Stockholms län Prognos fördelad på kommuner Försörjningskvoter Befolkningsprognos /50

Transkript

1 Demografisk rapport 2016:07 Stockholms län Prognos fördelad på kommuner Försörjningskvoter Befolkningsprognos /50

2 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län och delområden utförs som ett samarbete mellan Stockholms läns landsting, Tillväxt- och regionplaneförvaltningen och SCB samt adjungerade forskare och konsulter. Förfrågningar: Ulla Moberg, SLL/TRF, , Alexandra Malm, SCB, , TRN Projektledare: Ulla Moberg Stockholm läns landsting, SLL/TRF Box 22550, Stockholm Besök: Norra Stationsgatan 69 Tfn:

3 Demografisk prognos för Stockholms län /50 fördelat på kommunnivå Inledning Kommunprognoser 2050 bygger på de redan framräknade prognoserna för länet, kommunerna och basområdena /50 1. Länsprognos bygger på den redan framräknade länsprognosen Summan av kommunerna ska sammanfalla med länsprognos Det är således en länsprognos som görs som sedan fördelas vidare inom ett system där restriktionen är länsprognosen enligt den multiregionala prognosmodellen och där resultaten konsistensjusteras. Genom den multiregionala modellen hämtas information från den nationella prognosen som grund för antaganden om rikets framtida folkmängd och inrikes in- och utflyttningen till och från Stockholms län. Den prognos som gjordes för länet i augusti 2016 har tillämpat antagandena om fruktsamhet, dödlighet och migration i Riksprognosen 2, anpassade för Stockholms län. Riksprognosen justeras med vissa mellanrum. Det som påverkar justeringarna på nationell nivå är för närvarande framför allt effekterna av ny lagstiftning om uppehållstillstånd 3 och Migrationsverkets prognoser för flyktinginvandring 4. Migrationsverket gör verksamhets- och utgiftsprognoser fyra gånger per år. Till SCB:s prognosarbete är externa referensgrupper knutna, bland annat en referensgrupp för migrationsantagandet. I april 2017 publicerar SCB en ny Riksprognos och nya nationella antaganden. Det är inte givet att Stockholmsregionens prognos påverkas på samma sätt som den för hela riket, beroende på de inrikes in- och utflyttningarna i våra länsprognoser som utgår från tre födelsegrupper: födda i länet, födda i övriga riket och utrikesfödda alla tre grupperna med olika åldersfördelningar och flyttsannolikheter men också för att Stockholms län har en annan sammansättning av utrikesfödda än övriga riket. Inom gruppen utrikesfödda finns stora skillnader. Nya inrikes flyttmönster? Länsprognoserna är inte känsliga för det planerade bostadsbyggandet. De är främst känsliga för den framtida invandringen och förändringar i fruktsamhet och barnafödande. Den variabel som verkar slå hårdast är variationer i fruktsamhet. År var den summerade fruktsamheten 2,10 och sjönk den snabbt ner till 1,48 innan den vände uppåt igen, ett ras som kommer att märkas under en mycket lång tid framöver i åldersfördelningarna. Efter 0-åringarna 1990, 1991 och 1992 är nedgången märkbar. 17-åringarna födda 1999 var 2016 den minsta kohorten i riket. Den största kohorten 0-åringar i riket uppgick till personer år 1990, vilken ökat till åringar år 2016, dvs. 1 SLL/TRF (2016:02) Stockholms län- Huvudrapport. ( 2 SCB (2016) Sveriges framtida befolkning SOS/SM, BE 18 SM

4 med Denna ökning förklaras givetvis av utrikesföddas invandringar, medan ett antal födda eller boende i Sverige flyttar utomlands i de flyttbenägna åldrarna. Ökningen i riket av 1990:or har alltså i genomsnitt varit ca 950 per år. I länet fanns åringar som efter 2005 ökat till åringar år 2016, en ökning med ca personer, eller drygt 400 per år i genomsnitt. Länets andel av rikets 1990:or har stigit från 20 till 24 procent; lägst var den åren med ca 19 procent. Mellan 2015 och 2016 ökade antalet födda 1990 med 2,5 procent i riket, varav 6,8 i länet och 1,2 procent i resten av riket. År 2005 var inrikes flyttnettot till länet av sverigefödda negativt och sedan positivt under en följd av åtta år. Efter 2013 har det återigen minskat och blev negativt under Det var i ett mycket smalt sammanhängande åldersspann år som nettoinflyttningen var positiv 2016; mellan 2015 jämfört med 2016 ökade inflyttningen endast marginellt i åldrarna år. Utflyttningen av födda i Stockholms län har ökat under några år och inflyttningen av födda i andra län har minskat abrupt. Det återstår att se om rörligheten är uppskjuten eller om det är en varaktig förändring i flytt- och boendemönster. På länsnivån är både den inrikes och utrikes migrationen också konjunkturkänslig och inverkan kan vara både negativ och positiv. Stockholms läns andel av rikets in- och utvandring har förändrats. Länets genomsnittliga andel av rikets invandring har varit drygt 30 procent sedan 1968 och efter ökningen av antalet beviljade 4

