2010:4. Befolkningsutvecklingen 2009 i Stockholms län

Transkript

1 2010:4 Befolkningsutvecklingen 2009 i Stockholms län Befolkningsprognos

2

3 Befolkningsutvecklingen 2009 i Stockholms län 2010:4

4 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län och delområden utförs som ett samarbete mellan Regionplanekontoret/SLL och SCB samt adjungerade forskare och konsulter. Förfrågningar: Åke Nilsson, Demografikonsulten, Ulla Moberg, Regionplanekontoret, Projektledare Ulla Moberg Regionplanekontoret, Stockholm läns landsting Box 4414, Stockholm Besök Västgötagatan 2 Tfn , Fax registrator@regionplanekontoret.sll.se Grafisk form: Jan-Aage Haaland, Ateljén SCB RTN ISSN XXXX-XXXX 2

5 Innehåll Innehåll... 3 Sammanfattning... 4 Folkökningen år Stockholms läns folkmängd över 2 miljoner... 4 Fortsatt hög invandring minskad utvandring... 4 Minskad utflyttning till övriga Sverige... 4 Fler födda... 4 Något färre döda... 4 De utrikes födda svarar för 50 procent av folkökningen... 4 Folkökningen koncentreras till Stockholms stad och grannkommunerna... 4 Folkökning med den högsta någonsin i absoluta tal års folkökning överträffar 2008 med personer... 7 Ökad inflyttning till ett 10-tal kommuner... 7 Inflyttarna till länet bosätter sig i Stockholms stad eller i kranskommunerna... 8 Utflyttningen från länet jämnt fördelad mellan kommunerna... 8 Två tredjedelar av utvandrarna kommer ifrån Stockholms stad, Nacka, Solna, Huddinge och Botkyrka flyttade mellan kommunerna i länet år återhämtningens år?... 9 Fortsatt låg försäljning av småhus... 9 Folkökningen koncentreras till Stockholms stad och grannkommunerna... 9 Barnfamiljerna har bott kvar i Stockholms stad i större omfattning Ökad inflyttning fler födda? Fortsatt uppgång i fruktsamheten Var 5:e person är född utomlands Fortsatt koncentration av utrikes födda Tabellerna

6 Sammanfattning Folkökningen år 2009 Den snabba tillväxten av Stockholms läns befolkning som började år 2006 ökade i tempo 2009 och uppgick till personer. Det var den högsta tillväxten hittills i antal personer ett enskilt år (diagram 1). Åren ökade länet med ca per år. Tidigare var en normal tillväxt per år. Stockholms läns folkmängd över 2 miljoner Under år 2009 passerade länet med god marginal 2-miljonsstrecket. Den 31 dec 2009 var länets officiella folkmängdssiffra personer. Fortsatt hög invandring minskad utvandring För 4:e året i rad uppgick antalet inflyttade från utlandet till ca personer vilket överstiger genomsnittet för 10-årsperioden dessförinnan med ca Utflyttningen till utlandet minskade med jämfört. Länets överskott mot utlandet blev därmed hela personer. Minskad utflyttning till övriga Sverige Inflyttningen från övriga Sverige till Stockholms län låg kvar på samma nivå som Utflyttningen till övriga Sverige avtog med Länets flyttningsöverskott mot övriga Sverige ökade till år Fler födda Antalet födda ökade med drygt 600 och uppgick till år Sedan millennieskiftet har antalet födda ökat med i genomsnitt 770 barn per år. Något färre döda Trots en växande befolkning har antalet dödsfall i länet uppgått till drygt sedan mitten av 1980-talet. År 2009 minskade dödsfallen med 400 jämfört. De utrikes födda svarar för 50 procent av folkökningen Sedan ett par decennier svarar de utrikes födda via migration för ca 50 procent av länets folkökning. År 2009 var procenttalet exakt 50. Folkökningen koncentreras till Stockholms stad och grannkommunerna Färre barnfamiljer flyttar från de centrala delarna till förortskommunerna och fler flyttar till de centralt belägna kommunerna. Befolkningstillväxten i länet koncentreras alltmer till Stockholms stad och dess kranskommuner. I Stockholms stad, Solna, Sundbyberg, Huddinge och Nacka bor 55 procent av länets befolkning. De fem kommunerna svarade för hela 70 procent av länets folkökning år 2009 och 74 procent av länets flyttningsöverskott. 4

