Demografiska prognoser för Stockholms län fördelat på kommunnivå

Demografisk rapport 2015:02 Demografiska prognoser för Stockholms län 2014-2045 fördelat på kommunnivå Reviderade kommunmodeller och byggplaner Befolkningsprognos 2015-2024/50

Tillväxt- och regionplaneförvaltningen Ulla Moberg 08-123 14485 Ulla.moberg@sll.se 2015-06-08 1 (45) Demografiska prognoser för Stockholms län 2014-2045 fördelat på kommunnivå; reviderade kommunmodeller och byggplaner Inledning Länsprognos -2045 bygger på den redan framräknade länsprognosen 2014-2023. Projekt kommunprognoser 2045 bygger på de redan framräknade prognoserna för länet, kommunerna och basområdena 2014-2023/2045. Summan av kommunerna 2014-2045 skall sammanfalla med länsprognos 2014-2045 1. Det är således en länsprognos som görs som sedan fördelas vidare inom ett system där restriktionen är resultatet av länsprognosen enligt den multiregionala prognosmodellen och där resultaten konsistensjusteras. Den prognos som gjordes för länet i augusti 2014 har tillämpat antagandena om fruktsamhet, mortalitet och in- och utvandring i Riksprognosen 2. Riksprognosen justeras med jämna mellanrum. Det som påverkat revideringarna på nationell nivå är framför allt Migrationsverkets ökade planer för flyktinginvandring, en uppräkning av födda och en ökning av livslängden. I maj 2015 publicerades de nya nationella antaganden som ligger till grund för den nya Riksprognosen men det är inte givet att Stockholmsregionens nya definitiva prognos påverkas på samma sätt som hela riket. I Eurostats prognoser över befolkningen i länderna i EU28 fram till 2080 förväntas Sverige öka med drygt 400 000 personer till år 2020 och med 10 gånger fler till 2080. Sveriges befolkning som 31/12 2014 var 9 747 000 har redan passerat EU-prognosen för 2015 med 25 000 personer. SCB:s förra Riksprognos för år 2060 låg på samma nivå som Eurostats för år 2040; det skiljde knappt 1,3 miljoner mellan dem år 2060. I den senaste prognosen 3 publicerad 19 maj 2015 har SCB höjt Riksprognosen till nästan samma nivå som Eurostat -2060. Det är invandringen som påverkat. Länsprognoserna är inte känsliga för det planerade bostadsbyggandet. De är främst känsliga för den framtida invandringen och förändringar i fruktsamhet och barnafödande. Den framtida invandringen till länet beräknas efter den invandring som härleds på nationell nivå för riket och bland annat följer Migrationsverkets rekommenderade volymer under närmaste år. För tiden däref- 1 LSF/TMR (2014:04) Stockholms län- Huvudrapport. (http://www.trf.sll.se) 2 SCB (2014) Sveriges framtida befolkning 2014-2060. SOS/SM, BE 18 SM 1401 3 SCB (2015) Sveriges framtida befolkning 2015-2060. Demografiska rapporter 2015:2

2 (45) ter beräknas ett genomsnitt av tidigare invandring eftersom migrationen varierar oförutsägbart med kriser och konjunkturer i världen. Den variabel som verkar slå hårdast är dock variationer i fruktsamheten. År 1991-1992 var den summerade fruktsamheten 2,10 och 1993-1999 sjönk den successivt snabbt ner till 1,48 innan den vände uppåt igen, en nedgång som kommer att märkas under en mycket lång tid framöver. På länsnivån är både den inrikes och utrikes migrationen också konjunkturkänslig och inverkan kan vara både negativ och positiv. Stockholms läns andel av rikets in- och utvandring och associerade risker justeras vid behov. Länets genomsnittliga andel av rikets invandring har varit drygt 30 procent sedan 1968 och from ökningen år 2006 har den varit knappt 30 procent. Eftersom flyktinginvandringen till riket ökat kraftigt, i synnerhet från år 2012, har länets andel av den totala invandringen sjunkit betydligt under senare tid. Både inflyttning och utflyttning av utrikesfödda mellan länet och övriga riket har ökat markant efter 2003, till knappt 10 000 inflyttare och knappt 8 000 utflyttare. Under perioden 2006-2014 har nettot av utrikesföddas flyttningar mellan Stockholms län och övriga riket i genomsnitt uppgått till drygt 2 000 personer; detta netto har minskat något under senare tid. För var och en av de 26 kommunerna anpassas en individuell regressionsmodell för inrikes inflyttning som bestäms med vars och ens demografiska parametrar som input. Anpassningen för de 26 kommunprognoserna har resulterat i två olika modeller där bostadsbyggandet 1975-2013 antingen är uppdelat på småhus och flerbostadshus eller har summerats till nya lägenheter totalt. Vidare har icke-signifikanta variabler eliminerats för att få mer styrka i de som är signifikanta. Dessa metod- och modelländringar har haft större påverkan på resultaten i vissa kommuner än i andra. Se Demografisk rapport 2014:10 Prognosmetoder och modeller, regressionsanalys. Sambanden förändras över tiden och modellerna, liksom bostadsbyggnadsplanerna, uppdateras därför årligen. I ett pågående projekt undersöks också om inflyttning från annat län kan slopas till förmån för inrikes inflyttning från övriga Stockholms län; inom länet byter ca 280 000 personer per år bostad och på FA 4 -nivån är det ca 340 000 som definitionsmässigt byter bostad. 4 www.tillväxtanalys.se

3 (45) Länsprognosen 2014-2045 Prognos 2014-2045 jämförd med Prognos 2012-2045 Alla prognoser är beroende av vilka antaganden som görs och hur långsiktiga trenderna är som används för beräkningarna. I den nya prognosen är slutbefolkningen i länet år 2045 107 000 högre än för två år sedan. Det är framför allt invandringen och födelseöverskottet som ökat. I den multiregionala prognosmodellen tas hänsyn till den framtida befolkningen i den nationella prognosen och således finns ett kontrollerat samband mellan kohortstorlekarna i riket och framtida inrikes inflyttningar till Stockholms län, samt återflyttningarna. Prognoserna -2045 ligger 31 år framåt i tiden och skall ses som kvalificerade demografiska beräkningar baserade på en kombination av dagens förhållanden och långsiktiga antaganden, där hänsyn tas både till utvecklingen innevarande år för de kortsiktiga behoven och till den rådande uppfattningen om utvecklingen på längre sikt. Givet den multiregionala modellen för länet så påverkas inte prognosen för länet av byggplanerna; det finns inget samband mellan bostadsbyggande och befolkningstillväxt på länsnivån. Kommun- och planområdesnivån är däremot indelningar som förbättrar (basområdes) prognosernas stabilitet och precision genom att ta hänsyn till inomregionala demografiska strukturer och samband där bostadsbytarna dominerar.