5 uppehållstillstånd i slutet av år 2005 har den varit knappt 30 procent. Eftersom flyktinginvandringen till riket ökat kraftigt, i synnerhet från år 2012, har länets andel av den totala invandringen sjunkit betydligt under senare tid. Stockholms län hade fler invandringar 2016 än 2015, vilket är ca 450 fler än 2015 jämfört med Invandringsöverskottet blev ca högre 2016 än 2015, vilket har påverkats av registerstädningar som ger högre utvandring. På kommunnivå har 17 kommuner haft en högre invandring, resten en något lägre. Både inflyttning och utflyttning av utrikesfödda mellan länet och övriga riket har ökat från år 2006, till drygt inflyttare och ca utflyttare Under perioden har nettot av utrikesföddas flyttningar mellan Stockholms län och övriga riket i genomsnitt uppgått till drygt personer per år; detta netto hade preliminärt ökat betydligt under 2016 när prognosen gjordes i augusti Det nyligen publicerade utfallet för 2016 visar på en ökning av utrikesföddas netto från drygt personer 2015 till drygt personer 2016; en ökning med Ökningen har skett i nästan alla åldrar 0-50 år och har prognosticerats fortsätta; detta tas om hand inom den multiregionala modellen. Det är svårt att omgående dra slutsatser om vad skillnaden mellan sverigefödda och utrikesfödda beror på; konjunktur/arbetsmarknad, landsmän/släktingar/ kontakter, folkbokföring, bostäder eller något annat. 5

6 Länsprognosen , sammanfattning Prognossystemet är ett robust sammanhållet system utvecklat för behovet av månadsbaserad information för t.ex. skatteintäktsprognoser per den 1/11 från och med innevarande år, byggberoende aggregerbara basområdesprognoser med 10 års prognoshorisont för inomregional sjukvårds- och kollektivtrafikplanering, och långsiktiga prognoser/framskrivningar för länet/kommunerna för olika ändamål, till exempel demografiska prognoser för ökningen i livslängd och av antalet äldre. Alla prognoser är beroende av vilka antaganden som görs och hur långsiktiga trenderna är som används för beräkningarna. I den nya prognosen eller framskrivningen - är befolkningen i länet år 2045 knappt högre än för fyra år sedan. Fram till 2050 beräknas befolkningen öka med ytterligare ca Prognoserna ligger 35 år framåt i tiden och skall ses som kvalificerade demografiska beräkningar baserade på en kombination av dagens förhållanden och trender och långsiktiga antaganden, där hänsyn tas både till utvecklingen innevarande år för de kortsiktiga behoven och till den rådande uppfattningen om utvecklingen på längre sikt. Prognos jämförd med prognos och Givet den multiregionala modellen för länet så påverkas inte prognosen för länet av byggplanerna; det finns inget samband mellan bostadsbyggande och befolkningstillväxt på länsnivån. Kommun- och planområdesnivån är däremot indelningar som förbättrar (basområdes) prognosernas stabilitet och precision genom att ta hänsyn till inomregionala demografiska strukturer och samband där bostadsbytarna dominerar. 6

7 Sammanfattning av komponenterna: Prognoshuvudrapporten 2016: Folkmängd Folkökning Födda Döda Födelsenetto Inr. inflyttade Inr. utflyttade Inrikes flyttningsnetto Invandrade Utvandrade Utrikes flyttningsnetto Totalt flyttningsnetto TRF (2016:02) Stockholms län Huvudrapport, sid 47. ( År 2015 uppgick folkmängden i Stockholms län till drygt personer. Under prognosperioden väntas befolkningen öka med och 2050 uppgå till personer. Idag är kvinnor och män folkbokförda i Stockholms län, vilket är en fördelning på nära 50 procent. Vid prognosperiodens slut väntas befolkningen i länet fördelas på kvinnor och män. Den främsta anledningen till den förändrade fördelningen mellan antalet kvinnor och män beror på att männen förväntas få en större ökning i medellivslängd fram till år Från 2035 och framåt väntas båda könen få lika stor procentuell minskning av dödligheten 5. Fördelningen av kvinnor och män påverkas också av skillnader i åldersstruktur mellan könen och variationer i flyttningsnettot. Åldersfördelningen i Stockholms län väntas förändras under prognosperioden. År 2050 förväntas andelen äldre vara högre och andelen i de yngsta åldrarna vara lägre än Även andelen i åldrarna 21 till 54 år, vilka utgör en stor del av den arbetsföra befolkningen, väntas vara lägre år 2050 jämfört med Benägenheten att få barn varierar som tidigare nämnts mellan olika födelsegrupper i länet. I nuläget är den summerade fruktsamheten lägst för Stockholmsfödda kvinnor och högst för utrikesfödda kvinnor. Detta mönster väntas bestå under prognosperioden. År 2050 antas de Stockholmsföddas fruktsamhet ligga på 1,77 barn per kvinna. Fruktsamheten antas bli 1,94 för kvinnor födda i övriga riket och 2,02 för utrikesfödda kvinnor. 5 Statistiska centralbyrån (2016). Sveriges framtida befolkning