7 Folkökning med den högsta någonsin i absoluta tal År 2009 ökade Stockholms läns folkmängd med personer och uppgick till personer. Den snabba tillväxten som började år 2006 har därmed ytterligare ökat i tempo. Åren ökade länets folkmängd med ca per år. Tidigare var normala folkökningstal för länet med undantag av åren då IT-bubblan sprack, På 4 år har länet ökat med personer. Länet har haft mycket snabb tillväxt under tidigare perioder. Under 1940-talets baby-boom ökade Stockholms stad och dåvarande Stockholms län med sammanlagt personer under 5-årsperioden I förhållande till folkmängden var folkökningen dubbelt så stor då jämfört med den senaste 4-årsperioden. Under 2009 passerade Stockholms läns folkmängd 2-miljonersgränsen med bred marginal. År 1946, också ett år med kraftig folkökning, passerades 1-miljongränsen för dåvarande länet och överståthållareämbetet. Diagram 1 Årlig folkökning i Stockholms län Källa: Bearbetningar av uppgifter från SCB:s hemsida och Folkmängden inom administrativa områden (SCB) Före 1968 var nuvarande Stockholms län delat i två enheter nämligen Överståthållareämbetet (=Stockholms stad) och Stockholms län (=ungefär resten av nuvarande län). Folkökningen i Överståthållareämbetet och dåvarande Stockholms län har slagits samman i diagrammet. Kommentar: Länets guldålder inträffade under 1940-, 1950, 1960-talen med både stora inrikes flyttningsöverskott och födelseöverskott. Vid övergången till 1970-talet minskade inflyttningen och ökade utflyttningen med flyttningsunderskott som följd. Under decennierna därefter har länets folkmängd åter börjat öka. Åren var folkökningen ca per år. År 2009 ökade länets folkmängd med hela den antalsmässigt största ökningen som någonsin noterats! På 1940-, och 1960-talen var hög inflyttning från övriga Sverige och låg utflyttning till övriga Sverige samt höga födelsetal orsaken till den stora folkökningen. Den kraftiga folkökningen åren beror på en osedvanligt hög invandring. I genomsnitt har ca personer registrerats som inflyttade från utlandet åren Under 10-årsperioden var det genomsnittliga antalet inflyttade från utlandet ca Det finns således tecken på att det kan vara fråga om nya mönster i migrationsflödet till länet. Det är vanligt att migrationen varierar kraftigt mellan åren men den långsiktiga trenden tyder på en ökad invandring till länet. 5

8 Diagram 2 Inflyttade till Stockholms län från övriga Sverige och utlandet samt utflyttade från Stockholms län till övriga Sverige och utlandet Källa: SCB:s befolkningsstatistik. Kommentar: Kurvorna över den inrikes inflyttningen och inrikes utflyttningen har ungefär samma utseende med tillägget att kurvan över utflyttningen är tidsförskjuten 4-5 år m.a.o. det finns ett samband mellan inflyttning och återutflyttning. Så länge arbetskraftsinvandringen pågick fanns ett liknande mönster bland den utrikes omflyttningen. Det är inte bara invandringen som bidrar till den stora folkökningen utan också ökat barnafödande. Sedan millennieskiftet har antalet födda ökat med i genomsnitt 770 barn per år. Trots att de äldre blir fler har antalet avlidna gått ner något i genomsnitt med 85 per år under det senaste decenniet. Diagram 3 Födda, döda och födelseöverskott Stockholms län Källa: SCB:s befolkningsstatistik. Kommentar: Den stora invandringen har medfört att andelen utrikes födda ökat i de barnafödande åldrarna. Stockholms läns invandrare har dessutom högre fruktsamhet än infödda kvinnor, vilka haft en uppgång i fruktsamheten sedan millennieskiftet. Från talets början har dödligheten gått ned kraftigt (d.v.s. medellivslängden har ökat) vilket medfört att antalet dödsfall i stort sett varit konstant trots en växande och åldrande befolkning. 6