4 (45) Prognosvärdena för länet 2014-2045 och 2012-2045 och årlig justering År Länet P 2014 Länet P 2012 Differens 2013 2 163 042 2 166 059-3 017 2014 2 199 949 2 203 191-3 242 2015 2 242 335 2 240 009 2 326 2016 2 285 277 2 276 970 8 307 2017 2 327 818 2 312 199 15 618 2018 2 368 011 2 346 290 21 721 2019 2 405 522 2 378 681 26 841 2020 2 440 838 2 408 713 32 125 2021 2 474 098 2 436 745 37 353 2022 2 505 949 2 463 520 42 429 2023 2 536 292 2 489 556 46 736 2024 2 565 482 2 514 481 51 001 2025 2 593 101 2 538 462 54 638 2026 2 619 519 2 561 598 57 921 2027 2 644 617 2 583 704 60 913 2028 2 668 696 2 604 984 63 712 2029 2 691 778 2 625 299 66 479 2030 2 714 161 2 644 942 69 218 2031 2 735 942 2 663 952 71 990 2032 2 757 224 2 682 473 74 751 2033 2 778 109 2 700 593 77 517 2034 2 798 678 2 718 427 80 251 2035 2 819 005 2 736 079 82 926 2036 2 839 167 2 753 640 85 527 2037 2 859 232 2 771 182 88 050 2038 2 879 272 2 788 762 90 509 2039 2 899 330 2 806 415 92 915 2040 2 919 472 2 824 193 95 279 2041 2 939 708 2 842 086 97 621 2042 2 960 027 2 860 082 99 945 2043 2 980 418 2 878 148 102 270 2044 3 000 856 2 896 262 104 594 2045 3 021 314 2 914 381 106 934

5 (45) Sammanfattning av komponenterna: Prognoshuvudrapporten 2014:04 sid 43 2013 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 Folkmängd 2 163 042 2 242 335 2 440 838 2 593 101 2 714 161 2 819 005 2 919 472 3 021 314 Folkökning 36 036 42 387 35 315 27 619 22 383 20 327 20 142 20 459 Födda 29 613 31 679 35 491 36 545 34 955 34 739 36 378 38 241 Döda 15 215 15 479 16 070 17 177 18 860 20 629 21 816 22 673 Födelsenetto 14 398 16 201 19 421 19 368 16 096 14 111 14 562 15 568 Inr. inflyttade 39 924 41 205 41 409 39 558 39 559 40 320 41 115 41 770 Inr. utflyttade 34 842 34 899 36 259 37 579 38 710 39 761 41 453 42 953 Inrikes flyttningsnetto 5 082 6 306 5 150 1 979 848 559-338 -1 183 Invandrade 32 754 35 989 28 960 25 094 24 382 24 648 25 013 25 353 Utvandrade 16 389 16 109 18 216 18 822 18 944 18 990 19 094 19 279 Utrikes flyttningsnetto 16 365 19 880 10 744 6 272 5 439 5 658 5 919 6 074 Totalt flyttningsnetto 21 447 26 186 15 894 8 251 6 287 6 217 5 581 4 891 LSF/TMR (2014:04) Stockholms län- Huvudrapport. (http://www.trf.sll.se) Kommunprognoserna 2014-2045 De förändringar som skett i prognosresultaten på kommunnivå beror främst på modelländringarna (se bilaga 1, De nya regressionsekvationerna) men också till viss del på revideringar i bostadsbyggnadsplanerna. På länets planoch basområdesnivå har byggplanerna påverkats av Stockholmsförhandlingen 2013 om utbyggd tunnelbana för fler bostäder och Stockholms stads Bostadspotential i Stockholm (Demografisk rapport 2014:01, Alternativa byggplaner) 5, samt övriga kommuners reviderade planer. Vissa begränsade förskjutningar har skett mellan kommunerna så att framför allt Järfälla fått en något större del av befolkningen. Det planerade bostadsbyggandet 6 samlas in till och med 2030, om möjligt, och uppdateras årligen. De 107 000 personer som prognos 2014-2045 ökat med fördelas på kommunerna enligt de nya regressionsekvationerna där bostadsbyggandet i varje kommun beräknats ligga på en genomsnittlig nivå senare under prognosperioden, beroende på vilka uppgifter som finns tillgängliga. Det gör att prognoserna får ett ojämnt förlopp för befolkningsökningen i början när det finns byggplaner och senare under perioden ett jämnare förlopp när medelvärden appliceras. Planerna införs på basområdesnivå om det är möjligt, annars på planområdesnivå. 5 LSF/TMR (2014:01) Alternativa byggplaner. (http://www.trf.sll.se) 6 LSF/TMR (2014:05) Bostadsbyggnadsplaner. Bilaga till 2014:04 Stockholms län Huvudrapport. (http://www.trf.sll.se)