8 Befolkningens ålderssammansättning i Stockholms län 2015 och 2050 TRF (2016:02) Stockholms län Huvudrapport, sid 48. ( Länets befolkning väntas öka i samtliga åldersgrupper mellan 2015 och Ökningen varierar dock för olika åldersgrupper. De största antalsmässiga ökningarna, över personer per femårsklass, förväntas för åldrarna och år. Åldersgrupperna 15 19, och år förväntas öka med över personer vardera 6. 6 Åldersgrupperna är ordnade efter ålder och inte efter vilken grupp som har den största ökningen. 8

9 Prognosvärden för länet , och och årlig justering; differens P2016 jämfört med P2012 År Länet Länet Länet P2016 P2014 P2012 Differens

10 Kommunprognoserna /50 metodsammanfattning Kommun- och planområdesnivån är indelningar som förbättrar (basområdes) prognosernas stabilitet och precision genom att ta hänsyn till inomregionala demografiska strukturer och samband där bostadsbytarna dominerar. För var och en av de 26 kommunerna anpassas en individuell regressionsmodell för inrikes inflyttning som bestäms med vars och ens demografiska parametrar som indata. Anpassningen för de 26 kommunprognoserna har resulterat i olika modeller där bostadsbyggandet antingen är uppdelat på småhus och flerbostadshus eller har summerats till nya lägenheter totalt. Se Demografisk rapport 2016:01, Modellutveckling 2016: Regressionsmodellen för inrikes inflyttning. Sambanden förändras över tiden och modellerna, liksom bostadsbyggnadsplanerna, aktualiseras därför årligen. När prognoserna för kommuner, planområden och basområden har beräknats har bostadsbyggnadsplanerna fördelats på basområden enligt uppgifter från kommunerna eller enligt standardiserad hantering inom prognosmodellerna, där de reduceras till 80 procent vilket är det historiska rapporterade färdigställandet. Planerna införs på basområdesnivå om det är möjligt, annars på planområdesnivå. Det planerade bostadsbyggandet samlas in till och med 2030, om planer finns så långt fram i tiden, och uppdateras årligen. I de långsiktiga modellerna/ framskrivningarna har ett genomsnitt av resp. kommuns byggplaner använts från och med året efter sista tillgängliga planår, vilket varierar mellan kommunerna. Det gör att prognoserna får ett ojämnt förlopp för befolkningsökningen i början när det finns byggplaner och senare under perioden ett jämnare förlopp när medelvärden appliceras. Varje kommun har olika utseende på sina planer. Byggplaner och trender med kortsiktigt eller tillfälligt stark påverkan kan orsaka att manuella justeringar måste göras, s.k. "handpåläggning", vilket skett i en del fall. Inom länet byter ca personer per år bostad och inom FA 7 ca personer. Definitionsmässiga bostadsbytare redovisas och kommenteras översiktligt i SLL/TRF (2016:02) Stockholms län- Huvudrapport samt i Planprognoser och demografiska områdesdata på för länet, kommunerna och planområdena. Det är framför allt redan boende i regionen som flyttar in i nyproduktion