9 2009 års folkökning överträffar 2008 med personer Trots betydligt större folkökning 2009 än 2008 har de enskilda komponenterna (födda, döda, etc.) inte förändrats särskilt mycket jämfört. Genomgående är att pluskomponenterna ökat något och minuskomponenterna minskat. Den största enskilda förändringen är utflyttningen till utlandet som minskat med personer till Statistiken över utvandringen är osäker men denna nedgång får anses som säkerställd och åtminstone inte en överskattning. Utvandringen av svenska medborgare har avtagit sannolikt beroende på minskad efterfrågan på arbetskraft i de länder som Stockholmare flyttar till. Tabell 1 Befolkningsförändringar i Stockholms län år 2007 och 2008 År 2008 År 2009 Förändring Antal I procent av år 2008 Folkökning ,4 Levande födda ,2 Döda ,5 Födelseöverskott ,2 Inflyttade ,9 Från övriga Sverige ,5 Från utlandet ,7 Utflyttade ,2 Till övriga Sverige ,3 Till utlandet ,4 Flyttningsnetto ,5 Mot övriga Sverige ,7 Mot utlandet ,9 Källa: SCB:s befolkningsstatistik. Födelseöverskottet har ökat med ca och inflyttningsöverskottet mot övriga Sverige ökat med Överskottet mot utlandet har ökat med hela på grund av minskad utvandring och ökad invandring. Ökad inflyttning till ett 10-tal kommuner Av diagram 2 framgår att både den utrikes och inrikes inflyttningen har legat på höga nivåer de senaste åren. I stort sett är det bara 10 av länets 26 kommuner som har varit involverade i processen med den ökade inflyttningen nämligen: Sundbyberg med 42 procents ökning från 2005 till 2009 Södertälje med 40 procents ökning från 2005 till 2007 och därefter 16 procents nedgång till 2009 Upplands-Bro med 37 procents ökning från 2005 till 2009 Solna med 36 procents ökning från 2003 till 2008 och därefter några procents nedgång Stockholm med 29 procents ökning från 2004 till 2009 Sollentuna med 28 procents ökning från 2004 till 2009 Huddinge med 27 procents uppgång från 2004 till 2008 och därefter några procents nedgång. Övriga kommuner med ökad inflyttning är Nacka med 22 procent , Botkyrka (21 procent ), Järfälla (21 procent ) och Haninge (11 procent ). 7

10 Inflyttarna till länet bosätter sig i Stockholms stad eller i kranskommunerna Inflyttarna från övriga Sverige är som regel unga människor i singelstadiet i familjecykeln. De bosätter sig i Stockholms stad eller kranskommunerna. Drygt 50 procent av de inflyttade från övriga län bosätter sig i Stockholms stad. Hela 2/3 av de inflyttade från övriga landet bosätter sig i Stockholms stad, Solna, Sundbyberg, Huddinge eller Nacka. De uppräknade kommunerna kan betraktas som Stockholms läns entré (tabell 5). Även inflyttarna från utlandet har ungefär samma bosättningsmönster. Här tillkommer ytterligare 3 kommuner, Botkyrka, Haninge och Södertälje, som har hög dragningskraft på inflyttade från utlandet. Nästan 80 procent av de inflyttade från utlandet bosatte sig år 2009 i Stockholms stad, Solna, Sundbyberg, Huddinge, Haninge, Nacka, Södertälje och Botkyrka. Det har blivit en något jämnare fördelning jämfört med Utflyttningen från länet jämnt fördelad mellan kommunerna När det blir dags för de boende i Stockholms stad och dess kranskommuner att finna en bostad passande en familj flyttar en del till förortskommunerna i länet. Det gör att, när personerna kommer i de åldrar då det är dags att flytta från länet till andra delar av landet, de utflyttade är jämnt spridda över länets kommuner. I stort sett alla kommuner utom entrékommunerna har flyttningsunderskott mot övriga riket. Minskad utflyttning år 2009 från länet gör dock att även Sollentuna och Danderyd hade positiva netton år 2009 mot övriga Sverige. Två tredjedelar av utvandrarna kommer ifrån Stockholms stad, Nacka, Solna, Huddinge och Botkyrka År 2009 svarade 6 kommuner för 70 procent av utvandringen. De 6 kommunerna är Stockholms stad, Södertälje, Solna, Huddinge, Nacka och Botkyrka (tabell 6) flyttade mellan kommunerna i länet år 2009 Länets förortskommuner rekryterar merparten av sina inflyttare från Stockholms stad och kranskommunerna. Från Stockholms stad flyttar nästan personer årligen till andra kommuner i länet. Från både Solna och Huddinge flyttade ca personer till andra kommuner i länet. Sammanlagt registrerades flyttningar mellan kommunerna i länet år Det är en uppgång med jämfört. Under de sista 10 åren har omflyttningen mellan kommuner i länet ökat med drygt per år. Den stora osäkerheten som inträffade hösten 2008 i samband med finanskrisen tycks ha ebbat ut under Störst ökning i inflyttningen från andra kommuner hade Stockholms stad år 2009 en ökning med inflyttade till ca Störst procentuell ökning hade Sundbyberg (25 procent jämför ), Ekerö, Nynäshamn och Sigtuna (med vardera 17 procent) samt Nacka och Vaxholm (med vardera 15 procent). Ekerö och Nynäshamn har därmed tagit igen den nedgång de hade i inflyttningen Ökad utflyttning till andra kommuner i länet noteras i Sigtuna (23 procents ökning jämfört med 2008), Upplands-Bro (18 procent), Södertälje (15 procent), Vallentuna (12 procent) och Huddinge (11 procent). Gemensamt för kommunerna, utom Huddinge, är att de ligger perifert i länet. Huddinge hade en stor folkökning, ca personer, år Då är en ökad utflyttning under det efterföljande året förväntad. Trots ökad omflyttning i länet noterade 9 kommuner färre inflyttade från länet år 2009 jämfört. Störst procentuell minskning hade Lidingö med 10 procent, Österåker 8 procent, Huddinge och Södertälje med vardera 6 procent. Huddinge hade stor inflyttning 2008 varför en minskning kan vara naturlig. För Södertäljes del fortsätter den nedåtgående trenden från