6 (45) De nya prognosvärdena 2045 för varje kommun och skillnader Nya prognos Förra prognos SCB- modellen modellen Absolut Diff./nya Kod Kommun 2014-2045 2012-2045 differens prognosen 114 Upplands Väsby 57 583,0 54 497,5 3 085,5 0,054 115 Vallentuna 55 900,0 52 582,3 3 317,7 0,059 117 Österåker 46 580,1 46 054,0 526,2 0,011 120 Värmdö 62 747,3 70 027,1-7 279,8-0,116 123 Järfälla 112 097,3 95 079,8 17 017,6 0,152 125 Ekerö 38 548,2 36 998,0 1 550,2 0,040 126 Huddinge 147 804,6 139 159,0 8 645,6 0,058 127 Botkyrka 131 059,0 108 819,4 22 239,6 0,170 128 Salem 25 550,5 26 333,8-783,3-0,031 136 Haninge 109 645,9 95 807,5 13 838,4 0,126 138 Tyresö 71 996,1 63 521,8 8 474,3 0,118 139 Upplands-Bro 32 214,2 28 629,0 3 585,2 0,111 140 Nykvarn 13 124,9 14 830,2-1 705,3-0,130 160 Täby 89 999,2 82 524,8 7 474,4 0,083 162 Danderyd 36 625,8 34 932,0 1 693,9 0,046 163 Sollentuna 95 193,3 87 812,4 7 380,8 0,078 180 Stockholm 1 123 817,2 1 076 046,7 47 770,5 0,043 181 Södertälje 117 162,5 109 437,8 7 724,7 0,066 182 Nacka 177 719,6 176 580,6 1 139,0 0,006 183 Sundbyberg 86 330,0 102 706,7-16 376,7-0,190 184 Solna 141 389,7 165 730,1-24 340,3-0,172 186 Lidingö 53 284,8 48 660,8 4 624,0 0,087 187 Vaxholm 14 805,6 20 104,0-5 298,4-0,358 188 Norrtälje 67 611,5 72 724,1-5 112,6-0,076 191 Sigtuna 77 090,8 67 498,4 9 592,4 0,124 192 Nynäshamn 35 433,3 37 283,1-1 849,8-0,052 01 Stockholms län 3 021 314,4 2 914 380,6 106 933,8 0,035 I de nya modellerna är Järfälla, Botkyrka, Haninge och Sigtuna vinnare och förlorare är trots ökat byggande Värmdö, Nykvarn, Sundbyberg, Solna och Vaxholm. Förklaringsgraden är hög i flera kommuner och högst i Solna där R2-Adj ligger på 97 procent. Stockholm som redan är stort vinner men är inte speciellt byggkänslig.

7 (45) Byggplaner och utfall Den befintliga bostadsstocken i länet uppgår till drygt 1 miljon lägenheter i småhus, flerbostadshus, övriga hus och specialbostäder och strukturen påverkar befolkningstillväxtens fördelning inomregionalt. Under 2014 tillkom knappt 11 000 bostäder 7. Nyproduktionen av bostäder i småhus och flerbostadshus, som årligen utgör mindre än en procent av det totala beståndet, har varierande påverkan på prognoserna på kommunnivå. Den påverkar framför allt på lägre geografiska nivåer som basområdesnivån. Eftersom rapporteringen av färdigställda bostäder sker med varierande fördröjning är det svårt att beräkna samband. Den planerade nyproduktionen i prognosen är därmed en geografisk variabel som har störst betydelse i större utbyggnadsområden, för exempelvis sjukvårdens och kollektivtrafikens behov av planeringsunderlag. Bostadsbyggandet i länet 1975 2014: småhus och flerbostadshus I själva prognosmodellen ingår att det historiska genomsnittet 80 procent av planerna realiseras under prognosperioden. 7 Bostadsbeståndet, www.scb.se

8 (45) Byggplaner 2014-2030, alla typer av färdigställda bostäder Kommun 2014-2023 2024-2030 2014-2030 Botkyrka 5 442 4 445 9 887 Danderyd 1 093 1 093 Ekerö 1 625 1 625 Haninge 5 897 5 897 Huddinge 7 010 7 010 Järfälla 8 827 8 173 17 000 Lidingö 2 931 1 577 4 508 Nacka 12 932 7 452 20 384 Norrtälje 3 741 1 375 5 116 Nykvarn 1 281 842 2 123 Nynäshamn 1 623 864 2 487 Salem 773 35 808 Sigtuna 5 437 2 800 8 237 Sollentuna 6 141 6 141 Solna 11 237 7 000 18 237 Stockholm 64 564 58 149 122 713 Sundbyberg 9 730 1 280 11 010 Södertälje 4 630 4 630 Tyresö 4 309 4 309 Täby 6 013 6 013 Upplands Väsby 4 581 4 581 Upplands-Bro 4 356 4 356 Vallentuna* 4 658 4 658 Vaxholm 1 659 253 1 912 Värmdö 3 275 2 485 5 760 Österåker 2 825 316 3 141 Hela länet 186 590 97 046 283 636 *Byggstarter År 2014 blev utfallet för länet 0,82/-18 procent av de senast uppskattade planerna på totalt 11 033 nya bostäder. Utfallet för resp. kommun blev mellan 0,07 och 16,20, dvs. mellan -93 och +1520 procent. För 2014 redovisas 744 färdigställda specialbostäder, en nedgång jämfört med 2013 då antalet var 864. I denna kategori ingår studentbostäder, specialbostäder för äldre/ funktionshindrade och övriga bostäder. Se www.scb.se 8. 8 http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/statistik-efter-amne/boende-byggande-och- bebyggelse/bostadsbyggande-och-ombyggnad/nybyggnad-av-bostader/5595/5602/behallare- for-press/389253/