11 Kommunprognoserna resultatsammanfattning De förändringar som skett i prognosresultaten på kommunnivå beror på modelländringar, högre bostadsbyggnadsplaner, samt förskjutningar i bostadsbyggnadsplaner mellan kommunerna. På kommunnivå har byggplanerna påverkats av Stockholmsförhandlingen 2013 om utbyggd tunnelbana för fler bostäder och Stockholms stads Bostadspotential i Stockholm (Demografisk rapport 2014:01, Alternativa byggplaner) 8, samt övriga kommuners reviderade planer. OBS! fem års skillnad i slutår i tabellen nedan. De nya prognosvärdena 2050 för varje kommun och skillnader Nya prognos Förra prognos Kvot SCB- modellen modellen Absolut P2016/ Kod Kommun differens P Upplands Väsby , , ,1 1, Vallentuna , , ,8 1, Österåker , , ,8 1, Värmdö , , ,8 1, Järfälla , , ,3 1, Ekerö , ,2 226,9 1, Huddinge , , ,5 1, Botkyrka , , ,6 0, Salem , , ,7 1, Haninge , , ,0 1, Tyresö , , ,9 1, Upplands-Bro , , ,2 1, Nykvarn , ,9 777,9 1, Täby , , ,4 1, Danderyd , ,8-14,6 1, Sollentuna , ,3 776,8 1, Stockholm , , ,1 0, Södertälje , , ,8 1, Nacka , , ,8 1, Sundbyberg , , ,2 1, Solna , ,7-651,3 1, Lidingö , , ,9 1, Vaxholm , ,6 374,6 1, Norrtälje , , ,8 1, Sigtuna , , ,7 1, Nynäshamn , , ,4 1,07 01 Stockholms län , , ,7 1,07 8 LSF/TMR (2014:01) Alternativa byggplaner. ( 11

12 Byggplaner och rapporterat utfall Den befintliga bostadsstocken i länet uppgick 2015 till lägenheter i småhus, flerbostadshus, övriga hus och specialbostäder. Strukturen påverkar befolkningstillväxtens fördelning inomregionalt. Den rapporterade nyproduktionen av bostäder i småhus och flerbostadshus, som f.n. årligen utgör drygt en procent av det totala bostadsbeståndet, har varierande påverkan på prognoserna på kommunnivå. Den påverkar framför allt på lägre geografiska nivåer som basområdesnivån. Eftersom rapporteringen av färdigställda bostäder sker med varierande fördröjning är det vanskligt att beräkna samband. Den planerade nyproduktionen i prognosen är därmed en geografisk variabel som har störst betydelse i större utbyggnadsområden, för exempelvis sjukvårdens och kollektivtrafikens behov av planeringsunderlag. Individernas rapportering till folkbokföringen är en annan ibland osäker faktor, speciellt bland yngre i de flyttbenägna åldrarna. I prognosmodellens huvudalternativ ingår att det historiska genomsnittet 80 procent av planerna realiseras (och rapporteras) under prognosperioden. Ett högre (100%) och ett lägre (60%) alternativ har beräknats för att se hur kommunerna sinsemellan påverkar varandra och påverkas av högt resp. lågt byggande givet samma prognosticerade slutfolkmängd. Resultaten indikerar att vissa kommuner vinner på högt generellt byggande och vissa vinner på lågt generellt byggande, jämfört med huvudalternativet 80 procent. Befolkningen i de tre olika prognoserna år 2050 i relation till huvudprognosen. 12

13 Bostadsbestånd och rapporterat färdigställt byggande Bostadsbeståndet Rapporterat antal lägenheter färdigställda nybyggda Kommun Upplands Väsby Vallentuna Österåker Värmdö Järfälla Ekerö Huddinge Botkyrka Salem Haninge Tyresö Upplands-Bro Nykvarn Täby Danderyd Sollentuna Stockholm Södertälje Nacka Sundbyberg Solna Lidingö Vaxholm Norrtälje Sigtuna Nynäshamn Länet Källa: SSD, SCB 13

14 Flytt- och födelsenetton Inomregionala flyttningar (bostadsbyten) är betydligt fler än inflyttningar från övriga län och i nyproduktionen dominerar bostadsbytare inom länet. På kommunnivån fördelas tillskottet i befolkningen efter bostadsbyggnadsplanerna efter att hänsyn tagits till övriga kommunspecifika demografiska parametrar, t.ex. åldersstruktur. I nedanstående tabell och två diagram visas födelsenettots och totala flyttnettots (både inrikes och utrikes) bidrag till den kalkylerade befolkningsförändringen. Befolkningsförändring i huvudprognosen uppdelat på födelse- och totalt flyttnetto i kommunerna, sorterat efter total förändring Kommun kod Kommun Flyttnetto Födelsenetto Befolkningsförändring Födelsenettots andel 0180 Stockholm , Nacka , Sundbyberg , Järfälla , Solna , Huddinge , Tyresö , Täby , Haninge , Botkyrka , Sigtuna , Södertälje , Värmdö , Norrtälje , Vallentuna , Sollentuna , Österåker , Salem , Upplands Väsby , Lidingö , Ekerö , Nynäshamn , Upplands-Bro , Danderyd , Vaxholm , Nykvarn ,30 01 Länet , , ,9 0,59 Fullständiga tabeller finns i Excelbilagan Sammanställning alla kommuner , 14