11 återhämtningens år? År 2008 minskade inflyttningen till flera kommuner med småhusbebyggelse. För några kommuner har 2009 varit ett återhämtningens år medan för andra inflyttningen har, från andra kommuner i Sverige, legat på en fortsatt låg nivå. Ekerö är åter tillbaka till trenden med växande inflyttning års nedgång har mer än väl hämtats igen Nynäshamn har återhämtat 2008 års nedgång. Salem har hämtat in en del av 2008 års nedgång. Inflyttningen 2009 låg ungefär på samma nivå som åren 2004 och Nykvarn är kvar på 2008 års nivå som dock var en god nivå jämfört med tidigare år med undantag av 2006 och Värmdö har fortsatt att tappa inflyttare men i betydligt långsammare takt. Värmdö var under många år Sveriges snabbast växande kommun, räknat i procent, bl.a. beroende på en omfattande permanentning av fritidshus. Fortsatt låg försäljning av småhus Antalet köp av småhus gick ned med 12 procent mellan 2007 och 2008 i Stockholms län. För länet som helhet har nedgången fortsatt mellan 2008 och 2009 men i långsammare takt än föregående år. I flera kommuner, med stora nedgångar mellan 2007 och 2008, har en återhämtning inträffat. Exempel på sådana kommuner är Salem, Lidingö, Danderyd, Vallentuna och Nynäshamn (tabell 3). Nivåerna år 2009 är dock lägre än 2007 års. Några kommuner som hade en uppgång eller en liten nedgång i antalet försålda småhus mellan 2007 och 2008 har fått vidkännas nedgångar mellan 2008 och Huddinge var en av få kommuner i länet med uppgång i antal köp av småhus från 2007 till En nedgång med 22 procent inträffade mellan 2008 och Stockholms stad hade en nedgång med bara 5 procent mellan 2007 och Nedgången fortsatte året därpå med 12 procent. Österåker, med en obetydlig nedgång mellan 2007 och 2008, har fått vidkännas en nedgång med 10 procent mellan 2008 och Folkökningen koncentreras till Stockholms stad och grannkommunerna 18 av länets 26 kommuner hade större tillväxt 2009 än Iögonenfallande är Stockholms stads stora folkökning med personer vilket är fler än år I förhållande till folkmängden ökade staden med 2,4 procent år Folkmängden i Stockholms stad har växt med nästan personer under 4-årsperioden Stockholms stad hade dock en större folkökning under 2 år i början av 1940 talet. Åren 1943 och 1944 växte stadens folkmängd med resp personer. Flera av länets kommuner har haft lika stor eller procentuellt större folkökning än Stockholms stad. Störst ökning i procent hade Sundbyberg med 4,6 procents folkökning eller med personer. Nacka ökade med 2,8 procent eller med personer och Solna med 2,5 procent eller personer. Nacka hade efter Stockholms stad den högsta folkökningen år 2009 och är numera den tredje största kommunen i länet med Ytterligare 4 kommuner har ökat med mer än invånare år Huddinge ökade med personer vilket dock är ca 800 färre än Med en folkmängd på och en snabb folkökning kommer Huddinge om något år att passera strecket. Haninge har år 2009 haft i det närmaste lika stor folkökning som föregående år nämligen med personer. Sollentuna och Botkyrka noterade också en stor folkökning nämligen med resp personer. 9