9 (45) Rapporterade färdigställda bostäder i länets kommuner 2014 Kommun Flerbostadshus Småhus Totalt Andel fh Andel sh PLAN Utfall 0114 Upplands Väsby 78 31 109 0,72 0,28 163 0,67 0115 Vallentuna 0 99 99 1,00 143 0,69 0117 Österåker 149 114 263 0,57 0,43 133 1,98 0120 Värmdö 73 162 235 0,31 0,69 250 0,94 0123 Järfälla 227 86 313 0,73 0,27 500 0,63 0125 Ekerö 41 73 114 0,36 0,64 65 1,75 0126 Huddinge 87 131 218 0,40 0,60 252 0,87 0127 Botkyrka 413 96 509 0,81 0,19 372 1,37 0128 Salem 0 18 18 1,00 108 0,17 0136 Haninge 103 156 259 0,40 0,60 325 0,80 0138 Tyresö 352 83 435 0,81 0,19 305 1,43 0139 Upplands-Bro 75 154 229 0,33 0,67 172 1,33 0140 Nykvarn 102 36 138 0,74 0,26 91 1,52 0160 Täby 213 54 267 0,80 0,20 307 0,87 0162 Danderyd 57 24 81 0,70 0,30 5 16,20 0163 Sollentuna 274 50 324 0,85 0,15 323 1,00 0180 Stockholm 2 964 183 3 147 0,94 0,06 4 739 0,66 0181 Södertälje 269 133 402 0,67 0,33 293 1,37 0182 Nacka 142 197 339 0,42 0,58 502 0,68 0183 Sundbyberg 461 21 482 0,96 0,04 649 0,74 0184 Solna 383 45 428 0,89 0,11 443 0,97 0186 Lidingö 18 20 38 0,47 0,53 126 0,30 0187 Vaxholm 0 6 6 1,00 81 0,07 0188 Norrtälje 164 216 380 0,43 0,57 349 1,09 0191 Sigtuna 112 57 169 0,66 0,34 201 0,84 0192 Nynäshamn 37 11 48 0,77 0,23 136 0,35 01 Stockholms län 6794 2256 9050 0,75 0,25 11033 0,82 Eftersom det rapporterade tillskottet i bostadbeståndet som hämtas från lägenhetsregistret var 10 853 mellan åren 2013 och 2014 och rapporterad nyproduktion 9 050 för år 2014, så finns här en oförklarad differens på ca 1 800 bostäder som beror på en mängd komplicerade faktorer som medför att uppgifterna i lägenhetsregistret ändras. Allt detta gör att förändringen i bostadsbeståndet under ett visst år inte behöver stämma med nybyggnadsuppgifterna för detta år 9. Rapporteringsproblematikens inverkan är tydlig. 9 SCB, Enheten för byggande, bostäder och fastigheter

10 (45) Resultatsammanfattning Inomregionala flyttningar (bostadsbyten) är betydligt fler än inflyttningar från övriga län och i nyproduktionen dominerar bostadsbytare inom länet, barnfamiljer och pensionspuckeln. Det görs ungefär 280 000 bostadsbyten per år. År 2014 flyttade 41 000 personer till länet och 37 000 från länet, netto 4 000. Då har man beräknat hur många som bytt folkbokföringsadress 31/12 2014 jämfört med 31/12 2013 men inte hur många gånger personerna flyttat in/ut till/ från länet under året. År 2014 bidrog Stockholms stad återigen till mer än hela länets inrikes flyttnetto medan 17 kommuner uppvisade negativt inrikes netto gentemot övriga län. För sex kommuner inom länet, däribland Stockholms stad, var nettot gentemot övriga kommuner i länet negativt (bostadsbytare). I den vidareutvecklade prognos 2014-2045 har bostadsbyggandet varierats på samma sätt som tidigare. Historiskt har ungefär 80 procent av det planerade byggandet färdigställts. I de alternativa beräkningarna har 100 procent respektive 60 procent av planerna använts som övre och nedre gräns, dvs. allt som planeras blir färdigställt eller om konjunkturen försämras en lägre andel än den genomsnittliga färdigställs. Resultaten indikerar att vissa kommuner vinner på högt generellt byggande och vissa vinner på lågt generellt byggande, jämfört med huvudalternativet 80 procent. Befolkningen i de tre olika prognoserna år 2014-2045 i relation till år 2045 i huvudprognosen efter generell nivå på bostadsbyggandet högt (100 %), lågt (60 %) eller genomsnittet 80 % i huvudalternativet På kommunnivån fördelas tillskottet i befolkningen efter bostadsbyggnadsplanerna efter att hänsyn tagits till övriga kommunspecifika demografiska parametrar, t.ex. åldersstruktur. Varje kommun har olika utseende på sina planer

11 (45) vilket kan ge hopp i diagrammen precis som Migrationsverkets planer för invandringen. Jämfört med 2012-2045 har flera kommuner bytt plats. I nedanstående tabell och två diagram visas födelsenettots och totala flyttnettots (inrikes och utrikes) bidrag till den kalkylerade befolkningsförändringen. Födelsenettot får en större betydelse för tillväxten jämfört med idag. Befolkning -2045 sorterat efter total befolkningsförändring 2014 2045; bas 2013 Kommunkod Kommun Flyttnetto Födelsenetto Total förändring Födelsenettots andel 0180 Stockholm -47 442,6 273 559,9 226 117,3 1,21 0182 Nacka 58 724,8 24 572,0 83 296,8 0,29 0184 Solna 32 977,1 35 672,7 68 649,7 0,52 0126 Huddinge 17 748,9 27 498,6 45 247,5 0,61 0183 Sundbyberg 19 844,7 23 859,4 43 704,0 0,55 0127 Botkyrka 15 583,7 27 895,3 43 479,0 0,64 0123 Järfälla 27 870,6 15 059,9 42 930,5 0,35 0191 Sigtuna 20 979,9 12 739,0 33 719,0 0,38 0136 Haninge 12 230,0 16 484,0 28 713,9 0,57 0138 Tyresö 20 102,5 7 612,8 27 715,3 0,27 0163 Sollentuna 14 777,8 12 269,8 27 047,6 0,45 0181 Södertälje 11 235,9 14 854,5 26 090,4 0,57 0115 Vallentuna 16 816,8 7 467,5 24 284,3 0,31 0160 Täby 18 871,0 4 835,9 23 706,9 0,20 0120 Värmdö 16 337,5 6 625,6 22 963,1 0,29 0114 Upplands Väsby 8 896,6 7 237,6 16 134,2 0,45 0125 Ekerö 8 143,1 4 050,3 12 193,4 0,33 0188 Norrtälje 17 371,9-6 605,8 10 766,1-0,61 0128 Salem 6 703,9 2 845,2 9 549,1 0,30 0192 Nynäshamn 8 853,2-216,1 8 637,1-0,03 0186 Lidingö 7 019,2 1 087,7 8 106,9 0,13 0139 Upplands-Bro 2 422,0 5 089,1 7 511,1 0,68 0117 Österåker 3 012,8 3 072,3 6 085,1 0,50 0162 Danderyd 4 967,0-563,2 4 403,8-0,13 0187 Vaxholm 3 508,2 109,1 3 617,4 0,03 0140 Nykvarn 1 979,0 1 622,7 3 601,7 0,45 01 Länet 2014-2045 329 535,7 528 735,8 858 271,5 0,62 Fullständiga tabeller finns i Excelbilagan Sammanställning alla kommuner 2014-2045, www.trf.sll.se.

