Tid för omprövning - i huvudet på en centralbankschef

Relevanta dokument
Världens äldsta centralbank firar 350 år

Session 1 Utveckling av centralbankers mandat. Cecilia Skingsley Vice Riksbankschef

Riksbanken och penningpolitiken

Tid för omprövning i huvudet på en centralbankschef

Penningpolitiska utmaningar att väga idag mot imorgon

Riksbankens roll i svensk ekonomi

Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Riksbankens direktion

Penningpolitiken och lönebildningen. Vice riksbankschef Per Jansson

Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016

Riksbanken och dagens penningpolitik

Direktiv för utvärdering av Riksbankens penningpolitik

Penningpolitik och makrotillsyn i en globaliserad värld

Riksbankens roll i samhällsekonomin och det ekonomiska läget

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Riksbankens roll och penningpolitikens betydelse för finansiell stabilitet

Dags att förbättra inflationsmålet?

Stabilitetsläget. Finansutskottet 5 februari 2019 Riksbankschef Stefan Ingves

Penningpolitik och inflationsmål vikten av tydlighet och. öppenhet. Kerstin af Jochnick Förste vice riksbankschef. Ratio 24 augusti 2017

Kommittédirektiv. Översyn av det penningpolitiska ramverket och riksbankslagen. Dir. 2016:114. Beslut vid regeringssammanträde den 22 december 2016

Riksbankens roll i samhällsekonomin

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Inledning om penningpolitiken

Riksbankens roll, penningpolitiken och finansiell stabilitet

Sveriges ekonomiska läge och penningpolitiska utmaningar

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken

Så bidrar Riksbanken till finansiell stabilitet*

Inledning om penningpolitiken

En utvärdering av den svenska penningpolitiken (2006/07:RFR1)

Aktuell penningpolitik och det ekonomiska läget

Penningpolitik i sämre tider vilka möjligheter står till buds?

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Det ekonomiska läget och penningpolitiken

Centralbankspengars roll på morgondagens betalmarknad

Sverige behöver sitt inflationsmål

Vad gör Riksbanken? S V E R I G E S R I K S B A N K

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Den penningpolitiska idédebatten lärdomar från utvecklingen i Sverige

Svenska penningpolitiska erfarenheter efter den globala finanskrisen: Vilka lärdomar finns för andra länder?

Riksbanken och finansiell stabilitet

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Penningpolitiskt beslut April 2015

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars Vice riksbankschef Martin Flodén

Penningpolitik med inflationsmål

Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns?

Inledning om penningpolitiken

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Tid för omprövning - i huvudet på en centralbankschef*

Efter den globala finanskrisen återhämtade sig den svenska ekonomin ganska snabbt. Räntorna, som hade sänkts kraftigt under krisen, började

Några stora linjer i Sveriges ekonomiska politik

Den historiska utvecklingen och utmaningar inom bankreglering och makrotillsyn Finanstilsynet, Oslo, 20 Oktober 2016

Vision 2022: En nytänkande centralbank med hög beredskap

Finansutskottet Riksdagen STOCKHOLM

Global sourcing och makroekonomi

Riksbankens och penningpolitiken

RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR

Ekonomiska läget och det senaste penningpolitiska beslutet

Redogörelse för penningpolitiken 2018

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick

Förslag till frågor att ta upp i en översyn av riksbankslagen

Inledning om penningpolitiken

ANFÖRANDE. Inledning om penningpolitiken. Vår senaste bedömning

Penningpolitiskt beslut

Penningöverföringar. mellan banker. Erik Holst, senior ekonom, 2014

Framställan om vissa ändringar i lagen(1988:1385) om Sveriges riks ban k

Ekonomiska läget och penningpolitiken Business Arena 20 september 2017

Inledning om penningpolitiken

UTVÄRDERING AV RIKSBANKENS PENNINGPOLITIK OCH ARBETE MED FINANSIELL STABILITET

Strategisk plan Riksbanken En 350-åring i täten

Chefdirektörens hälsning

Penningpolitik och Inflationsmål

Penningpolitik och finansiell stabilitet två huvuduppgifter för Riksbanken

Finansiell stabilitet och penningpolitik diskussion

Den låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den?

Årsredovisning för Sveriges riksbank 2017

Riksbanken och risker i det finansiella systemet

Ekonomiska kommentarer

Olika syn på penningpolitiken

Riksbankschef Stefan Ingves Brussels Economic Forum, Bryssel

Redogörelse för penningpolitiken 2017

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Yttrande över rapporten Utvärdering av Riksbankens penningpolitik

SVERIGES RIKSBANK

Anders Vredin. Martin Flodén. Anna Larsson. Morten O. Ravn. Stefan Fölster. SNS Konjunkturråd (ordf.), docent i nationalekonomi

Redogörelse för penningpolitiken 2016

Policy. Riksbankens kommunikationspolicy. Kommunikationsmål, syfte och målgrupper. Riksbankens kommunikation förhållningssätt

Från konsolidering till utveckling Strategisk plan för kommande 3 5 år

Remissvar på rapporten Utvärdering av Riksbankens penningpolitik (2015/2016:RFR6)