12 Befolkningstillväxten i länet koncentreras till Stockholms stad och dess kranskommuner. I Stockholms stad, Solna, Sundbyberg, Huddinge och Nacka bor 55 procent av länets befolkning. De fem kommunerna svarade för hela 70 procent av länets folkökning år 2009 och 74 procent av länets flyttningsöverskott. De 10 kommuner som har mer än 50 procent av bostadsbeståndet i småhus har haft en låg tillväxt även under Av länets befolkning bor 16 procent i småhuskommunerna medan bara 9 procent av länets tillväxt har skett där. I ökat tempo har länets tillväxt koncentrerats till Stockholms stad och dess grannkommuner Solna, Sundbyberg, Huddinge och Nacka. För några år sedan var folkökningen i länet snabbast i förortskommuner som Vallentuna, Österåker, Värmdö, Ekerö, Salem och Nykvarn. År 2009 var det bara Upplands-Bro, Sigtuna och Vaxholm i denna kategori som hade en snabb tillväxt. Troligen är det ett nytt bosättningsmönster som håller på att etablera sig i länet. Av nästa avsnitt framgår att barnfamiljerna inte bara i allt större omfattning bor kvar i länets centrala delar utan även i allt större omfattning flyttar till länets centrala delar. Barnfamiljerna har bott kvar i Stockholms stad i större omfattning Det har uppmärksammats att trycket på barnomsorgen varit osedvanligt högt under de senaste åren speciellt i Stockholms stad men också i en del kranskommuner. Bakgrunden är bl.a. att det föds betydligt fler barn. Från 1997 till 2009 ökade antalet födda med 56 procent i Stockholms stad (se tabell 7). Antal barn i förskoleåldern har dock inte ökat lika snabbt ökningen var 25 procent under perioden. Det finns flera orsaker till detta. År 1997 var en bottennotering för antalet födda. Födelsetal varierar mer än antalet barn i förskolåldern. Antalet förskolebarn har också reducerats genom större utflyttning än inflyttning av familjer med barn i förskoleåldern. Det mönstret bröts dock Inflyttningen av barnfamiljer ökade mer än utflyttningen åren År 2008 inträffade ett trendbrott. Utflyttningen av barnfamiljer minskade jämfört med Utvecklingen har fortsatt under Av diagram 3 nedan framgår i vilken omfattning barnfamiljer flyttar från Stockholms stad. Ca 12 procent av familjerna med barn i åldrarna 0 och 1 år flyttar från staden men bara 5-6 procent med barn i 6-årsåldern. Den generella bilden är att barnfamiljer i allt större omfattning valt att flytta från Stockholms stad under åren Sedan följde några år fram till 2007 då utflyttningen låg kvar på en hög nivå. År 2008 inträffade ett tydligt trendbrott. Utflyttningen av barnfamiljer minskade kraftigt. Utvecklingen med avtagande utflyttning har fortsatt under Nedgången var störst bland familjer med barn i åldrarna 0-3 år. Det är inte bara utflyttningen som avtagit utan inflyttningen av barnfamiljer har också ökat under de senaste åren. Stockholms stads negativa flyttnetto bland familjer med förskolebarn har blivit allt mindre. Trendbrottet ger inte bara tydliga effekter för Stockholms stad utan också för förortskommunerna som rekryterar sina inflyttade från i första hand Stockholms stad. Observera att redovisningen avser både inrikes och utrikes flyttningar sammantaget. Särredovisning för olika stadsdelar i Stockholms stad och uppdelat på inrikes och utrikes flyttningar kan ge betydligt mer varierande resultat. 10