12 (45) Stockholms län - Befolkningsförändringen uppdelat på födelsenetto och flyttnetto i kommunerna. Sorterat efter befolkningsförändringen totalt i respektive kommun. 2014-2045 Stockholms län - Befolkningsförändringen uppdelat på födelsenetto och flyttnetto, exkl. Stockholms stad. 2014-2045

13 (45) FA funktionella analysregioner Eftersom länet definieras som en gemensam bostadsmarknad som dessutom sträcker sig utanför den administrativa länsgränsen så torde indelningen i Tillväxtanalys FA (Funktionella Analysregioner) möjligen kunna ge en bättre bild av den egentliga boenderegionen. Stockholms FA ingår inte i Sjukvårdens ansvarsområde men SL påverkas. Tillväxtanalys 10 reviderar för närvarande FA. Stockholms län och FA-regionen Flyttarnas fördelning och flyttningsnetto 2008 2013 Demografisk rapport 2014:04 Stockholms län -Huvudrapport Demografiska skillnader i åldersstruktur och boendepreferenser ger traditionella mönster i livscykelrelaterade flyttningar och bostadsbyten, dvs. unga vuxna bosätter sig gärna i små lägenheter i de centrala delarna av länet medan man när man bildat familj bosätter sig i större bostäder lite längre ut eller flyttar från länet. Det bör återigen understrykas att det generellt inte går att visa så mycket med regressionsanalyser inom de samhällsvetenskapliga områdena. Det vi använder som input är folkbokföringsdata där en hel del av underlaget är egenrapporterat vilket innebär kvalitetsproblem. När det gäller byggande, bostäder och fastigheter förefaller verkligheten vara ännu mer svårfångad. Både folkbokföringen och den administrativa indelningen i län och kommuner är konstruerade verkligheter. Att studera samband mellan byggande och folkökning i en (inom) regional geografisk prognosmodell är därför centralt. 10 www.tillväxtanalys.se

14 (45) Kommunvisa sammanfattningar av förändringarna 2014-2045 jämfört med 2012-2045 Sammanställningar och underlag till 2014-2045 prognoserna finns under: http://www.trf.sll.se/statistik/demografi-och-prognoser/lans--ochkommunprognoser/ Där återfinns en sammanställning i Excel för alla kommuner tillsammans och 26 individuella och mer detaljerade redovisningar över varje kommun. Medelvärdet i befolkningsstorlek på en kommun är idag drygt 51 000 exklusive Stockholms stad. Nio kommuner har en befolkning över medelvärdet och 15 en befolkning som är mindre. Till de större hör Huddinge, Nacka, Södertälje, Botkyrka, Haninge, Solna, Järfälla, Täby och Norrtälje som har befolkningar mellan 104 000 och 58 000. Se också bilaga 2, Läns- och kommunprognoserna 2014-2023, för en sammanfattningstabell över prognoserna -2023 och en karta över prognosticerad förändring i befolkningstäthet per km2 i länets 218 planområden.

15 (45) Botkyrka Botkyrka är en stor kommun med dynamisk demografi. Botkyrkas folkmängd år -2045 justeras upp med drygt +22 000 personer. Samtliga komponenter påverkas uppåt, på både plus- och minussidan. Inrikes nettot från samma län beräknas stiga med drygt 12 500, födelseöverskottet med drygt 5 000, nettot från annat län med drygt 3 000 och nettoinvandringen med drygt 2 000.

16 (45) Danderyd Danderyd justeras uppåt med ungefär +1 700 personer i slutbefolkningen för år 2045. Komponenterna i prognosen -2045 är mycket stillsamma. Födelseunderskottet ökar men de tre flyttnettona är marginellt mer positiva: från egna länet, från annat län och invandring, där in- och utflyttningen till och från egna länet ger det största tillskottet (+900).

17 (45) Ekerö Komponenterna i Ekerö är också stillsamma och slutfolkmängden -2045 justeras uppåt med ca +1 600 personer. Födelseöverskottet minskar lite men flyttnettona bidrar med lite mer: flyttarna från egna länet ökar mest (+1 150), nettoinvandringen ökar också och nettot från andra län ökar minst.

18 (45) Haninge Haninge är en av de större kommunerna och får i nya -2045 prognosen en uppjustering med knappt +14 000 personer. Befolkningsökningen kommer framför allt från egna länet (+7 000) och ett ökat födelseöverskott i kommunen (+3 000) och resten beräknas till lika delar komma från utrikesnetto och netto från övriga län.

19 (45) Huddinge Huddinge är länets näst största kommun med över 100 000 invånare. Den nya prognosen för -2045 ligger ungefär +9 000 över den förra så förändringen är relativt måttlig. Tillskottet kommer till ungefär lika delar från netto inom länet, nettoinvandring och födelseöverskott inom kommunen, ca 2 500 från vardera, och resten från andra län dvs. ca 1 500. Flyttströmmarna mellan Huddinge kommun och övriga kommuner i länet är mycket stora.

20 (45) Järfälla Järfälla är en mellanstor kommun som ingår i Stockholmsförhandlingen 2013 om utbyggd tunnelbana för fler bostäder. Järfälla är den kommun som får den största uppjusteringen och ökningen, med +17 000 personer, efter Botkyrka (och exkl. Stockholms stad). Halva ökningen kommer från egna länet, 4 000 från ökat födelseöverskott (egna kommunen), 2 500 från övriga län och knappt 2 000 från nettoinvandring. Flyttströmmarna mellan Järfälla och övriga länet är stora.

21 (45) Lidingö Lidingös befolkningsutveckling är ganska lugn men justeras ändå upp med ca +4 000 personer i slutbefolkningen -2045. Det största tillskottet kommer från nettot av flyttningar till och från egna länet (+1 700), flyttare från övriga län och invandringsnetto (runt 1 000 vardera), medan födelseöverskottets ökning är låg (+300).