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Riksbankens kommunikationspolicy

Policy. Riksbankens kommunikationspolicy. Kommunikationsmål, syfte och målgrupper. Riksbankens kommunikation förhållningssätt

Vad gör Riksbanken? Studiehandledning

Effekter av den finanspolitiska åtstramningen

Riksbankens övervakning av den finansiella infrastrukturen

Finansiell stabilitet. 26 maj 2014 Louise Oscarius och Dilan Ölcer

Transkript:

Tid för omprövning - i huvudet på en centralbankschef Nationalekonomiska föreningen, Stockholm Riksbankschef Stefan Ingves 6 april 2016

Nya utmaningar - nya vägval Finansiella innovationer och globalisering Utmaningar efter den finansiella krisen Hur bör penningpolitiken bedrivas? Hur skapar man ett effektivt och robust finansiellt system? Vilken roll ska centralbanker ha när det gäller finansiell stabilitet och tillsyn? Hur självständiga ska centralbanker vara, hur bör den politiska övervakningen och inflytandet se ut?

Stort omvärldsberoende Anm. BNP, årlig procentuell förändring. Utlandet avser KIX. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. Källor: Nationella källor och Riksbanken

Omprövningar Flexibla inflationsmålsregimen: Har fungerat väl, men inom ramen finns utrymme för förbättringar. Finansiell stabilitet: Här behövs rejälare omtag.

Vem ska ha ansvar för kontanterna?

Från transportsedlar till mobila betalningar på 350 år 1900-talet 1990-talet? 1660-talet 1970-talet 2010-talet

Navet i betalningssystemet nya krav?

Lender of last resort

Lender of last resort nya skäl och behov Anm. Miljarder kronor. Källa: Riksbanken

Riksbanken har ett ansvar för finansiell stabilitet Det är på centralbanker pengarna finns - lender of last resort Fokus på att identifiera systemrisker och åtgärder Rekommendationer om åtgärder för att minska systemrisker Vid en kris Riksbanken nyckelroll snabba lån via RIX Men Riksbankens mandat är otydligt

Brister i det svenska ramverket för makrotillsyn Brister i beslutskraft och snabba och tydliga processer när nya verktyg behöver sjösättas Brister i tydlighet och ansvarsfördelning finns inget lagfäst ansvar Stabilitetsrådet en obetydlig roll Sverige en udda fågel internationellt

Behov av omtag utred på nytt Både mandat och ansvarsfördelning behöver ses över Sverige är ett litet land - samla och utnyttja kompetensen inom området makrotillsyn Många olika sätt att göra det på centralbanken måste ha en central roll Strukturomvandling behövs i det offentligas reglering och övervakning av det finansiella systemet

Finansiell stabilitet och penningpolitik starka kopplingar Finansiell stabilitetet Penningpolitik Stabil ekonomi

Flexibla inflationsmålspolitiken har fungerat väl Anm. Årlig procentuell förändring. KPI-inflationen avser ej realtidsdata utan är beräknad med nuvarande metod. Genomsnittet för perioden från och med 1995 är därför två tiondels procentenheter lägre än med realtidsdata. Källa: SCB

men det finns möjligheter till förbättringar Bör nivån på inflationsmålet ändras? Vilken målvariabel är bäst? Intervall kring målet? Andra mål utöver inflationsmålet? Hänsyn till finansiell stabilitet i penningpolitiken?

Centralbankslagar är inte skrivna i sten några funderingar Självständigheten och mandaten överlag goda erfarenheter Finanspolitik och penningpolitik kan inte frikopplas helt Prisstabilitet och finansiell stabilitet lättare att uppnå med en sund och hållbar finanspolitik och vice versa Skuldproblematiken måste lösas gemensamt av regeringar, centralbanker och andra myndigheter Centralbankers stora balansräkningar medför risker

Och ökad finansiell globalisering Globala kapitalflöden Kapitalflöden till utvecklingsländer Anm. Kapitalflöden är definierade som summan av inflödet av utländska direktinvesteringar, portföljinvesteringar, derivatinstrument och andra flöden. Källa: World Economic Outlook

Finansiella kriser återkommer men vi kan öka motståndskraften Anm. Data från 1870 är hämtad från www.historia.se och från 1951 kommer resterande data från SCB. Skuggat område anger större finansiella kriser i Sverige (1878-79, 1907-08, 1920-22, 1929-33 1991-93 och 2008-09). Källor: Historia.se och SCB

Hjärtat i det finansiella blodomloppet 24/7 Centralbankers uppgifter: - ger ut sedlar och mynt - bestämmer priset på pengar räntan - ansvarar för RIX - ställer likviditet till förfogande vid behov Centralbanker behöver: - tydliga mandat, befogenheter och verktyg - flexibilitet och likviditet när krisen väl är ett faktum

Centralbankens roll i framtiden - slutsatser Den teknologiska utvecklingen ställer nya krav Ansvaret för den finansiella stabiliteten behöver förtydligas Den flexibla penningpolitiken fungerar väl men förbättringar kan göras Omvärlden sätter ramar för en liten, öppen ekonomi

Tack!