13 Diagram 3 Utflyttade förskolebarn från Stockholms stad i förhållande till antalet i resp. ålder Källa: Egna beräkningar baserade på underlag från SCB:s statistikdatabas. För 0-åringarna har risktiden approximerats till 0,5 år Ökad inflyttning fler födda? Till förortskommunerna med villabebyggelse flyttar familjer med ett barn i barnvagn och ett barn på väg, något schablonmässigt uttryckt. Det gör att det finns ett starkt samband mellan inflyttning och antalet nyfödda ökar inflyttningen ökar barnafödandet och vice versa. T.ex. hade länets snabbast växande kommun åren , Värmdö, den högsta summerade fruktsamheten av länets kommuner år De ändrade flyttströmmarna har medfört att de årliga sambanden inte är lika tydliga (se tabellerna 5 och 8) längre men de förekommer trots allt. Kommuner med ökad inflyttning och med fler födda år 2009 än år 2008 är: Ekerö med 14 procent större inflyttning och 4 procent fler födda Sigtuna med 10 procent större inflyttning och 8 procent fler födda Upplands-Bro med 8 procent större inflyttning och 11 procent fler födda Upplands Väsby med både 6 procent större inflyttning och 6 procent fler födda Täby med 5 procent större inflyttning och 8 procent fler födda. Flera kommuner har haft en ökad inflyttning men inte motsvarande förändring av antalet födda. Ökningen har i några fall varit en återhämtning av nedgången år Nynäshamn med 13 procent större inflyttning men med bara 3 procent fler födda. Den ökade inflyttningen år 2009 var en återhämtning av nedgången år Nacka med 12 procent större inflyttning men med 2 procent färre födda. Jämfört med 2007 var inflyttningen år 2009 bara 2 procent högre. Vaxholm med 11 procent större inflyttning men med 3 procent färre födda. Vaxholm är en av länets minsta kommuner med ca invånare. I små kommuner varierar både inflyttning och födda mellan åren vilket gör att sambanden mellan inflyttning och födda blir svagt. Salem (drygt invånare) med 10 procent större inflyttning men med hela 21 procent färre födda. Salem hade under 2008 en nedgång i inflyttningen med 25 procent jämfört med Nedgången i antalet födda är därför förväntad. 11

14 Fortsatt uppgång i fruktsamheten Fruktsamhetstalet för länet har gått upp med 1 procent från 2008 till 2009 och har beräknats till 1,94 barn per kvinna (se tabell 8). Den senareläggning av barnafödandet som observerats under flera decennier med undantag av baby-boomen runt 1990 har avstannat. Det höga fruktsamhetstalet kan ses som en bekräftelse på att senareläggningen har upphört. Under baby-boomen runt 1990 noterades högre fruktsamhetstal under 2 år nämligen 1990 och 1992 med 1,98 resp. 1,97 barn per kvinna. Det mellanliggande året var talet detsamma som år 2009 dvs. 1,94. Runt 1990 låg länets fruktsamhet på 6-7 procent under rikets nivå. Sedan millennieskiftet har nivån i länet legat på samma nivå eller över rikets. På kommunnivå kan födelsetalet variera en hel del mellan åren. Vi har tidigare sett ett samband mellan migration och antalet födda. Men benägenheten att föda barn, d.v.s. fruktsamheten, varierar också mellan kommuner och över tiden. Trots en uppgång i fruktsamheten i Stockholm stad ligger nivån under länets. Ytterligare 2 kommuner som är centralt belägna, Solna och Sundbyberg, har låg fruktsamhet. I båda kommunerna avtog fruktsamheten 2009 med 2 procent jämfört. Det ska ses mot bakgrunden av ovanligt stora uppgångar mellan 2007 och För Sundbybergs del var uppgången 11 procent och för Solnas del 6 procent. Ytterligare 2 kommuner har en nivå som ligger under länets nivå. Det är Danderyd, med den lägsta nivån i länet, och Upplands Väsby. Fruktsamheten i Danderyd har minskat med hela 11 procent jämför. Sannolikt kan nedgången sättas i samband med den låga inflyttningen år Trots ändrade migrationsmönster är det ändå småhuskommunerna som har den högsta fruktsamheten. Högst har Nykvarn med 2,74 barn per kvinna, följt av Ekerö med 2,51, Tyresö med 2,24 och Värmdö med 2,23 barn per kvinna. Var 5:e person är född utomlands Under år 2008 passerade de utrikes födda gränsen i Stockholms län. År 2009 ökade antalet utrikes födda med personer och uppgick till den 31 december En enkel tumregel säger att de utrikes födda svarar för hälften av folkökningen i länet. År 2009 föll exakt 50 procent av folkökningen på de utrikes födda jämfört med 49 procent året innan. (Se tabell 9). Var 5:e person av befolkningen i länet är utrikes född eller med andra ord 20,8 procent. Fortsatt koncentration av utrikes födda De utrikes födda flyttar till kommuner med hög andel invandrare. I Botkyrka som har högst andel invandrare av kommunerna i länet svarade de utrikes födda för 83 procent av folkökningen år 2007 (se tabellerna 2 och 9). I Södertälje, efter Botkyrka kommunen med högst andel invandrare, minskade antalet inrikes födda med 559 personer samtidigt som de utrikes födda ökade med personer. Det är en fortsättning på den trend som inleddes år Under 7-årsperioden har de utrikes födda ökat med personer samtidigt som inrikes födda minskat med ca i Södertälje. I 12 av länets kommuner svarar de utrikes födda för mer än 50 procent av folkökningen. I Järfälla svarade de utrikes födda för 72 procent av folkökningen, i Upplands Väsby 70 procent, i Nynäshamn och Sigtuna 68 procent samt i Huddinge 64 procent. I Vaxholm som tillsammans med Ekerö är de kommuner med lägst andel invandrare i länet svarade de utrikes födda för bara 13 resp. 32 procent av folkökningen. Liknande mönster finns i Norrtälje, Nykvarn och Vallentuna. Inom Stockholms stad är fördelningen av utrikes födda mycket varierande mellan olika stadsdelar vilket inte redovisas här. 12