22 (45) Nacka Nacka är länets tredje största kommun och ingår också i Stockholmsförhandlingen 2013 om utbyggd tunnelbana för fler bostäder. Nacka har en stark befolkningstillväxt men justeringen -2045 är marginell med drygt +1 000 personer. Födelseöverskottet justeras ner, nettoinflyttning från egna länet justeras ner medan flyttningar från övriga län och framför allt nettoinvandringen justeras upp, det sistnämnda med ca 2 700. Nacka påverkas således inte så mycket.

23 (45) Norrtälje Norrtälje som har en befolkning något över medelvärdet och är den till ytan största kommunen i länet ligger längst från Stockholm City. Befolkningen justeras ner med ca - 5 000 personer, nästan helt beroende på ett minskat inflyttningsnetto från egna länet men också beroende på en viss minskning från andra län. Födelseöverskottet förändras marginellt positivt medan invandringsnettot stiger något mer.

24 (45) Nykvarn Nykvarn delades från Södertälje 1998 och det är länets minsta kommun till folkmängden. I den nya -2045 prognosen justeras kommunen ner med ca -1 700 personer år -2045, vilket betyder relativt mycket. Det är framför allt nettot från egna länet som sjunker (-1 500), vilket även medför en liten minskning av födelseöverskottet. Inflyttningsnettot från övriga län minskar också något och det enda som ökar marginellt är invandringsnettot. Byggplanerna är f.ö. ganska ambitiösa. Eftersom kommunen är liten och strömmarna små blir också resultaten generellt känsliga.

25 (45) Nynäshamn Nynäshamn är en av de mindre kommunerna och ligger långt från Stockholm City. Befolkningen -2045 justeras ner med ca -1 900 personer. Nettoinflyttningen från egna länet sjunker med ca 2 000, inflyttningen från övriga län minskar netto med 200-300 medan invandringsnettot ökar med 400 pga. både lite högre invandring och lite lägre utvandring. Förändringarna i födelseöverskottes komponenter tar ut varandra.

26 (45) Österåker Österåkers slutbefolkning påverkas mycket lite, med endast ca plus +500 personer totalt. Nettot från egna länet minskar med ca 500 medan framför allt invandringsnettot ökar. En liten ökning ses också i födelseöverskottet och i flyttnettot från övriga län.

27 (45) Salem Salem är länets tredje minsta kommun efter Vaxholm och Nykvarn. Befolkningen -2045 justeras ner med knappt -800 personer. Det som minskar mest är nettoinflyttningen från egna länet (-1 000) och då minskar dessutom födelseöverskottet något. Nettoinflyttningen från övriga län minskar marginellt. Den enda komponent som inte minskar är nettoinvandringen, som beräknas öka med drygt 400 personer.

28 (45) Sigtuna Under senare år har Sigtunas tillväxt varit god och i denna -2045 prognos så justeras folkmängden upp med ca +9 500 personer, vilket är en stor justering. Alla komponenters netton stiger; nettoinflyttning från egna länet stiger mest (+2 900) och sedan i tur och ordning födelseöverskottet (+2 700), nettoinvandringen (+2 400) och nettot från annat län (+1 500).

29 (45) Södertälje Södertälje är en av de större kommunerna och som haft en stark folkökning under senare år. Trots utbrytningen av Nykvarn 1998 så är Södertälje länets tredje största kommun (exkl. Stockholm). I prognosen för -2045 justeras befolkningen upp med +7 700 personer. I den nya prognosen ökar nettoinvandringen med 5 900, medan födelseöverskottet ökar med 2 100 och nettot från egna länet ökar med 1 300. Nettot från övriga län minskar däremot med 1 600.

30 (45) Sollentuna Sollentuna är en ganska stor kommun som justeras upp med +7 400 i den nya prognosen -2045. Alla nettokomponenter är positiva och mest ökar inflyttningen från egna länet (+3 500) och invandringen (drygt 1 800). Dessutom ökar nettot från andra län med drygt 1 100 och födelseöverskottet med 600.

31 (45) Solna Solna ligger mycket centralt, är till ytan länets näst minsta kommun och har under de senaste åren vuxit mycket snabbt. Tillsammans med Stockholms stad tar Solna emot flest inflyttare från övriga Sverige. I den nya prognosen justeras befolkningen -2045 ner med hela -24 000 personer vilket beror på den nya modellen där förklaringsgraden R2-Adj är högst av alla, 97 %. I de nya beräkningarna minskar nettot av flyttningarna till och från egna länet med 21 400. Nettot från övriga län minskar med knappt 6 000 medan nettoinvandringen ökar med nära +8 400 och födelseöverskottet minskar med 4 300. Således mycket dramatiska effekter av modellbytet där nivån på alla strömmar lugnar ner sig betydligt utom invandringen, som stiger något medan utvandringen beräknas falla mer. Nedjusteringen av Solna gynnar i stället andra kommuner. Solna är trots detta en av de två kommuner som beräknas växa mest under kommande 10-årsperiod; Sundbyberg beräknas öka något snabbare. Solna påverkas av Stockholmsförhandlingen 2013 om utbyggd tunnelbana för fler bostäder.

32 (45) Stockholm I den nya prognos -2045 ökar Stockholms stad med ytterligare ca +48 000 personer. En ökad invandring och lägre utvandring ger ett nettotillskott på drygt 29 000 och födelseöverskottet stiger med 17 500, vilket framför allt beror på fler födda. Till och från länen i övriga Sverige stiger de stora flyttströmmarna i båda riktningar vilket beräknas ge ett marginellt ökat netto på 2 700 och inom länet ökar också strömmarna i båda riktningar ungefär lika mycket vilket ger ett marginellt minskat netto på -1 200. Stockholms stads inrikes flyttnetto gentemot övriga Sverige är vanligtvis högre än vad nettot är för hela länet sammantaget, medan stadens netto mot övriga kommuner inom länet brukar vara negativt. Stockholms stad tillhörde före 1968 inte länet och det är därför svårt att följa tillväxten längre bakåt i tiden eftersom man inte kan få fram flyttningar mellan staden och övriga länet före 1968. Stockholms stad påverkas av Stockholmsförhandlingen 2013 om utbyggd tunnelbana för fler bostäder och Stockholms stads Bostadspotential i Stockholm.