15 Befolkningsförändringen uppdelat på födelse- och flyttnetto i kommunerna. Sorterat efter befolkningsförändringen totalt i resp. kommun Befolkningsförändringen uppdelat på födelsenetto och flyttnetto, exkl. Stockholms stad

16 FA15 funktionella analysregioner indelning 2015 Eftersom länet definieras som en gemensam bostadsmarknad som dessutom sträcker sig utanför den administrativa länsgränsen så torde indelningen i Tillväxtanalys FA (Funktionella Analysregioner) kunna ge en bättre bild av den egentliga boenderegionen. Stockholms FA ingår inte i Sjukvårdens ansvarsområde men SL påverkas. Vid revideringen av FA from 2015 (FA15) inkluderades Flen i Stockholms FA, dvs. totalt 37 kommuner ingår nu. Inom FA bytte personer bostad Stockholms län och FA Flyttarnas fördelning och flyttningsnetto TRF (2016:02) Stockholms län Huvudrapport, sid 34. ( Demografiska skillnader i åldersstruktur och boendepreferenser ger traditionella mönster i livscykelrelaterade flyttningar och bostadsbyten, dvs. unga vuxna bosätter sig gärna i små lägenheter i de centrala delarna av länet medan man när man bildat familj bosätter sig i större bostäder lite längre ut eller flyttar från länet. Det bör återigen understrykas att det generellt inte går att visa så mycket med regressionsanalyser inom de samhällsvetenskapliga områdena. Det vi använder som indata är folkbokföringsdata där en hel del av underlaget är egenrapporterat vilket innebär vissa typer av kvalitetsproblem. När det gäller byggande, bostäder och fastigheter förefaller verkligheten vara ännu mer svårfångad. Både folkbokföringen och den administrativa indelningen i län och kommuner är konstruerade verkligheter. Att studera samband mellan byggande och folkökning i en (inom) regional geografisk prognosmodell är därför centralt. 16

17 Försörjningskvoter 2015, 2025 och 2050 Traditionella teoretiska försörjningskvoter och prognoser för åren 2025 och 2050 har beräknats för länet och kommunerna i länet. Alternativa kvoter har också beräknats för om pensionsåldern flyttas fram till 69+, med en arbetsför befolkning i åldern år. Om pensionsåldern flyttas fram till 69+ kommer försörjningskvoten i länet år 2050 att ligga på samma nivå som den teoretiskt gjorde 2015, dvs. 0,66. Alternativa teoretiska försörjningskvoter har beräknats för alla kommuner i respektive kommunsammanställning. Försörjningskvoter i huvudprognosen 2015, 2025 och Alternativ pensionsålder 65+ resp Kommun Försörjningskvot, teoretisk Kod Namn Upplands Väsby 0,70 0,73 0, Vallentuna 0,77 0,81 0, Österåker 0,81 0,83 0, Värmdö 0,79 0,80 0, Järfälla 0,74 0,75 0, Ekerö 0,84 0,91 0, Huddinge 0,68 0,73 0, Botkyrka 0,68 0,70 0, Salem 0,86 0,84 0, Haninge 0,69 0,73 0, Tyresö 0,78 0,79 0, Upplands-Bro 0,74 0,81 0, Nykvarn 0,80 0,84 0, Täby 0,85 0,87 0, Danderyd 0,94 0,94 1, Sollentuna 0,75 0,78 0, Stockholm 0,56 0,63 0, Södertälje 0,69 0,73 0, Nacka 0,76 0,78 0, Sundbyberg 0,52 0,56 0, Solna 0,51 0,52 0, Lidingö 0,87 0,90 0, Vaxholm 0,89 0,88 1, Norrtälje 0,86 0,96 1, Sigtuna 0,69 0,72 0, Nynäshamn 0,79 0,88 0,95 01 Länet 65+ 0,66 0,70 0,77 01 Länet 69+ 0,56 0,66 17

18 Folkmängd/ökning i kommunerna 2015 och 2016 Folkmängd Folkökning Kommun Upplands Väsby Vallentuna Österåker Värmdö Järfälla Ekerö Huddinge Botkyrka Salem Haninge Tyresö Upplands-Bro Nykvarn Täby Danderyd Sollentuna Stockholm Södertälje Nacka Sundbyberg Solna Lidingö Vaxholm Norrtälje Sigtuna Nynäshamn Länet Kommunvisa sammanfattningar av förändringarna jämfört med Sammanställningar och underlag till prognoserna finns under: Där återfinns en sammanställning i Excel för alla kommuner tillsammans och 26 individuella och mer detaljerade redovisningar över varje kommun. Se också Demografisk rapport 2016:04, Kommunprognoser. Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns 26 kommuner och Stockholms stads 14 stadsdelsnämnder. Befolkningsprognos /50. 18