15 Tabellerna 2-9 Tabell 2 Utrikes födda och andel utrikes födda per kommun 31 dec 2009 samt de utrikes föddas andel av folkökningen Kommun Antal utrikes födda Utrikes födda i procent av folkmängden De utrikes föddas andel av folkökningen Kommun Antal utrikes födda Utrikes födda i procent av folkmängden De utrikes föddas andel av folkökningen Botkyrka ,5 83 Sollentuna ,8 58 Danderyd ,7 47 Solna ,2 62 Ekerö ,1 32 Stockholm ,8 43 Haninge ,2 58 Sundbyberg ,0 47 Huddinge ,1 64 Södertälje ,7 208 Järfälla ,4 72 Tyresö ,0 53 Lidingö ,5 67 Täby ,2 43 Nacka ,1 27 Upplands Väsby ,7 70 Norrtälje ,5 32 Upplands-Bro ,4 45 Nykvarn ,8 11 Vallentuna ,1 19 Nynäshamn ,5 68 Vaxholm ,2 13 Salem ,5 48 Värmdö ,9 33 Sigtuna ,7 68 Österåker ,9 43 Källa: Beräkningar baserade på SCB:s statistikdatabas. Stockholms län ,

16 Tabell 3 Nybyggda (planerade) lägenheter år 2009, antal köp av småhus 2009, inflyttning och utflyttning 2009 samt andel bostäder i småhus 2008 förändringarna mellan 2008 och 2009 anges i procent av 2008 års värde Lägenheter Antal köp av småhus Inflyttning Utflyttning Andel Planerade nybyggnad år 2009 Förändring år 2009 jämfört År 2009 Förändring år 2009 jämfört År 2009 Förändring år 2009 jämfört År 2009 Förändring år 2009 jämfört bostäder i småhus år 2008 Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Stockholms län Källa: Lägenheter: Under våren 2009 inhämtade uppgifter från kommunerna om byggplaner till befolkningsprognos Utfallet 2008 enligt statistiken om färdigställda lägenheter (Först den 6 maj 2010 publicerar SCB uppgifter om nybyggda bostäder år 2008.) Köp av småhus: Uppgifterna för år 2009 är preliminära (17 mars 2010) och torde understiga de slutliga med 1 procent. Nedgången överdrivs något. Småhus med tomträtt ingår inte. Uppgifterna kommer från SCB. In- och utflyttning: SCB. Andel bostäder i småhus: Av SCB från Folk- och bostadsräkningen 1990 framräknat bostadsbestånd. I framräkningen ingår inte permanentning av fritidshus vilket gör att andelen småhus underskattas i kommuner som Norrtälje och Värmdö. 14

17 Tabell 4 Folkmängd 31 dec 2009, folkökning och flyttningsöverskott 2009 förändringarna mellan 2008 och 2009 anges i procent av 2008 års värde Kommun Folkmängd 31 dec 2009 År 2009 Folkökning I procent av folkmängden 31 dec 2008 Förändring i procent Jämfört Flyttningsöverskott År 2009 Förändring i procent Jämfört Botkyrka , Danderyd , Ekerö , *) Haninge , Huddinge , Järfälla , Lidingö , Nacka , Norrtälje , Nykvarn , Nynäshamn , Salem , *) Sigtuna , Sollentuna , Solna , Stockholm , Sundbyberg , Södertälje , Tyresö , *) Täby , Upplands Väsby , Upplands-Bro , Vallentuna , Vaxholm , Värmdö , Österåker , Stockholms län , Källa: SCB:s befolkningsstatstik samt egna beräkningar. *)År 2008 hade Ekerö och Salem flyttningsunderskott medan Tyresö hade flyttningsöverskott. När positiva tal övergår i negativa (eller negativa tal övergår i positiva) kan man inte beräkna procentuella förändringar. 15