33 (45) Sundbyberg Sundbyberg är Sveriges minsta kommun till ytan och tätt befolkad. I den nya prognosen justeras befolkningen -2045 ner med ca -16 000 personer vilket beror på de nya modellerna. Således mycket dramatiska effekter av modellbytet där nivån på alla strömmar lugnar ner sig. Nettoinflyttningen från övriga kommuner i egna länet minskar med ca 12 500, från övriga län med ca 5 200, födelseöverskottet minskar med 4 000 men nettoinvandringen ökar med nästan +6 000. Minskningen i Sundbyberg gynnar i stället andra kommuner. Sundbyberg är trots detta den kommun i länet som beräknas växa snabbast under kommande 10- årsperiod; Sundbyberg prognostiseras öka med kvoten 1,42 på 10 års sikt, medan grannen Solna beräknas ha den näst högsta tillväxtkvoten, 1,30.

34 (45) Täby Täby är en av de större kommunerna i länet. I den nya prognosen -2045 justeras slutbefolkningen upp med drygt +7 000 personer. Flyttströmmarna till och från kommunen är ganska stora och nettoinflyttningen inom länet ökar med ca 4 600. Både födelseöverskottet och nettot från övriga län ökar med 1 300-1 400, medan nettoinvandringen minskar marginellt.

35 (45) Tyresö Tyresö beräknas i den nya prognosen få en sluthöjning av befolkningen -2045 med hela +8 500 personer, vilket är en rejäl ökning. Framför allt är det nettoinflyttningen från egna länet som ökar (+5 800). Födelseöverskottet stiger med +900, nettot från andra län ökar med knappt +1 200 och nettoinvandringen beräknas öka med ca +500.

36 (45) Upplands Väsby Upplands Väsby har haft en lugn befolkningsutveckling under lång tid. Uppjusteringen -2045 i den nya prognosen blir ca +3 100 personer. Framför allt stiger födelseöverskottet (+1 500) och nettoinvandringen (+900), medan nettot från egna länet ökar lite mindre (+700) och nettot från övriga län minskar med några hundra. In och utflyttningen till och från egna länet är relativt hög.

37 (45) Upplands-Bro Upplands-Bro är en ganska liten kommun som haft en stillsam befolkningsutveckling. I den nya prognosen justeras slutbefolkningen -2045 upp med ca +3 600. Största ökningen är i komponenterna födda/födelseöverskott (+1 400) och in- och utflyttning från egna länet (+1 300). Netto från övriga län och nettoinvandring ger tillsammans mindre än +1 000.

38 (45) Vallentuna Vallentuna är en av de något mindre kommunerna i länet. Befolkningstillväxten har länge varit hög och ganska jämn. I den nya prognosen stiger slutbefolkningen 2045 med drygt +3 300. Nettoinflyttning från egna länet ökar med ca 1 750 och från övriga län med ca 1 200, tillsammans knappt +3 000, medan födelseöverskottet och nettoinvandringen beräknas ge mindre tillskott, de prognostiseras öka med ca 450 respektive 200.

39 (45) Värmdö Värmdö är en från början liten kommun som vuxit synnerligen snabbt men i den nya prognosen justeras slutbefolkningen ner med drygt -7 000 år 2045. Flyttströmmarna gentemot andra kommuner i egna länet minskar i båda riktningar och ger ett lägre netto på ca -6 800, framför allt beroende på lägre inflyttning. Födelseöverskottet minskar som en följd av färre födda med ca 1 800. Nettot mot övriga län ökar med knappt 750 då utflyttningen beräknas sjunka något mindre än den prognosticerade lägre inflyttningen och nettoinvandringen ökar med ca 1 050 pga. något högre invandring och lägre utvandring.

40 (45) Vaxholm Vaxholm som är länets näst minsta kommun har ojämn utveckling vilket är vanligt hos små kommuner. Alla flyttströmmar och befolkningsförändringen har varit mycket ojämna. I den nya prognosen för -2045 förlorar Vaxholm mer än -5 000 personer vilket är relativt mest av alla kommuner 35 procent jämfört med förra prognosen för -2045. Flyttningarna mellan kommunen och egna länet dämpas betydligt beroende på framför allt lägre inflyttning och ger ett nytt netto som är ca -4 200 lägre, och födelseöverskottet minskar då som en följd av färre födda med -1 200. Flyttningarna gentemot övriga län påverkas också med ett netto som minskar med ca -350 medan nettoinvandringen påverkas positivt med ca 550 personer fler.

41 (45) BILAGA 1. De nya regressionsekvationerna Demografisk rapport 2014:10. Prognosmetoder och modeller. Regressionsanalys (SCB, Michael Franzén) I regressionsekvationerna är alla värden som införs generellt positiva. En nybyggd lägenhet i flerbostadshus eller småhus eller en utflyttad eller död ger fler inflyttade. Dessa har positiva koefficienter. En född ger färre antal inflyttade och har i de flesta fall negativ koefficient. Variationerna mellan kommunerna är betydande och vissa kommuner är okänsliga och uppvisar mycket svaga samband mellan bostadsbyggande, inflyttning och övriga demografiska komponenter. Som nämnts tidigare pågår ett projekt som studerar om inrikes inflyttning från annat län kan ersättas med inrikes inflyttning från övriga egna länet på kommunnivå eftersom de flesta flyttningarna är lokala bostadsbyten inom länet eller FA.