19 Botkyrka Botkyrka är en stor kommun med hög invandring och inflyttning och dynamisk demografi. Tillskottet kommer från utrikesnetto och födelsenetto. Botkyrkas befolkningsutveckling justeras ner på grund av hög inrikes utflyttning, framför allt inom egna länet, trots att senaste byggplanerna var betydligt högre än tidigare. Försörjningskvot, Botkyrka kommun 19

20 Danderyd Danderyd är en av de mindre kommunerna och har en långsam befolkningsutveckling. Danderyd justeras nedåt på kort sikt och sedan uppåt under ca 20 år. Ojämnheterna i början av prognosen beror på inflyttningskomponenterna, dvs. bostadsbyggnadsplanerna, som har en kraftig topp Efter 2021 finns inga planer. Försörjningskvot, Danderyds kommun 20

21 Ekerö Ekerö är en av de minsta kommunerna och tillväxten kommer från egna länet och födelsenetto. Befolkningsutvecklingen är något nedjusterad; strömmarna är små och därför svåra att beräkna och mycket osäkra. Bostadsbyggnadsplanerna har ökat. Försörjningskvot, Ekerö kommun 21

22 Haninge Haninge är en av de större kommunerna och uppjusteras i nya prognosen. Ökningen kommer från utrikes flyttnetto, födelsenetto och delvis från egna länet. Haninges byggplaner har ökat kraftigt åren kring 2020 vilket ger mycket ojämna inrikes netton, speciellt från egna länet. Det har inte varit möjligt att anpassa samma typ av prediktionsmodell för inrikes inflyttning för Haninge i prognosen som för övriga kommuner. (Se vidare Demografisk rapport 2016:01, Modellutveckling 2016: Regressionsmodellen för inrikes inflyttning.) Försörjningskvot, Haninge kommun 22

23 Huddinge Huddinge är länets näst största kommun med över invånare och justeras upp ytterligare i den nya prognos Flyttströmmarna in och ut mellan Huddinge kommun och övriga kommuner i länet är stora. Utrikes- och födelsenettot är högt och ger summerat en ganska jämn utveckling. Byggplanerna ligger på samma nivå som förra året och de är jämna och höga. Försörjningskvot, Huddinge kommun 23

24 Järfälla Järfälla är en mellanstor och snabbt växande kommun som ingår i Stockholmsförhandlingen 2013 om utbyggd tunnelbana för fler bostäder. Byggplanerna, som är höga from 2018, har totalt inte ändrats nämnvärt sedan förra prognosen. Alla komponenter ökar; befolkningen fördubblas i den nya prognosen. Speciellt ökar flyttnettot från egna länet och födelsenettot. Försörjningskvot, Järfälla kommun 24

25 Lidingö Lidingö ligger i mitten av storleksordningen. Lidingös nya prognos har ökat något; byggplanerna, som är bland de lägre i länet och har en liten topp kring 2020, har minskat marginellt. Alla komponenter har ökat något och bidrar med många bäckar små till ökningen. Försörjningskvot, Lidingö kommun 25

26 Nacka Nacka är länets tredje största kommun och ingår också i Stockholmsförhandlingen 2013 om utbyggd tunnelbana för fler bostäder. Nacka har en stark befolkningstillväxt och närmar sig De höga byggplanerna har en del höga toppar som märks men är f.ö. ganska jämna. Planerna har förändrats marginellt sedan förra året och den nya prognosen ligger på samma nivå som den tidigare. De stora bidragande nettona kommer från inflyttningen från eget län och födelsenetto. Försörjningskvot, Nacka kommun 26

27 Norrtälje Norrtälje är den till ytan största kommunen i länet och ligger längst från Stockholm City. Befolkningsstorleken ligger något över mitten. I den nya prognosen blir tillväxten betydligt högre framför allt pga. flyttnetto från egna länet. Försörjningskvoten är extrem, med fler pensionärer än ungdomar. Födelsenettot är negativt hela prognosperioden. Byggplanerna har ökat och har en topp Försörjningskvot, Norrtälje kommun 27

28 Nykvarn Nykvarn delades från Södertälje 1998 och det är länets minsta kommun till folkmängden med drygt invånare. I den nya prognosen ökar befolkningen framför allt i början av prognosperioden. Byggplanerna har ökat något sedan förra insamlingen och har en liten topp Ett litet tillskott kommer från egna länet. Eftersom kommunen är liten och strömmarna små blir resultaten generellt känsliga. Försörjningskvot, Nykvarns kommun 28