18 Tabell 5 Inflyttade år 2009 med fördelning på utflyttningsområden förändringarna mellan 2008 och 2009 i procent av 2008 års värde Samtliga inflyttade Antal Förändring i procent Jämfört Därav från Stockholms län Övriga Sverige Utlandet Antal Förändring i procent Jämfört Antal Förändring i procent Jämfört Antal Förändring i procent Jämfört Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Stockholms län Källa: Tabell 101 i Befpak framställd av SCB samt egna beräkningar. Anmärkning: Flyttningar mellan kommuner i Stockholms län ingår inte i samtliga inflyttade till Stockholms län. 16

19 Tabell 6 Utflyttade år 2009 med fördelning på inflyttningsområden förändringarna mellan 2008 och 2009 i procent av 2008 års värde Samtliga utflyttade Antal Förändring i procent Jämfört Därav till Stockholms län Övriga Sverige Utlandet Antal Förändring Antal Förändring Antal Förändring i procent i procent i procent Jämfört Jämfört Jämfört Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Stockholms län Källa: Tabell 101 i Befpak framställd av SCB samt egna beräkningar. Anmärkning: Flyttningar mellan kommuner i Stockholms län ingår inte i samtliga utflyttade till Stockholms län. 17

20 Tabell 7 Födda, antal barn i åldern 0-6 år, in- och utflyttade i åldern 0-6 år, flyttnettot i åldern 0-6 år och flyttnettot i åldern 0-6 år i procent av antal barn i samma ålder Stockholms stad År Födda Antal barn i åldern 0-6 år Inflyttade i åldern 0-6 år Utflyttade i åldern o-6 år Flyttnetto i åldern 0-16 år Flyttnettot i procent av antal barn , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,4 Källa: SCB:s statistikdatabas och egna beräkningar. 18

21 Tabell 8 Levande födda 2009 och summerat fruktsamhetstal 2009 förändringarna mellan 2008 och 2009 anges i procent av 2008 års värde Levande födda 2009 Antal Förändring i procent Jämfört Summerad fruktsamhet År 2009 Förändring i procent Jämfört Botkyrka ,07-1 Danderyd ,80-11 Ekerö ,51 7 Haninge ,04-1 Huddinge ,02-1 Järfälla ,04 8 Lidingö ,94 6 Nacka ,13-5 Norrtälje ,13 16 Nykvarn ,74 33 Nynäshamn ,12-1 Salem ,99-19 Sigtuna ,13 6 Sollentuna ,01-5 Solna ,85-2 Stockholm ,88 1 Sundbyberg ,87-2 Södertälje ,96-5 Tyresö ,24 5 Täby ,15 13 Upplands Väsby ,93 8 Upplands-Bro ,15 9 Vallentuna ,06-11 Vaxholm ,09-2 Värmdö ,23-3 Österåker ,12 3 Stockholms län ,94 1 Källa: SCB:s befolkningsstatstik samt egna beräkningar. 19

22 Tabell 9 Ökningen av utrikes födda samt utrikes föddas andel av folkökningen totalt Ökning av utrikes födda Utrikes föddas andel av hela folkökningen Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Stockholms län Källa: Egna beräkningar baserade på underlag från SCB:s statistikdatabas. Kommentarer: År 2006 minskade de utrikes födda i Danderyd med 96 personer beroende på Skatteverkets folkbokföringskontroller samtidigt som Danderyds folkmängd ökade med 266 personer. I Sundbyberg ökade de utrikes födda mer än hela folkmängden ökade år I Södertälje ökade de utrikes födda mer än hela folkmängden ökade åren 2006, 2008 och 2009 dvs. de inrikes födda avtog i antal de åren. 20

23

24 Andra rapporter i samma serie: Befolkningsutvecklingen 2008 i Stockholms län :1 Befolkningsförändringar Den underliggande trenden i flyttningarna redovisade per kvartal Tabell 101 för Stockholms län och kommuner 2009:2 In- och utrikesfödda i Stockholms län :3 Bostadsbyggandet och den finansiella krisen 2009:4 Barn och deras familjer i Stockholms län 2007/ :5 Hållbar befolkningsutveckling i Mälardalen 2009:6 Stockholms län huvudrapport :7 Frutsamhet och mortalitet :8 Kommunprognoser 2009 sammanfattning 2009:9 Inledning till: Kommun- och planområdesprognoser 2010:1 Riktade flyttningar och arbetspendling 2010:2 ISBN Demografikonsulten U S K STO C K HO LMS STADS UTREDN IN GS- O C H STATISTIK KO N TO R AB