42 (45) BILAGA 2. Läns- och kommunprognoserna 2014-2023 Demografisk rapport 2015:01 Prognos 2014-2023: Befolkningstäthet 2013 och prognos för 2023. Befolkning Prognos Förändring Tillväxt Areal Kommun 2013 2023 (absolut) (kvot) (km2) Botkyrka 87 580 104 435,3 16 855,3 1,192 194,17 Danderyd 32 222 34 140,3 1 918,3 1,060 26,40 Ekerö 26 355 30 345,1 3 990,1 1,151 217,68 Haninge 80 932 92 929,5 11 997,5 1,148 458,07 Huddinge 102 557 119 694,0 17 137,0 1,167 131,01 Järfälla 69 167 83 367,4 14 200,4 1,205 53,81 Lidingö 45 178 48 972,7 3 794,7 1,084 30,80 Nacka 94 423 116 583,3 22 160,3 1,235 95,12 Norrtälje 56 845 62 498,1 5 653,1 1,099 2 016,04 Nykvarn 9 523 11 135,4 1 612,4 1,169 152,76 Nynäshamn 26 796 29 453,1 2 657,1 1,099 358,76 Salem 16 001 18 525,9 2 524,9 1,158 54,09 Sigtuna 43 372 53 605,4 10 233,4 1,236 327,40 Sollentuna 68 145 79 179,9 11 034,9 1,162 52,64 Solna 72 740 94 268,8 21 528,8 1,296 19,30 Stockholm 897 700 1 045 959,9 148 259,9 1,165 187,17 Sundbyberg 42 626 60 554,1 17 928,1 1,421 8,67 Södertälje 91 072 100 899,5 9 827,5 1,108 525,15 Tyresö 44 281 53 013,7 8 732,7 1,197 69,25 Täby 66 292 75 369,6 9 077,6 1,137 60,72 Upplands Väsby 41 449 47 536,8 6 087,8 1,147 75,09 Upplands-Bro 24 703 29 295,6 4 592,6 1,186 235,47 Vallentuna 31 616 38 886,4 7 270,4 1,230 358,36 Vaxholm 11 188 13 107,1 1 919,1 1,172 57,88 Värmdö 39 784 47 719,9 7 935,9 1,199 448,03 Österåker 40 495 44 816,0 4 321,0 1,107 312,40 Länet 2 163 042 2 536 292,6 373 250,6 1,173 6 526,24 OBS! Värdena kan avvika lite jämfört med vissa andra tabeller eftersom det är basområden som summerats i denna tabell.

43 (45) Prognos ökad befolkningstäthet per km2 i länets 218 planområden

44 (45) KÄLLOR: Kommunprognoser 2011-2040 Kommunprognoser 2012-2045 Kommunprognoser 2014-2045 http://www.trf.sll.se/statistik/demografi-och-prognoser/lans-och kommunprognoser/ Planområdesprognoser och demografiska områdesdata, 2014-2023 http://www.trf.sll.se/statistik/demografi-ochprognoser/planomradesprognoser/ Demografisk rapport 2010:11, Bostadsbyggande och befolkningstillväxt i Stockholms län regressionsanalys http://www.trf.sll.se/statistik/demografi-och-prognoser/befolkningsprognoser/ Demografisk rapport 2014:01, Alternativa byggplaner, Befolkningsprognos 2014-2023/45 http://www.trf.sll.se/statistik/demografi-och-prognoser/befolkningsprognoser/ Demografisk rapport 2014:03, Demografiska försörjningskvoter för planområden, Åldersstruktur 2013 och prognoser för 2023, Befolkningsprognos 2014-2023/45 http://www.trf.sll.se/statistik/demografi-och-prognoser/befolkningsprognoser/ Demografisk rapport 2014:04, Stockholms län Huvudrapport, Befolkningsprognos 2014-2023/45 http://www.trf.sll.se/statistik/demografi-och- prognoser/befolkningsprognoser/ Demografisk rapport 2014:05, Bostadsbyggnadsplaner bilaga till Stockholms läns huvudrapport, Sammanfattning för Stockholms läns kommuner, Befolkningsprognos 2014-2023/45 http://www.trf.sll.se/statistik/demografi-och-prognoser/befolkningsprognoser/ Demografisk rapport 2014:06, Befolkningsprognos 2014-2023 : bilaga till Stockholms läns huvudrapport - Sammanfattning för Stockholms läns kommuner http://www.trf.sll.se/statistik/demografi-och-prognoser/befolkningsprognoser/

45 (45) Demografisk rapport 2014:07, Fruktsamhet och mortalitet 2013, Befolkningsprognos 2014-2023/45 http://www.trf.sll.se/statistik/demografi-och-prognoser/befolkningsprognoser/ Demografisk rapport 2014:08, In- och utflyttningsfält i Stockholmsregionen, Befolkningsprognos 2014-2023/45 http://www.trf.sll.se/statistik/demografi-och-prognoser/befolkningsprognoser/ Demografisk rapport 2014:10, Prognosmetoder och modeller, Regressionsanalys, Befolkningsprognos 2014-2023/45 http://www.trf.sll.se/statistik/demografi-och-prognoser/befolkningsprognoser/ Demografisk rapport 2015:01, Befolkningstätheter i Stockholms län 2013 och prognoser för 2023, Befolkningsprognos 2015-2024/50 http://www.trf.sll.se/statistik/demografi-och-prognoser/befolkningsprognoser/ http://www.trf.sll.se/statistik/omradesdata/omradesdatabasen/ BE18 Sveriges framtida befolkning, BE18SM1401 http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/publiceringskalender/visa-detaljeradinformation/?publobjid=23327+ BE51BR1502 Sveriges framtida befolkning 2015-2060 http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/publiceringskalender/visa-detaljeradinformation/?publobjid=24552+ Eurostat, European Commission http://ec.europa.eu/eurostat

Andra rapporter i samma serie: Stockholmsregionens återflyttningsutbyte med övriga Sverige... 2010:05 Pensionspuckeln, 55+flyttningar 2011:02 Vart tar invandrarna vägen? 2011:04 Födda 2011-2020 efter mödrarnas födelseländer 2012:04 Hushåll och familjer i förändring 2012:05 Varför flyttar svenska barnfamiljer? 2012:10 Barnfamiljers flyttningar kring sekelskiftet 2000 2013:04 Barn och barnfamiljer i tillväxtregion 2013:05 Alternativa byggplaner 2014:01 Demografiska försörjningskvoter för planområden 2014:03 Stockholms län - Huvudrapport 2014:04 Bostadsbyggnadsplaner 2014-2023/30 2014:05 Kommunprognoser -bilaga till Stockholms läns huvudrapport 2014:06 Fruktsamhet och mortalitet 2013 2014:07 In- och utflyttningsfält i Stockholmsregionen 2014:08 Segregation i Stockholmsregionen 2014:09 Prognosmetoder och modeller 2014:10 Befolkningstätheter i Stockholms län 2013 och prognoser för 2023 2015:01 ISBN www.trf.sll.se