29 Nynäshamn Nynäshamn är en av de mindre kommunerna och ligger långt från Stockholm City. Befolkningstillväxten kommer främst från egna länet. Tillväxten av yngre är ganska låg och antalet äldre ökar. Byggplanerna har ökat kraftigt och är jämnt fördelade över åren vilket ger en jämn tillväxt under prognosperioden. Försörjningskvot, Nynäshamns kommun 29

30 Salem Salem är länets tredje minsta kommun. I den nya prognosen är befolkningstillväxten kraftigt uppjusterad framför allt genom flyttnettot från egna länet och även födelsenettot. Byggplanerna är kraftigt höjda jämfört med tidigare och ganska jämnt fördelade över tiden. Försörjningskvot, Salems kommun 30

31 Sigtuna Sigtunas storlek befinner sig alldeles nedanför mitten. Sigtunas befolkningstillväxt sänks lite i den nya prognosen. Byggplanerna är lite lägre än tidigare. Inflyttning och invandring ökar men även strömmarna i motsatt riktning. Födelsenettot stiger mest av alla komponenter på längre sikt. Hälften av byggplanerna finns i restområdet vilket ger mycket osäkra och geografiskt svårhanterliga prognoser. Försörjningskvot, Sigtuna kommun 31

32 Sollentuna Sollentuna är en tämligen stor kommun. Byggplanerna har minskat lite och tillväxten justeras ner något i den nya prognosen. Flyttnettot från egna länet och födelsenettot bidrar ganska jämnt fördelade, medan utrikes nettot långsamt avtar. Försörjningskvot, Sollentuna kommun 32

33 Solna Solna ligger mycket centralt, är till ytan länets näst minsta kommun och har en stor befolkning. Solna påverkas av Stockholmsförhandlingen 2013 om utbyggd tunnelbana för fler bostäder. Solna har höga byggplaner som minskat, och Solna justeras ner något. Tillväxten är trots det mycket hög; befolkningen nästan fördubblas till Inrikes flyttnettona och födelsenettot är höga. Försörjningskvot, Solna kommun 33

34 Stockholm Stockholms stad påverkas av Stockholmsförhandlingen 2013 om utbyggd tunnelbana för fler bostäder och Stockholms stads Bostadspotential i Stockholm. Staden tillhörde före 1968 inte länet och det är därför svårt att följa utvecklingen bakåt i tiden då man inte kan få fram flyttningar mellan staden och övriga länet före Byggplanerna är marginellt lägre. Utrikes nettot och födelsenettot är positiva, liksom nettot mot övriga län, medan nettot inom egna länet är ökande negativt under hela perioden. Försörjningskvot, Stockholms kommun 34

35 Sundbyberg Sundbyberg är Sveriges minsta kommun till ytan och tätt befolkad. Storleken är strax ovan mitten. Byggplanerna är höga och har ökat. Den nya prognosen är kraftigt uppjusterad; flyttnettot mot egna länet är högt, födelsenettot är högt, flyttnettot mot övriga län är positivt hela perioden och endast utrikes nettot är avtagande. Det är svårt att hålla tillbaka befolkningsökningen. Försörjningskvot, Sundbybergs kommun 35

36 Södertälje Södertälje är en av de största kommunerna och har haft en stark folkökning under senare år. Trots utbrytningen av Nykvarn 1998 så är Södertälje länets tredje största kommun (exkl. Stockholm). Högt utrikesnetto och födelsenetto dominerar i den nya prognosen, där båda inrikes nettona är negativa. Byggplanerna har ökat och är speciellt höga Försörjningskvot, Södertälje kommun 36

37 Tyresö Tyresös befolkning ligger bra precis i mitten. Byggplanerna har ökat något och befolkningstillväxten är rejält uppjusterad. Tillväxten kommer framför allt från ett ökande flyttnetto från egna länet och födelsenetto, och mot slutet av prognosperioden är skillnaden stor. Försörjningskvot, Tyresö kommun 37

38 Täby Täby är en medelstor kommun ett par steg ovanför mitten i storleksordningen. Byggplanerna har ökat något och befolkningstillväxten beräknas stiga. Ökningen kommer framför allt från ett stort flyttnetto från egna länet och ett litet födelsenetto. Uppjusteringen av slutbefolkningen är relativt stor. Försörjningskvot, Täby kommun 38

