omfattande arbete med att ta fram besparingsförslag under förra budgetperioden har medfört att arbetet med effektiviseringsprojektet planeras genomföras under denna budgetperiod Effektiviseringsprojektet ska inte kopplas till besparingskrav på verksamheterna utan syftar till att utveckla verksamheten vad gäller produktivitet och effektivitet. Fokus ska vara på utveckling, ständiga förbättringar, utifrån en stark förankring hos, och medverkan av, medarbetarna. Arbetet berör både nämnder och bolagsstyrelser. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR SÖDERHAMNS KOMMUN BUDGET

20 EKONONOMISTYRREGLER PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Allmänt Söderhamns kommun tillämpar en helhetssyn på ekonomi och verksamhet med stark fokusering på resurstilldelning och resultatkrav med ett decentraliserat arbetssätt. Resultatkravet består av att uppfylla resultatmål som omfattar ekonomi, prestationer och kvalitet. Kommunfullmäktiges styrning sker i huvudsak genom ett antal inriktningsmål samt tilldelning av nettobudgetramar till nämnderna. Genom att ange ett antal finansiella mål sätts ramarna för hur stor verksamhet som kan bedrivas. Det ekonomiska målet är överordnat andra mål. Vid konflikter mellan verksamhetsmål och resurser sätter sålunda resurserna gränsen för måluppfyllelsen. Bedöms effekterna för verksamheten vara oacceptabla ska nämnderna lyfta frågan till kommunstyrelsen för ställningstagande och ev omprioritering. Nämnder och bolagsstyrelser har ett fullt ansvar för sin ekonomi och verksamhet sett över tiden, vilket innebär att ansvaret inte bara är begränsat till det enskilda budgetåret. I budgeten finns inget centralt anslag för oförutsedda utgifter. Nämnderna ska ha en egen budgetreserv, för att enklare kunna hantera dessa frågor. Budgetreserven bör åtminstone uppgå till 0,5 procent av nettobudgeten, men storleken måste varje nämnd själv bedöma. Kommunstyrelsen kommer endast att behandla framställningar om utökade budgetramar där det framstår som helt orimligt att frågan hanteras av en nämnd eller där det finns ett kommunövergripande intresse. För nämnderna gäller att de över- och underskott som uppstår enskilda år inom budgetperioden i sin helhet överförs till nästkommande år, enligt särskilda regler. Den ekonomiska styrningen av bolagen sker genom fastställande av avkastningskrav och några olika finansiella nyckeltal. Bolagen ska även verka för genomförande av Vision Söderhamn, kommunens varumärkesplattform och inriktningsmålen med handlingsprogram på samma sätt som nämnderna. Driftbudgetramar Kommunfullmäktige fördelar medel i form av en nettobudgetram per nämnd som ligger fast för alla fyra åren under budgetperioden. Inom denna ram har nämnderna att genomföra de inriktningsmål som kommunfullmäktige beslutat om samt att i övrigt genomföra den verksamhet som respektive nämnd ansvarar för. Nämnderna har stor frihet att besluta om omdisponeringar mellan verksamheter inom sin nettobudgetram, under förutsättning att inga principiella avsteg görs från av kommunfullmäktige beslutade mål och resultatkrav. När nämnder lägger förslag till kostnadsminskningar i sin verksamhet ska alltid koncernnyttan beaktas. Detta innebär att förslag som innebär väsentliga kostnadsökningar/försämringar för andra nämnder/bolag alltid måste underställas kommunstyrelsen innan de genomförs. Genomförande och uppföljning Nämnderna styr sin verksamhet genom mål och budgetanslag, vilket tydliggörs i en verksamhetsplan. I verksamhetsplanen ska även planeringen för genomförandet av kommunfullmäktiges inriktningsmål framgå. Nämnderna följer upp sin verksamhet åtta gånger per år och rapporterar till kommunstyrelsen två gånger per år inklusive årsbokslutet. För genomförandet av varje inriktningsmål finns även ett handlingsprogram, vilket är en arbetsform där kommunens nämnder och bolag samverkar och lägger upp taktiken för att nå inriktningsmålen. Handlingsprogrammen följs upp två gånger per år och rapporteras till kommunstyrelsen. I samband med delårsrapporten och årsbokslutet följs även internkontrollplaner och investeringar upp. Anslagsbindning Nämnderna beslutar fritt om hur den tilldelade nettobudgetramen ska fördelas till olika verksamheter dock efter hänsyn taget till de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige fastställt. För vissa anslag finns begränsningar i hur de får användas vilket framgår nedan. Underhåll De budgetanslag som getts från kommunfullmäktige för underhåll av byggnader och lokaler, fritidsanläggningar, gator, vägar, broar mm (konstbyggnader), gatubelysning är öronmärkta för ändamålet och får inte användas till andra ändamål. Blir det överskott mot budget ska överskottet användas till underhåll påföljande år. I en besparingssituation får inte anslagen sänkas som en del i att lösa besparingen. I samband med upprättandet av internbudget/verksamhetsplan ska uppräkning av budgetanslaget ske med av kommunen antagna prisuppräkningstal. Över- och underskott mot budget resultatbalanseras till nästa år. Uppkommer underskott kan detta återställas genom att göra mindre underhåll nästa år. Vinterväghållning, bostadsanpassning och försörjningsstöd De budgetanslag som getts från kommunfullmäktige för vinterväghållning, bostadsanpassning och försörjningsstöd är öronmärkta för ändamålet och får inte användas till andra ändamål. Kostnaderna för nämnda verksamheter varierar ofta kraftigt mellan år beroende på t ex klimat- och konjunkturfaktorer. Budgetramen är framräknad så att över- och underskott ska ta ut varandra sett över tiden. Detta innebär att ett underskott ett enstaka år är tänkt att kunna täckas av överskott kommande år. Underskott ska inte behöva täckas från andra verksamheter såvida inte nämnden bedömer det möjligt. Så snart ansvarig nämnd ser att nivån på budgeten inte räcker för att ha långsiktig budgetbalans ska nämnden besluta om förändringar inom verksamheten så att budgetbalans nås. Bedömer nämnden att det inte går 20 SÖDERHAMNS KOMMUN BUDGET

21 eller är rimligt, får en diskussion tas upp med kommunstyrelsen om hur situationen ska hanteras. I en besparingssituation får inte anslagen sänkas som en del i att lösa besparingen. I samband med upprättandet av internbudget/verksamhetsplan ska uppräkning av budgetanslaget ske med av kommunen antagna prisuppräkningstal. Över- och underskott mot budget resultatbalanseras till nästa år. Investeringar Tilldelade anslag för investeringar är knutna till angivet projekt i investeringsbudgeten. Om ett investeringsanslag ska användas för ett annat ändamål än vad som är angivet i budgeten måste detta underställas kommunfullmäktige för beslut. För bygginvesteringar överstigande 2 mkr gäller särskilda regler som framgår av Riktlinjer för hantering av investeringar i Söderhamns kommun. Nämnd äger rätt att själv fatta beslut om investeringar upp till 1 mkr per år. Beslutet ska alltid åtföljas av investerings- och driftkostnadskalkyler samt en tydlig beskrivning av hur de ökade driftkostnaderna, inklusive kapitalkostnaderna, ska finansieras inom den befintliga nettoramen. I normalfallet ges inte nämnder kompensation för ökade kapitalkostnader för genomförda investeringar så vida inte detta beslutades i samband med investeringsbeslutet. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR SÖDERHAMNS KOMMUN BUDGET