39 Upplands Väsby Upplands Väsby har haft en lugn befolkningsutveckling under lång tid. Alla strömmar är relativt små utom möjligen födelsenettot. Flyttnettot mot övriga län är negativt nästan varje år. Byggplanerna har ökat betydligt, med en puckel kring Försörjningskvot, Upplands Väsby kommun 39

40 Upplands-Bro Upplands-Bro är en liten kommun som haft en stillsam utveckling men börjat växa något snabbare under senare tid. Byggplanerna har ökat, speciellt from Flyttnettot från egna länet har ökat, och födelsenettot har också bidragit. Försörjningskvot, Upplands-Bro kommun 40

41 Vallentuna Vallentuna tillhör de mindre kommunerna i länet och strömmarna är ganska små. Befolkningstillväxten har länge varit hög och ganska jämn men är något nedjusterad i den nya prognosen. Byggplanerna har stigit och är relativt jämnt fördelade över tiden. Tillskottet till befolkningsökningen kommer från flyttnetto från egna länet och födelsenetto. Försörjningskvot, Vallentuna kommun 41

42 Vaxholm Vaxholm är länets näst minsta kommun och har haft en ojämn utveckling vilket är vanligt hos små kommuner. Alla strömmar blir osäkra. De ojämna byggplanerna har sjunkit relativt mycket men har en liten topp I den nya prognosen justeras utvecklingen ner jämfört med tidigare. Flyttnettot från egna länet ger ett litet positivt bidrag. Försörjningskvot, Vaxholms kommun 42

43 Värmdö Värmdö är en från början liten kommun som ibland vuxit snabbt. I den nya prognosen justeras tillväxten upp något. Byggplanerna har mer än fördubblats och är speciellt höga på kort sikt. Alla strömmar ökar men flyttnettot från egna länet och födelsenettot svarar för tillväxten. Försörjningskvot, Värmdö kommun 43

44 Österåker Österåkers storlek är något nedanför mitten. Österåker har fått en kraftigt ökad tillväxt i den nya prognosen, speciellt i början och från egna länet och födelsenetto. Byggplanerna har stigit kraftigt och är ganska jämnt fördelade över prognosperioden. Försörjningskvot, Österåkers kommun 44

45 KÄLLOR: Demografisk rapport 2016:01, Modellutveckling 2016: Regressionsmodellen för inrikes inflyttning. Befolkningsprognos /50 Demografisk rapport 2016:02, Stockholms län Huvudrapport. Befolkningsprognos /50 Demografisk rapport 2016:03, Kommunernas bostadsbyggnadsplaner Stockholms län /2030. Befolkningsprognos /50 Demografisk rapport 2015:02, Demografiska prognoser för Stockholms län fördelat på kommunnivå. Reviderade kommunmodeller och byggplaner Demografisk rapport 2014:01, Alternativa byggplaner års Stockholmsförhandling och bostadsbyggnadsplanernas effekter på de inomregionala demografiska prognoserna för Stockholms län. Demografisk rapport 2013:03, Demografiska prognoser för kommunerna i Stockholms län Reviderade antaganden Demografisk rapport 2012:02, Demografiska prognoser på kommunnivå för Stockholms län. Version 2 45

46 Andra rapporter i samma serie: Stockholmsregionens återflyttningsutbyte med övriga Sverige 2010:05 Pensionspuckeln, 55+ flyttningar 2011:02 Vart tar invandrarna vägen? 2011:04 Födda efter mödrarnas födelseländer 2012:04 Hushåll och familjer i förändring 2012:05 Varför flyttar svenska barnfamiljer? 2012:10 Barnfamiljers flyttningar kring sekelskiftet :04 Barn och barnfamiljer i tillväxtregion 2013:05 Alternativa byggplaner 2014:01 Demografiska försörjningskvoter för planområden 2014:03 In- och utflyttningsfält i Stockholmsregionen 2014:08 Segregation i Stockholmsregionen 2014:09 Befolkningstätheter i Stockholms län 2013 och prognoser för :01 Demografiska prognoser för Stockholms län , kommunnivå 2015:02 Mångfaldsindex och utrikesföddas Stockholmsorientering 2015:04 Hushåll och hushållsutveckling i ett långsiktigt perspektiv 2015:05 Permanentning av fritidhus med mera; bilaga 2015:08 Modellutveckling 2016: Regressionsmodellen för inrikes inflyttning 2016:01 Befolkningsprognos /50 Stockholms län-huvudrapport 2016:02 Bostadbyggnadsplaner till prognoserna /30/ :03 Kommunprognoser , sammanfattning, bilaga 2016:04 Fruktsamhet och mortalitet :05 Barnhushållens flyttningar och unga vuxnas flytt från föräldrarna 2016:06 Befolkningsprognos och kommunprognoser / :07 46